VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13"

Transkript

1 VAD ÄR ÄTSTÖRNING?

2 ÄTSTÖRNINGAR DSM-IV Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ospecifik ätstörning Hetsätningsstörning

3 Födointags- och ätstörningar DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv födointags störning (ARFID) Pica Idisslande (Rumination disorder)

4 Ospecifik ätstörning (EDNOS DSM-IV) Andra specificerade födointags- och ätstörningar (OSFED): Atypiska eller med låg frekvens och/eller duration (de som inte uppfyller kriterier) Självrensande störning (Purging disorder) Nattätningssyndrom (Night Eating Syndrome) Ospecificerade födointags- och ätstörningar (UFED)

5 Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk sjukdom Endast schizofreni har fler vårddagar i psykiatrisk slutenvård Anorexia nervosa har fler i somatisk sjukvård.

6 Sandra 13 år Aldrig några problem tidigare alltid varit frisk. Ambitiös i skolan, mycket kompisar. Började äta nyttigt slutade med godis och kakor ett år tidigare. Allt mer upptagen av att motionera och tänka på vad hon äter.

7 Sandra 13 år (forts) Är allt mindre med kompisar. Börjar bli lätt irriterad, aldrig glad. Föräldrar börjar uppmärksamma att hon gått ner i vikt försöker övertala henne att äta mer, vilket leder till stora konflikter. Skolsköterska kontaktar föräldrarna. Sandra blir allt mer socialt isolerad.

8 Sandra 13 år (forts) Familjen blir allt mer organiserad kring Sandras icke-ätande. Hela Sandras liv kretsar kring mat och icke-ätande. Sandra styr genom sin sjukdom hela familjen.

9 ANOREXIA NERVOSA DSM-IV/DSM-5 1. DSM-IV: Vägran att hålla kroppsvikten vid, eller över en lägsta normalvikt för ålder och kroppslängd vilket resulterar i en kroppsvikt lägre än 85 % av den förväntade. 1. DSM-5: Begränsning av energiintag i relation till behovet, vilket medför en signifikant låg vikt i förhållande till ålder, kön, tillväxtkurvor och somatisk hälsa. Signifikant låg vikt: definieras som en vikt som är mindre än minimalt normalt eller, för barn och ungdomar, mindre än förväntat.

10 ANOREXIA NERVOSA DSM-IV/DSM-5 2. DSM-IV: Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, även då individen är underviktig. 2. DSM-5: Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock eller ihållande beteende som motverkar viktuppgång även när personen är klart underviktig

11 ANOREXIA NERVOSA DSM-IV/DSM-5 3. DSM-IV: Störd upplevelse av den egna kroppens vikt eller form, självvärderingen påverkas i orimligt hög grad av kroppens vikt eller form, eller allvaret i den låga vikten förnekas. 3. DSM-5: Oförändrad 4. DSM-IV: Amenorré, dvs frånvaro av minst tre på varandra följande menstruationscykler. 4. DSM-5: - (Borttaget)

12 Anorexia nervosa Genomgripande svårighet att äta Rädd för att äta Äter för lite Hamnar i svält Svälten får en allt mer dominerande betydelse både kroppsligt och psykologiskt. Med en växande föreställningsvärld som bekräftar det riktiga i beteendet.

13 The Biology of Human Starvation Ancel Keys försökspersoner Intelligenta Psykologiskt välfungerande Somatiskt friska 3 månaders observationsperiod 6 månader halva normala kaloriintaget

14 Laboratorium i Minnesota

15 Fysiska förändringar Minskad hjärtvolym Sänkt pulsfrekvens BMR minskad med 40% Magtarm problem Minskad sömn Yrsel Huvudvärk Ökad känslighet för ljud och ljus Frusna Volontära rörelsemönstret förlångsammas

16 Personlighetsförändringar Ökad apati och depression Ökad känsla av ineffektivitet Förlust av ambition och minskning av intressen Ökad neuroticism och hysteri Närmare 20% av försökspersonerna visade allvarliga karaktärsneureoser (ex Tvångssyndrom, Social fobi) Två försökspersoner utvecklade psykotiska symtom med våldstendenser och hysteri, och fick hospitaliseras

17 Upptagenhet av mat Ökat intresse och upptagenhet av mat ( i samtal, matlagning etc) Förlust av att inte tycka om viss sorts mat Tvångsmässig upptagenhet av mat Ökning av tuggummi tuggande, rökning, kaffe- och tedrickande samt nagelbitande. Handlade meningslösa saker och /eller gömde undan pengar Några rymde och hetsåt på stan, med följande skuldkänslor och ibland kräkningar.

18 Intresse för mat, sex och fritidsaktiviteter

19 Försökspersonerna vilar

20 Sociala aktiviteter Samspelsförmåga, tolerans, glädje och humor försvann gradvis (den humor som fanns kvar var sarkastisk) Ovilja att deltaga i gruppaktiviteter Självcentrerade och egocentriska Mat var det centrala samtalsämnet Svårigheter att kontrollera känslor

21 Måltid

22

23 Självsvält Anorexia Nervosa Ett aktivt handlande, som bygger på ett beslut En sjukdom som gör att man inte klarar av äta pga stark ångest men beskriver det som att det egentligen är något man vill.

24 Sjuk eller olydig

25 Symtom på svält Frusenhet Trötthet Yrsel Sömnsvårigheter Förstoppning, diarré Illamående Buksmärtor Amenorre Blödande tandkött Nedsatt koncentrations förmåga Huvudvärk Håravfall Nedsatt kondition Nedsatt grov kraft

26 Vanliga undersökningsfynd Avmagring Bradycardi Hypotension Hypotermi Perifera ödem Försenad längdtillväxt Försenad pubertets utveckling Torr och sprucken hud Kalla händer och fötter Perifer cyanos Tunt hår Lanugobehåring Tand- och tandköttsskador

27 Somatisk undersökning och laboratorieprover Kom ihåg att det alltid är den kliniska bilden som utgör den väsentliga bedömningsgrunden Patologiska laboratoriefynd ser man ofta inte förrän sent i sjukdomsutvecklingen

28 Centrala parametrar att följa vid anorexia nervosa Vikt Puls Liggande och stående Blodtryck Liggande och stående Kroppstemperatur

29 Maria 23 år Maria har normal vikt och arbetar som vårdbiträde på ett äldreboende. Trivs på arbetet, är omtyckt av både personal och boende. Tillsammans med andra äter hon helt normalt. Är pigg och glad när hon umgås med sina vänner Ingen anar att Maria isolerar sig på kvällarna för att hetsäta och kräkas.

30 Maria 23 år (forts) 15 år Bantade intensivt. Var missnöjd med hur hon såg ut. Gick snart upp i vikt igen 17 år Började hetsäta några gånger i veckan i smyg. 20 år Flyttade hemifrån, egen lägenhet, hetsätning och kräkningar tilltog 21 år Träffade en pojkvän, de åt ofta hos varandra, hetsätning och kräkningar upphörde nästan helt. Mådde bra, kände sig tillfreds med sig själv.

31 Maria 23 år (forts) 22 år Slut med pojkvännen. Nedstämd, sömnsvårigheter. Hetsätning och kräkningar ökar. 23 år Dagsläget: hetsäter och kräks 2-3 ggr per kväll. Isolerar sig efter arbetet, Svar inte på telefon, öppnar inte när det ringer på dörren. Ekonomin i botten alla pengar går till mat. Har skulder överallt. Laxerar 50 tabl Purcenid 1-2 ggr i veckan, orolig att inte kunna kräkas upp all mat.

32 Maria 23 år (forts) Känner sig äcklig, tjock och ful Känner sig nedstämd, har ständig ångest och skamkänslor. Sömnsvårigheter Trött och okoncentrerad Huvudvärk, ont i magen Oregelbunden mens

33 Maria 23 år (forts) Maria äter i dag inte lagad mat: Kaffe på morgonen En frukt till lunch På väg hem från arbetet handlar hon det hon kommer att hetsäta på kvällen Vill ha hjälp. Men är samtidigt rädd för att sluta hetsäta och kräkas då hon upplever att hon kommer att bli tjock

34 BULIMIA NERVOSA DSM-IV Återkommande episoder av hetsätning 1. Under en avgränsad tidsperiod äter individen en matmängd som definitivt är större än de flesta människor skulle göra 2. Kombineras med en känsla av brist på kontroll över ätandet. Återkommande olämpligt kompensationsbeteende för att förhindra viktuppgång, såsom självframkallad kräkning, missbruk av laxermedel, diuretika, eller andra läkemedel, lavemang, fasta eller överdriven motion

35 BULIMIA NERVOSA 2 DSM-IV Både hetsätningen och det olämpliga kompensationsbeteendet förekommer i genomsnitt minst 2 ggr per vecka under minst tre månader. (1 ggr/vecka DSM-5) Självvärderingen påverkas i orimligt hög grad av kroppens form och vikt. Störningen förekommer inte enbart under episoder av anorexia nervosa.

36 Bulimia Nervosa Komplext beteendemönster. Äter stora mängder mat (måste få tag på mat). Kompensatoriskt beteende. Vilket kommer först i det bulimiska hjulet?

37 Fysiologiskt vidmakthållande mekanism 1. Periodvis svält och pendelätande som ger 2. Okontrollerbar hunger (oxhunger). 3. Sätter igång hetsätningsattacker 4. Vilka i sin tur ger ångest över de mängder mat som man ätit. 5. Detta utlöser det kompensatoriska beteendet, som ger 6. Svält

38 Tecken på bulimia nervosa Söker ofta för allmänna symtom Huvudvärk, trötthet, nedstämdhet, buksmärtor, förstoppning, etc. Munvinkelragader Sår på handryggen Bröstsmärtor (Esofagit) Spottkörtelförstoring Mensrubbningar Tandskador

39 Incidensförändringar över tid Anorexia nervosa Viss incidensökning rapporterad sedan 1930-talet och framåt Oklart om det är en faktisk ökning Indikationer på stabil incidens de senaste åren Bulimia nervosa Indikationer på förändringar över tid

40 Prevalens Anorexia nervosa - 0,3 % kvinnor år - Livstidprevalens 1% Bulimia nervosa - 0,3-1 % kvinnor år - Livstidprevalens 2%? Ätstörningar UNS 2,4 % kvinnor år Män Ca 10% av patienter med ätstörningar är män

41 Farmaka Anorexia Nervosa Inget läkemedel är effektivt mot anorexia nervosa sjukdomen. Olanzapin minskar ångestnivån och de anorektiska tvångstankarna hos en del patienter. Ingen säker effekt på vikten

42 Psykoterapi Anorexia Nervosa Familjebehandling är den bättre behandling för den yngre patienten (< 19 år). För den äldre patienten förefaller en individuell psykoterapi som är orienterad här och nu, kunna vara verksam. Effekten av kognitiv terapi osäker.

43 Psykoterapi forskning vid Bulimia Nervosa KBT (Kognitiv Beteendeterapi) har i flera studier visat god effekt, och bättre än SSRI-preparat. KBT har snabbare effekt på symtomen än IPT (Interpersonell Terapi). IPT har lika bra eller bättre effekt vid långtidsuppföljning. Familjebehandling är den bättre behandlingen för yngre patienter

44 Farmaka klinisk praxis SSRI preparat, främst fluoxetin (Fontex) (indikation i FASS), har gett lindring av ätstörningsymtom i ett flertal studier. Minskar kräkningar, hetsätningsepisoder samt även tankar kring kropp och mat Antidepressiv medicin rekommenderas inte som enda behandlingsform. Psykoterapi är förstahands val och SSRI komplettring då kombinationen verkar ge bättre effekt.

45 Vidareläsning Clinton, D & Norring, C: Ätstörningar Natur o Kultur (2009)

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa

Läs mer

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Ätstörningar Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Agenda Diagnos Debut Prognos Somatiska komplikationer Psykiatrisk samsjuklighet Somatisk utredning

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Ätstörningar Ulf Wallin

Ätstörningar Ulf Wallin Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk

Läs mer

Ätstörningar! Mia Ramklint!

Ätstörningar! Mia Ramklint! Ätstörningar! Mia Ramklint! Ätstörningar! Att tappa kontrollen över sitt ätande, så att man antingen äter för lite (anorexi) eller för mycket/hetsäter (bulimi och hetsätningsstörning)! Att på olika sätt

Läs mer

Symposium Ätstörningar och reproduktion

Symposium Ätstörningar och reproduktion Symposium Ätstörningar och reproduktion Moderator: Angelica Lindén Hirschberg, professor, öl, Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Program Angelica Lindén Hirschberg, prof, öl, KK, Karolinska:

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund till ätstörningar Uppkomst och utveckling MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Beskrivning och behandling Tonårs flickor

Läs mer

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun # 6 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Välkomna till Anhörigutbildning!

Välkomna till Anhörigutbildning! Välkomna till Anhörigutbildning! Kort presentation Vad är en ätstörning? Vad händer I kroppen vid ätstörning Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS Utbildning Kvalitetssäkring Forskning Stockholms Läns

Läs mer

Ätstörningar. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Diagnos. Utredning

Ätstörningar. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Diagnos. Utredning Regional medicinsk riktlinje Ätstörningar Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören efter remiss (HSD-A 29-2014) giltigt till juni 2016 Utarbetad av sektorsråden allmänmedicin, barn- och ungdomspsykiatri

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

2009-10-0909 2009-10-0909

2009-10-0909 2009-10-0909 Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders

Läs mer

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4). TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996 Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre

Läs mer

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Syfte: Den här skalan är designad för mäta svårighetsgraden och typ av symtom hos patienter med body dysmorphobic disorder (BDD). BDD definieras som en upptagenhet i

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade

Läs mer

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån MBT vid ätstörningar David Clinton Frosseri Pieter Bruegel den äldre (1525-1569) Konkretisering Bakgrund You are what you eat Att se ätstörningar utifrån Grönsaker i en skål Giuseppe Arcimboldo 1527-1593

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal) ECT-STUDIEN Första intervjun ANAMNESPROTOKOLL (CRF) innan ECT KOD # INITIALER DATUM INTERVJUARENS NAMN: DEMOGRAFISKA UPPGIFTER PÅ PATIENTEN Födelsedatum: - - (år-månad-dag) Pat är idag år gammal Kön: Man

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare Allmänna anvisningar Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare BDRS har konstruerats för att skatta svårighetsgraden av depressiva symtom vid bipolär depression. BDRS är validerad

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

MOTION. Muskler. Träning

MOTION. Muskler. Träning MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? 1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars

Läs mer

ÄTSTÖRNINGAR. 24 november 2016

ÄTSTÖRNINGAR. 24 november 2016 ÄTSTÖRNINGAR 24 november 2016 Ett möte vård, forskning, utbildning 13.00 14.00 Introduktion till ätstörningar. David Clinton & Johanna Levallius, Kunskapscentrum för Ätstörningar (KÄTS) 14.00-14.20 Behandling

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Namn Personnummer Adress Telefon (även riktnummer) E-post Postadress Telefon mobil Behöver du tolk?

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation

Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Svar skickas till: Överviktsenheten Kirurgkliniken Västmanlandssjukhus 721 89 Västerås Till patienten! För några år sedan genomgick du en överviktsoperation.

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Måndagen den 9 Januari 2012 Bakgrund. Vad, Hur och Varför? Psykologiska aspekter Paus Film Kollot

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20 1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Information om formuläret: I det här formuläret ber vi dig att besvara några frågor om din ECT. Frågorna handlar bland annat om vilken information du har fått

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum Paradigmskifte Paradigm = rådande tankesätt, tankemönster 2010 2013 2015 www.demenscentrum.se

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Sjuksköterskans omvårdnadsarbete och behandling av patienter med ätstörning En litteraturstudie

Sjuksköterskans omvårdnadsarbete och behandling av patienter med ätstörning En litteraturstudie Sjuksköterskans omvårdnadsarbete och behandling av patienter med ätstörning En litteraturstudie Författare: Frida Johnsson, Sofia Persson och Camilla Wåhlund Handledare: Maj-Lott Carlsson Enskilt arbete

Läs mer

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression - förstämningssyndrom En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression kännetecknas av utdragen nedstämdhet, trötthet, förlorat intresse och engagemang för dagliga aktiviteter

Läs mer

Den dagen du äter en kaka är du frisk

Den dagen du äter en kaka är du frisk Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Den dagen du äter en kaka är du frisk En kvalitativ studie om tolv personers upplevelser av vad som krävs för att bli frisk från ätstörningar Louise Björnestrand

Läs mer

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma

Läs mer

Sjuksköterskans känslor och upplevelser av att vårda barn och ungdomar i åldern 11-18 år med ätstörningar

Sjuksköterskans känslor och upplevelser av att vårda barn och ungdomar i åldern 11-18 år med ätstörningar Sjuksköterskans känslor och upplevelser av att vårda barn och ungdomar i åldern 11-18 år med ätstörningar - En empirisk studie Jenny Lilja Annica Lindholm Oktober 2011 Examensarbete, kandidatnivå, 15 hp

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Ett bra beslut! När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt det skulle vara

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Att våga gå mot det okända

Att våga gå mot det okända Att våga gå mot det okända En kvalitativ studie om tillfrisknandet från en ätstörning Av: Karin Eriksson och Anna-Maria Achlatlis Lunds universitet Socialhögskolan SOPA 63 Vt-10 Abstract Author: Anna-Maria

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv. 1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Om nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka

Om nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka Rökförbud 1 juni 2005 Om nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka Ett bakgrundsmaterial med resultat från en Gallup-undersökning bland svenska rökare mellan 25 och 55 år

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson

Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson Depression V i m m e r b y f o l k h ö g s k o l a A d m i n i s t r a t i o n i v å r d e n V å r t e r m i n e n 2 0 1 3 Helena Eriksson Handledare Annica Claesson Sammanfattning Anledningen till den

Läs mer

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Asperger syndrom Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Minst 6 barn/1000 individer (0,6%) med svårigheter inom det autistiska spektrumet Underdiagnostisering av flickor Asperger

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer