Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Vasa Kyrkogatans Förskola Läsår: 2017

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Pedagogerna på förskolan Vår vision Likabehandlingsarbetet är en process där visionen är att öka respekten för mångfalden i verksamheten genom att medvetandegöra och synliggöra värderingar, fördomar och beteenden. Vår vision är att det ovana berikar och utmanar istället för att det begränsar genom att, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för samt förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandling handlar om delaktighet/inkludering och är en demokratifråga. Det är att få vara tillgång till gruppen och att uppleva andra som tillgångar för ens välbefinnande och utveckling. Rättigheter och skyldigheter kommer med det praktiska arbetet. Att ge och ta. Det är en grupprocess. Delaktighet påverkas av förhållningssätt, attityder och klimat. Inkludering är mer än att bara hysa barn i en grupp. Inkludering börjar med människosyn och tanken om våra medmänniskor. Det är i tanken och våra föreställningar som inkludering eller exkludering äger rum. Inne i våra tankar respekterar eller utestänger vi. Därför är det så viktigt att vi diskuterar värdegrund och förskolans uppdrag och att vi diskuterar våra föreställningar om barnen och om oss själva i yrket. Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kan vi få syn på, och förändra, begränsande strukturer och normer, i stället för att försöka få enskilda individer att passa in i mallen. Normkritik handlar om att sätta fokus på makt. Det innebär bland annat att få syn på, och ifrågasätta, de normer som påverkar uppfattningar om vad som är normalt och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt. Det handlar om att se det vi inte se och tar för givet.

3 Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017 Barnens delaktighet Pedagogerna på respektive avdelning ansvarar för att barnen inkluderas i arbetet. Det sker genom ett grundläggande värdegrundsarbete där alla får komma till tals och veta sina rättigheter och skyldigheter. Barn är olika och har ett egenvärde och ska respekteras för den person de är och därför är det är viktigt att barn lär sig respektera andra. Ett sätt att arbeta med likabehandling med barnen är att som pedagog i grupp eller enskilt alltid ha ett förhållningssätt där man sätter ord på eller med andra metoder och material visa på exempel ur verksamheten. När barn handlar så finns vuxna där för att uppmärksamma, förklara, benämna, bekräfta eller ifrågasätta. De yngre barnen på förskolan har begränsad verbal förmåga pga. sin ålder, därför observerar vi dem enskilt och i grupp för att få syn på deras intressen, behov och kommunikationssätt. På så sätt blir barnen delaktiga i vår planering av verksamheten och dess miljöer. Vi arbetar för att öka barnens medvetenhet och förmåga att påverka verksamheten och sin vardag. Barnen börjar med de små valen, tex i samlingen, som utvecklas till att öka deras förmåga att på ett demokratiskt sätt diskutera och planera tex projekt i förskolan. Då genom att lyssna på och respektera varandras åsikter. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare ska få möjlighet att vara delaktiga i förskolans likabehandlingsarbete. Vi kan erbjuda information på föräldramöten eller samråd och vi genomför varje år en föräldraenkät där vi kan få ta del av föräldrars tankar kring likabehandling. Dessa tankar ska finnas med vid reflektion och analys i arbetslagens värdegrundsarbete. Vårdnadshavare ska ha tillgång till likabehandlingsplanen samt få information vem som kan kontaktas om de upplever att sitt barn blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Personalens delaktighet Kartläggning av verksamheten sker med utgångspunkt i arbetslagen från sin barngrupp, sitt arbetslag och sin miljö, med observationer, diskussioner, reflektioner och handledning.att även mötas över arbetslagen är viktigt för att öka förståelse och samverkan mellan pedagoger på förskolan, detta utefter förra årets utvärdering. Det behövs generellt ett ökat samarbete och

4 ett mer likvärdigt förhållningssätt mellan arbetslag på förskolorna. Handledning och reflektionstillfällen kan ibland ske tillsammans med specialpedagog och hålls i arbetslag på förskolorna där pedagoger träffas för att samtala om verksamheten, utifrån aktuella frågor och likabehandlingsplanens tanke. Arbetslagen ansvarar för att samarbete och reflektion inom arbetslaget fungerar för att säkerhetsställa en god, trygg och utvecklande miljö för barnen. Förankring av planen Planen utvärderas och revideras av likabehandlingsansvariga i arbetslagen eller på förskolan i samarbete med specialpedagogen. Den fungerar som ett redskap att förhålla sig till i diskussioner och handledningar och där lärande exempel från verksamheten formar utvärdering och revidering. Detta för att arbetet inte ska ske på en alltför visionär nivå. Barnen förankras i arbetet genom att pedagogerna på avdelningarna arbetar utifrån ett förhållningssätt som utgår från barnkonventionen och diskrimineringsgrunderna. Handledningarna ska främja ett reflekterande och ett normkritiskt arbete. Planen finns att tillgå via hjärntorget för personal och vårdnadshavare.

5 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Arbetet av likabehandlingsarbetet utvärderas gemensamt i varje arbetslag under handledningstillfällen och utifrån diskrimineringsgrunderna. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla arbetslag har varit delaktiga i arbetet. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utifrån förra läsårets utvärdering framkom att pedagoger generellt tycker att det har ett bra genusarbete, där pojkar och flickor får samma möjligheter. Språkbruket har förändrats till ett mer medvetet språk där man undviker att gruppera barn efter kön. Det går däremot ofta att observera en relativt uppdelad verksamhet där flickor och pojkar leker olika saker. Bygglek, bilar, rörelse, superhjältar finns exempelvis mer i pojkars lek. Läsning, rollek, pyssel finns generellt mer i flickors lek. Det som tyder på att det finns en skillnad mellan könen är att de barn som pedagoger söker stöd och diskussion kring har varit till stor del pojkar. Även stödenheten vittnar om detta. Det är något som måste uppmärksammas i diskussionerna. Det finns enligt förra årets utvärdering tendenser att det upplevdes problematiskt att arbeta med de yngsta barnen då de avdelningarna har en mycket snabb omsättning av barn. Arbetsbelastning kan upplevas hög då det är mer omvårdnad, gråt och oroliga föräldrar i inskolningsfasen och denna fas pågår i vissa fall under hela året på grund av hög omsättning. Det finns även tendenser att arbetet med de yngsta värderas mindre och statusen är högre bland de äldre barnen, vilket påverkar synen på det pedagogiska arbetet och skapar normer. Vi har strävat efter att synliggöra arbetet med de yngsta och arbeta med empati och kompetenser och under detta år har det skapat fler och djupare diskussioner kring arbetet med de yngsta barnen, vilket förhoppningsvis resulterar i en utveckling av verksamheten. Det finns även en upplevelse att de äldsta barnen i yngre barngrupper fortfarande får för lite stimulans, utmaningar och förväntningar på sig då pedagogerna har stor arbetsbelastning med omvårdnad av de yngsta barnen. De barnen i fråga hamnar i en situation då de kan exkluderas från verksamheten, då de inte "passar in" då det upplevs svårt att exempelvis kombinera arbetet med ett-åringar och treåringar. Förra årets utvärdering visade att det framkommer barn som på något sätt hamnar utanför gruppen eller inte är delaktiga på samma sätt som andra så är dessa barn i hög grad flerspråkiga, de har alltså inte svenska som modersmål. Denna tendens upplevs ha minskat. De diskussionerna har inte varit lika freventa. Vad det beror på kan det finans flera olika svar på såsom att det minskat barn som har fler språk, att medvetenheten har ökat, att grupperna haft bättre konstellationer, eller att detta inte uppmärksammats tillräckligt. Det bör fortfarande lyftas bland pedagoger hur man arbetar och bejakar olikheter i gruppen på alla plan för att arbetet inte ska utgå från ett vuxenperspektiv där barns delaktighet missas och

6 slutresultatet blir att pedagoger känner att de "misslyckas" på grund av att deras planering fallerar. Vi ska få föräldrar att känna att deras barn bidrar och vi kan bidra till barnet oavsett hur annorlunda eller typisk man är. Vi ska bejaka olikheter istället för att tolerera olikheter. Det behövs kanske en tydligare diskussion om differentiering, olikheter i barngruppen. Vi måste tydligare beskriva vilka olikheter som finns och hur arbetssättet kan varieras efter detta, utan att värdera. Vad behöver göras olika? Detta för att vi inte ska hamna i normerande arbetssätt. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas 2017 åra plan ska utvärderas på varje förskola med representant från varje arbetslag. Ansvarig för att årets plan utvärderas

7 Främjande insatser Namn Olikhet berikar böcker Områden som berörs av insatsen Alla diskrimineringsgrunder Mål och uppföljning Visa barnen att det olika är det normala. Olika familjekonstellationer, ursprung, kön, könsroller osv. Insats Vi har sett över våra böcker och har böcker som visar på olikhet. Flera av våra böcker är normkritiskt medvetna. Barnen tittar dagligen i böcker som visar på olika familjer, könsroller och etniciteter. Ansvarig Arbetslaget Datum när det ska vara klart pågående Namn Kvartalsintervjuer Områden som berörs av insatsen Barnen ska känna sig lyssnade på, trygghet, säkra att vi lyssnar på alla- ge den möjligheten. Mål och uppföljning Att barnen känner sig lyssnade på, ges en möjlighet att öppna sig kring känsligare saker. Att vi ska få syn på bra eller dåliga saker i vår verksamhet och hur barnen upplever det. Kvartalsintervjuerna ska när barnen är små även vänja barnen vid att prata på det här sättet, så att de senare går att använda som ett verktyg för att få syn på sådant vi behöver arbeta med eller titta extra på.

8 Insats Systematiska barnintervjuer i form av kvartalsintervjuer då vi sitter i lugn och ro med ett barn i taget och pratar kring frågor som i början är lätta och sedan blir mer specifika. Ansvarig Arbetslaget Datum när det ska vara klart

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Varje arbetslag kartlägger sin barngrupp genom observationer av hela gruppen i olika aktiviteter, situationer och miljöer de första månaderna av läsåret. De för samtidigt kontinuerliga diskussioner om vad de som arbetslag erbjuder och begränsar för att upprätthålla ett normkritiskt perspektiv på kartläggningen. All kartläggning ska ske i relation till de förutsättningar som erbjuds. Efter denna period sker ett reflektionstillfälle tillsammans med specialpedagogen där vi diskuterar barnen utifrån grupp, samspel, hälsa, utveckling och lärande men framför allt utifrån barnets delaktighet. Sedan kartläggs vilka barn i gruppen som verksamheten fungerar för, vilka som behöver ytterligare kartläggning eller andra förutsättningar och vilka som behöver stöd (BHT). Samma kartläggning görs följande termin för att se hur gruppen utvecklats och för att analysera vilka förändringar som görs och vilka resultat de ger. Områden som berörs i kartläggningen Utveckling och lärande, delaktighet, hälsa, samspel i grupp Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi berättar för föräldrarna hur vi arbetar och planerar vår verksamhet. Vid behov pratar vi med berörda föräldrar kring enskilda barn. Hur personalen har involverats i kartläggningen Resultat och analys

10 Förebyggande åtgärder Namn Undvika att de äldre kommer i kläm och blir problem istället för tillgång i gruppen. Områden som berörs av åtgärden De äldre barnen i vår småbarnsgrupp och dess verksamhet Mål och uppföljning Att se till att de äldre barnen i gruppen inte ses som stökiga för att de växt ur verksamheten. Åtgärd Medvetet göra aktiviteter för de äldre i gruppen där de utmanas och utvecklas samt dela in barnen i grupper i aktiviteter. Vi ska även dela gruppen i två grupper mellan klockan 9-14 efter jul för att kunna anpassa verksamheten ytterligare och möta alla där de befinner sig. Ansvarig Arbetslaget Datum när det ska vara klart

11 Rutiner för akuta situationer Policy Det Behövs fungerande rutiner för att hantera situationer när ett barn utsätts för kränkningar av något slag. All personal ska känna till rutinerna, liksom barn och vårdnadshavare. På förskolan är alla barn allas ansvar, alla pedagoger har samma ansvar för att alla barn ska må bra och vara trygga på förskolan. Pedagogerna ska vara närvarande i verksamheten med barnen. Alla pedagoger har ansvar för sitt bemötande gentemot andra barn och vuxna på förskolan. All personal vet hur de förväntas agera vid misstanke om att ett barn utsätts för kränkningar av något slag. Barnen själva vet vilka rättigheter de har och vem de ska vända sig till när de själva eller någon kamrat upplever sig vara utsatt. Vårdnadshavare känner till vilka rättigheter deras barn har och hur de kan gå tillväga för att göra en anmälan till förskolan. Det finns riktlinjer för uppföljning, utvärdering och dokumentation i det enskilda fallet. Ha särskilda rutiner för att hantera kränkningar som utförs av anställda. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Uppmärksamma händelsen direkt och samtala med barnen om vad som hänt. Alla barn som är involverade i händelsen måste få komma till tals. Dokumentera händelse och samtal. Kontakta och informera föräldrar till de barn som är berörda. Pedagogerna berättar hur de upplevde situationen och vilka strategier som finns i det fortsatta arbetet. Händelsen dokumenteras och Förskolechef underrättas. (bilaga 1) Rutiner för att utreda när barn kränks av personal Händelsen anmäls till förskolechef. Förskolechefen utreder händelsen tillsammans med berörda parter. Vårdnadshavare underrättas.

12 Händelsen dokumenteras samt upprättande av åtgärdsprogram. (bilaga 1) Rutiner för uppföljning Uppföljande samtal mellan berörda parter. Uppföljning av åtgärdsprogram (om detta finns). Sammanställning och analys, beslut om vidare åtgärder. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Arbetslaget, Specialpedagog och Förskolechef. Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande Förskolechefen är ytterst ansvarig för att incidenter utreds och åtgärdas. All personal i förskolan är skyldig att följa planen mot diskriminering och kränkande behandling. Förskollärare eller annan personal som får kännedom om händelser som kan vara trakasserier eller kränkande behandling ska anmäla det till förskolechefen. Förskolechefen är i sin tur skyldig att informera huvudmannen Policypärm På varje förskola ska finnas en policypärm, där handlingsplaner och policys för förskolan finns att tillgå. Denna ska revideras varje år och är tänkt att fungera som trygghet för alla pedagoger då vi ska arbeta och verka för gemensamma tillvägagångssätt som ska resultera i en tryggare förskola för både barn, föräldrar och pedagoger. Vikariepärm På varje förskola ska på alla avdelningar finnas en vikariepärm. För att vikarier ska känna till regler och viktig information som gör förskolan till en tryggare vistelse för barnen. I denna pärm ska exempelvis finnas: Namn, bild och nödvändig info om alla barn. Namn, bild på pedagoger Förhållningssätt och information om förskolan Grundläggande rutiner att förhålla sig till

13 Handlingsplaner och Policys