Verksamhetsberättelse, läsåret 2017/2018

Transkript

1 Verksamhetsberättelse, läsåret 2017/2018 Centralskolan Centralskolan är en mellan- och högstadieskola. Skolledningen består av rektor och biträdande rektor, på skolan finns också en administratör. Centralskolan bestod under läsåret av drygt 60 medarbetare, det innefattar både lärare och övrig personal. Antalet lärare var den 15 oktober 2017, 37 st, 53,2 % av dem var behöriga. 1 Skolan var under läsåret organiserad i två stycken arbetslag, ett för åk 4-6 och ett för åk 7-9. Dessa arbetslag träffades ungefär en gång i veckan för att diskutera elever och andra praktiska saker. Arbetet var också organiserat i ämnesarbetslag, där ämneslärare träffades en gång varannan vecka för att diskutera ämnesutveckling och praktiska problem. Elevhälsan bestod under året av rektor, biträdande rektor, skolkurator, skolsköterska och två speciallärare samt vid vissa tillfällen även skolläkare. På skolan finns en särskild undervisningsgrupp, den så kallade lilla gruppen, för elever som av någon anledning på grund av någon funktionsvariation inte kan tillgodogöra sig undervisning i ordinarie klass delvis eller helt. Antalet elever på skolan var den 15 oktober st. 2 Under läsåret var elevomsättningen relativt hög, till stor del berodde detta på nyanlända elever som flyttade till annan kommun eller som flyttade till Norberg från annan kommun. Även elever placerade i familjehem bidrog till elevomsättningen under året. Händelser av väsentlig betydelse i verksamheten Studiero och trygghet i åk 4-6. Under hösten 2017 framkom genom enkäter om trivsel och studiero att eleverna på mellanstadiet inte kände att de hade studiero, vilket även undervisande lärare och övrig personal kände igen sig i. Därför inleddes ett arbete i samarbete med Gunnar Ahlin, konsult inom KBT, där han handledde och hjälpte personalen att dra upp riktlinjer för det fortsatta arbetet kring detta. Inför detta läsår gjordes också klassrummen iordning till hemklassrum, så eleverna skulle slippa springa mellan olika klassrum, utan istället ha sitt material och undervisning på ett ställe. Dörren mot högstadiet stängdes också, så att äldre elever inte skulle kunna gå igenom mellanstadiet, vilket hade upplevts som otryggt för de yngre eleverna. Kvalitetsarbete Under läsåret arbetade personalen, ledda av fyra stycken förstelärare med systematiskt kvalitetsarbete, detta gjordes med stöd av Högskolan Dalarna. Varje förstelärare ledde ett arbete där respektive grupp kommit fram till en målavvikelse. De målavvikelser som det arbetades med var skrivande av naturvetenskapliga texter, planering inom praktiskt 1 Skolverket.se 2 Skolverket.se

2 estetiska ämnen, bedömning inom språk och lärande matriser inom svenska och SOämnen. SKUA-handledarutbildning Under läsåret 17/18 så utbildades en av lärarna till SKUA-handledare. Vilket innebär att den personen får en spetskompetens kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Genom att ha en sådan person i verksamheten så kan man säkerställa att arbetet som gjordes under läsåret 16/17 inte rinner ut i sanden utan att man fortsätter arbeta med dessa metoder. Handledaren kan exempelvis göra klassrumsobservationer och ge feedback till lärarna om att arbeta med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Den här personen kan exempelvis också hålla i fortbildningar för personalen vid kompetensutvecklingsdagar. Matematikintensiv åk 7 I mitten på HT-17 uppmärksammades att eleverna som börjat år 7 hade brister i sina matematikkunskaper. Detta var något som var ganska genomgående i årskursen, vilket resulterade i att under en period så sattes extra resurser in under matematiklektionerna och elevernas Elevens val styrdes också mot matematik. Intensiven fick resultat, även om en del av eleverna fortsatt kom att behöva visst extra stöd. Men för många fylldes vissa kunskapsluckor igen under den här tiden. Lägerskola, integration åk 4-6 och åk 7-9 Då vi tagit emot många elever med utländskbakgrund de senaste åren, så gjordes en satsning med hjälp av integrationsmedel på lägerskola. En klass i taget från åk 4-6 åkte till en lägergård för att umgås och lära av varandra på en annan arena än i klassrummet. Dessa tillfällen var mycket uppskattade av både elever och personal, och upplevelsen var att eleverna fick en ökad förståelse för varandra genom att lära känna varandra lite bättre i en annan miljö. I åk 7-9 gjordes en liknande insats men med ett litet annat upplägg. Där var skolans kamratstödjare inblandade, där andra elever tillsammans med kamratstödjare bjöds med för att åka till en lägergård. Även aktivitetsdagar ordnades med exempelvis fiske som inslag. Skol IF i åk 4-6 Under hösten -17 så startades Skol IF upp för åk 4-6. Anledningen till att det startades upp just på mellanstadiet var att vi såg att det skulle vara lättare att få med sig eleverna på högstadiet om de redan var aktiva i Skol IF vid tidigare åldrar. Skol IF hade två tillfällen i veckan där de hade tider i hallen, med mycket god uppslutning. Pulshöjande aktivitet åk 8 I schemat för åk 8 så schemalade vi aktivitetspass vid två tillfällen i veckan inom ordinarie schemaram. Dessa aktivitetspass skulle innehålla pulshöjande aktiviteter, men inte vara kopplade till ämnet Idrott och hälsa. Detta möttes av blandade reaktioner bland eleverna, vissa tyckte att det var en kul grej, medan andra tyckte att det var mindre bra att exempelvis ta med sig ombyte flera gånger i veckan. Vi såg också utmaningen i att

3 motivera eleverna till detta när de inte vara vana med detta från början, det kanske hade varit enklare att börja med det här i åk7, då hade de inte vetat något annat än att Aktivitetspassen är en naturlig del av schemat. Det här gjorde att vi fick tänka om till nästkommande läsår. Mål och måluppfyllelse Figur 1 Tabellen ovan, Figur 1, visar andelen elever som nådde betygen A-E i åk 6 VT-18. Utifrån den så kan man se att måluppfyllelsen är relativt hög i de allra flesta ämnen. Det finns en viss differens i måluppfyllelsen mellan pojkar och flickor, där pojkarna har en något lägre måluppfyllelse generellt sett, dock inte i matematik och idrott där det är omvänt förhållande. Tittar man på totala andelen elever så ligger statistiken på ~90%, där en elev får ett relativt stort genomslag på relativt få elever (exempelvis 3 elever av 65 motsvarar 4,6%). Den genomsnittliga betygspoängen 3 är generellt sett ganska låg, vilket egentligen betyder att för få elever inte når de högre betygsstegen, A och B. Detta är något som uppmärksammats och kommer att arbetas med under läsåret 18/19, för att finna orsaker till detta och sedan arbeta vidare kring åtgärder för att eleverna ska nå de högre betygsstegen. Positivt är dock att så hög andel elever når målen i svenska, vilket bl.a. betyder att de når målen för att läsa och skriva. Det ger goda förutsättningar för att nå målen i de andra ämnena i framtiden. 3 Betygspoäng: A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10

4 Sammantaget är den relativt höga måluppfyllelsen i åk 6 en god grund för fortsatta goda resultat i åk 7-9. Figur 2 Tabellen ovan, Figur 2, visar andelen elever som nådde betygen A-E i åk 9 VT-18. Sammantaget så ligger måluppfyllelsen, beroende på ämne, över 80%. Tittar man på kärnämnena svenska, engelska och matematik så ligger andelen i matematik och engelska på 83%, medan svenska har en måluppfyllelse på nästan 96%. Precis som för åk 6 så får en elev ett ganska stort utfall på andelen elever som inte fått betyg i ett ämne. Trots det så är andelen som får betyg i något ämne för få och då särskilt i kärnämnena, då de är helt nödvändiga för att eleverna ska vara behöriga för gymnasiet. De genomsnittliga betygspoängen är här precis som för åk 6 relativt låga, vilket betyder att även för åk 9 så är det för få elever som når de högre betygsstegen även om de når målen.

5 Figur 3 I figur 3 så redovisas behörigheten för gymnasiet för åk 9 VT-18 och andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, exklusive nyinvandrade elever. Dessa siffror är mycket positiva i förhållande till hur det såg ut läsåret 16/17, då endast 67,4% uppnått kunskapskraven i alla ämnen och 73,9% var behöriga till gymnasiet. Differensen mellan pojkar och flickor var också betydligt högre läsåret 16/17. En del av förklaringen skulle kunna vara att den kompetensutvecklingsinsats som genomfördes under läsåret 16/17 med stöd av Nationellt Centrum för svenska som andraspråk. Det arbetet kretsade kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, vilket i första hand riktades mot nyanlända elever, men metoderna gynnar alla elever. Dessa metoder har under läsåret fått mer eller mindre genomslagskraft i klassrummen, varför det skulle kunna vara en förklaring till att resultaten blivit bättre. Samtidigt har ett stort arbete kring studiero bedrivits, vilket i sin tur bör ha haft effekter på lärsituationerna, alltså undervisningen har skett under lugnare och mer strukturerade former än tidigare. Samtidigt så påbörjades under läsåret 17/18 ett arbete i samarbete med Högskolan Dalarna kring Systematiskt kvalitetsarbete, det som beskrivs under händelser av väsentlig betydelse i verksamheten. De målavvikelserna som det arbetades med under året kanske inte hade några större effekter på avgångseleverna 17/18, men tankesättet som började implementeras under läsåret kan ändå ha haft effekter på undervisningen eller synliggjort mindre avvikelser på individ- och gruppnivå som det fanns snabba lösningar på och som i sin tur påverkade elevernas resultat positivt.

6 Figur 4 Urval (16)=beräknat på 16 ämnen, Urval (17)=beräknat på 17 ämnen Utifrån figur 4 som visar de genomsnittliga meritvärdena över tid för Centralskolan och åk 9, så är det en positiv utveckling. Vi är nästan uppe på samma nivå som för läsåret 15/16 sett till totalen. Det som är glädjande är att pojkarnas meritvärden är uppe på ungefär samma nivå som för läsåret 14/15. Något man också ser är att glappet mellan flickor och pojkars meritvärden minskar, även om meritvärdena totalt sett är låga. Nu hoppas vi för läsåret 18/19 att meritvärdena som minst håller sig på nivån för 17/18 eller förhoppningsvis ökar och att differensen mellan flickor och pojkar minskar ännu mer. Mål uppfyllda utifrån målavvikelser i det systematiska kvalitetsarbetet Skriva naturvetenskapliga texter (NO/Teknik) Lärarna inom de naturvetenskapliga ämnena upplevde att eleverna hade svårigheter i att skriva naturvetenskapliga texter, vilket bl.a. visade sig vid de nationella proven i åk 9. Detta gjorde att man under läsåret 17/18 bestämde sig för att arbeta kring denna målavvikelse. Denna målavvikelse bör möjligen inte ses som avklarad och bör heller kanske aldrig ses som avklarad, men under arbetet med målavvikelsen så synliggjordes arbetet med naturvetenskapliga texter och hur man arbetade med skrivandet, vilket bidrog till att man reviderade olika arbetsområdens upplägg och innehåll. Detta på sikt bör göra att eleverna blir bättre på att skriva naturvetenskapliga texter, men är ännu lite för tidigt att se något resultat av.

7 Bedömning (Engelska/Moderna språk) Inom språken så uppmärksammade man att det saknades en samsyn i bedömningen av elever och vad man skulle bedöma i olika situationer utifrån kunskapskraven. Exempelvis i en situation där man skulle bedöma en elevs förmåga att tala engelska, vilka delar av den muntliga kommunikationen man skulle ha som bedömningsaspekter. Detta för att det skulle ske en mer likvärdig bedömning men också för att tydliggöra för eleverna vad de egentligen ska visa att de kan. Under arbetets gång så reviderades målavvikelsen något och i slutet av läsåret så hade man kommit fram till att man inom engelska och moderna språk skulle fortsätta arbeta med Europeisk språkportfolio för att på så sätt synliggöra lärandet för eleverna och även för att kunna arbeta med självskattningar av eleverna för att de på så sätt ska vara mer delaktiga och medvetna om sin kunskapsutveckling. Planering (praktiskt estetiska ämnen) Då det under flera år varit en viss personalomsättning inom de praktiskt estetiska ämnena så uppmärksammades att det saknades grundläggande planeringar inom dessa ämnen. Längst hade man kommit inom idrott och hälsa, där lärarna på respektive stadie hade en grovplanering men där man istället behövde binda ihop dem så att det blev en tydlig progression. Inom bild, musik, slöjd och hem- och konsumentkunskap så behövdes ett mer grundligt arbete göras. Det innebar att man behövde se över vilka kunskapskrav man arbetade med och när. Detta arbete bör inte ses som färdigt då återigen vissa personalförändringar skedde som gjorde att det här arbetet till viss del inte slutfördes. Inför läsåret 18/19 så saknas fortfarande behöriga lärare inom flera av de praktiskt estetiska ämnena, varför det här arbetet bör fortsätta vid ett senare tillfälle. Lärandematriser, tydliggörande (SO/Svenska) I SO och svenska så upplevde man att tydligheten om vad eleverna ska lära sig i respektive ämne många gånger var otydligt för eleverna och även att steget från ett betygssteg till ett annat sågs som svårt att nå. Man bestämde sig då för att arbeta med lärandematriser, där man, kortfattat, konkretiserar ett kunskapskrav med vissa kriterier, så att det blir tydligt vad eleven ska kunna för att nå det. Det gör då att eleven förhoppningsvis upplever att kunskapskravet inte blir så svårt att nå och att steget till nästa betygssteg inte heller är så avlägset. Det här är ett pågående arbete där lärarna behöver se över sina framtida arbetsområden och skapa lärandematriser för dem. Vad gäller de så kallade mjuka värdena, exempelvis studiero som kan vara svåra att mäta så är det ett arbete som det arbetas kontinuerligt med. Som tidigare beskrivits så har ett stort arbete kring just studiero bedrivits på framförallt mellanstadiet. Utvärderingar har skett via enkäter bland eleverna och resultaten i slutet av läsåret var betydligt positivare än under hösten -17. På högstadiet så bedrivs ett aktivt arbete kring elevernas trivsel och trygghet där kamratstödjarna är en viktig del av det arbetet. Den respons vi får kring elevernas trivsel och trygghet, både från vårdnadshavare och elever och oavsett stadie, är att när det händer saker så tar vi tag i situationen

8 väldigt snabbt, vilket i sin tur bidrar till att det sällan uppstår större och långdragna situationer kring elever. Framtiden Det vi ser som kommer och där vi behöver göra förändringar i verksamheten, eller där vi har som utvecklingsområden tas upp nedan: Personalförsörjning Under läsåret 18/19 så vet vi att vi kommer att gå från 3 till 4 paralleller i åk 4. Detta medför att vi kommer behöva rekrytera fler lärare till mellanstadiet. Lärare till högstadiet behövs också, som det ser ut nu framförallt Ma/NO lärare för att täcka framtida behov. Samtidigt har vi som tidigare nämnts en relativt låg andel behöriga lärare, vilket det också behöver rekryteras fler behöriga lärare till de tjänsterna. Inom de praktiskt estetiska ämnena så har vi idag endast behöriga lärare i idrott, musik och en behörig slöjdlärare. Sen har vi en vision om att på mellanstadiet kunna ha en assistent i varje klass, den behöver inte vara direkt kopplad mot en enskild elev, men som skulle kunna följa klassen och fungera som en resurs, ett bollplank för undervisande lärare och som en avlastning kring kontakten med exempelvis vårdnadshavare för den lärare som också har klassansvar. Elevomsättning Vi har under en längre tid upplevt en stor elevomsättning, både när det gäller nyanlända elever som kommer från andra kommuner, men också elever som kommer till kommunen av andra orsaker och som många gånger har en bristfällig skolbakgrund. Det vi många gånger saknar är en ordentlig dokumentation om dessa elever, varför vi skulle vilja skapa någon typ av mottagningsenhet på skolan. Den skulle ha till uppgift att kartlägga dessa elevers kunskaper innan de placeras i ordinarie undervisning. Med en bättre kartläggning av dessa elever så skulle bättre förutsättningar för deras fortsatta lärande kunna ske och på så sätt också kunna bidra till bättre måluppfyllelse. Höja betygen, högpresterande elever Som tidigare beskrivits så har Centralskolan relativt låga betygspoäng. Detta är en av de målavvikelser som det kommer att arbetas med under läsåret 18/19. Ett arbete som ska verka för att nå även de högpresterande eleverna i mycket större utsträckning än vad som görs idag. På så sätt också förhoppningsvis leda till högre betyg bland eleverna. Ämnet slöjd På Centralskolan har slöjd under mycket lång tid bedrivits i två former, trä- och metall och textil. Enligt läroplanen så är slöjd ett ämne och vi måste organisera slöjden så att det också i praktiken blir ett ämne. Exakt hur detta ska ske är ännu inte klart, men det kommer under kommande läsår ske diskussioner om detta. Det kan exempelvis handla om att förändra lokalerna där slöjd bedrivs så att det blir lättare att kombinera de två

9 formerna. Att ändra organisationen kring slöjd kan också skapa förändringar i schemat, vilket kan vara helt nödvändigt för att frigöra lokaler då elevunderlaget ökar. En annan aspekt kan vara att det blir mer attraktivt att rekrytera behörig lärare till textiltjänsten som idag innehas av en obehörig lärare. IT, digitala läromedel Ett utvecklingsområde är IT. Vi har idag god tillgång till hårdvara, eleverna i åk4 och 7-9 har egna enheter. Där ligger utvecklingen att få in dessa hjälpmedel som en naturlig del av undervisningen, där både elever och lärare ska känna sig bekväma med att använda dessa och alla deras funktioner. En annan del av IT-utvecklingen är att övergå allt mer till digitala läromedel. NPF Vi har många elever med någon typ av NPF, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, där behöver vi utveckla verksamheten så att dessa elever får bättre förutsättningar för att nå målen. Det kan exempelvis handla om att se över hur klassrummen är utformade eller hur schemat läggs. Men det handlar också om att personalen behöver få mer kunskap kring dessa elever och hur de kan fungera för att på så sätt också planera och genomföra lektioner så att förutsättningarna i klassrummen blir bättre för dessa elever. Nicklas Olivensjö Rektor Centralskolan, Norbergs kommun