Årsrapport Innehåll. Årsrapport Kvalitetsregister ECT. Sammanfattning...4. Kvalitetsregister ECT. Inledning...5

Transkript

1 Kvalitetsregister ECT Årsrapport 214 Årsrapport 214 Innehåll Kvalitetsregister ECT Sammanfattning...4 Registerhållare Lars von Knorring Professor emeritus Huvudförfattare av årsrapporten Axel Nordenskjöld Representant för Svenska Psykiatriska Föreningens styrelse Martin Hultén Styrgrupp Dag Tidemalm Socialstyrelsen Avdelningen för statistik och jämförelser Registerservice, 16 3 dag.tidemalm@socialstyrelsen.se Dag Tidemalm vid Socialstyrelsens Registerservice har beräknat täckningsgraden av Kvalitetsregister ECT och gjort sambearbetningar av kvalitetsregistret, patientregistret och läkemedelsregistret. Analyserna gjordes i augusti 215 med en preliminär version av patientregistret för 214, vissa resultat kan därför avvika från den definitiva versionen av patientregistret. Arbetet har genomförts inom ramen för regeringsuppdraget för stöd till kvalitetsregister. Tonny Andersen Ralf Ansjön Niclas Bengtsson Ullvi Båve Pär Ejdsäter Emma Gustafsson Martin Hultén Aki Johanson Lars von Knorring Mikael Landén Johan Lundberg Pia Nordanskog Axel Nordenskjöld Kristoffer Södersten Projektledare Jonas Lekander Registercentrum Västra Götaland Göteborg jonas.lekander@registercentrum.se Koordinator Utgivare Tove Elvin Region län Kvalitetsregister ECT Box 1613, tove.elvin@regionorebrolan.se Lars von Knorring Huvudman Region län Box Statistiker Linda Akrami Registercentrum Västra Götaland Göteborg linda.akrami@registercentrum.se Formgivning och produktion: Ibiz reklambyrå Ole Brus Region län Klinisk epidemiologi och biostatistik Box 1613, ole.brus@regionorebrolan.se ISSN Tryckår 215 Tryck: Litorapid, Hisings Kärra Foto: Shutterstock Inledning...5 Täckningsgrad och antal patienter...6 Ålder och Kön...1 Indikation för ECT Tillgänglighet till ECT...14 Behandlingseffekter...19 Biverkningar och komplikationer...27 Behandlingsteknik...32 Återinsjuknande...4 Förebyggande behandling...42 Organisering av ECT-verksamhet...46 Registrets organisation...5 Forskning och rapporter...54 Kontakta Kvalitetsregister ECT...58

2 4 Årsrapport 214 Årsrapport Sammanfattning Samtliga behandlande enheter i landet rapporterade under 214 till Kvalitetsregister ECT. Täckningsgraden för Kvalitetsregister ECT under 214 var 89 av totalt 413 patienter i kvalitetsregistret och Patientregistret. Antalet behandlade patienter ökade med 14 individer jämfört med 213. Andelen kvinnor av de registrerade var 63. Patienternas ålder varierade mellan 15 och 95 år. Omkring 8 av patienterna behandlades för depression. Utöver svår depression har Svenska psykiatriska föreningen definierat ett antal etablerade indikationer för ECT i Kliniska riktlinjer. Bland dessa ingår t.ex. maniska episoder vid bipolär sjukdom eller schizoaffektivt syndrom, schizofreni, cykloid psykos och postpartum psykos. Andelen med en dokumenterad etablerad indikation ökade till 81. I landstingen i län, län och Region Östergötland uppnåddes styrgruppens mål att minst 9 av patienterna bör ha en etablerad indi kation för ECT. Vid slutenvårdad svår depression rekommenderas ECT bl.a. i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Tillgängligheten varierade mellan olika landsting och regioner. I riket behandlades 39 av patientgruppen med ECT vilket närmar sig registrets mål på minst 4. Medianen för antalet ECT per behandlingsserie var sju. Medianen för behandlingstiden var 16 dagar. Man inledde behandlingen med unilateral elektroplacering i 86 av serierna ,4 Andel kvinnor 77, Indikation depression 81, Etablerad indikation 39,2 ECT vid slutenvårdad svår depression I ca 76 av behandlingsserierna bedömdes patienterna som mycket eller väldigt mycket förbättrade, medan i endast,3 av serierna bedömdes patienterna som mycket eller väldigt mycket försämrade. Användningen av symptomskattningsskalan MADRS/ MADRS-S ökade till 46 av patienterna med depression men endast landstingen i, Region, s län, Västerbottens län och län uppnådde registrets mål som var att minst 6 av patienterna skulle bedömas med MADRS eller MADRS-S efter ECT. 45 av patienterna av patienterna med depression uppnådde symptomfrihet (högst 1 poäng på MADRS/ MADRS-S) vid avslutningen av index ECT-serien. Upplevelsen av minnesfunktionen dokumenterades hos 62 av patienterna med minnesfrågan i Comprehensive Psychopathological Rating Scale. I riket upplevde 17 av patienterna en försämring av minnet (försämring med två steg på skalan) inom en vecka efter ECT medan 8 av patienterna upplevde en motsvarande förbättring av minnet. Det var stora variationer mellan olika landsting och regioner i andelen som upplevde minnesstörning Andelen återinsjuknade patienter som behövde förnyad ECT inom ett år var 3 i riket ,4 Klinisk förbättring 46 Minnesförsämring Symtomskattning vid depression 44,9 Symptomfria vid depression 17, 3,1 Förnyad ECT inom ett år Inledning Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår depression. Behandlingen har använts i 8 år. Verkningsmekanismen är inte helt känd men i vetenskapliga studier är ECT fortfarande den mest effektiva behandlingen vid svår depression. Behandlingen är smärtfri och ges under narkos. Vid ECT framkallas ett epileptiskt krampanfall med hjälp av elektrisk ström. Behandlingen ges vanligen i serier om omkring sju behandlingar under cirka två till tre veckors tid. Minnesstörningar i anslutning till behandlingen kan förekomma. ECT har dock också varit kontroversiellt och användningen varierar stort mellan olika länder. Under senare år har tekniken utvecklats. I en rapport ifrån Socialstyrelsen 21 konstateras: Det finns troligen skillnader i utförande av ECT-behandling mellan olika landsting och regioner. Samtidigt har tekniken och kraven på god kompetens vid genomförandet ökat vilket ställer krav på utvecklingen av kliniska riktlinjer för praxis i användandet av ECT. Vidare konstateras: Antalet ECT-behandlingar har med all sannolikt ökat men det är oklart. Ett regionalt register tillkom 28 i ett samarbete mellan kliniskt aktiva och forskande läkare och sjuksköterskor i, och. Under 21 bildades en nationell styrgrupp i samarbete med Svenska psykiatriska föreningen (SPF) med målsättning att skapa ett nationellt Kvalitetsregister ECT. Från och med 211 har ett nationellt kvalitetsregister tillkommit med stöd av Kansliet för nationella kvalitetsregister och PRIOsatsningen som genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialdepartementet. Successivt har allt fler kliniker anslutit sig och täckningsgraden har ökat för varje år (figur 1). Under 212 anslöts samtliga enheter i landet som ger ECT till registret. God kvalitet på inrapporterade data och hög täckningsgrad stöds av en nationell och regional organisation som samarbetar med klinikerna vid inrapportering, tolkning och återkoppling. Arbetet har underlättats av att registret sedan årsskiftet 213/214 genom Registercentrum Västra Götaland har tillgång till web-plattformen INCA. Registret är anpassat för att följa upp de kliniska riktlinjer som Svenska psykiatriska föreningen presenterat 214. Nationell statistik kan bidra till att tillgången till behandlingen och kvaliteten på vården blir mer likvärdig. Registret underlättar också forskning om behandlingens kortsiktiga och långsiktiga effekter. Målet är förbättrad effekt och minimerade biverkningar. Registreringen är frivillig och den som registreras kan när som helst begära att få uppgifterna borttagna ur registret eller ta del av de uppgifter som berör honom/ henne genom att höra av sig till kvalitetsregistrets kontaktpersoner. Det som registreras är uppgifter om: personnummer, kontaktuppgifter, diagnoser, symptom, behandlingen, biverkningar och läkemedelsbehandling. Uppgifterna rapporteras av vårdpersonalen och patienter som ingår kan också bli kontaktade av registret. Registret används för kvalitetssäkring och för forskning. Samkörning genomförs regelbundet med andra myndigheters register (Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Statistiska Centralbyrån). Registret drivs av Region län. Registret omfattas av regelverket i patientdatalagen (28:355). Figur 1. Täckningsgrad år för år , , , ,1 78, , ,3 214 Täckningsgraden i Kvalitet sregister ECT har undersöks genom sambearbetning med Socialst yrelsens patientregister på individnivå. 6 Årsrapport 214 Årsrapport Täckningsgrad och antal patienter Antal ECT-behandlade patienter i Sverige Det totala antalet unika patienter som behandlades med ECT under 214 var 413, en ökning med 14 individer jämfört med 213. Uppgiften är baserad på en sambearbetning av uppgifter ifrån Kvalitetsregister ECT och Socialstyrelsens patientregister. Uppgiften stämmer också väl med enkätuppgifter som samtliga sjukhus besvarat och vi bedömer därför att få individer saknas i bägge registren. Kvalitetsregister ECT täckningsgrad under 214 Med hjälp av sambearbetning med Socialstyrelsens patientregister kan täckningsgradsgraden för Kvalitetsregister ECT under 214 beräknas till 89. Täckningsgraden i de olika landstingen varierade mellan 78 och 1.Täckningsgraden ökade med 3 procentenheter jämfört med 213. De landsting och regioner som deltagit i registret flera år har hög täckningsgrad. Patientregistrets täckningsgrad under 214 Täckningsgraden i Socialstyrelsens patientregister för åtgärden ECT har tidigare varit dålig pga bristande i rutiner i landstingen (Rapportering av ECT-behandling till Patientregistret en kvalitetstudie, Socialstyrelsen 213). Satsningen på Kvalitetsregister ECT är en bidragande orsak till att täckningsgraden för patientregistret kraftigt förbättras till 83, men rapporteringen är fortfarande inte optimal i alla landsting och regioner. Täckningsgraden i patientregistret 214 var en procent- enhet lägre än med 213. Landstingen är skyldiga att rapportera ECT som utförs inom slutenvården och i samband med läkarbesök till patientregistret. Men flera landsting rapporterar inte ECT som delegerats till andra personalkategorier än läkare. Det bidrar till att patientregistret har brister i täckningsgraden. Socialstyrelsen har föreslagit att patientregistret i framtiden även skall omfatta uppgifter om ECT utförda av andra än läkare. Figur 2. Täckningsgrad Kvalitetsregister ECT Tabell 1. Täckningsgrad i Kvalitetsregister ECT och Socialstyrelsens patientregister. Landsting Antal patienter i Patientregistret och Kvalitetsregister ECT Täckningsgrad Patientregistret () Täckningsgrad Kvalitetsregister ECT () Västerbotten Västmanland Västernorrland Östergötland Västra Götaland Norrbotten Norrbotten Västerbotten Västernorrland Västmanland Täckningsgraden i Kvalitet sregister ECT har undersöks genom sambearbetning med Socialst yrelsens patientregister på individnivå. Västra Götaland Östergötland RIKET Täckningsgraden i Kvalitetsregister ECT är beräknad som andelen individer i Kvalitetsregister ECT av alla individer som identifierats i Kvalitetsregister ECT och Socialstyrelsens patientregister. Täckningsgraden i patientregistret är beräknad som andelen individer i patientregistret av individerna i patientregistret och kvalitetsregistret.

3 8 Årsrapport 214 Årsrapport Omfattning av ECT i olika landsting Antalet patienter som rapporterats till Kvalitetsregister ECT från olika landsting varierade mellan 27 i Region och 621 i s läns landsting. Antalet ECT-behandlade patienter per 1 individer över 15 år i befolkningen varierade mellan 37 i Region och 86 i Region s län. Det förekommer att vissa patienter återinsjuknar och behöver mer än en tät behandlingsserie under ett år. Det förekommer också att patienter som erhållit en tät behandling under tidigare år endast givits gles behandling under året för att förebygga återinsjuknande. Tabell 2. Omfattning av ECT uppdelat på landsting. Landsting Antal unika patienter Antal ECT Total Behandlade per 1 över 15 år i befolkningen , , , , , , , , , Norrbotten , , , ,4 ECT bedrevs under 214 vid 55 sjukhus i landet. Samtliga rapporterade till Kvalitetsregister ECT. Tre sjukhus rapporterade färre än 1 individer. Danderyds sjukhus rapporterade flest individer (36 st). Tabell 3. Omfattning av ECT uppdelat på sjukhus Sjukhus Antal unika patienter Antal ECT Total Arvika Borås 75 7 Danderyd Eksjö Eskilstuna Falköping Gällivare 7 45 Gävle Halmstad Helsingborg Huddinge/Sydvästra Hudiksvall Hässleholm Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Kristianstad Kungälv Lindesberg Linköping Lund Malmö Mora 1 28 Motala Mölndal Norrköping Sjukhus Antal unika patienter Antal ECT Total Nyköping NÄL/Trollhättan Piteå S:t Göran/Norra SU/Östra Sahlgrenska Skellefteå Sollefteå Sunderbyn/Luleå Sundsvall Säter Södertälje Trelleborg Uddevalla Umeå Varberg Visby Värnamo Västervik Västerås Växjö Ängelholm Örnsköldsvik 19 2 Östersund Antal patienter, antal serier och antal ECT bygger på uppgifter ur Kvalitetsregister ECT , ,4 Västerbotten ,5 Västernorrland ,8 Västmanland ,9 Västra Götaland , ,7 Östergötland ,3 RIKET ,8 Antal patienter, antal serier och antal ECT bygger på uppgifter ur Kvalitetsregister ECT. Antal ECT-behandlade per 1 i befolkningen över 15 år bygger på uppgifter om ECT ur Kvalitetsregister ECT och Socialstyrelsens patientregister. Uppgift om befolkning från Statistiska centralbyrån. I Kvalitetsregister ECT registreras: tät serie där ECT är planerat till mer än ett behandlingstillfälle per vecka gles serie där ECT är planerade till ett behandlingstillfälle per vecka eller glesare Med index-serie menas att ECT ges upprepat i en behandlingsserie till dess att remission (frånvaro av symtom, frihet från sjukdom) inträder eller till bedömningen görs att behandlingen ej kan ge Tabell 3b. Behandlingstid och antal behandlingar per ECT serie för täta och glesa serier. Täta serier Glesa serier Antal serier Behandlingstid i dagar (median) Antal behandlingar per ECT serie (median) ytterligare symptomlindring. Vanligen ges två eller tre ECT/vecka. Vid ytterst svåra och livshotande tillstånd såsom t.ex. vid katatoni kan ECT ges dagligen. Index-serier registreras vanligen som tät serie i registret. Fortsättnings-ECT (continuation-ect) innebär att man upp till en period om upp till sex månader efter en indexserie ger ytterligare utglesade behandlingar (mellan en behandling per vecka till en behandling per månad), i syfte att bibehålla ett behandlingssvar av en index-serie. Fortsättnings-ECT-serier registreras vanligen som gles serie i registret. Underhålls-ECT (maintenance-ect) innebär att man under en period som överstiger 6 månader efter en indexserie ger ECT (mellan en behandling per vecka till en behandling per månad) i syfte att förebygga insjuknande i en ny episod. Underhålls-ECT serier registreras vanligen som gles serie i registret. 1 Årsrapport 214 Årsrapport Ålder och kön Det är vanligare att kvinnor får ECT än män. 63 av de behandlade var kvinnor och 37 män. Det förklaras till stor del av att depression, den dominerande indikationen för ECT, är vanligare bland kvinnor än hos män. ECT förekommer som behandling från och med tonåren i alla åldrar, även för mycket gamla. ECT är en säker behandling även för äldre patienter med samtidiga kroppsliga sjukdomar och den äldsta patienten som behandlades under året var 95 år. Den yngsta som behandlades var 15 år. Endast enstaka patienter remitteras ifrån barnpsykiatrin för ECT, medan vuxenpsykiatrin behandlar även unga vuxna. Effekten av ECT är lika god hos kvinnor Figur 3. Åldersfördelning, antal unika patienter och män. Äldre har en något säkrare effekt men även de flesta yngre som behandlas har god effekt. Figur 4. Könsfördelning av unika patienter. Antal Antal patienter: ,6 63,4 Kvinnor (n=2 246) Män (n=1294) Indikation för ECT De vanligaste indikationerna för ECT är depressionsdiagnoser. Omkring 8 av patienterna behandlades för depression. Svenska psykiatriska föreningen presenterade 214 Kliniska riktlinjer för ECT. I riktlinjerna definierades ett antal etablerade indikationer för ECT. Utöver svåra depressioner ingår bl.a. maniska episoder vid bipolär sjukdom eller schizoaffektivt syndrom, schizofreni, cykloid psykos och postpartum psykos bland de etablerade indikationerna som framgår i tabellen nedan. Registret har uppdaterats för att underlätta uppföljningen av dessa indikationer. Man kan vid registrering markera någon av dessa förvalda indikationer, eller ange en annan/övrig indikation. I 81 av behandlingsserierna i riket fanns en etablerad indikation dokumenterad i kvalitetsregistret 214. Andelen behandlingsserier där en etablerad indikation finns dokumenterad ökade med 3 procentenheter jämfört med 213. De vanligaste indikationerna var depressionsdiagnoser som ingår bland de etablerade indikationerna (7,9 ). I 8,3 av behandlingsserierna var diagnosen en depressionsdiagnos som inte ingick bland de etablerade diagnoserna (t.ex. lindrig depression eller depression utan närmare specifikation). I 1,3 av behandlingsserierna var indikationen en etablerad diagnos som inte var depression t.ex. manisk episod vid bipolär sjukdom, cykloid psykos eller schizofreni. I 6,1 av fallen var indikationen varken depression eller en etablerad diagnos t.ex. ångestsyndrom, personlighetsstörning eller tvångssyndrom. I 4,5 av fallen saknades uppgift om indikation i kvalitetsregistret. Figur 6. Fördelning av indikationer. 1,2 4, behandlingsserier 6,1 8,3 7,9 Ej etablerad, depression Ej etablerad, ej depression Et ablerad indikation, depression Et ablerad indikation, ej depression Uppgift saknas Ålder Figur 5. Svårighetsgrad av depression behandlingsserier 8, Det finns en variation i andelen med etablerad indikation mellan olika landsting från s 98 till s 35. Förutom i uppnåddes målnivån minst 9 i (93 ) och Östergötland (92 ). 16,7 26,1 M ild/m edelsvår Svår utan psykos Svår med psykos 81 av kvinnorna hade en etablerad indikation jämfört med 82 av männen. 49,3 Uppgif t om svårighetsgrad saknas

4 12 Årsrapport 214 Årsrapport Tabell 4. Antal behandlingsserier fördelat på etablerade indikationer. Indikation F61, Organisk katatoni 9 F63, Organiskt försämringssyndrom 3 F29, Schizofreni 97 F23, Akut polymorf psykos utan schizofren sjukdomsbild (cykloid psykos) 23 F259, Schizoaffektivt syndrom 236 F31, Manisk episod med psykos 3 F32, Manisk episod utan psykos 3 F311, Bipolär sjukdom, manisk episod utan psykotiska symtom 37 F312, Bipolär sjukdom, manisk episod med psykotiska symtom 51 F313, Bipolär sjukdom, lindrig eller medelsvår depressiv episod 274 F314, Bipolär sjukdom, svår depressiv episod utan psykotiska symtom 342 F315, Bipolär sjukdom, svår depressiv episod med psykotiska symtom 93 F316, Bipolär sjukdom, blandad episod 18 F321, Medelsvår depressiv episod 217 F322, Svår depressiv episod utan psykotiska symtom 79 F323, Svår depressiv episod med psykotiska symtom 29 F331, Recidiverande depression, medelsvår episod 499 F332, Recidiverande depression, svår episod utan psykotiska symtom 839 F333, Recidiverande depression, svår episod med psykotiska symtom 2 F53, Postpartum depression 13 F531, Postpartum psykos 17 G29, Parkinsons sjukdom 8 G21, Malignt neuroleptikasyndrom 4 Annan indikation eller uppgift saknas 943 Figur 7. Etablerad indikation Målnivå Andel t ät a och glesa behandlingsserier där en et ablerad indikation dokumenterat s. Antal Tabell 5. Etablerad indikation. Sjukhus Antal 214 Arvika 75, 32 Borås 64,2 56,6 99 Danderyd 84,2 89,7 417 Eksjö 84,3 79,8 114 Eskilstuna 38,1 56,4 78 Falköping 86,9 84,7 15 Gällivare <3 Gävle 1, 1, 59 Halmstad 66, 63,2 68 Helsingborg 93,9 93, 1 Huddinge / Sydvästra 81,1 84,8 269 Hudiksvall 9,3 81, ,6 89, ,2 96,2 53 Karlshamn 87,5 <3 Karlskoga <3 Karlskrona 53,7 41 Karlstad 83,6 81,1 74 Kristianstad 91,4 68,3 41 Kungälv 89, 84,8 15 Lindesberg <3 Linköping 91,4 9,4 197 Ljungby <3 Lund 92,1 67,8 149 Malmö 85,6 63, 18 Mora <3 Motala <3 Mölndal 67,9 9,2 61 Norrköping 88,1 92,8 181 Sjukhus Antal 214 Nyköping 5, 89,2 83 NÄL / Trollhättan 56,4 58,3 18 Piteå 39,4 5, 74 S:t Göran / Norra 85,7 84,3 153 SU / Östra 95, 9,6 159 Sahlgrenska 8,2 79,5 112 Skellefteå 69, 58,1 62 Sollefteå <3 Sunderbyn / Luleå 56,8 44 Sundsvall 88,7 79,1 129 Säter 87,4 82, 194 Södertälje 67,4 65,9 44 Trelleborg 95,7 47 Uddevalla 45,9 37 Umeå 4,3 52, ,4 93,4 213 Varberg 81,6 97, 11 Visby 74,1 54 Värnamo <3 Västervik 1, 48 Västerås 84,6 84,2 165 Växjö 6,3 75, 76 Ängelholm <3 97,3 94,4 89 Örnsköldsvik <3 Östersund 44,6 35,6 45 8,3 81, färre än 3 fall. Andel täta och glesa behandlingsserier där en etablerad indikation dokumenterats. 14 Årsrapport 214 Årsrapport Tillgänglighet till ECT ECT vid slutenvårdad svår depression Elektrokonvulsiv terapi, ECT, är den mest effektiva behandlingen vid svår eller psykotisk depression (F314, F315, F322, F323, F332 och F333). Mer än 8 av patienterna med svår depression får symptomlindring av ECT. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom ger ECT vid slutenvårdad svår depression en hög prioritet. Indikatorn visar hur stor andel av patienterna som slutenvårdats för svår depression som behandlats med ECT. Indikatorn bedöms därmed spegla tillgängligheten till ECT för den största patientgruppen som är aktuell för ECT. Uppgift om patienter som slutenvårdats med de aktuella diagnoserna för depression har hämtats ifrån patientregistret och uppgift om åtgärden ECT har hämtats från Kvalitetsregister ECT och patientregistret kombinerat. Indikatorn ingår i de nationella riktlinjerna och rapporteras även till Öppna Jämförelser. För enskilda patienter som vårdas inneliggande för svår depression kan annan behandling än ECT vara mer lämplig, t.ex. läkemedelsbehandling. Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT har satt som mål att minst 4 av patienterna som vårdas i slutenvård för svår depression bör erhålla ECT. Under 214 behandlades patienter i riket i slutenvård för svår depression och 39 av dem behandlades med ECT, en marginell ökning från förra årets 37. Tillgängligheten till ECT för patientgruppen varierade mellan olika landsting. I Region Östergötland och Region behandlades 63 av patienterna med ECT, vilket kan jämföras med endast 24 i Norrbottens län. Förutom i Region Östergötlands och Region uppnåddes målnivån minst 4 behandlade i s län, län, s län, Region, Region, Västmanlands län,, s län, Västernorrlands län och Region Härjedalen. En större andel av kvinnorna i patientgruppen behandlades med ECT jämfört med männen, 42 respektive 35. En förklaring till variationer i tillgängligheten till ECT kan vara att lokala behandlingstraditioner tycks spela en roll för hur stor andel av de deprimerade som får ECT. ECT är en akutbehandling och tillgången till ECT begränsas på många håll av otillräckligt flexibla narkosoch andra resurser. Patientregistret bedöms ha en hög täckningsgrad avseende slutenvårdstillfällen och diagnoser. Täckningsgraden för Kvalitetsregister ECT har beräknats till 89 och täckningsgraden för åtgärden ECT har beräknas till 83 i patientregistret under 214. Den sammantagna täckningsgraden när fall i bägge registren kombineras blir hög. Antalet slutenvårdsplatser för patienter med depression är begränsat. I landsting där få patienter behandlats inneliggande för depression bör andelen som behandlats med ECT vara något högre än i landsting med fler slutenvårdsplatser för patientgruppen, eftersom ECT är särskilt angeläget för de patienter som har mest uttalade symtom. Figur 8. ECT vid slutenvårdad svår depression. Tot alt antal Östergötland Västernorrland Västmanland Västerbotten Västra Götaland Norrbotten M ålnivå Andel individer, med diagnoser F314, F315, F322, F323, F333, i slut envård som erhållit ECT. Uppgif t om diagnos är hämt ad f rån Socialst yrelsens patientregister och uppgif t om ECT är hämtad från Kvalitetsregister ECT och patientregistret.

5 16 Årsrapport 214 Årsrapport ECT vid sjukdomar där ECT är förstahandsbehandling Vid några sjukdomar är ECT den mest lämpliga behandlingsformen. Enligt Svenska psykiatriska föreningens kliniska riktlinjer rekommenderas ECT som förstahandsbehandling vid organisk katatoni, cykloid psykos, psykotiska depressioner, postpartum psykos och malignt neuroleptikasyndrom. Uppgift om dessa diagnoser har hämtats ifrån Patientregistret slutenvård och uppgift om åtgärden ECT ifrån Kvalitetsregister ECT och Patientregistret. Av patienter som vårdats för dessa sjukdomar inom slutenvården behandlades 4 med ECT, vilket var en ökning med två procentenheter jämfört med 213. Det finns ett behov av att ytterligare förbättra tillgängligheten till ECT för dessa patientgrupper. En högre andel av kvinnorna (42 ) än männen (37 ) med diagnoser där ECT är förstahandsindikation erhöll ECT. Tillgången till ECT för patientgrupperna varierade i olika landsting från 23 i Norrbotten till 66 i Östergötland. ECT vid sjukdomar där ECT kan över vägas som förstahandsbehandling Enligt Svenska psykiatriska föreningens kliniska riktlinjer kan ECT övervägas som förstahandsbehandling vid svåra depressioner, psykotisk mani och postpartum depression. Uppgift om dessa diagnoser har hämtats ifrån Patientregistret slutenvård och uppgift om åtgärden ECT ifrån Kvalitetsregister ECT och Patientregistret. Av 428 patienter som vårdats för dessa sjukdomar inom slutenvården behandlades 34 med ECT, en ökning med två procentenheter jämfört med 213. En högre andel av kvinnorna (37 ) än männen (3 ) med diagnoser där ECT kan övervägas som förstahandsindikation erhöll ECT. Tillgången till ECT för patienter med tillstånd där ECT kan övervägas som förstahandsbehandling varierade i olika landsting. I Norrbotten behandlades endast 21 av patientgruppen med ECT medan endast 52 erhöll ECT i Östergötland. Figur 9. ECT vid sjukdomar där ECT är förstahandsbehandling. 16 Figur 1. ECT vid sjukdomar där ECT kan övervägas som först ahandsbehandling. Östergötland Västernorrland Västmanland Västra Götaland Västerbotten 1 Norrbotten Andel individer som vårdat s i slutenvård med diagnoser F61, F23, F315, F323, F333, F531, G21, som erhållit ECT. Uppgif t om diagnoser är hämt ad från Socialst yrelsens patientregister. Uppgif t om ECT är hämt ad från Kvalitet sregister ECT och patientregistret. Andel för 213 saknas i fi guren pga at t underlaget av patienter var färre än Andel individer, som vårdat s i slut envård med diagnoser F63, F32, F312, F314, F322, F332, F53, som erhållit ECT. Uppgif t om diagnoser är hämt ad f rån Socialst yrelsens pat ient regist er. Uppgif t om ECT är hämt ad f rån Kvalitetsregister ECT och patientregistret. 18 Årsrapport 214 Årsrapport ECT till äldre och yngre med sjukdomar där ECT är förstahandsbehandling Enligt Svenska psykiatriska föreningens kliniska riktlinjer rekommenderas ECT vid organisk katatoni, cykloid psykos, psykotiska depressioner, postpartum psykos och malignt neuroleptikasyndrom oavsett patientens ålder. Av 4 patienter under 18 år som vårdades inom slutenvård för dessa diagnoser under 214 erhöll ingen ECT ( ) vilket kan jämföras med tre patienter av 29 (1 ) under 213. Tillgången till ECT behöver förbättras för ungdomar som insjuknar i tillstånd där ECT rekommenderas. Totalt identifierades endast två patienter under 18 år (oavsett diagnos) som enligt Patientregistret eller Andel ECT-behandlade i befolkningen Andelen av den vuxna befolkningen som får behandling med ECT har beräknats genom sambearbetning av Kvalitetsregister ECT och Patientregistret. Samtliga patienter som finns med i något av registren är medräknade. Det finns en stor variation i hur stor andel av befolkningen som blir behandlad. Det kan bl.a. bero på att tillgången till behandlingen på många håll begränsas av att man inte har tillräckligt med narkosresurser. Lokala behandlingstraditioner bidrar också till att olika läkare ordinerar ECT i olika stor utsträckning. Figur 11. Antal ECT-behandlade per 1 i befolkningen över 15 år. 1 Kvalitetsregister ECT erhållit ECT under 214, vilket kan jämföras med 1 patienter under 213. Bland 2 patienter över 75 år behandlades 49 av patienterna med aktuella diagnoser med ECT. En marginellt högre andel av äldre kvinnor behandlades (49 ) jämfört med äldre män (48 ). Behandlingen har få kontraindikationer och är säker även för äldre. Effekterna av ECT tenderar att vara särskilt gynnsamma för äldre patienter. Behandlingseffekter Symtomskattning vid depression Målet med depressionsbehandling är att patienten ska bli symtomfri och återvinna funktionsförmågan. Kvarvarande symtom är en riskfaktor för snabbt recidiv. Att följa förloppet vid depressionsbehandling och dokumentera eventuella kvarvarande symtom är därför väsentligt. För detta ändamål finns flera symtomskattningsskalor. Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) är den mest använda symtomsskattningsskalan för depression i Sverige. Skalan har tio frågor. Den finns även i en variant för självskattning (MADRS-S) med nio frågor. Indikatorn visar i hur stor andel av behandlingsserierna med ECT för depression som patienternas symtom utvärderats med MADRS eller MADRS-S inom en vecka efter ECT. Uppgifterna är hämtade ifrån Kvalitetsregister ECT och omfattar initiala, så kallade index-serier med ECT men inte fortsättnings- eller underhålls-ect. Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT har satt målet att minst 6 av patienterna med depression skall bedömas med MADRS/MADRS-S. Indikatorn rapporteras också till Öppna Jämförelser. Andelen av ECT-serierna där patienternas symtom utvärderats med MADRS/MADRS-S var 46 i riket under 214; analysen baseras på 3225 behandlingsserier för depression. Det är stora variationer i användningen av MADRS/ MADRS-S mellan olika landsting och regioner Figur 12. Bedömning med MADRS eller MADRS-S efter ECT. Tot alt antal från 81 i till 7 i Norrbottens län. Förutom i uppnåddes målnivån minst 6 bedömda i Region (78 ), s län (69 ), Västerbottens län (67 ), län (63 ) och Region (63 ). Kvinnliga och manliga patienters symtom utvärderades i lika stor utsträckning (46 ). Skattningsskalorna kan underlätta detektion och dokumentation av kvarvarande symtom som underlag för en individuell anpassning av behandlingen. Vid ökad användning skulle skattningsskalorna också kunna användas för säkrare jämförelser av behandlingsresultat mellan olika sjukhus, landsting och regioner. Lokalt kan andra skattningsskalor än MADRS/MADRS-S ha använts Uppgif t om ECT är hämt ad från Kvalitet sregister ECT och Socialst yrelsens patientregister. Befolkningsuppgif t från St atistiska centralbyrån M ålnivå Andel patient er som har bedömt s med M ADRS eller M ADRS-S ef t er t ät-ect. Endast patienter med depression som indikation för ECT ingår i analysen.

6 2 Årsrapport 214 Årsrapport Låga poäng motsvarar få och lindriga symtom. Ur figur 14 framgår att de flesta patienterna upplevde betydligt lindrigare symtom efter behandlingen än före. Figur 13. Bedömning med MADRS före och ef ter ECT. Antal patienter M ADRS före ECT MADRS ef ter ECT Figur 14. Självskat tning med MADRS-S före och ef ter ECT. Antal patienter M ADRS poäng Et t lågt värde är et t bät tre result at. Symtomfrihet efter ECT för depression Symtomfrihet efter ECT kan ses som ett integrativt mått på behandlingens kvalitet, eftersom symtomfrihet tillsammans med återvunnen funktionsförmåga är målet för depressionsbehandling. Sannolikt spelar bl.a. patientselektion, behandlingsteknik och antalet behandlingar per serie roll för resultatet av indikatorn. Indikatorn mäter andelen patienter som efter ECT för depression har högst 1 poäng på Montgomery Åsbergs Depression Rating Scale i intervjubaserad version (MADRS, 6 poäng) eller självskattad version (MADRS-S, 54 poäng). För att indikatorn skall kunna beräknas behövs att patienten blivit bedömd med skattningsskalan MADRS/MADRS-S inom en vecka efter ECT. Andelen av de ECT-behandlade patienterna med depression som bedömts med skattningsskalorna varierar stort över landet. Många enheter använder inte skattningsskalorna tillräckligt systematiskt för att säkra jämförelser mellan enheter skall kunna göras, men i, Region, s län, Västerbottens län, län och Region har minst 6 procent av patienterna bedömts. 45 av 1481 bedömda patienter i riket uppnådde symtomfrihet med ECT vid depression. Ett statistiskt säkerställt bättre resultat jämfört med rikets medelvärde på landstingsnivå uppnåddes i Västerbottens län (63 ), Region län (62 ) och (56 ). Ett sämre resultat uppnåddes i (15 ) men andelen är osäker eftersom endast 13 patienter bedömts med skattningsskala. Det var ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen kvinnor som uppnådde symtomfrihet (46 ) jämfört med män (44 ). Det kan finnas en risk att vissa enheter tenderar att dokumentera resultatet av behandlingen i större utsträckning vid lyckat resultat (uppnådd remission) än då behandlingen inte förmådde erbjuda patienten symtomfrihet. De kan då få ett falskt för högt värde på indikatorn. Andra enheter kanske dokumenterar resultatet oftare när patienten har kvarvarande symtom än när remission uppnåtts. De kan då för ett falskt för lågt värde. Ju större andel av patienterna som bedömts desto säkrare är indikatorns resultat. Figur 15. Symptomfrihet: Andel patienter med depression som uppnår remission (M ADRS/M ADRS-S 1) efter index-ect M ADRS-S poäng M ADRS-S före ECT MADRS-S ef ter ECT Et t lågt värde är et t bät tre result at < M arkör f ör remission är 1 poäng på M ADRS eller M ADRS-S ef t er ECT. Endast pat ient er med depression som indikat ion f ör ECT som har skat t at s med M ADRS eller M ADRS-S ef t er ECT inom en vecka ef t er t ät ECT ingår i analysen. Region Got land och Region Jämt land Härjedalen, Region och landst ingen i och s läns saknar st apel f ör 213 pga f ärre än 1 skat t ade pat ient er i underlaget. Norrbot tens läns landsting saknar st apel f ör 214 pga färre än 1 skat t ade patienter i underlaget. 22 Årsrapport 214 Årsrapport Vid ECT tenderar äldre patienter att ha större chans till symtomfrihet än yngre patienter. Patienter med svårare former av depression har högre chans till symtomfrihet än patienter med lindrigare former av depression, som ofta får behandlingen senare i sjukdomsförloppet. Enhetens patientsammansättning har därför betydelse för vilket resultat som kan förväntas. Figur 16. Symptomfrihet ef ter ECT för depression inom tre ålderskategorier År > ,3 41,4 61,2 Markör för remission är 1 poäng på M ADRS eller M ADRS-S ef ter ECT. Endast patienter med depression som indikation för ECT som har skattats med M ADRS eller M ADRS-S ef ter ECT inom en vecka ef ter t ät ECT ingår i analysen. Figur 17. Symptomfrihet ef ter ECT vid olika svårighetsgrad av depression. Svår med psykos Svår utan psykos M ild/ medelsvår ,2 39,6 6,5 M arkör f ör remission är 1 poäng på M ADRS eller M ADRS-S ef t er ECT. Endast patient er med depression som indikation f ör ECT som har skat t at s med M ADRS eller M ADRS-S ef ter ECT inom en vecka ef ter t ät ECT ingår i analysen. Tabell 6. Symtomskattning och symtomfrihet från depression efter ECT. Antal index-serier Sjukhus Andel skattade Antal skattade Andel symptomfria med depression <3 Arvika Borås 56 33,9 19 Danderyd 312 7, ,3 Eksjö 73, ,8 Eskilstuna 31 25,8 8 Falköping 89 52, ,7 Gällivare <3 Gävle 54 64, ,6 Halmstad 33,6 19 Helsingborg , , Huddinge/Sydvästra , ,4 Hudiksvall 72 52, ,4 85 3,6 26 <3 Karlshamn <3 Karlskoga <3 Karlskrona <3 Karlstad 52 5,8 3 Kristianstad <3 Kungälv 67 32,8 22 Lindesberg <3 Linköping 11 31, ,3 Lund 9 12,2 11 Malmö 72 23,6 17 Mora <3 Motala <3 Mölndal 5 8, 4 Norrköping 143,7 1 Nyköping 52 76,9 4 62,5 NÄL/Trollhättan 7 44, ,5 Piteå <3 S:t Göran/Norra 11 79,2 8 53,8 Sahlgrenska 92 13, 12 Skellefteå <3 Sollefteå <3 SU/Östra 123 3,3 4 Sunderbyn/Luleå <3 Sundsvall 74 5, 37 48,6 Säter 12 8, ,7 Södertälje <3 Trelleborg <3 Uddevalla <3 Umeå 33 66, , 92 4,2 Varberg 82 86, ,7 Visby 3 63,3 19 Värnamo <3 Västervik 37 35,1 13 Västerås 97 19,6 19 Växjö 49 2,4 1 Ängelholm <3 56, ,8 Örnsköldsvik <3 Östersund < , ,9 Tabellen visar antalet täta serier med depression, andelen och antalet skattade med MADRS/MADRS-S efter ECT samt andelen symptomfria patienter av de skattade inom en vecka efter ECT per sjukhus.

7 24 Årsrapport 214 Årsrapport Symtomlindring efter ECT Även om målet vid behandling med ECT i regel är symtomfrihet, är symtomlindring ett viktigt första steg. Clinical Global Impression-Improvement, CGI-I är en skala där personalen anger förändringen i den bedömda sammantagna psykiska hälsan. Det framgår av bild 18 att efter ca 76 av behandlingsserierna bedömdes patienterna som mycket eller väldigt mycket förbättrade, medan i endast,3 av serierna bedömdes patienterna som mycket eller väldigt mycket försämrade. Andelen där det saknas uppgift om CGI-I i registret är 1. Figur 18. Klinisk förändring ef ter t ät ECT enligt Clinical Global Impression-Improvement (CGI-I).,5,3, I de flesta landsting och regioner bedömdes patientens förbättring efter ECT systematiskt men i Västerbottens läns landsting, Region Härjedalen, s läns landsting och Region bedömdes färre än 7 av patienterna med CGI-I och uppgifterna från dessa landsting är därför något osäkra. Andelen behandlingsserier där patientens förbättring blev bedömda med CGI-I ökade från till Figur 2. Klinisk förändring enligt Clinical Global Impression-Improvement (CGI-I) efter tät ECT , ,5 Väldigt mycket förbättrad ,8 Mycket förbättrad Minimalt förbättrad Of örändrad ,8 Minimalt försämrad Mycket försämrad Väldigt mycket försämrad Figur 19. Andel index serier där patienten följts upp med Clinical Global Impression-Improvement (CGI-I) Förbät t rad Of örändrad Försämrad De regist rerade svaren har delat s in i t re grupper: Förbät t rad = mycket till väldigt mycket f örbät t rad. Of örändrad = of örändrad, minimalt f örbät t rad eller minimalt försämrad. Försämrad = mycket till väldigt mycket försämrad Norrbotten Västra Götaland Västernorrland Östergötland Västerbotten Västmanland Högst andel förbättrade registrerades i Region län (87 ) och landstingen i Sörmland (85 ) och (83 ). En lägre andel förbättrade rapporterades från Landstinget i (51 ) och Region Härjedalen (56 ). Vid ECT tenderar äldre patienter att ha större chans till förbättring än yngre patienter. Patienter med svårare former av depression har högre chans till förbättring än patienter med lindrigare former av depression, som ofta får behandlingen senare i sjukdomsförloppet. Enhetens patientsammansättning har därför betydelse för vilket resultat som kan förväntas. Förutom patientselektion kan behandlingsteknik och behandlingslängd tänkas kunna ha betydelse för resultatet. Skalan bygger på en bedömning från vårdpersonalen av patientens tillstånd. Det kan finnas skillnader i hur patienternas grad av förbättring bedöms på olika sjukhus. 26 Årsrapport 214 Årsrapport Förbättring av livskvaliteten med hjälp av ECT ECT har ofta en stor symtomlindrande effekt men kan också ge biverkningar. Patienterna bedömer att ECT oftast har en mycket god balans mellan effekter och biverkningar på det totala hälsotillståndet, vilket illustreras nedan. Det patientrapporterade utfallsmåttet är en del av livskvalitetsskalan EQ5D. Figur 21. Självskattat hälsotillstånd Antal patienter Biverkningar och komplikationer Bedömning av minnesstörning efter ECT Försämrat minne är en vanlig biverkan till ECT som oftast är övergående inom dagar till veckor. Mer långvariga minnesbiverkningar kan förekomma och för behandlingstiden eller sjukdomsperioden kan minnesluckor uppstå. Eventuell minnesstörning behöver upptäckas för att man skall kunna anpassa ECT-tekniken och behandlingslängden till den enskilda patienten. I Svenska psykiatriska föreningens kliniska riktlinjer föreslås att patientens upplevelse av minnesstörning bör efterfrågas och dokumenteras före och efter ECT med minnesfrågan i Comprehensive Psychopathological Rating Scale (CPRS-minne). Andelen av patienterna vars resultat på skattningsskalan för minnesstörning dokumenterats varierar stort över landet från 97 i Västmanland till 34 i. I många landsting används inte skattningsskalan tillräckligt systematiskt för att säkra jämförelser mellan enheter skall kunna göras, men minst 6 av patienterna i kvalitetsregistrets resultat har dokumenterats förutom i Västmanland även i, (87 ), (87 ), Sörmland (83 ), (78 ), (75 ), (74 ), (72 ), Norrbotten (72 ), (71 ) och (62 ) EQ5D EQ5D Hälsotillst ånd ef ter sist a ECT EQ5D Hälsotillst ånd före först a ECT Et t högt värde är et t bät tre result at Figur 22. Minnesskat tning (CPRS-minne) före och ef ter ECT Andel t ät a behandlingsserier där patientens skat tning av sit t minne med minnesfrågan i CPRS dokumenterat s före och ef ter ECT.

8 28 Årsrapport 214 Årsrapport Figur 23. CPRS-minne före och ef ter tät ECT Före ECT Ef ter ECT Ingen subjektiv minnesstörning Tillfälliga minnesstörningar Besvärande eller generande minnesstörningar Upplevelse av tot al of örmåga at t minnas Figur 23 visar en fördelning av hur olika patienter skattat sin minnesförmåga före och efter ECT. Noll poäng motsvarar inga minnesstörningar, två poäng tillfälliga minnesstörningar, fyra poäng besvärande eller generande minnesstörningar och sex poäng upplevelse av total oförmåga att minnas. Det framgår att det vanligaste är att man inte upplever några minnesstörningar eller endast lindriga besvär. Men det kan förekomma minnesstörningar både före och efter ECT. Mätningen är gjord inom en vecka före och efter ECT då den tillfälliga minnesstörningen brukar vara som tydligast. 5 6 Minnesstörning efter ECT En försämring av minnet på minst 2 stegs förändring på skalan Comprehensive Psychopathological Rating Scale (CPRS-minne) bedöms motsvara en kliniskt relevant försämring. Andelen med en så stor förändring redovisas. Skalan går mellan och 6 där motsvarar ingen minnesstörning och 6 motsvarar upplevelse av total oförmåga att minnas. Det förekommer också att minnet förbättras i samband med att depressionssymptom lindras. Därför redovisas på motsvarande sätt en två stegs förbättring på skalan. Efter 17 av behandlingsserier i riket upplevde patienterna försämrat minne vid avslutningen av ECT Figur 24. Förändring av subjektiv minnesfunktion under 214. Jämfört med rikets medelvärde drabbades en statistiskt säkerställt lägre andel patienter av minnesstörning i (5, Västernorrland (6 ), (8 ), Västra Götaland (9 ), (1 ) och (11 ) och en högre andel i (3 ) och (63 ). Den höga andelen från är osäker eftersom den endast baseras på 19 behandlingsserier. 19 av kvinnorna drabbades av minnesstörning jämfört med 14 av männen Försämrad Of örändrad Förbät t rad M innesf rågan i Comprehensive Psychopathological Rating Scale har registrerat s före och ef ter ECT. M arkör för försämring är 2 ökade steg på skalan ef ter ECT jämfört med före ECT. Markör för förbät tring är 2 minskade steg på skalan ef ter ECT jämfört med före ECT. 3 Årsrapport 214 Årsrapport Tabell 7. Minneskattning och minnesförsämring. Sjukhus Antal täta serier Andel minnesskattade Antal skattade Andel försämrade Arvika <3 Borås 84 76,2 64 1,6 Danderyd , ,3 Eksjö 97 79, ,3 Eskilstuna 63 68, ,3 Falköping , ,8 Gällivare <3 Gävle 54 94, ,3 Halmstad 55 1,9 6 Helsingborg 13 7, 91 2,9 Huddinge/Sydvästra , ,6 Hudiksvall 15 6, 63 17, ,7 12 5, , ,4 Karlshamn <3 Karlskoga <3 Karlskrona 35 2,9 1 Karlstad 69 69,6 48 1,4 Kristianstad 39 46,2 18 Kungälv 77 7, ,8 Lindesberg <3 Linköping , 4 32,5 Lund , ,3 Malmö 16 86,8 92 3,3 Mora <3 Motala <3 Mölndal 6 71,7 43 4,7 Norrköping , Nyköping 65 96, ,7 NÄL/Trollhättan 12 38, ,8 Piteå 44 7,5 31 9,7 S:t Göran/Norra , ,4 Sahlgrenska 19 9,2 1 Skellefteå 62 53, ,2 Sollefteå <3 SU/Östra , 98 6,1 Sunderbyn/Luleå 4 67,5 27 Sundsvall 9 38,9 35 8,6 Säter , ,6 Södertälje 33 3,3 1 Trelleborg <3 Uddevalla 3 6, 18 Umeå 5 58, , ,4 Varberg 86 95, ,3 Visby 37 35,1 13 Värnamo <3 Västervik 42 81, 34 2,9 Västerås , ,1 Växjö 75,4 43 4,7 Ängelholm < , 39 12,8 Örnsköldsvik <3 Östersund 43 51, , , Det kan finnas en risk att vissa enheter tenderar att dokumentera resultatet av behandlingen i större utsträckning vid lyckat resultat (ingen minnesstörning) än då minnesstörning uppstått. De kan då få ett falskt för lågt värde på indikatorn. Andra enheter kanske dokumenterar resultatet oftare när patienten har drabbats av minnesstörning än när ingen minnesstörning konstaterats. De kan då för ett falskt för högt värde. Ju större andel av patienterna som deltar i analysen, desto säkrare blir resultatet. Det kan också finnas skillnader i hur eller när man efterfrågar minnesstörning i samband med ECT. Eftersom minnesstörningen i samband med ECT ofta minskar snabbt kan det ha betydelse om enhetens rutin är att efterfråga minnesstörning samma dag som sista ECT genomförts eller en vecka senare. Yngre patienter tenderar att drabbas av minnesstörning oftare än äldre och kvinnor drabbas något oftare än män. Enhetens patientsammansättning har därför betydelse för vilket resultat som kan förväntas. Registret arbetar med att studera vilka ytterligare faktorer som har betydelse för minnesstörning efter ECT inom ramen för flera forskningsprojekt. Andra biverkningar av ECT Biverkningar, komplikationer och oväntade händelser kan rapporteras i fritext i kvalitetsregistret. Modellen har fördelar eftersom även okända biverkningar kan sammanställas, men arbetet är tidskrävande. Biverkningsrapporteringen från 7 73 patienter som behandlats med behandlingsserier under 28 till 214 och som rapporterats till registret är sammanställd. Baserat på sammanställningen redovisas nedan en tabell med ungefärlig uppskattad biverkningsfrekvens relaterad till ECT eller narkos. Inget dödsfall inträffade som kopplades till ECT. Två patienter avled inom en vecka efter ECT, en patient avled på grund av hjärtinfarkt och en patient drabbades av lunginflammation några dagar efter ECT. Organsystem >1/1 1/1 1/1 1/1 1/1 <1/1 Blodet och lymfsystemet Djup ventrombos Lungemboli Immunsystemet Psykiska störningar Centrala och perifera nervsystemet Öron och balansorgan Hjärtat Blodkärl Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum Minnesstörning Konfusion Postiktal agitation Huvudvärk Svår minnesstörning, Oro Förlängd epileptisk aktivitet Yrsel Förmaksflimmer Hypertoni Bronko/laryngospasm, Låg syrenivå i blodet under narkos, Aspiration Anafylaktisk reaktion Manisk episod Magtarmkanalen Illamående Kräkning Muskuloskeletala systemet och bindväv Muskelvärk Tandskador Fraktur Postiktal agitation är en motorisk oro några minuter efter krampanfallet som kan lindras med bensodiazepiner eller narkosmedel. Status epileptikus, Hjärtinfarkt, Transitorisk ischemisk attack Hjärtarytmi, Hjärninfarkt, Lungödem Aspirationspneumoni Tabellen visar antalet täta serier, andelen och antalet minnesskattade samt andelen minnesförsämrade av de skattade efter ECT per sjukhus.

9 32 Årsrapport 214 Årsrapport Behandlingsteknik SPF:s kliniska riktlinjer förordar att behandlingstekniken anpassas till den enskilde patienten. I vissa fall behöver en snabb och säker effekt prioriteras och i andra fall behöver man ta större hänsyn till risken för biverkningar. Så långt det är möjligt bör patienten göras delaktig i dessa avvägningar. Om behandlingstekniken anpassas till den enskilde patienten uppstår i varje landsting en variation i antalet ECT/serie, elektrodplaceringar och elektriska doser. Antal behandlingar per serie Inledande behandling med ECT (index-ect) ges normalt två eller tre gånger per vecka i syfte att uppnå lindring av symptomen. Hälften av patienterna fick mellan 6 och 9 behandlingar inom sådan tät behandling, medianen var 7 behandlingar, 25 av patienterna fick 9 behandlingar eller fler. Medelvärdet för antalet behandlingar per serie varierade mellan olika landsting mellan 5,6 och 9,2 (figur 25). I sju landsting förekom det att enstaka patienter fick fler än 3 ECT i en tät serie. Uppgifter om antalet behandlingar per serie finns för alla registreringar i registret. Minsta värde Först a kvartil M edian Tredje kvartil Medelvärde Största värde Figur 25. Antal ECT per tät serie : Antal ECT Värden som ant ar över 3 ECT har t agit s bort i grafen. Antal ECT 34 Årsrapport 214 Årsrapport Elektrodplacering De flesta patienterna får behandling med unilateral elektrodplacering vilket varit standard i Sverige sedan många år. Internationellt är bitemporal elektrodplacering vanligare. Bitemporal elektrodplacering har i några undersökningar varit förknippat med kraftigare eller snabbare insättande antidepressiv effekt och större risk för minnesstörningar jämfört med unilateral elektrodplacering. Det framgår av figur 26 att rutinerna för elektrodplacering skiljer sig mellan olika landsting. Uppgifter om elektrodplaceringarna är Figur 26. Elektrodplacering vid första ECT i serien. Bifrontal Elektriska doser Bitemporal Unilateral När man väljer elektriska doser försöker man att balansera tillräckligt stor antidepressiv effekt med minimal minnesstörning. Under senare år har flera kliniker börjat använda ultrakort pulsbredd (<,5ms). Några forskningsrapporter antyder att kortare pulsbredd är förknippat mindre risk för tillfälliga minnesstörningar, men det är ännu osäkert om ultrakort pulsbredd resulterar i lika kraftig antidepressiv effekt. Vissa studier antyder att fler behandlingar krävs för att uppnå symptomfrihet med ultrakort pulsbredd och hur detta påverkar de totala behandlingseffekterna är inte tillräckligt studerat. SPFs arbetsgrupp för kliniska riktlinjer har därför föreslagit att ultrakort pulsbredd inte bör användas generellt utan reserveras för enskilda patienter, t.ex. om kort pulsbredd inte tolereras.hur kraftig elektrisk stimulering som krävs för att utlösa ett optimalt krampanfall varierar nästan fullständiga och bedöms hålla hög kvalitet. I ett par landsting förekommer endast unilateral elektrodplacering vilket tyder på en otillräcklig anpassning av behandlingstekniken till den enskilda patienten. För vissa patienter kan man behöva inleda behandlingen med bitemporal elektrodplacering, om snabb effekt behöver prioriteras. I andra fall kan man behöva byta till bitemporal elektrodplacering, om man inte lyckades uppnå symptomfrihet med unilateral elektrodplacering. Figur 27. Elektrodplacering vid sista ECT i serien. Bifrontal Bitemporal Unilateral mellan olika individer. Generellt behöver äldre patienter högre doser än yngre och män högre doser än kvinnor. Enheternas patientsammansättning kan därför ha betydelse för vilka elektriska doser som används. Vid unilateral elektrodplacering krävs högre elektriska doser än vid bilateral elektrodplacering. Medianen för de elektiska doserna i registret var vid sista ECT: pulsbredd,5 ms, frekvens 7 Hz, duration 7,7 s, strömstyrka 89mA och laddning 381mC. Figur 28 och figur 29 visar att det finns variationer i vilka laddningsdoser och pulsbredder som används i olika landsting. Medianvärdet för laddningsdosen vid sista ECT i olika landsting var högst i Västmanland (844mC) och lägst i (23 mc). Figur 28. Pulsbredd vid sista ECT. : Pulsbredd (ms),5 1, 1,5 2, 2,5,5 1, 1,5 2, 2,5 Pulsbredd (ms)