Stepwise 2013 Capio Anorexi Center AB

Transkript

1 Stepwise 2013 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Malmö, Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient 1 år efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna för uppföljning som är utfärdade av Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) och Stockholms läns landsting. Sammanlagt har 197 patienter registrerats initialt under 2012, tabell 1 visar könsfördelning för unga respektive vuxna. I tabell 2 och 3 presenteras medelålder per diagnos och åldersspridning. Tabell 4 och 5 visar hur förändring i diagnos skett från initialregistrering till 1- årsuppföljning. Tabell 1. Kön, ålder och BMI. Initialregistrering Kön Kvinnor Män < 18 år 29 st (97 %) 1 st (3 %) 18 år 162 st (98 %) 4 st (2 %) Tabell 2. Medelålder/diagnos ungdomar Diagnosålder < 18 år Medel Range Anorexia Nervosa (AN) n=11 15, år Bulimia Nervosa (BN) n=5 21, år Ätstörning UNS (UNS) n=14 19, år Tabell 3. Medelålder/diagnos vuxna Diagnosålder 18 år Medel Range Anorexia Nervosa (AN) n=53 15, år Bulimia Nervosa (BN) n=33 24, år Ätstörning UNS (UNS) n=73 21, år Hetsätningsstörning (BED) n=7 34, år Capio Anorexi Center AB 1(14)

2 Tabell 4. Diagnosfördelning patienter < 18 år från initialregistrering till 1- årsuppföljning Huvuddiagnos 1 år Ingen diagnos AN BN UNS BED Totalt Huvuddiagnos Anorexia initialt Bulimia UNS Totalt Kommentar: För patienter < 18 år visar 1-årsuppföljning att 18 personer (72 %) inte längre uppfyller några diagnoskriterier för ätstörning enligt DSM-IV. Tabell 5. Diagnosfördelning patienter 18 år från initialregistrering till 1- årsuppföljning Huvuddiagnos 1 år Ingen diagnos AN BN UNS BED Totalt Huvuddiagnos Anorexia initialt Bulimia UNS * 44 BED Totalt Kommentar: För patienter 18 år visar 1-årsuppföljning att 41 personer (44 %) inte längre uppfyller några diagnoskriterier för ätstörning enligt DSM-IV. Ytterligare 17 personer (18 %) är förbättrade. *Av 18 personer som uppfyller diagnos för UNS är 12 stycken av dessa förbättrade enligt PSR-skalan (67%). Capio Anorexi Center AB 2(14)

3 Förändringsstatistik Initialregistrering - 1 års uppföljning Analysmodell I den här analysen har vi tagit med endast dem som följts upp efter 1 år. Statistik För att mäta skillnader mellan två mätvärden (initialvärde och 1-årsvärde) så har vi använt s.k. parat t-test och effektstorlek. Vid parat t-test tolkas statistiskt signifikanta resultat som att resultaten inte uppkommit av en slump, och att de kan generaliseras till populationen patienter med ätstörning som söker till Capio Anorexi Center. Om p < 0.05 anses det vara statistiskt säkerställt inom beteendevetenskap. Det betyder att effekterna förväntas gälla även i fortsättningen om verksamheten är sig någorlunda lik. Effektstorlekar (Cohen s d) uttrycker skillnaden mellan medelvärden i form av standardavvikelser och tumregeln är att: <0.20 = ingen effekt 0.20 = liten effekt 0.50 = medelstor effekt 0.80 = stor effekt Capio Anorexi Center AB 3(14)

4 Självsvarsinstrument och expertskattningar Nedanstående självsvarsformulär, förutom BMI, GAF och PSR som är expertskattningar, har patienter fått fylla i vid intitialregistrering och vid 1-årsuppföljningen. BMI (Body Mass Index) är ett index som anger relationen mellan vikt och längd. Gränsen för normalvikt vikt varierar lite med ålder och kön. GAF (Global Assessment of Functioning) är en skala som anger funktionsnivå för de senaste 30 dagarna. Skala C-GAS (Children- Global Assessment Scale) för ungdomar och barn upp till 20 år. PSR Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) är en skala som anger svårighetsgraden hos ätstörningssymptomen. Skala 1 6 där PSR 4 eller högre innebär att man uppfyller diagnos och vid PSR 6 krävs oftast inläggning. EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) är ett självskattningsinstrument som avser att mäta ätstörningssymptom. Skala 0-6 CPRS (The Comprehensive Psychopathological Rating Scale) är ett heltäckande mått för bedömning av psykiatriska syndrom. I Stepwise används den affektiva delskalan (CPRS-S- A) som består av 19 frågor och mäter depression, ångest och tvångsmässighet. Fylls endast i av vuxna patienter och gäller de senaste tre dagarna. Skala 0 3. SASB (Structural Analysis of Social Behavior) är ett självskattningsinstrument som avser att visa självbild. Skala Ett självskattningsinstrument som avser att visa självbild. Den högra delen i oktagonmodellen är positiv där varje variabel visar sin negativa motsats på den vänstra sidan. Spontanitet/impulsivitet och Självkontroll är neutrala egenskaper som kräver en balans för att inte övergå i negativ form. CIA (Clinical Impairment Assessment) ett självskattningsformulär som mäter psykosociala svårigheter pga ätstörningar. Fylls endast i av vuxna patienter. Skala Inte alls Mycket. Läs gärna mer om dessa mätinstrument som ingår i Stepwise: Capio Anorexi Center AB 4(14)

5 Resultat Följande sidor presenterar resultatet för de av Capio Anorexi Centers patienter som initialregistrerades 2012 och följdes upp under Alla instrument som används i analysen visar i stort på statistiskt säkerställd positiv skillnad förutom delskalorna Spontan/Impulsiv, Självkontroll, och Självförsummelse i SASB. Barn och ungdomar < 18 BMI (Body Mass Index) Här visar vi bara förändringar för patienter med AN : d= -1.95, 2012: d= d= Kommentar: Patienter med anorexia nervosa har förbättras till i det närmaste normalvikt vid 1- årsuppföljningen vilket indikeras av en mycket hög effektstorlek. Capio Anorexi Center AB 5(14)

6 C-GAS (Children- Global Assessment Scale) : d= -1.42, 2012: d= d=-1.96 Kommentar: Patienter uppvisade uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden vid initialmätningen men vid 1-årsuppföljningen visar patienterna endast lindriga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola vilket indikeras av en mycket hög effektstorlek. PSR: Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) : d= 1.69, 2012: d= : d=1.75 Kommentar: Patienter uppvisade svåra ätstörningssymptom vid initialmätningen men vid 1- årsuppföljningen har patienterna förbättrats, gått i partiell remission, och effektstorleken är mycket hög. Capio Anorexi Center AB 6(14)

7 EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) Återhållsamhet d=.92 Figurbekymmer d=.57 Ätbekymmer d=.95 Viktbekymmer d=.75 Total d=.87 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras signifikant från initialregistrering till 1- årsuppföljning när det gäller ätstörningsrelaterade symptom, effektstorleken är medelstor till stor på samtliga delskalor. Figurbekymmer är den delskala som visar på medelstor effekt. SASB (Structural Analysis of Social Behavior) Spontan/impulsiv d= NS Självkontroll d= NS Självacceptans d= -.64 Självkritik d=.84 Självkärlek d= -.75 Självhat d=.76 Självvård d= -.90 Självförsummelse d=.63 (NS= not significant) Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild. Effekten är medelstor till stor på alla delskalor utom Spontan/impulsiv och Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 2003). Capio Anorexi Center AB 7(14)

8 Vuxna 18 år BMI (Body Mass Index) Här visar vi bara förändringar för patienter med anorexi : d= 1.74, 2012: d= : d= Kommentar: Patienter med anorexia nervosa har förbättras till i det närmaste normalvikt vid 1- årsuppföljningen vilket indikeras av en mycket stor effekt. GAF (Global Assessment of Functioning) : d= -1.15, 2012: d= -.95, 2013: d= -.97 Kommentar: Patienter uppvisade uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden vid initialmätningen men vid 1-årsuppföljningen uppvisar patienterna endast måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola vilket indikeras av en stor effekt. Capio Anorexi Center AB 8(14)

9 PSR: Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) : d= 1.48, 2012: d= : d= 1.46 Kommentar: Patienter uppvisade svåra ätstörningssymptom vid initialmätningen men vid 1- årsuppföljningen har patienterna förbättrats, gått i partiell remission, effekten är mycket stor. EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) Återhållsamhet d=.77 Figurbekymmer d=.87 Ätbekymmer d=.89 Viktbekymmer d=.92 Totalt d=.95 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras från initialregistrering till 1-årsuppföljning när det gäller ätstörningsrelaterade symptom. Effekten är mycket stor på delskalan Ätbekymmer och stor på övriga delskalor. Totalt visar mätningen en hög effekt. Capio Anorexi Center AB 9(14)

10 CPRS (The Comprehensive Psychopathological Rating Scale) : d=.75, 2012: d=.65, 2013: d=.54 Kommentar: Diagrammet visar att patienters depressionssymptom minskar med medelstor effekt i samtliga analyser : d=.67, 2012: d= : d=.55 Kommentar: Diagrammet visar att patienters ångestsymptom minskar med medelstor effekt i samtliga analyser Capio Anorexi Center AB 10(14)

11 : d=.69, 2012: d= : d=.49 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i tvångsmässighet med medelstor effekt i samtliga mätningar. SASB (Structural Analysis of Social Behavior) Spontan/impulsiv d= NS Självkontroll d= NS Självacceptans d= -.89 Självkritik d=.65 Självkärlek d= -.79 Självhat d=.73 Självvård d= -.76 Självförsummelse d=.59 (NS=Not significant) Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalorna Självkontroll och Spontan/impulsiv. Effekten är medelstor till stor på alla övriga delskalor. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 2003). Capio Anorexi Center AB 11(14)

12 CIA (Clinical Impairment Assessment) : d= : d= : d=1.14 Kommentar: Diagrammet visar att patienters psykosociala svårigheter minskar mellan mättillfällena med mycket stor effekt. Capio Anorexi Center AB 12(14)

13 Slutsats Capio Anorexi Center i Stockholm har sedan januari 2005 registrerat initialdata och 1-årsdata på patienter som varit i behandling. Capio Anorexi Center i Varberg har registrerat initialdata och 1-årsdata på patienter som varit i behandling sedan 2006 med ett uppehåll under Malmö har registrerat sedan 2012 och har data på enstaka patienter vid 1 år. Denna gång har vi valt att särredovisa tre grupper. Den första är en samlad grupp med fullständig uppföljningsdata från , en grupp initialregistrerades 2011 och följdes upp under 2012 och gruppen initial och ettårsuppföljningar Detta med anledning av att vi sedan januari 2011 genomfört en förändring i vårt behandlingskoncept på Capio Anorexi Center i Stockholm. Vi har nu valt att redovisa dem för att urskilja eventuell förändring i symptomlindring och om det har påverkat graden av tillfrisknande både gällande försämrade behandlingsresultat eller om den är lika effektiv eller effektivare. Inga statistiska beräkningar är gjorda då gruppskillnaderna är för olikstora utan mer för okulär granskning. Det finns vissa svagheter som man bör beakta gällande resultaten med Stepwise. En av dem är att det är mått som inte är självskattade utan baserade på klinisk bedömning vilket påverkas av interbedömarreliabiliteten d.v.s. pålitligheten gällande korrekta mätningar eller bedömningar. Det innebär att graden av överrensstämmelse mellan olika bedömare kan skilja. Samtliga analyser som gjorts visar på statistiskt säkerställda positiva förändringar med medelstora till mycket stora effektstorlekar förutom några av delskalorna i SASB. Spontanitet/impulsivitet och självkontroll är de två delskalor i SASB som inte påvisar någon signifikant förändring vid ettårsuppföljningen. Detta är ett genomgående resultat i det stora hela och det kan finnas flera tolkningar till detta men mer utförliga statistiska analyser behöver göras för att få tolkningsbara data. En viktig aspekt att beakta är att jämförelserna inte är uppdelade per diagnos utan har behandlat hela ätstörningsgruppen. Det finns tydliga skillnader mellan diagnoserna gällande symptombild då anorexia nervosa karaktäriseras av hög självkontroll och bulimia nervosa av förlust av impulskontroll. En diagnosfri individ har en jämn fördelning mellan dessa drag vilket är att sträva efter. Jämförelsen blir därmed skev då den visar en redan befintligt jämn fördelning vid initialmätningen eftersom höga värden på exempelvis impulskontroll hos gruppen bulimipatienter jämnas ut med de låga värdena hos ätstörningsgruppen av anorektisk karaktär och tvärtom. Det finns ännu inget som visar att just detta skulle vara en riskfaktor för återfall även om perfektionism är en sårbarhets- och vidmakthållande faktor samt kan försvåra behandling och bör särskilt beaktas och behandlas (Fairburn, 2008). En annan aspekt är att självkontroll härstammar ur personlighetsdraget perfektionism och forskning har visat att graden av perfektionism inte minskar över tid även vid tillfrisknande. Perfektionism är tvådimensionell och det finns en positiv och en negativ form. Förhoppningsvis övergår den negativa formen över i den positiva formen som hjälper individen i sin strävan mot att nå sina mål istället för att hindra måluppfyllelse genom högt ställda krav. (Horney, 1950; Adler, 1956; Hamachek et al., 1978; Anthony & Swinson, 1998; Fairburn, 2008) Capio Anorexi Center medverkar i ett forskningsprojekt i samarbete med Tromsö universitet i Norge. Huvudsyftet är att studera perfektionismens karaktär och uttryck samt dess förändring över tid. Syftet är också att undersöka om perfektionismen omvandlats från att ha verkat negativt under patientens sjukdomsperiod för att transformeras till en positiv kraft när patienten blivit kvitt sin ätstörning? Är perfektionism av ondo eller är dess natur och effekter mångfacetterade? Resultaten visar att kvalitetsarbetet med Stepwise fungerar och ger relevant och viktigt information och att behandlingen på Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg är effektiv och uppfyller patienternas och våra egna högt ställda krav och förväntningar. Capio Anorexi Center AB 13(14)

14 Referenser Björck, C., Clinton, D., Sohlberg, S., Hällström, T. & Norring, C. (2003). Interpersonal profiles in eating disorders: Ratings of SASB self-image. Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 76, Anthony, M, Swinson, R. When perfect isn t good enough. Strategies for coping with perfectionism. Oakland, CA, New Harbinger. Fairburn, C.G. (2008). Cognitive behaviour therapy and eating disorders. NY: Guilford. Hamachek, D.E. (1978). Psychodynamics of normal and neurotic perfectionism. Psychology: A Journal of Hum Beh., 15: Horney, K. (1950). Neurosis and human growth. NY: Norton. Capio Anorexi Center AB 14(14)