Kvalitetsregister ECT

Transkript

1 Datum: Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016

2 Innehåll 1. Inledning Patientsammansättning Könsfördelning av registrerade individer Åldersfördelning av registrerade individer Antal registrerade individer, serier och uppföljningar per sjukhus 5 4. Indikation för ECT Etablerad indikation Etablerad indikation per sjukhus Indikationsindelning Fördelning av indikationer utifrån indelning Vårdform Vårdform vid tät ECT Vårdform vid tät ECT (Sjukhusnivå) Symtomskattning och symtomfrihet Bedömning med MADRS eller MADRS-S efter ECT vid depression Andel patienter med depression som uppnår symtomfrihet efter ECT Symtomskattning och symtomfrihet från depression efter ECT Medelpoäng på MADRS-S-items Klinisk bedömning och förändring efter ECT Bedömning med Clinical Global Impression-Improvement (CGI-I) Klinisk förändring enligt Clinical Global Impression-Improvement (CGI-I) efter ECT Minnesskattning och minnesförändring Minnesskattning (CPRS-minne) före och efter ECT Minnesförändring efter ECT jämfört med före ECT Minnesskattning och minnesförsämring Elektrodplacering Elektrodplacering vid första ECT i serien Elektrodplacering vid sista ECT i serien Krampens längd Minst 20 sekunders kramptid

3 1. Inledning I den här rapporten redovisas preliminära resultat för Datauttaget gjordes Patientsammansättning 2.1 Könsfördelning av registrerade individer 62 % av de behandlade patienterna var kvinnor och 38 % var män. Andelen kvinnor varierade från 47 % i Blekinge till 71 % i Jämtland. Jämtland (49) Örebro (90) Norrbotten (99) Södermanland (82) Stockholm (545) Skåne (418) Västra Götaland (485) Jönköping (173) Västernorrland (74) Riket (3235) Kalmar (94) Östergötland (175) Västerbotten (95) Kronoberg (56) Uppsala (161) Dalarna (129) Halland (149) Gävleborg (136) Västmanland (98) Värmland (67) Gotland (17) Blekinge (43) 71% 68% 67% 66% 64% 64% 64% 62% 62% 62% 62% 62% 61% 61% 60% 60% 56% 56% 55% 54% 53% 47% 38% Kvinnor Män 3

4 2.2 Åldersfördelning av registrerade individer Figuren nedan visar hur patienternas ålder fördelade sig i de olika länen. Kalmar (94) Västernorrland (74) Dalarna (129) Västmanland (98) Kronoberg (56) Östergötland (175) Halland (149) Stockholm (545) Riket (3235) Västra Götaland (485) Skåne (418) Värmland (67) Blekinge (43) Örebro (90) Uppsala (161) Jämtland (49) Södermanland (82) Jönköping (173) Gävleborg (136) Norrbotten (99) Västerbotten (95) Gotland (17) 0,2% 27% 39% 50% 42% 42% 41% 39% 39% 36% 35% 34% 34% 33% 33% 33% 32% 32% 31% 29% 27% 27% 24% 24% 24% <

5 3. Antal registrerade individer, serier och uppföljningar per sjukhus Totalt har 3235 individer registerats under Danderyd har rapporterat flest individer (277 st). 6-månadersuppföljning efter ECT infördes våren 2016 och alla enheter har ännu inte fungerande rutiner för uppföljningarna. Sjukhus Individer Täta serier Glesa serier 6-månadersuppföljningar Arvika Borås Danderyd/Nordväst Eksjö Eskilstuna Falköping Gällivare Gävle Halmstad Helsingborg Huddinge/Sydväst Hudiksvall Hässleholm Jönköping Kalmar Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Kristianstad Kungälv Linköping Lund Malmö Motala Mölndal *Stockholms läns landsting och Region Gotland kan för närvarande inte rapportera 6- månadersuppföljningar till registret. 5

6 Sjukhus Individer Täta serier Glesa serier 6-månadersuppföljningar Norrköping Nyköping NÄL/Trollhättan Piteå S:t Göran/Norra Sahlgrenska Skellefteå SU/Östra Sunderbyn/Luleå Sundsvall Säter Södertälje Trelleborg Umeå Uppsala Varberg Visby Värnamo Västervik Västerås Växjö Ängelholm Örebro Örnsköldsvik Östersund Riket *Stockholms läns landsting och Region Gotland kan för närvarande inte rapportera 6- månadersuppföljningar till registret. 6

7 4. Indikation för ECT 4.1 Etablerad indikation I 84 % av behandlingsserierna fanns en etablerad indikation dokumenterad. Andelen varierade från 43 % i Kronoberg till 93% i Gävleborg. Gävleborg (180) Stockholm (803) Östergötland (232) Västra Götaland (666) Jönköping (216) Kalmar (143) Gotland (22) Södermanland (133) Riket (4482) 84% Dalarna (193) Västerbotten (143) Skåne (549) Örebro (135) Västernorrland (102) Uppsala (215) Halland (242) Värmland (82) Jämtland (60) Norrbotten (146) Västmanland (124) Blekinge (52) Kronoberg (72) Svenska psykiatriska föreningen presenterade 2014 Kliniska riktlinjer för ECT. I riktlinjerna definierades ett antal etablerade indikationer för ECT. Indikatorn avser att mäta andelen av alla patienter som har behandlats med ECT där en etablerad indikation har dokumenterats. 7

8 4.2 Etablerad indikation per sjukhus Sjukhus Antal serier Andel etablerad indikation (%) Sjukhus Antal serier Andel etablerad indikation (% Arvika 26 65,4 Norrköping 81 93,8 Borås 82 81,7 Nyköping 61 85,2 Danderyd/Nordväst ,6 NÄL/Trollhättan 81 87,7 Eksjö 98 79,6 Piteå 63 69,8 Eskilstuna 72 86,1 S:t Göran/Norra ,3 Falköping ,8 Sahlgrenska 61 88,5 Gällivare <30 Skellefteå 59 71,2 Gävle 70 92,9 SU/Östra ,2 Halmstad 61 83,6 Sunderbyn/Luleå 56 62,5 Helsingborg ,9 Sundsvall 92 77,2 Huddinge/Sydväst ,0 Säter ,9 Hudiksvall ,6 Södertälje 34 97,1 Hässleholm <30 Trelleborg 38 86,8 Jönköping ,3 Umeå 84 89,3 Kalmar 63 92,1 Uppsala ,7 Karlshamn <30 Varberg ,5 Karlskoga 42 64,3 Visby 22 Karlskrona <30 Värnamo <30 Karlstad 56 80,4 Västervik 80 85,0 Kristianstad <30 Västerås ,7 Kungälv ,0 Växjö 72 43,1 Linköping ,0 Ängelholm 41 95,1 Lund ,5 Örebro 93 87,1 Malmö ,4 Örnsköldsvik <30 Motala <30 Östersund 60 73,3 Mölndal 83 96,4 Riket ,9 8

9 4.3 Indikationsindelning I Svenska Psykiatriska Föreningens riktlinjer för ECT har de etablerade indikationerna för ECT delats in i tre grupper; akuta indikationer, starka indikationer och övriga etablerade indikationer. F33.3 Recidiverande depression, svår episod med psykotiska symtom F32.3 Svår depressiv episod med psykotiska symptom F31.5 Bipolär sjukdom, svår depressiv episod med psykotiska symtom F23.0 Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild F06.1 Organisk katatoni G21.0 Malignt neuroleptikasyndrom F53.1 Postpartum psykos F33.2 Recidiverande depression, svår episod utan psykotiska symtom F32.2 Svår depressiv episod utan psykotiska symptom F31.4 Bipolär sjukdom, svår depression utan psykotiska symtom F31.2 Bipolär sjukdom, manisk episod med psykotiska symtom F30.2 Mani med psykotiska symtom F53.0 Postpartum depression F33.1 Recidiverande depression, medelsvår episod F32.1 Medelsvår depressiv episod F31.6 Bipolär sjukdom, blandad episod F31.3 Bipolär sjukdom, lindrig eller medelsvår depressiv episod F31.1 Bipolär sjukdom, manisk episod utan psykotiska symtom F30.1 Mani utan psykotiska symtom F25.9 Schizoaffektivt syndrom F20.9 Schizofreni F06.3 Organiskt förstämningssyndrom G20.9 Parkinsons sjukdom Akut indikation Stark indikation Övrig etablerad indikation 9

10 4.4 Fördelning av indikationer utifrån indelning Figuren nedan visar hur behandlingsseriernas indikationer fördelade sig inom respektive län. 16 % av behandlingsserierna i riket gavs på en akut indikation och 40 % gavs på en stark indikation. Örebro (135) Södermanland (133) Östergötland (232) Kalmar (143) Dalarna (193) Jönköping (216) Kronoberg (72) Stockholm (803) Västra Götaland (666) Riket (4482) Uppsala (215) Skåne (549) Norrbotten (146) Västernorrland (102) Värmland (82) Blekinge (52) Västmanland (124) Västerbotten (143) Halland (242) Gävleborg (180) Gotland (22) Jämtland (60) 22% 21% 20% 20% 19% 19% 17% 17% 16% 16% 16% 16% 14% 14% 12% 12% 9% 8% 40% 28% 14% 3% Akut indikation Stark indikation Övrig etablerad indikation Annan indikation Uppgift saknas 10

11 5. Vårdform 5.1 Vårdform vid tät ECT 12 % av de täta serierna inleddes i frivillig öppenvård. 70 % inleddes i frivillig slutenvård och 18 % inleddes i slutenvård med stöd av lagen om psykiatriskt tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatriskt vård (LRV). Endast 0,3 % av behandlingsserierna inleddes i slutenvård med stöd av LRV. Uppsala (177) 33% 53% 14% Halland (174) 23% 70% 7% Västerbotten (124) 19% 58% 23% Västernorrland (79) 19% 53% 28% Värmland (61) 18% 71% 12% Blekinge (48) 17% 73% 10% Östergötland (173) 15% 61% 25% Norrbotten (112) 13% 61% 26% Dalarna (162) 12% 72% 16% Jönköping (163) 12% 72% 15% Riket (3433) 12% 70% 18% Kronoberg (55) 78% Örebro (102) 62% 28% Södermanland (84) 61% 29% Gävleborg (152) 9% 71% 20% Skåne (402) 9% 72% 19% Stockholm (632) 9% 74% 18% Västmanland (105) 8% 70% 23% Västra Götaland (524) 6% 76% 18% Jämtland (54) 2% 87% Gotland (15) 0% 80% 20% Kalmar (35) 0% 89% Frivillig öppenvård Frivillig slutenvård Slutenvård med LPT/LRV 11

12 5.2 Vårdform vid tät ECT (sjukhusnivå) Borås (74) 8% Danderyd (336) 10% Eksjö (92) 15% Eskilstuna (53) 13% Falköping (80) 16% Gävle (61) 12% Halmstad (55) 15% Helsingborg (90) 0% Huddinge/Sydväst (130) 9% Hudiksvall (91) 8% Jönköping (68) 9% Karlstad (52) 6% Kungälv (66) 5% Linköping (90) 14% Lund (93) 8% Malmö (146) 9% Mölndal (56) 2% Norrköping (66) 6% Nyköping (31) 7% NÄL/Trollhättan (70) 9% Piteå (42) 12% Riket (3433) 12% S:t Göran/Norra (144) 4% Sahlgrenska (59) 0% Skellefteå (58) 14% SU/Östra (119) 2% Sunderbyn/Luleå (50) 16% Sundsvall (69) 19% Säter (162) 12% Umeå (66) 24% Uppsala (177) 33% Varberg (119) 27% Västerås (105) 8% Växjö (55) Ängelholm (31) 0% Örebro (73) 8% Östersund (54) 2% 82% 77% 73% 59% 69% 72% 75% 78% 62% 70% 71% 81% 80% 47% 69% 71% 84% 82% 65% 77% 71% 70% 76% 81% 62% 66% 52% 49% 72% 55% 70% 78% 97% 58% 87% 53% 68% 10% 12% 12% 28% 15% 16% 22% 30% 22% 21% 14% 15% 39% 24% 21% 14% 12% 29% 14% 17% 18% 19% 19% 24% 32% 32% 32% 16% 21% 14% 5% 23% 3% 34% Frivillig öppenvård Frivillig slutenvård Slutenvård med LPT/LRV Sjukhus som har minst 30 index-serier med uppgift om vårdform har inkluderats. 12

13 6. Symtomskattning och symtomfrihet 6.1 Bedömning med MADRS eller MADRS-S efter ECT vid depression I 55 % av behandlingsserierna blev patienten utvärderad med MADRS eller MADRS-S inom en vecka efter behandlingsserien. Andelen varierade från 17 % i Östergötland till 86 % i Västmanland. Västmanland (77) Stockholm (573) Jämtland (40) Gotland (16) Uppsala (137) Dalarna (166) Örebro (83) Blekinge (35) Jönköping (152) Riket (2882) 55% Gävleborg (112) Skåne (353) Halland (143) Västra Götaland (438) Västernorrland (62) Västerbotten (87) Södermanland (70) Kalmar (91) Norrbotten (69) Kronoberg (36) Värmland (48) Östergötland (144) Andel patienter som har bedömts med MADRS eller MADRS-S efter index-ect. Endast patienter med depression som indikation för ECT ingår i analysen. 13

14 6.2 Andel patienter med depression som uppnår symtomfrihet efter ECT Knappt hälften av patienterna (46 %) uppnådde symtomfrihet efter ECT. Symtomfrihet har definierats som högst 10 poäng på MADRS eller MADRS-S. Blekinge (21) Jämtland (30) Västernorrland (27) Halland (71) Skåne (182) Gävleborg (60) Kalmar (36) Dalarna (78) Örebro (54) Riket (1589) Uppsala (93) Östergötland (25) Stockholm (439) Västra Götaland (192) Jönköping (87) Västerbotten (36) Värmland (13) Kronoberg (13) Norrbotten (27) Södermanland (28) Västmanland (66) Gotland (11) 46% Markör för symtomfrihet är 10 poäng på MADRS eller MADRS-S efter ECT. Endast patienter med depression som indikation för ECT som har skattats med MADRS eller MADRS-S inom en vecka efter index-ect ingår i analysen. 14

15 6.3 Symtomskattning och symtomfrihet från depression efter ECT Sjukhus Antal index-serier med depression Andel skattade (%) Antal skattade Andel symtomfria (%) Arvika 4 Borås 62 61, ,5 Danderyd/Nordväst , ,8 Eksjö 74 60, ,6 Eskilstuna 40 67,5 27 Falköping 51 72, ,4 Gällivare 16 12,5 2 Gävle 50 54,0 27 Halmstad 41 34,1 14 Helsingborg , ,8 Huddinge/Sydväst , ,0 Hudiksvall 62 53, ,5 Hässleholm 1 Jönköping 70 58, ,4 Kalmar 39 43,6 17 Karlshamn 23 91,3 21 Karlskoga 22 50,0 11 Karlskrona 12 0,0 0 Karlstad 44 22,7 10 Kristianstad 15 60,0 9 Kungälv 53 37,7 20 Linköping 68 35,3 24 Lund 75 13,3 10 Malmö , ,2 Motala 16 0,0 0 Mölndal 52 28,8 15 *Är antalet index-serier med depression färre än 10 visas inget resultat för andel skattade. Är antalet skattade färre än 30 visas inget resultat för andel symtomfria. 15

16 Sjukhus Antal index-serier med depression Andel skattade (%) Antal skattade Andel symtomfria (%) Norrköping 60 1,7 1 Nyköping 30 3,3 1 NÄL/Trollhättan 72 70, ,4 Piteå 23 47,8 11 S:t Göran/Norra , ,4 Sahlgrenska 56 50,0 28 Skellefteå 37 10,8 4 SU/Östra 92 4,3 4 Sunderbyn/Luleå 30 46,7 14 Sundsvall 52 51,9 27 Säter , ,6 Södertälje 22 54,5 12 Trelleborg 19 57,9 11 Umeå 50 64, ,5 Uppsala , ,2 Varberg , ,2 Visby 16 68,8 11 Värnamo 8 Västervik 52 36,5 19 Västerås 77 85, ,8 Växjö 36 36,1 13 Ängelholm 33 90, ,3 Örebro 61 70, ,2 Örnsköldsvik 10 0 Östersund 40 75, ,0 Riket , ,8 *Är antalet index-serier med depression färre än 10 visas inget resultat för andel skattade. Är antalet skattade färre än 30 visas inget resultat för andel symtomfria. 16

17 6.4 Medelpoäng på MADRS-S-items Våren 2016 blev det möjligt att rapportera skattningar av MADRS och MADRS-S på itemnivå. Genom att samla in dessa uppgifter får vi större möjligheter att analysera och utvärdera behandlingens effekt på depressionssymtom. För 697 patienter finns det rapporterade itempoäng på MADRS-S före och efter ECT. Figuren nedan visar patienternas medelpoäng för respektive item på MADRS-S vid skattningarna före och efter ECT ,0 4,2 3,0 3,7 4,1 3,5 4,1 3,4 3 2,6 2 1,4 2,0 1,4 1,8 1,8 1,5 2,1 1,6 1 1,0 0 Före ECT Efter ECT 17

18 7. Klinisk bedömning och förändring efter ECT 7.1 Bedömning med Clinical Global Impression-Improvement (CGI-I) I 85 % av behandlingsserierna bedömdes patienten med Clinical Global Impression- Improvement (CGI-I) efter ECT. Andel bedömda varierade från 25 % i Kalmar till 100 % i Blekinge och Kronoberg. Blekinge (48) Kronoberg (59) Dalarna (163) Västmanland (105) Västra Götaland (534) Halland (174) Gävleborg (152) Östergötland (177) Värmland (62) Jönköping (186) Västernorrland (81) Norrbotten (113) Örebro (106) Jämtland (55) Södermanland (100) Riket (3687) 85% Skåne (441) Stockholm (693) Gotland (17) Uppsala (178) Västerbotten (124) Kalmar (119) Andel index-serier där patienten följts upp med Clinical Global Impression-Improvement (CGI-I). 18

19 7.2 Klinisk förändring enligt Clinical Global Impression- Improvement (CGI-I) efter ECT Efter 78 % av behandlingsserierna bedömdes patienten som mycket eller väldigt mycket förbättrad efter ECT. Dalarna (162) Västernorrland (77) Södermanland (86) Gotland (12) Örebro (95) Västmanland (104) Västra Götaland (528) Halland (171) Jönköping (177) Stockholm (518) Skåne (342) Norrbotten (107) Riket (3116) 78% 22% 0,2% Kalmar (30) Östergötland (173) Gävleborg (149) Blekinge (48) Jämtland (49) Uppsala (103) Västerbotten (66) Värmland (60) Kronoberg (59) Förbättrad Oförändrad Försämrad Figuren visar den kliniska förändringen mätt med CGI-I inom en vecka efter index-ect. De registrerade svaren har delats in i tre grupper: Förbättrad = mycket till väldigt mycket förbättrad. Oförändrad = oförändrad, minimalt förbättrad eller minimalt försämrad. Försämrad = mycket till väldigt mycket försämrad. 19

20 8. Minnesskattning och minnesförändring 8.1 Minnesskattning (CPRS-minne) före och efter ECT I 47 % av de täta serierna efterfrågades och dokumenterades patientens minnesfunktion inom en vecka före och efter ECT. Andelen varierade från 22 % i Östergötland till 83 % i Södermanland. Södermanland (100) Gävleborg (152) Jönköping (186) Västmanland (105) Västra Götaland (534) Dalarna (163) Blekinge (48) Riket (3687) 47% Kronoberg (59) Stockholm (693) Örebro (106) Västernorrland (81) Värmland (62) Norrbotten (113) Skåne (441) Västerbotten (124) Gotland (17) Jämtland (55) Uppsala (178) Halland (174) Kalmar (119) Östergötland (177) Figuren visar hur stor andel av index-serierna där patienten skattade sin minnesfunktion före och efter ECT. 20

21 8.2 Minnesförändring efter ECT jämfört med före ECT I 16 % index-serierna upplevde patienten en minnesförsämring inom en vecka efter behandlingsseriens slut. Västernorrland (34) Södermanland (38) Kronoberg (27) Västra Götaland (337) Kalmar (27) Halland (50) Jönköping (128) Örebro (47) Dalarna (85) Värmland (26) Riket (1743) Uppsala (53) Norrbotten (46) Västmanland 68) Stockholm (310) Skåne (171) Gävleborg (120) Jämtland (19) Västerbotten (45) Östergötland (38) Blekinge (23) Gotland (6)* 73% 3% 7% 7% 9% 12% 13% 15% 15% 15% 16% 17% 17% 18% 19% 19% 21% 26% 33% 34% 35% Förbättring Oförändrad Försämring *Färre fall än 10 Minnesfrågan i Comprehensive Psychopathological Rating Scale har registrerats före och efter ECT. Markör för försämring är 2 eller fler ökade steg på skalan efter ECT jämfört med före ECT. Markör för förbättring är 2 eller fler minskade steg på skalan efter ECT jämfört med före ECT. 21

22 8.3 Minnesskattning och minnesförsämring Sjukhus Antal indexserier Andel skattade (%) Antal skattade Andel försämrade (%) Arvika Borås 74 91,9 68 2,9 Danderyd/Nordväst , ,7 Eksjö 93 50, ,8 Eskilstuna 53 90, ,4 Falköping ,2 Gällivare Gävle 61 90, ,5 Halmstad 55 38,2 21 Helsingborg , ,2 Huddinge/Sydväst , Hudiksvall 91 71,4 65 9,2 Hässleholm <10 Jönköping 85 91, ,8 Kalmar 54 44,4 24 Karlshamn 24 95,8 23 Karlskoga 31 32,3 10 Karlskrona 24 0 Karlstad 52 32,7 17 Kristianstad 23 26,1 6 Kungälv 67 44, ,3 Linköping 90 33, ,3 Lund 93 22,6 21 Malmö , Motala 17 5,9 1 Mölndal 57 96, ,9 22

23 Sjukhus Antal indexserier Andel skattade (%) Antal skattade Andel försämrade (%) Norrköping Nyköping 47 74,5 35 2,9 NÄL/Trollhättan 77 96,1 74 2,7 Piteå 43 32,6 14 S:t Göran/Norra , ,4 Sahlgrenska 60 8,3 5 Skellefteå 58 25,9 15 SU/Östra , ,1 Sunderbyn/Luleå Sundsvall 71 33,8 24 Säter , ,3 Södertälje 24 29,2 7 Trelleborg 23 26,1 6 Umeå 66 45, Uppsala , Varberg ,4 29 Visby 17 35,3 6 Värnamo <10 37,5 3 Västervik 65 4,6 3 Västerås , ,6 Växjö 59 45,8 27 Ängelholm 33 81,8 27 Örebro 75 49, ,9 Örnsköldsvik Östersund 55 34,5 19 Riket , ,9 *Är antalet serier färre än 10 redovisas inget resultat för andel skattade. Är antalet skattade färre än 30 redovisas inget resultat för andel försämrade. 23

24 9. Elektrodplacering 9.1 Elektrodplacering vid första ECT i serien 88 % av index-serierna inleddes med unilateral elektrodplacering. Andelen unilateral elektrodplacering varierade från 44 % i Västerbotten till 100 % Västernorrland och Kronoberg. Västernorrland (81) Kronoberg (59) Jämtland (55) Blekinge (48) Västra Götaland (534) Skåne (431) Jönköping (181) Stockholm (678) Halland (174) Västmanland (105) Riket (3648) 88% 2% 0,4% Östergötland (177) Örebro (102) Dalarna (163) Gävleborg (151) Uppsala (178) Norrbotten (113) Södermanland (100) Värmland (62) Gotland (17) Kalmar (115) Västerbotten (124) Unilateral enligt delia Bitemporal Bifrontal Annan 24

25 9.2 Elektrodplacering vid sista ECT i serien Kronoberg (59) Västernorrland (81) Jönköping (180) Jämtland (55) Västra Götaland (531) Skåne (431) Östergötland (176) Blekinge (48 Södermanland (99) Stockholm (684) Riket (3643) 88% 10% 2% 0,6% Västmanland (105) Halland (170) Gävleborg (151) Norrbotten (112) Dalarna (163) Kalmar (177) Örebro (101) Värmland (62) Gotland (17) Uppsala (177) Västerbotten (124) Unilateral enligt delia Bitemporal Bifrontal Annan 25

26 10. Krampens längd 10.1 Minst 20 sekunders kramptid Den epileptiska krampens längd och kvalitet är avgörande för effekten av ECT. Krampanfall som är optimala är vanligen minst sekunder. Grafen visar andelen täta serier där ett minst 20 sekunder långt epileptiskt anfall utlösts vid första och sista ECT. I 85 % av index-serierna utlöstes ett minst 20 sekunders långt epileptiskt anfall vid första och sista ECT i serien. Andelen varierade från 63 % i Värmland till 98 % i Halland. Halland (107) Västmanland (97) Östergötland (170) Västernorrland (80) Södermanland (98) Gävleborg (152) Kronoberg (59) Gotland (16) Stockholm (664) Västra Götaland (448) Jämtland (54) Riket (3363) 85% Jönköping (156) Blekinge (48) Dalarna (162) Örebro (96) Västerbotten (114) Uppsala (178) Kalmar (105) Skåne (392) Norrbotten (107) Värmland (60)