Stepwise 2013 Capio Anorexi Center AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stepwise 2013 Capio Anorexi Center AB"

Transkript

1 Stepwise 2013 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Malmö, Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient 1 år efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna för uppföljning som är utfärdade av Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) och Stockholms läns landsting. Sammanlagt har 197 patienter registrerats initialt under 2012, tabell 1 visar könsfördelning för unga respektive vuxna. I tabell 2 och 3 presenteras medelålder per diagnos och åldersspridning. Tabell 4 och 5 visar hur förändring i diagnos skett från initialregistrering till 1- årsuppföljning. Tabell 1. Kön, ålder och BMI. Initialregistrering Kön Kvinnor Män < 18 år 29 st (97 %) 1 st (3 %) 18 år 162 st (98 %) 4 st (2 %) Tabell 2. Medelålder/diagnos ungdomar Diagnosålder < 18 år Medel Range Anorexia Nervosa (AN) n=11 15, år Bulimia Nervosa (BN) n=5 21, år Ätstörning UNS (UNS) n=14 19, år Tabell 3. Medelålder/diagnos vuxna Diagnosålder 18 år Medel Range Anorexia Nervosa (AN) n=53 15, år Bulimia Nervosa (BN) n=33 24, år Ätstörning UNS (UNS) n=73 21, år Hetsätningsstörning (BED) n=7 34, år Capio Anorexi Center AB 1(14)

2 Tabell 4. Diagnosfördelning patienter < 18 år från initialregistrering till 1- årsuppföljning Huvuddiagnos 1 år Ingen diagnos AN BN UNS BED Totalt Huvuddiagnos Anorexia initialt Bulimia UNS Totalt Kommentar: För patienter < 18 år visar 1-årsuppföljning att 18 personer (72 %) inte längre uppfyller några diagnoskriterier för ätstörning enligt DSM-IV. Tabell 5. Diagnosfördelning patienter 18 år från initialregistrering till 1- årsuppföljning Huvuddiagnos 1 år Ingen diagnos AN BN UNS BED Totalt Huvuddiagnos Anorexia initialt Bulimia UNS * 44 BED Totalt Kommentar: För patienter 18 år visar 1-årsuppföljning att 41 personer (44 %) inte längre uppfyller några diagnoskriterier för ätstörning enligt DSM-IV. Ytterligare 17 personer (18 %) är förbättrade. *Av 18 personer som uppfyller diagnos för UNS är 12 stycken av dessa förbättrade enligt PSR-skalan (67%). Capio Anorexi Center AB 2(14)

3 Förändringsstatistik Initialregistrering - 1 års uppföljning Analysmodell I den här analysen har vi tagit med endast dem som följts upp efter 1 år. Statistik För att mäta skillnader mellan två mätvärden (initialvärde och 1-årsvärde) så har vi använt s.k. parat t-test och effektstorlek. Vid parat t-test tolkas statistiskt signifikanta resultat som att resultaten inte uppkommit av en slump, och att de kan generaliseras till populationen patienter med ätstörning som söker till Capio Anorexi Center. Om p < 0.05 anses det vara statistiskt säkerställt inom beteendevetenskap. Det betyder att effekterna förväntas gälla även i fortsättningen om verksamheten är sig någorlunda lik. Effektstorlekar (Cohen s d) uttrycker skillnaden mellan medelvärden i form av standardavvikelser och tumregeln är att: <0.20 = ingen effekt 0.20 = liten effekt 0.50 = medelstor effekt 0.80 = stor effekt Capio Anorexi Center AB 3(14)

4 Självsvarsinstrument och expertskattningar Nedanstående självsvarsformulär, förutom BMI, GAF och PSR som är expertskattningar, har patienter fått fylla i vid intitialregistrering och vid 1-årsuppföljningen. BMI (Body Mass Index) är ett index som anger relationen mellan vikt och längd. Gränsen för normalvikt vikt varierar lite med ålder och kön. GAF (Global Assessment of Functioning) är en skala som anger funktionsnivå för de senaste 30 dagarna. Skala C-GAS (Children- Global Assessment Scale) för ungdomar och barn upp till 20 år. PSR Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) är en skala som anger svårighetsgraden hos ätstörningssymptomen. Skala 1 6 där PSR 4 eller högre innebär att man uppfyller diagnos och vid PSR 6 krävs oftast inläggning. EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) är ett självskattningsinstrument som avser att mäta ätstörningssymptom. Skala 0-6 CPRS (The Comprehensive Psychopathological Rating Scale) är ett heltäckande mått för bedömning av psykiatriska syndrom. I Stepwise används den affektiva delskalan (CPRS-S- A) som består av 19 frågor och mäter depression, ångest och tvångsmässighet. Fylls endast i av vuxna patienter och gäller de senaste tre dagarna. Skala 0 3. SASB (Structural Analysis of Social Behavior) är ett självskattningsinstrument som avser att visa självbild. Skala Ett självskattningsinstrument som avser att visa självbild. Den högra delen i oktagonmodellen är positiv där varje variabel visar sin negativa motsats på den vänstra sidan. Spontanitet/impulsivitet och Självkontroll är neutrala egenskaper som kräver en balans för att inte övergå i negativ form. CIA (Clinical Impairment Assessment) ett självskattningsformulär som mäter psykosociala svårigheter pga ätstörningar. Fylls endast i av vuxna patienter. Skala Inte alls Mycket. Läs gärna mer om dessa mätinstrument som ingår i Stepwise: Capio Anorexi Center AB 4(14)

5 Resultat Följande sidor presenterar resultatet för de av Capio Anorexi Centers patienter som initialregistrerades 2012 och följdes upp under Alla instrument som används i analysen visar i stort på statistiskt säkerställd positiv skillnad förutom delskalorna Spontan/Impulsiv, Självkontroll, och Självförsummelse i SASB. Barn och ungdomar < 18 BMI (Body Mass Index) Här visar vi bara förändringar för patienter med AN : d= -1.95, 2012: d= d= Kommentar: Patienter med anorexia nervosa har förbättras till i det närmaste normalvikt vid 1- årsuppföljningen vilket indikeras av en mycket hög effektstorlek. Capio Anorexi Center AB 5(14)

6 C-GAS (Children- Global Assessment Scale) : d= -1.42, 2012: d= d=-1.96 Kommentar: Patienter uppvisade uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden vid initialmätningen men vid 1-årsuppföljningen visar patienterna endast lindriga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola vilket indikeras av en mycket hög effektstorlek. PSR: Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) : d= 1.69, 2012: d= : d=1.75 Kommentar: Patienter uppvisade svåra ätstörningssymptom vid initialmätningen men vid 1- årsuppföljningen har patienterna förbättrats, gått i partiell remission, och effektstorleken är mycket hög. Capio Anorexi Center AB 6(14)

7 EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) Återhållsamhet d=.92 Figurbekymmer d=.57 Ätbekymmer d=.95 Viktbekymmer d=.75 Total d=.87 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras signifikant från initialregistrering till 1- årsuppföljning när det gäller ätstörningsrelaterade symptom, effektstorleken är medelstor till stor på samtliga delskalor. Figurbekymmer är den delskala som visar på medelstor effekt. SASB (Structural Analysis of Social Behavior) Spontan/impulsiv d= NS Självkontroll d= NS Självacceptans d= -.64 Självkritik d=.84 Självkärlek d= -.75 Självhat d=.76 Självvård d= -.90 Självförsummelse d=.63 (NS= not significant) Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild. Effekten är medelstor till stor på alla delskalor utom Spontan/impulsiv och Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 2003). Capio Anorexi Center AB 7(14)

8 Vuxna 18 år BMI (Body Mass Index) Här visar vi bara förändringar för patienter med anorexi : d= 1.74, 2012: d= : d= Kommentar: Patienter med anorexia nervosa har förbättras till i det närmaste normalvikt vid 1- årsuppföljningen vilket indikeras av en mycket stor effekt. GAF (Global Assessment of Functioning) : d= -1.15, 2012: d= -.95, 2013: d= -.97 Kommentar: Patienter uppvisade uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden vid initialmätningen men vid 1-årsuppföljningen uppvisar patienterna endast måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola vilket indikeras av en stor effekt. Capio Anorexi Center AB 8(14)

9 PSR: Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) : d= 1.48, 2012: d= : d= 1.46 Kommentar: Patienter uppvisade svåra ätstörningssymptom vid initialmätningen men vid 1- årsuppföljningen har patienterna förbättrats, gått i partiell remission, effekten är mycket stor. EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) Återhållsamhet d=.77 Figurbekymmer d=.87 Ätbekymmer d=.89 Viktbekymmer d=.92 Totalt d=.95 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras från initialregistrering till 1-årsuppföljning när det gäller ätstörningsrelaterade symptom. Effekten är mycket stor på delskalan Ätbekymmer och stor på övriga delskalor. Totalt visar mätningen en hög effekt. Capio Anorexi Center AB 9(14)

10 CPRS (The Comprehensive Psychopathological Rating Scale) : d=.75, 2012: d=.65, 2013: d=.54 Kommentar: Diagrammet visar att patienters depressionssymptom minskar med medelstor effekt i samtliga analyser : d=.67, 2012: d= : d=.55 Kommentar: Diagrammet visar att patienters ångestsymptom minskar med medelstor effekt i samtliga analyser Capio Anorexi Center AB 10(14)

11 : d=.69, 2012: d= : d=.49 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i tvångsmässighet med medelstor effekt i samtliga mätningar. SASB (Structural Analysis of Social Behavior) Spontan/impulsiv d= NS Självkontroll d= NS Självacceptans d= -.89 Självkritik d=.65 Självkärlek d= -.79 Självhat d=.73 Självvård d= -.76 Självförsummelse d=.59 (NS=Not significant) Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalorna Självkontroll och Spontan/impulsiv. Effekten är medelstor till stor på alla övriga delskalor. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 2003). Capio Anorexi Center AB 11(14)

12 CIA (Clinical Impairment Assessment) : d= : d= : d=1.14 Kommentar: Diagrammet visar att patienters psykosociala svårigheter minskar mellan mättillfällena med mycket stor effekt. Capio Anorexi Center AB 12(14)

13 Slutsats Capio Anorexi Center i Stockholm har sedan januari 2005 registrerat initialdata och 1-årsdata på patienter som varit i behandling. Capio Anorexi Center i Varberg har registrerat initialdata och 1-årsdata på patienter som varit i behandling sedan 2006 med ett uppehåll under Malmö har registrerat sedan 2012 och har data på enstaka patienter vid 1 år. Denna gång har vi valt att särredovisa tre grupper. Den första är en samlad grupp med fullständig uppföljningsdata från , en grupp initialregistrerades 2011 och följdes upp under 2012 och gruppen initial och ettårsuppföljningar Detta med anledning av att vi sedan januari 2011 genomfört en förändring i vårt behandlingskoncept på Capio Anorexi Center i Stockholm. Vi har nu valt att redovisa dem för att urskilja eventuell förändring i symptomlindring och om det har påverkat graden av tillfrisknande både gällande försämrade behandlingsresultat eller om den är lika effektiv eller effektivare. Inga statistiska beräkningar är gjorda då gruppskillnaderna är för olikstora utan mer för okulär granskning. Det finns vissa svagheter som man bör beakta gällande resultaten med Stepwise. En av dem är att det är mått som inte är självskattade utan baserade på klinisk bedömning vilket påverkas av interbedömarreliabiliteten d.v.s. pålitligheten gällande korrekta mätningar eller bedömningar. Det innebär att graden av överrensstämmelse mellan olika bedömare kan skilja. Samtliga analyser som gjorts visar på statistiskt säkerställda positiva förändringar med medelstora till mycket stora effektstorlekar förutom några av delskalorna i SASB. Spontanitet/impulsivitet och självkontroll är de två delskalor i SASB som inte påvisar någon signifikant förändring vid ettårsuppföljningen. Detta är ett genomgående resultat i det stora hela och det kan finnas flera tolkningar till detta men mer utförliga statistiska analyser behöver göras för att få tolkningsbara data. En viktig aspekt att beakta är att jämförelserna inte är uppdelade per diagnos utan har behandlat hela ätstörningsgruppen. Det finns tydliga skillnader mellan diagnoserna gällande symptombild då anorexia nervosa karaktäriseras av hög självkontroll och bulimia nervosa av förlust av impulskontroll. En diagnosfri individ har en jämn fördelning mellan dessa drag vilket är att sträva efter. Jämförelsen blir därmed skev då den visar en redan befintligt jämn fördelning vid initialmätningen eftersom höga värden på exempelvis impulskontroll hos gruppen bulimipatienter jämnas ut med de låga värdena hos ätstörningsgruppen av anorektisk karaktär och tvärtom. Det finns ännu inget som visar att just detta skulle vara en riskfaktor för återfall även om perfektionism är en sårbarhets- och vidmakthållande faktor samt kan försvåra behandling och bör särskilt beaktas och behandlas (Fairburn, 2008). En annan aspekt är att självkontroll härstammar ur personlighetsdraget perfektionism och forskning har visat att graden av perfektionism inte minskar över tid även vid tillfrisknande. Perfektionism är tvådimensionell och det finns en positiv och en negativ form. Förhoppningsvis övergår den negativa formen över i den positiva formen som hjälper individen i sin strävan mot att nå sina mål istället för att hindra måluppfyllelse genom högt ställda krav. (Horney, 1950; Adler, 1956; Hamachek et al., 1978; Anthony & Swinson, 1998; Fairburn, 2008) Capio Anorexi Center medverkar i ett forskningsprojekt i samarbete med Tromsö universitet i Norge. Huvudsyftet är att studera perfektionismens karaktär och uttryck samt dess förändring över tid. Syftet är också att undersöka om perfektionismen omvandlats från att ha verkat negativt under patientens sjukdomsperiod för att transformeras till en positiv kraft när patienten blivit kvitt sin ätstörning? Är perfektionism av ondo eller är dess natur och effekter mångfacetterade? Resultaten visar att kvalitetsarbetet med Stepwise fungerar och ger relevant och viktigt information och att behandlingen på Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg är effektiv och uppfyller patienternas och våra egna högt ställda krav och förväntningar. Capio Anorexi Center AB 13(14)

14 Referenser Björck, C., Clinton, D., Sohlberg, S., Hällström, T. & Norring, C. (2003). Interpersonal profiles in eating disorders: Ratings of SASB self-image. Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 76, Anthony, M, Swinson, R. When perfect isn t good enough. Strategies for coping with perfectionism. Oakland, CA, New Harbinger. Fairburn, C.G. (2008). Cognitive behaviour therapy and eating disorders. NY: Guilford. Hamachek, D.E. (1978). Psychodynamics of normal and neurotic perfectionism. Psychology: A Journal of Hum Beh., 15: Horney, K. (1950). Neurosis and human growth. NY: Norton. Capio Anorexi Center AB 14(14)

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för. ätstörningsvård

Ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för. ätstörningsvård 2007-12-13 Ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för ätstörningsvård leg. psykolog Caroline Björck, docent Markus Heilig & civ. ing Peter Printzén Stockholms läns landsting (SLL) Kunskapscentrum för

Läs mer

The Perfectibility of Man! Ah heaven, what a dreary. Lawrence, 1923)

The Perfectibility of Man! Ah heaven, what a dreary. Lawrence, 1923) The Perfectibility of Man! Ah heaven, what a dreary theme! (D.H. Lawrence, 1923) Flawless Beyond Reach and Reason: Aspects of Perfectionism in Eating Disorders Suzanne Petersson Ätstörningar och Perfektionism

Läs mer

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning.

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning. RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning., FAR14-012 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Riksät. Årsrapport 2013. Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling

Riksät. Årsrapport 2013. Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Riksät Årsrapport 2013 Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Årsrapport 2013 Riksät nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling www.psykiatriregister.se Registerhållare Sanna

Läs mer

2009-10-0909 2009-10-0909

2009-10-0909 2009-10-0909 Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700

Läs mer

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS 4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS Begreppsdefinitioner Tillfrisknande, återfall, mortalitet Prognostiska faktorer du var fri fri och lycklig visste ingenting om mörker visste ingenting om demoner du älskade

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013 Capio Anorexi Center AB

Verksamhetsberättelse 2013 Capio Anorexi Center AB Verksamhetsberättelse 2013 Capio Anorexi Center AB Innehåll 1 Vision... 3 2 Uppdrag... 3 3 Capios värderingar... 3 4 Verksamheten... 3 5 Ledning... 4 6 Ätstörningsbehandling utifrån vetenskap och beprövad

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Samband mellan självbildsaspekter och ätstörningssymtom, och skillnader mellan diagnosgrupper

Samband mellan självbildsaspekter och ätstörningssymtom, och skillnader mellan diagnosgrupper UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 20 p Vårterminen 2007 Samband mellan självbildsaspekter och ätstörningssymtom, och skillnader mellan diagnosgrupper Petter Ormann

Läs mer

Riksät Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling

Riksät Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Riksät Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling SEDiQ Swedish Eating Disorder Quality System Vad är syftet med SEDiQ? Att höja kvaliteten i vården Nytta för behandlare och patient Minska

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT) Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3

Läs mer

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa

Läs mer

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Anorexia Nervosa Diagnostiska kriterier Viktnedgång, som leder

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN ÒaÉí=Ü~åÇä~ê=áåíÉ=çã=ã~í=ìí~å=çã=â åëäçêò= =Ó=âöåëëâáääå~ÇÉê=á=ÉãçíáçåëêÉÖäÉêáåÖ=Ää~åÇ= íëíöêç~=é~íáéåíéê= = = = m~åççê~=eìäíèîáëí= e~åçäéç~êéw=^åçêé~ë=_áêöéö êç=c=j~êâìë=g~åëëçå=cêöàã~êâ= = Psykoterapeutexamensarbete

Läs mer

Ätstörningar, psykiatrisk komorbiditet och självbild

Ätstörningar, psykiatrisk komorbiditet och självbild UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 20 p Höstterminen 2006 Ätstörningar, psykiatrisk komorbiditet och självbild En sambandsstudie om samsjuklighet och självbild hos

Läs mer

Nr 40 Förändring av ätstörningssymtom och psykiatriska symtom under ett år i behandling på specialistenhet. Tabita Björk

Nr 40 Förändring av ätstörningssymtom och psykiatriska symtom under ett år i behandling på specialistenhet. Tabita Björk Nr 40 Förändring av ätstörningssymtom och psykiatriska symtom under ett år i behandling på specialistenhet Tabita Björk 2008 ISSN: 1403-6827 Rapporten finns att hämta på www.orebroll.se/pfc eller kan beställas

Läs mer

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-10-17 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q3. Preliminära resultat för de tre första kvartalen 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning

Läs mer

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund till ätstörningar Uppkomst och utveckling MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Beskrivning och behandling Tonårs flickor

Läs mer

Riksät. Årsrapport 2014. Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling

Riksät. Årsrapport 2014. Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Riksät Årsrapport 2014 Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Årsrapport 2014 Riksät nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling www.psykiatriregister.se Registerhållare Sanna

Läs mer

Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård?

Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård? Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård? Andrzej Werbart & Mo Wang Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och Stockholms läns landsting Vad behöver vi

Läs mer

Ätstörningar! Mia Ramklint!

Ätstörningar! Mia Ramklint! Ätstörningar! Mia Ramklint! Ätstörningar! Att tappa kontrollen över sitt ätande, så att man antingen äter för lite (anorexi) eller för mycket/hetsäter (bulimi och hetsätningsstörning)! Att på olika sätt

Läs mer

Patientperspektiv på orsaker till ätstörningar

Patientperspektiv på orsaker till ätstörningar Patientperspektiv på orsaker till ätstörningar Jakobs Anna Danielsson Handledare: David Clinton EXAMENSARBETE PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Innehållsförteckning

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Föräldrar, barn och ätproblem

Föräldrar, barn och ätproblem Institutionen för Psykologi Ht 2004, C-uppsats Föräldrar, barn och ätproblem En studie av attityder till mat och ätande bland flickor i tonåren Emma Bäck Handledare: Ata Ghaderi Biträdande handledare:

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-01-29 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2015 Version: 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade

Läs mer

Uppföljning Dag. Rapport 4. Självbild efter genomförd behandling vid Magelungens dagverksamhet. Johan Strömbeck Ingemar Oldenvi David Clinton

Uppföljning Dag. Rapport 4. Självbild efter genomförd behandling vid Magelungens dagverksamhet. Johan Strömbeck Ingemar Oldenvi David Clinton Uppföljning Dag Rapport 4 Självbild efter genomförd behandling vid Magelungens dagverksamhet. Johan Strömbeck Ingemar Oldenvi David Clinton 2011 Abstrakt Dagverksamheter för ungdomar med allvarliga psykiska

Läs mer

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån MBT vid ätstörningar David Clinton Frosseri Pieter Bruegel den äldre (1525-1569) Konkretisering Bakgrund You are what you eat Att se ätstörningar utifrån Grönsaker i en skål Giuseppe Arcimboldo 1527-1593

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande? MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund och diagnostik MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Vad är ätstörningar? En diagnos? Ett personligt lidande? Gulls beskrivning

Läs mer

Självbilden hos ätstörningspatienter efter behandling samt komplementaritetens betydelse för självbilden

Självbilden hos ätstörningspatienter efter behandling samt komplementaritetens betydelse för självbilden UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi HT 2008 Psykologexamensuppsats Självbilden hos ätstörningspatienter efter behandling samt komplementaritetens betydelse för självbilden Maria Blomgren &

Läs mer

Formulär som skickas med kallelsen

Formulär som skickas med kallelsen Sammanställning av tolkning av skattningsskalor Formulär som skickas med kallelsen Funktionsnivå: Sheehan disability scale Summera poängen på de tre skalorna. Totalpoäng 0-30 (ej funktionshindrad mycket

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen BUP-kongressen 20-21 april 2016 Uppsala Initialvårdkontakt och diagnostik Vårdbegäran innehåller kontaktanledning ramar in första besöket. Fråga till klinikern.

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2017-01-20 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade individer...

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre

Läs mer

Ungdomars ätbeteende och kroppsuppfattning

Ungdomars ätbeteende och kroppsuppfattning Mälardalens högskola Institutionen för Samhälls- och beteendevetenskap Ungdomars ätbeteende och kroppsuppfattning En jämförelse mellan storstad och tätort Malin Lundquist C-uppsats i psykologi, HT 2007

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Personlighetsfaktorer av betydelse för uppkomst av anorexia nervosa

Personlighetsfaktorer av betydelse för uppkomst av anorexia nervosa Personlighetsfaktorer av betydelse för uppkomst av anorexia nervosa Claes Norring, leg psykolog, dr med vet Forskningspsykolog vid Enheten för ätstörningar Psykiatriska kliniken, Akademiska sjukhuset,

Läs mer

Ätstörningar Ulf Wallin

Ätstörningar Ulf Wallin Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk

Läs mer

Kroppsmissnöje hos kvinnliga patienter med ätstörning - Utvärdering av gruppbehandling med fokus på kroppsuppfattning

Kroppsmissnöje hos kvinnliga patienter med ätstörning - Utvärdering av gruppbehandling med fokus på kroppsuppfattning ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete, 61-90 hp C-uppsats, 15 hp Höstterminen 2015 Kroppsmissnöje hos kvinnliga patienter med ätstörning

Läs mer

Av frukten känner man trädet? - En studie om samband mellan föräldraageranden och behandlingsutfall hos barn och ungdomar med anorexia nervosa.

Av frukten känner man trädet? - En studie om samband mellan föräldraageranden och behandlingsutfall hos barn och ungdomar med anorexia nervosa. Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 15hp VT 2009 Av frukten känner man trädet? - En studie om samband mellan föräldraageranden och behandlingsutfall hos barn och ungdomar med anorexia nervosa.

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Välkomna till Anhörigutbildning!

Välkomna till Anhörigutbildning! Välkomna till Anhörigutbildning! Kort presentation Vad är en ätstörning? Vad händer I kroppen vid ätstörning Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS Utbildning Kvalitetssäkring Forskning Stockholms Läns

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Psykisk besvär och BMI

Psykisk besvär och BMI Psykisk besvär och BMI - om eventuella samband hos ungdomar på gymnasiet Författare: Håkan Karlsson, Gotahälsan, Jerikodalsgatan 8, 595 30 Mjölby 0142-299890 Hakan.karlsson@gotahalsan.se Handledare: Martin

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Mall och manual för granskning av interventionsstudier

Mall och manual för granskning av interventionsstudier Mall och manual för granskning av interventionsstudier Denna granskningsmall är modifierad efter original från SBU (5), 2002-12-12. En vetenskaplig artikel är oftast indelad i följande avsnitt: introduktion,

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Ätstörningar Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Agenda Diagnos Debut Prognos Somatiska komplikationer Psykiatrisk samsjuklighet Somatisk utredning

Läs mer

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13 VAD ÄR ÄTSTÖRNING? ÄTSTÖRNINGAR DSM-IV Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ospecifik ätstörning Hetsätningsstörning Födointags- och ätstörningar DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning

Läs mer

Minnesåterkonsolidering som förändringsmekanism vid psykoterapi. Praktisk tillämpning genom affektiv psykoterapi APT. Resultat från forskning vid BUP

Minnesåterkonsolidering som förändringsmekanism vid psykoterapi. Praktisk tillämpning genom affektiv psykoterapi APT. Resultat från forskning vid BUP Minnesåterkonsolidering som förändringsmekanism vid psykoterapi Praktisk tillämpning genom affektiv psykoterapi APT Resultat från forskning vid BUP Hur det började Som läkare får man svåra fall, ofta med

Läs mer

Ätstörningar och ätstörningsvård i Östergötland

Ätstörningar och ätstörningsvård i Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben 2010-08-02 Dnr: LiÖ 2010-1976 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ätstörningar och ätstörningsvård i Östergötland Under året har vårdsamverkansberedningen arbetat med en översyn

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Utvärdering utifrån klientens perspektiv av studerandeterapier vid Psykologmottagningen, Institutionen för psykologi, Umeå universitet

Utvärdering utifrån klientens perspektiv av studerandeterapier vid Psykologmottagningen, Institutionen för psykologi, Umeå universitet Utvärdering utifrån klientens perspektiv av studerandeterapier vid Psykologmottagningen, Institutionen för psykologi, Umeå universitet Eva Sundin Britt Wiberg FORSKNINGSRAPPORTER Institutionen för psykologi

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Feedback för Förändring Kvalitetssäkring av psykiatrins behandlingsförlopp genom en feedback-modell med inbyggd alarmfunktion

Feedback för Förändring Kvalitetssäkring av psykiatrins behandlingsförlopp genom en feedback-modell med inbyggd alarmfunktion FORSKNINGSPROGRAM Feedback för Förändring Kvalitetssäkring av psykiatrins behandlingsförlopp genom en feedback-modell med inbyggd alarmfunktion Helena Hansson, Jenny Rundberg, Agneta Öjehagen och Mats

Läs mer

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996 Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Symposium Ätstörningar och reproduktion

Symposium Ätstörningar och reproduktion Symposium Ätstörningar och reproduktion Moderator: Angelica Lindén Hirschberg, professor, öl, Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Program Angelica Lindén Hirschberg, prof, öl, KK, Karolinska:

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

ÄTSTÖRNINGAR. 24 november 2016

ÄTSTÖRNINGAR. 24 november 2016 ÄTSTÖRNINGAR 24 november 2016 Ett möte vård, forskning, utbildning 13.00 14.00 Introduktion till ätstörningar. David Clinton & Johanna Levallius, Kunskapscentrum för Ätstörningar (KÄTS) 14.00-14.20 Behandling

Läs mer

Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom

Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom CEPI 17-18 oktober 2012 Rickard Färdig, PhD rickard.fardig@neuro.uu.se Institutionen för Neurovetenskap,

Läs mer

Vikten av vikt. - Sambandet mellan BMI och behandlingsutfall vid diagnostiserad ätstörning. Sammanfattning

Vikten av vikt. - Sambandet mellan BMI och behandlingsutfall vid diagnostiserad ätstörning. Sammanfattning Vikten av vikt - Sambandet mellan BMI och behandlingsutfall vid diagnostiserad ätstörning Sammanfattning Denna studie, baserad på enkätdata från det nationella kvalitetsregistret RIKSÄT, insamlad mellan

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri Översikt Icke-suicidalt självskadebeteende Känsloreglering Emotion Regulation Group

Läs mer

Härmed får Beteendeterapeutiska Föreningen (BTF) överlämna sina synpunkter på. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Härmed får Beteendeterapeutiska Föreningen (BTF) överlämna sina synpunkter på. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. 29.3, 2017 Härmed får Beteendeterapeutiska Föreningen (BTF) överlämna sina synpunkter på Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Lise Bergman Nordgren Fil. Dr., Leg. Psykolog,

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Typiska drag och viktiga prediktorer för prognos och behandlingsförlopp hos tre grupper av patienter med ätstörning

Typiska drag och viktiga prediktorer för prognos och behandlingsförlopp hos tre grupper av patienter med ätstörning Umeå universitet Institutionen för psykologi Examensuppsats vt10 Typiska drag och viktiga prediktorer för prognos och behandlingsförlopp hos tre grupper av patienter med ätstörning Mikael Nyberg Huvudhandledare:

Läs mer

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Upprepade mätningar och tidsberoende analyser Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Innehåll Stort område Simpsons paradox En mätning per individ Flera mätningar per individ Flera

Läs mer

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Innan var det evig vinter. Nu är det lite vår.

Innan var det evig vinter. Nu är det lite vår. Umeå universitet Institutionen för psykologi Examensuppsats ht 2007 Innan var det evig vinter. Nu är det lite vår. Utvärdering av Känsloskola vid en psykiatrisk klinik en pilotstudie Lisa Larsson Handledare:

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet

Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet 1 Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet För att bli godkänd på inlämningsuppgiften krävs att man utför uppgiften om

Läs mer

Ätstörningar och ESSENCE

Ätstörningar och ESSENCE Ätstörningar och ESSENCE Elisabet Wentz Disposition ESSENCE och ätstörningar hos små barn ARFID (avoidant /restrictive food intake disorder) ESSENCE hos de som senare utvecklar ätstörning i tonåren Matproblem

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndag 5 september 2 Det psykologiska instrumentets anatomi - introduktion Det psykologiska instrumentets anatomi : Introduktion Introduktionens två delar Exponering: mätning in

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde? Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?, PhD Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet, Stockholm paulina.nowicka@ki.se

Läs mer

Välkomna till BORIS-dagen 2016!

Välkomna till BORIS-dagen 2016! Välkomna till BORIS-dagen 2016! BORIS-dagen 2016 10.00 11.00 Vad hände 2015? Pernilla Danielsson-Liljeqvist, Claude Marcus Vart står vi idag? Resultat och utmaningar Kurvologi ny BMI SDS referens 11:00

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer