Verksamhetsberättelse 2013 Capio Anorexi Center AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse 2013 Capio Anorexi Center AB"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2013 Capio Anorexi Center AB

2 Innehåll 1 Vision Uppdrag Capios värderingar Verksamheten Ledning Ätstörningsbehandling utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Avtal/upphandlingar Kvalitet Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Vård i rimlig tid - tillgänglighet Några av de mest värdeskapande kvalitetsförbättringarna Miljö Några av de mest värdeskapande miljöförbättringarna Kvalitets- och miljöledning Medarbetare Ekonomi Verksamhetsberättelse (23)

3 Verksamhetsberättelse 2013 Capio Anorexi Center AB Verksamhetsår Vision Det självklaravalet vid vård av ätstörningar 2 Uppdrag Capio Anorexi Centers uppdrag är att tillhandhålla utredning, bedömning, diagnostik och behandling av patienter ätstörningssymtom. 3 Capios värderingar Kvalitet Omtanke Medkänsla Kvalitet: Vår första prioritering är medicinsk kvalitet här finns det inget utrymme för kompromisser. Vi ska komma ihåg att det som är rutin för psykiatrin ofta är en unik upplevelse för patienten. Därför är högsta medicinska kvalitet inte tillräckligt. Vi behöver även visa medkänsla och omsorg, våra två andra kärnvärderingar. Medkänsla: Den mänskliga aspekten i psykiatrin kan aldrig ersättas av läkemedel. Därför är medkänsla och förståelse för patientens rädsla och utsatthet lika viktig för hur våra patienter upplever vården. Omtanke: Vår förståelse för patientens situation gör att vi visar omsorg om både stort och smått. Omsorg om patienterna förstås. Men också omsorg om att göra vårt dagliga arbete bra i relation till arbetskamrater och till Capio. Vi vet att var och en av oss gör skillnad och att var och en av oss behövs i teamet för att det skall fungera. Verksamhetsberättelse (23)

4 4 Verksamheten Capio Anorexi Center AB består av följande enheter: Malmö dagsjukvård Stockholm heldygnsvård, dagsjukvård, dagvård, mottagning Varberg behandlingshem Capio Anorexi Center har avtal med följande landsting/regioner: Landstinget Gävleborg, H70:LS 96/08 Landstinget i Värmland, 58/12 Region Halland, Ls Region Skåne, Stockholms läns landsting, LS Ledning Lotta Olmarken, är affärsområdeschef för Affärsområdet Capio Psykiatri där Capio Anorexi Center ingår sedan mars Caroline Matton är verksamhetschef för Capio Anorexi Center AB. Varje enhet drivs av en enhetschef och i vissa fall även avdelningschefer. Under först kvartalet 2013 gjorde Capio Anorexi Center en organisationsförändring där den tidigare centrala enhetschefen för Capio Anorexi Center i Stockholm, där avdelningscheferna ersattes av enhetschefer. Ledningsgruppen, som består av verksamhetschef, medicinsk chef, enhetschefer, HR och ITsamordnare, träffades sex (6) gånger under året i styrande möten samt vid ett flertal andra möten av styrande karaktär. Under året har även nio (9) stycken kvalitetsmöten där ansvariga för respektive enhet deltar tillsammans med verksamhetschef, kvalitetssamordnare och affärsområdets kvalitetschef. Bild 1 visar Capio Anorexi Centers organisationsschemat för Verksamhetsberättelse (23)

5 VD Lotta Olmarken Stab: Ekonomichef Kvalitetschef Projektledare Verksamhetschef Caroline Matton Ekonomi och HR Kvalitetssamordnare och medicinsk chef Enhetschef Ingrid Holmquist Malmö Enhetschef HDV Marianne Danielsen Stockholm Enhetschef DSV Helena Svanberg Stockholm Enhetschef DV/ÖPV Kathrin Rassèt Stockholm Enhetschef Lisbeth Berg Varberg Bild 1. 6 Ätstörningsbehandling utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Capio Anorexi Centers uppdrag är att erbjuda patienter med ätstörningar utredning, bedömning, diagnostik och behandling. Vi arbetar utifrån evidensbaserade metoder och vi följer internationella, nationella och regionala riktlinjer. Capio Anorexi Center har sedan 2009 en oberoende vetenskaplig och klinisk referensgrupp med internationellt erkända forskare och kliniker som har till syfte att granska och säkerställa att Capio Anorexi Center bedriver en evidensbaserad vård, best clinical practice, visar goda resultat och öppet redovisar vårt kvalitetsarbete samt bedriver tillämpad patientnära ätstörningsforskning i frontlinjen. Den vetenskaplig och kliniska referensgruppen består av: Jan Rosenvinge, professor, psykolog, Tromsö Universitet, Norge Sanna Aila Gustafsson, socionom, med. dr, Barn och ungdomspsykiatrin, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro Läns Landsting Ata Ghaderi, professor, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, docent, Psykologiska Institutionen, Uppsala Universitet Vetenskaplig och klinisk revision hölls i november där huvudfokus var att granska den planerade förbättringen av behandlingskoncepet som ska ske under Revisionsgruppen lämnade förslag på hur Capio Anorexi Center kan analysera och redovisa resultaten för hur våra patienter förbättras. Verksamhetsberättelse (23)

6 7 Avtal/upphandlingar Ramavtalen med Landstinget i Värmland förlängdes tom och med Landstinget Gävleborg tom Ramavtalet med Region Halland förlängdes tom med möjlighet till option ytterligare ett år. 8 Kvalitet Capio Anorexi Center är sedan 2010 kvalitetscertifierade enligt ISO 9001:2008 och miljöcertifierade enligt ISO 14001: Uppföljande revision hölls i december under ledning av revisor Kaj Jensen från Semko Certification AB. Verksamhetspolicy, se bilaga 1. (https://capioanorexicenter.com/omoss/kvalitet-och-miljo/verksamhetspolicy/ ) Vår ambition är att uppfylla och helst överträffa våra kunders (patienter, remittenter och beställare) samt andra intressenters krav, behov och förväntningar på våra tjänster. Vi följer den lagstiftning vår verksamhet är berörd av. Samtliga styrdokument som är nödvändiga för att driva verksamheten på ett effektivt och säkert sätt finns publicerade i vårt gemensamma IT-system. Kvalitetsarbete och uppföljning Vårt systematiska kvalitetsarbete bygger på vår lednings och våra medarbetares engagemang och delaktighet. Vi följer SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Egenkontrollen genomförs årligen av våra interna revisorer. Avslutande möte hålls i november och ledningens genomgång i januari. Kvalitetsuppföljningar görs månadsvis då vi följer vår process- och resultatkvalitet för att snabbt kunna vidta åtgärder om så behövs. Extern kvalitets- och miljörevision hålls normalt i december. Verksamhetsberättelse (23)

7 Kvalitetsindikatorer för specialiserad ätstörningsvård 2009 tog Stockholms läns landsting fram ett regionalt vårdprogram för ätstörningar som Capio Anorexi Center följer på alla enheter. Andel patienter: Mål 2013 Som diagnosticerat med ätstörning med undervikt som har somatisk status registrerat i journalen inom en vecka För vilka det gjorts en dokumenterad vårdplan (av det totala nya patienter som erbjuds behandling). Nya patienter som nyregistrerats i Stepwise (av det totala antalet nya patienter som erbjuds behandling). Som efter ett år följts upp i Stepwise (av det totala antalet nyregistrerade patienter). I prioriteringsgrupp 1 men en väntetid till nybesök på mindre än 15 dagar. 100 % 100 % 100 % 99 % 100 % 99 % 70 % 88 % 100 % 90 % Som erbjuds för diagnosen evidensbaserade behandlingsmetoder. 100 % 100 % Nya patienter som erbjuds konkret matstöd/nutritionsbehandling** 100 % 100 % *Ej säkerställt **Patienter som inte bedöms vara i behov av matstöd/nutritionsbehandling erbjuds behandling på mottagning där detta inte ingår. 100 % avser de patienter som bedöms vara i behov av matstöd/nutritionsbehandling. 9 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård En kunskapsbaserad hälso- och sjukvård utgår från både vetenskap och beprövad erfarenhet och Capio Anorexi Center bedriver vård i enlighet detta och vi följer internationella och nationella riktlinjer samt regionala vårdprogram för ätstörningar. Vi utvecklar ständigt vår verksamhet enligt ny forskning och evidens för att kunna erbjuda de bästa behandlingsformerna för våra patienter. Genom att arbeta standardiserat med regelbundna mätningar skapas underlag för att följa upp kvaliteten på vården. Det ger oss dessutom möjlighet att fortsätta att utveckla och förbättra vården för patienterna. Stepwise/RIKSÄT Capio Anorexi Center deltar i det nationella kvalitetsregistret RIKSÄT nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling. De patienter som får ätstörningsbehandling i någon av våra verksamheter registreras i Stepwise som är ett datorbaserat bedömnings- och datainsamlingsverktyg som bygger på webbaserad teknik. Stepwise har utvecklats av Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) på uppdrag av Stockholms läns landsting för att öka kunskapen om behandling av ätstörningar. I Stepwise ingår RIKSÄT. Patienterna följs upp under tre år från initialregistrering. Vår verksamhet i Stockholm har registrerat i RIKSÄT sedan 2004 och har använt Stepwise sedan Resultaten finns publicerade på vår hemsida för att kunna jämföras öppet. Verksamheten i Verksamhetsberättelse (23)

8 Varberg har registrerat i RIKSÄT sedan 2000 och i Stepwise sedan Verksamheten i Malmö påbörjade registrering under hösten Ansvarig för Stepwise/RIKSÄT är Erika Nyman-Carlsson, Forsknings- och utvecklingssamordnare vid Capio Anorexi Center och doktorand vid Örebro universitet. Kunskapscentrum för Ätstörningar (KÄTS) Capio Anorexi Center har ett fördjupat samarbete med KÄTS och Stockholms Centrum för Ätstörningar (SCÄ) för att utveckla och förfina metoder i syfte att mäta och beskriva effekter av vården. Tillsammans med RIKSÄT:s styrgrupp pågår ett ständigt utvecklings- och förbättringsarbete avseende Stepwise/RIKSÄT och integreringen mellan dessa två kvalitetssäkringssystem i samarbete med Sanna Aila Gustafsson, Örebro. Forskning och utveckling Perfektionism Under 2013 har forskningsprojektet Perfektionism förekomst och förklaringsmekanismer som Capio Anorexi Center driver tillsammans med Tromsö Universitet, Norge fortsatt. Genom forskningsprojektet hoppas vi få fram data som ökar förståelsen av perfektionism som begrepp och betydelse i ätstörningssammanhang och därigenom kunna individualisera behandlingen för patienter med Anorexia nervosa och använda kunskapen i primär och sekundärprevention. Ansvarig för datainsamling är Fatima Murseli, Malmö, Erika Nyman-Carlsson, Stockholm och Mikael Karlsson, Varberg. Under 2014 kommer kvalitativa intervjuer genomföras med ca 20 patienter som ljudinspelas. Erica Vincent, behandlare på Capio Anorexi Center planeras delta i detta arbete för att eventuellt använda som grund i sin examensuppsats på Psykoterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet. Motivation och behandling Projektet Motivation och behandling som drivs i Stockholm har fortsatt enligt planering, lokalt ansvarig är Monika Fored. Syftet är att ta fram självsvarsinstrument för att kunna fastställa motivationsnivå hos patienterna och utveckla adekvata åtgärder för att behålla eller öka motivationen eftersom vi av erfarenhet vet att denna växlar under en behandling. Kostkartläggning Projektet med beteckning kostkartläggning har fortsatt under året. Det har genom observationer bland personalen i våra kök, framkommit en ökning av specialkost för våra patienter. Det förefaller som om fler patienter uppger sig ha olika typer av överkänslighet och allergier t ex laktos- och glutenintolerans. Genom att kartlägga utbredningen av specialkost inom våra verksamheter hoppas vi få kunskap om detta är en trend hos ätstörningspopulationen som söker behandling hos Capio Anorexi Center. Det saknas tidigare forskning på området. Ansvariga för datainsamlingen hos är Annette Melin, Stockholm och Marianne Johansson, Varberg. EDI-3 Erika Nyman Carlsson, FoU-samordnare vid Capio Anorexi Center och doktorand vid Örebro universitet, har tillsammans med Lauri Nevonen, docent och Claes Norring, docent och FoU-ledare vid Stockholms Centrum för Ätstörningar (SCÄ) översatt, validerat och normerat den nya versionen av EDI-3 för bruk på svensk population. Manualen är i tryck och finns ute på marknaden. Valideringen av EDI-3 kommer att publiceras som artikel i en av de psykologiska/medicinska vetenskapliga tidskrifterna under våren Den svenska EDI-3 manualen har nu även översatts till norska. Verksamhetsberättelse (23)

9 PPI Under 2013 fortsatte samarbete i Stockholm med Maja Molin, leg. psykiatrisjuksköterska, PPIpedagog, KÄTS, Yvonne Linne von Hausswolff-Juhlin, docent, överläkare SCÄ och Andreas Birgegård med. Dr. för att se om psykopedagogiska interventioner (PPI) till syskon till patienter med ätstörningar, kan ha effekt hos både syskon, patient och föräldrar. Ansvarig för Capio Anorexi Center är Erika Nyman-Carlsson. Ett antal försök gjordes att samla in syskon till patienter men på grund av den låga svarsfrekvensen lades projektet ned. Övrigt Capio Anorexi Center har flera medarbetare som är under utbildning till leg. psykoterapeut bl.a. vid Uppsala Universitet. Under 2014 kommer tre stycken skriva sin examensuppsats som alla kommer att behandla resultatutvärdering av Capio Anorexi Centers patienter med hjälp av Stepwisedata. Eventuella frågeställningar som kommer att behandlas är prediktorer för ett gott behandlingsutfall, faktorer som påverkar avhopp och hur vi kan förebygga och förhindra. Verksamhetsberättelse (23)

10 10 Säker hälso- och sjukvård Att ingen patient ska utsättas för vårdskada eller risk för vårdskada är en självklarhet för alla Capio Anorexi Centers medarbetare. Patientsäkerhet Genom vårt IT-system har vi ett lättanvänt digitalt system för att hitta rutiner och andra styrdokument som behövs för att bedriva en säker vård. Att ha medarbetare med rätt kompetens är en viktig faktor för att säkerställa patientsäkerhet. Varje vår görs en genomgång av vår checklista Suicid- och självskadeprevention där områdena Trygg miljö, Medarbetare och System berörs. Årligen genomförs även brand- och skyddsrond på alla enheter. Regelbundet hålls brandskyddsgenomgångar på enheterna med våra patienter. Riskhanteringsplan För de patienter som det vid bedömningssamtalet framkommit ett aktuellt eller tidigare självskadebeteende eller aktuella/tidigare suicid-tankar eller planer görs en riskhanteringsplan i samband med behandlingsplan. Likaså om detta skulle uppkomma under behandlingstiden görs en riskhanteringsplan. Denna plan följs upp i samband med att behandlingsplanen följs upp eller oftare om så är nödvändigt. Avvikelsehantering i AlphaQuest Alla avvikelser rapporteras vi vårt webbaserade system AlphaQuest. Här rapporteras även anmälningar från t ex Patientnämnden och klagomål från någon av våra kunder. Avvikelserna tas sedan upp på närmaste aktuellt styrande möte där man orsaksanalyserar och planerar för korrigerande och förbyggande åtgärder. Avvikelser tas även upp i ledningsgruppen och i våra möten för kvalitetsuppföljning. Kundklagomål Vår utgångspunkt är alltid att kunden har rätt och att det är vi som har brustit på något sätt. Kundklagomål rapporteras i vårt system för avvikelsehantering, AlphaQuest. Det finns flera möjligheter för patienter/kunder att lämna synpunkter eller klagomål på oss. I våra patient- och närståendeenkäter finns utrymme att lämna synpunkter/klagomål och förbättringsförslag. På alla enheter finns en brevlåda och på vår hemsida finns en sida för synpunkter/klagomål och förbättringsförslag. Vill man vara anonym finns inga hinder för det. Rapporterade avvikelser Fördelning av rapporterade avvikelser, enligt diagram 1. Verksamhetsberättelse (23)

11 Rapporterade avvikelser Adm CAC Malmö Stockholm Varberg CAC Totalt Diagram 1 Anmälningar Inga anmälningar har kommit under året, från Patientnämnden och från Socialstyrelsen Lex Maria Socialstyrelsen Patientnämnden DO Patientsäkerhetsberättelse Vår patientsäkerhetsberättelse innehåller alla aspekter avseende säker hälso- och sjukvård enligt 3 kapitlet patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och finns tillgänglig när så efterfrågas. Verksamhetsberättelse (23)

12 11 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Vår patientsäkerhetsberättelse innehåller alla aspekter avseende säker hälso- och sjukvård enligt 3 kapitlet patientsäkerhetslagen Patientfokuserad information Att få korrekt och relevant information om både sitt tillstånd och kring vilka behandlingsmetoder som finns är mycket viktigt för både patienter och deras närstående för att behandlingen ska ha önskad effekt. Särskilt viktigt är det för de patienter som inte kan erbjudas behandling, att de förstår varför. Vi erbjuder oss alltid att hjälpa till med remiss till den vårdinstans som är mest lämplig för dessa patienter. I våra väntrum finns information om hur man går tillväga om man som patient eller närstående vill klaga på vården. Vi har även information om bl a vår telefonrådgivning, brukarföreningen Riksföreningen Anorexi/Bulimikontakt och om vårdgarantin. Våra enheter erbjuder anhörigutbildning regelbundet men också informationsträffar för våra patienters närstående. När man som patient erbjudits behandling på någon av våra enheter får man en Patientmapp där relevant information finns om enheten inklusive information om t ex brandsäkerhet och patientavgifter. Capio Anorexi Center ser det som av yttersta vikt att patienter och närstående upplever sig delaktiga i alla beslut som fattas i hela vårdkedjan. Inom all behandling på Capio Anorexi Center ser vi det som ett krav när patienter är under 18 år att närstående/föräldrar deltar i behandlingen. När patienten är över 18 år men fortfarande bor tillsammans med sina föräldrar uppmuntrar vi föräldrarnas deltagande i behandlingen, likaså uppmuntrar vi våra vuxna patienter att låta sina närstående delta i behandlingen. Behandlingsplan Alla patienter i behandling ska ha en dokumenterad vårdplan senast tredje dag i behandling (heldygnsvård, behandlingshemsvård, dagsjukvård eller dagvård) eller tredje besök i samtalsbehandling som följs upp minst var fjärde vecka/besök. Patient- och närståendeenkäter Varje patient som genomgått behandling erbjuds att fylla i en avslutningsenkät som berör dennes bild av bl a: hur de blivit bemötta om de känt sig delaktiga om de känt förtroende för personalen hur mår de efter behandlingen Många av våra patienter har sina närstående med i behandlingsarbetet och dessa närstående erbjuds också att fylla i en enkät med liknande frågor utifrån sitt perspektiv. Vårt mål är att få tillbaka minst 80 % av de enkäter som lämnats ut. Verksamhetsberättelse (23)

13 Andel inlämnade enkäter: Patienter 78 % 68 % 78 % 82 % Närstående 61 % 76 % 60 % 62 % Resultat patientenkät Andel patienter som anser att påståendet nedan stämmer mycket väl eller väl Mål 2013 Jag har känt förtroende för behandlingspersonalen 100 % 87 % Jag har blivit bemött med hänsyn och på ett respektfullt sätt av behandlingspersonalen 100 % 79 % Jag följer den måltidsordning jag lärt mig i behandlingen Minst 70 % 77 % Resultat närståendeenkät Mål 2013 Andel närstående som anser att påståendet nedan stämmer mycket väl eller väl Jag har känt förtroende för behandlingspersonalen 100 % 91 % Jag har blivit bemött med hänsyn och på ett respektfullt sätt av behandlingspersonalen 100 % 98 % Nationella patientenkäten Genomfördes inte under Verksamhetsberättelse (23)

14 12 Effektiv hälso- och sjukvård Vi arbetar utifrån principen - rätt patient på rätt plats i rätt tid. Det är av yttersta vikt att varje patient får behandling på rätt nivå för att bäst kunna tillgodogöra sig rätt behandling. Därför är det viktigt att varje remiss och egenanmälan bedöms korrekt och här följs de krav som är ställda av våra beställare. De patienter som inte uppfyller kriterier för ätstörning återremitteras eller hänvisas till lämplig instans omgående. Det är också viktigt att ingen patient behandlas på en vårdnivå längre än absolut nödvändigt utan slussas vidare till rätt nivå i rätt tid. Capio Anorexi Center i Malmö erbjuder dagsjukvård med kortare eftervård. Här är god samverkan med vårdgrannarna av största vikt för att patienternas övergång i vårdkedjan ska bli optimal. Capio Anorexi Center i Stockholm har förmånen att kunna tillhandahålla en vårdkedja i lokalerna vilket underlättar patienters överförande mellan t ex heldygnsvård till dagsjukvård. Capio Anorexi Center i Varberg har möjlighet till viss utslussning i sin verksamhet, vilket underlättar för patienter att anpassa sig för hemmiljön och stegvis ta större ansvar och återgå till det livet utanför behandlingshemmet. Behandlingstider i genomsnitt 2013 Malmö Varberg* Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm HDV SLL DSV Vuxen DSV Ungdom DV ÖPV 15 v 15 v 9 v 14 v 15 v 13 v 15 besök Stockholm HDV utomlänspatienter 12 v *Grundprogram, uppföljningsveckor tillkommer Verksamhetsberättelse (23)

15 Stepwise resultat Mål (KCP)* Nationellt genomsnitt Andel diagnosfria vid ettårsregistrering, barn/ungdom Andel diagnosfria vid ettårsregistrering, vuxna >38% 50% 68,4% 72,2% >34% 41% 52,5% 51,3% Andel diagnosförändrade från AN/BN vid nyregistrering till UNS vid ettårsregistrering, barn/ungdom Andel diagnosförändrade från AN/BN vid nyregistrering till UNS vid ettårsregistrering, vuxna 20% 17% 25% 13,3% 27,8% 27% 27,6% 38,7% Andel som blivit av med anorektisk undervikt, barn/ungdom >93% 88% (SLL 89%) 64,7% 83,0% Andel som blivit av med anorektisk undervikt, vuxna >88% 61,0% 76,9% 77,4% Genomsnittlig GAF-förändring från nyregistrering till ettårsregistrering, barn/ungdom > Genomsnittlig GAF-förändring från nyregistrering till ettårsregistrering, vuxna > *KCP Kompetenscentrum för psykiatriska och andra kvalitetsregister Instrument i Stepwise Alla instrument visar på statistiskt säkerställd positiv skillnad. EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) är ett självskattningsinstrument som avser att mäta ätstörningssymptom. Skala 0 6. Diagram 2 visar resultat för vuxna patienter 18 år. Diagram 3 visar resultaten för ungdomar < 18 år. Verksamhetsberättelse (23)

16 6 EDE-Q vuxna Initial 1 år Norm 1 0 Återhållsamhet Ätbekymmer Figurbekymmer Viktbekymmer Total Diagram 2 Återhållsamhet d=.77 Figurbekymmer d=.87 Total EDE d=.95 Ätbekymmer d=.89 Viktbekymmer d=.92 n=91 Diagrammet visar att patienter förbättras från initialregistrering till 1-årsuppföljning när det gäller ätstörningsrelaterade symptom, effektstorleken är stor på alla delskalor. 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 EDE-Q ungdomar Återhållsamhet Ätbekymmer Figurbekymmer Viktbekymmer Total Initial 1 år Norm Diagram 3 Återhållsamhet d=.92 Figurbekymmer d=.57 Total EDE d=.87 Ätbekymmer d=.95 Viktbekymmer d=.75 n=24 Verksamhetsberättelse (23)

17 Diagrammet visar att patienter förbättras från initialregistrering till 1-årsuppföljning när det gäller ätstörningsrelaterade symptom, effektstorleken är stor på alla delskalor förutom gällande figurbekymmer där effektstorleken är liten. Samverkan Ett välfungerande samarbete och samverkan med vårdgrannar är också grundläggande förutsättningar för att nå ett gott resultat av behandling för våra patienter. Verksamheten i Malmö är beroende av tät samverkan med övriga ätstörningskliniker samt primärvården i Region Skåne då vi inte själva har utrymme i vårt avtal med Region Skåne att tillhandahålla annan vårdform än dagsjukvård. Mycket tid ägnas åt kontakter med vårdgrannar för att optimera behandlingsinsatser för våra patienter. Verksamheten i Stockholm, träffar regelbundet representanter från övriga specialistkliniker i Stockholm, Stockholms Centrum för Ätstörningar (SCÄ) och AB Mando i samverkansmöten, SamvÄts. I samband med vår flytt från Löwenströmska sjukhuset till Sollentuna sjukhus hölls två öppna hus där vårdgrannar och alla samverkanspartners bjöds in. Vård- och samverkanskoordinator i Stockholm, Evelina Linder, har tät kontakt med vårdkoordinatorerna på SCÄ och AB Mando, för att korta väntetiderna. Läkare och behandlingsansvarig personal har bra rutiner för samverkan med psykiatrin i Stockholms län och med remittenter för de utomlänspatienter som behandlas på kliniken. Verksamheten i Varberg har regelbundet samarbetsmöten med representanter från olika landsting/regioner runt om i Sverige. Varberg har också ett gott samarbete med de remittenter som skickar patienter till behandlingshemmet och ingår i Landstingets Hallands samverkansgrupp för ätstörningar, HÄNG. Capio Anorexi Center har sedan 2009 ett brukarråd i samarbete med den nationella patientföreningen Frisk & Fri i de regioner där vi verkar. Minst två (2) gånger per år träffar enheterna representanterna från Frisk & Fri. Under brukarrådsträffarna har Frisk & Fri möjlighet att förmedla synpunkter och föra diskussioner kring vår behandling, bemötande och resultat. Enskilda ärenden diskuteras inte. Under 2013 har vår verksamhet i Malmö tillsammans med brukarrådet arrangerat två anhörigföreläsningar. Våra enheter tar regelbundet emot studiebesök från hela Norden för att presentera vår verksamhet och informera om ätstörningar. Vi föreläser också om ätstörningar i olika forum, både för vårdgrannar och för allmänheten. Remittenter En webbenkät skickas ut med e-post i november till alla remittenter från psykiatrin som remitterat till Capio Anorexi Center under tiden oktober september. Av 125 utskickade enkäter till remittenter som remitterat till någon av våra verksamheter, svarade 41 stycken vilket utgör ca 33 %. Målet är 50 %. Man bör ta i beaktande att svarsfrekvensen var låg vilket medför att svaren ska tolkas med försiktighet. Verksamhetsberättelse (23)

18 Resultat remittentundersökning Enkäten tar ca två minuter att fylla i. Lägsta angivna värde på en fråga kan vara 1 och högsta värde 6: Mål: Jag anser att CAC uppfyller mina krav som remittent 5,0 4,92 4,84 5,08 Jag har förtroende för verksamheten 5,0 5,08 5,00 5,17 Jag anser att tillgängligheten per telefon är bra. 5,0 4,76 4,39 4,81 Jag har blivit bra bemött vid kontakt 5,0 5,34 5,53 5,62 Jag kommer att remittera patienter igen om behov finns 5,5 5,3 5,27 5,46 13 Jämlik hälso- och sjukvård Behandlingen på Capio Anorexi Center bygger på respekt för människovärdet och vi gör bedömningar och ger behandling på lika villkor. För oss innebär de att en persons behov av behandling skall styra oavsett kön, funktionshinder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Våra lokaler är anpassade så att patienter med funktionshinder ska kunna ta sig till våra kliniker och kunna röra sig så fritt som möjlighet inne på klinikerna. När det gäller ålder finns ingen övre åldersgräns däremot har vår verksamhet i Malmö en undre åldersgräns på 16 år enligt avtalet med Region Skåne. Verksamheterna använder sig av tolk när så behövs. 14 Vård i rimlig tid - tillgänglighet Att få vänta så kort tid som möjligt på bedömning och behandling upplevs som oerhört viktigt för många, både patienter och närstående. Vi presenterar våra väntetider på vår hemsida, och vi rapporterar dem kontinuerligt till våra uppdragsgivare. Verksamhetsberättelse (23)

19 Inkomna remisser och egenamälningar Stockholm Varberg Malmö Väntetid till erbjuden bedömning Mål Andel patienter som erbjudits tid för bedömning i tid* 100 % 90 % 86 %** * Kraven ser olika ut från våra olika beställare ** Varierar mycket mellan de olika enheterna Väntetid till erbjuden behandling Mål Andel patienter som erbjudits behandling i tid* 100 % 92 % 83 %** * Kraven ser olika ut från våra olika beställare ** Varierar mycket mellan de olika enheterna Remissbekräftelser Att både patient och remittent får en snabb bekräftelse på remiss/egenanmälan är viktig del informationsflödet. Den kan också minska oro för patienter. Både Stockholms läns landsting och Region Skåne har tydliga regler för vad som gäller, hur snabbt en remissbekräftelse ska skickas, inom tre (3) vardagar. Mål Andel remissbekräftelser i tid inom tre dagar 100 % 87 % 96 % 97 % Remissvar Att remissvar skickas så snabbt som möjligt efter bedömning är också en viktig del i informationsflödet, inte minst om patienten inte kommer att erbjudas behandling. Här finns inga klar direktiv från våra uppdragsgivare men vårt eget mål är att remissvar ska skickas inom 14 dagar efter avslutad bedömning. Mål Andel remissvar i tid inom 14 dagar 100 % 90 % 82 % 65 %* *Varierar mycket mellan de olika enheterna Verksamhetsberättelse (23)

20 Reception Våra enheter i Malmö och Stockholm har receptioner som är centralt placerade och bemannade varje helgfri vardag kl till tidigast kl Här ges allmän information och möjlighet till tidsbokning antingen via telefon eller genom ett personligt besök när som helst under öppettiden. Receptionens telefonsvarare informerar under stängningstid om öppettider och hänvisar till annan vårdenhet och till Vårdguiden. Vår enhet i Varberg har inte en reception på samma sätt då mottagningsverksamheten är mycket liten. Dock har man en hög tillgänglighet per telefon. Vi ser det som självklart att våra patienter som är inskrivna i heldygnsvård och deras närstående kan ringa till oss dygnet runt. Hemsida På vår hemsida: finns funktioner för att lämna klagomål och synpunkter eller ställa frågor som besvaras inom 24 timmar helgfri vardag. Det finns möjligheter att vara anonym om klagomål eller synpunkter lämnas. På hemsidan finns också formulär för att lämna egenanmälan online direkt till våra verksamheter i Malmö och Stockholm. På vår hemsida tillhandahåller vi lättillgänglig och lättförståelig information om verksamheten som helhet, vår inriktning, målgrupper, vårdutbudet, vår lokalisering, öppettider, telefontider och tider för besöksbokning. De som önskar skriftlig information kontaktar oss så skickar vi den informationen via post eller e-post om så önskas. Mina Vårdkontakter Våra patienter i Stockholm har sedan 2010 tillgång till tjänsten Mina Vårdkontakter på Vårdguiden för rådgivning och av-/ombokningar. Tjänsten används inte så frekvent, endast ett tiotal ärenden har lämnats. Telefonrådgiving Ätstörningslinan är öppen för drabbade, närstående och behandlingspersonal som kommer i kontakt med personer som har anorexi, bulimi eller andra ätstörningar. Man kan också skicka e-post med frågor och funderingar om ätstörningar och behandling till Övrigt Alla våra enheter är anpassade för att kunna ta emot personer med olika typer av funktionshinder. När tolk behövs för att kunna genomföra bedömning/behandling ansvarar vi för att sådan finns tillgänglig. Verksamhetsberättelse (23)

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD -Mer än en vanlig placering 2 Vår verksamhetsidé Vi anser att klientens plats ska vara något mer än en vanlig placering. Vi på Familjevårdskonsulenterna (FVK) menar att det

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Programberedning 3- Folkhälsa och psykiatri PROTOKOLL 2014-06-09 5/2014 1-8 Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Datum Måndagen den 9 juni 2014 Tid 13.00 14.45 Plats Mälarsalen,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19

Kvalitetsbokslut 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19 Kvalitetsbokslut 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19 INNEHÅLL 1. Om CityAkuten...3 2. Vision och Affärsidé...4 3. Kvalitetspolicy...4 4. Ledningssystem...4 5. Ansvar...5 6. Ledningens representant...5

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS Fruktvägens Gruppboende Målargränds Serviceboende Långgatans Gruppboende Varpvägens Gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 15/2-2015 Verksamhetschef

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 I Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 KURSLEDARE Är du intresserad av fördjupade kunskaper om ätstörningar? Denna kurs ger dig möjlighet att

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Implementering av fysisk aktivitet på recept hösten 2006 Uppföljning av ordination?

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Verksamhetsplan Psykiatrin Halland 2012

Verksamhetsplan Psykiatrin Halland 2012 DN PS110024 Ärende 12 PS 2011-12-14 Psykiatrin Halland Verksamhetsplan Psykiatrin Halland 2012 Barn- och ungdomspsykiatri Vuxenpsykiatri Sammanfattning Psykiatrin Halland kommer under 2012 att präglas

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014 Stockholm den 27 februari 2015 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER... 2 ORGANISATORISKT

Läs mer

VÅRDVAL UPPSALA LÄN. UPPDRAG, ERSÄTTNING - Kapitel 3 & 4 ur förfrågningsunderlag/regelbok för privat psykoterapi

VÅRDVAL UPPSALA LÄN. UPPDRAG, ERSÄTTNING - Kapitel 3 & 4 ur förfrågningsunderlag/regelbok för privat psykoterapi sida 1 (10) VÅRDVAL UPPSALA LÄN UPPDRAG, ERSÄTTNING - Kapitel 3 & 4 ur förfrågningsunderlag/regelbok för privat psykoterapi Förfrågningsunderlaget är i sin helhet fastställt av hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014 Verksamhetsområde: Psykiatripartners Resurs AB blev under våren 2013 ett fristående företag som ägs av ledningen för verksamheterna. Psykiatripartners

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM High Performance Medicines Management Ett unikt verktyg för kvalitetsrevision av läkemedelsprocessen Lars-Åke Söderlund Senior Rådgivare Apoteket

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Styrning av psykiatrisk jourmottagning

Styrning av psykiatrisk jourmottagning www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Styrning av psykiatrisk jourmottagning Örebro läns landsting Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund och revisionsfråga...2

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss LANDSTINGET SORMLAND Nämnden for kultur, utbildning och fiiluhverksamhet PROTOKOLL DATUM 2013-09-19 DIARIENR KN-KUS 13-00 1 9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Den 27 mars höll SBR sin årliga konferens. Denna gång innebar även konferensen startskottet för det nya SBR efter sammanslagningen med LAROS.

Den 27 mars höll SBR sin årliga konferens. Denna gång innebar även konferensen startskottet för det nya SBR efter sammanslagningen med LAROS. SBR konferens 2015 Den 27 mars höll SBR sin årliga konferens. Denna gång innebar även konferensen startskottet för det nya SBR efter sammanslagningen med LAROS. Deltagarna kom från hela landet och en stor

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Angela Wallin Källreda gruppboende 14.12.30 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer