Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet"

Transkript

1 Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

2 Stress experience of mismatch between the demands put on an individual in a challenging situation and his/her ability to meet the situation by adequate responses (Siegrist, 2000) Stress kan även orsakas av brist på stimulans, t.ex. när en person saknar möjlighet att ge uttryck för sina kunskaper eller förmågor. (Frankenhauser & Johansson, 1981)

3 Stressorer

4

5 Stress är subjektiv Kognitiv värdering (appraisal) Subjektiv/personlig Primär värdering Typ av situation: Hot, förlust, skada eller utmaning Sekundär värdering Tillgängliga resurser: Utbildning, erfarenhet, hälsa, personlighet, ekonomi Konsekvenser Omvärdering

6 1. Akut stressreaktion: Kamp/flykt Syfte = Mobilisera energi för omedelbar kamp/flykt Aktivering av sympatiska nervsystemet: Utsöndring av stresshormon Ökad puls, blodtryck, häftigare andning Skärpning av den kognitiva förmågan Hämning av långsiktiga processer

7 2. Uppgivenhet: Spela död Aktiveras av parasympatiska NS Paralyserad ex. Estonia Svimningskänsla Trötthet Yrsel Muskelsvaghet Nedstämd Isolerar sig Tröstkonsumtion

8 Hur långvarig stress påverkar hälsan Direkt påverkan Genom aktivitet i vitala system: Centrala Nervsystemet Kardiovaskulära systemet Endokrina systemet Immunsystemet Indirekt påverkan Genom hälsobeteenden: Fysisk aktivitet Rökning Alkohol Mat Sömn

9 Stressrelaterade sjukdomar Allergier Hjärt-och kärlsjukdomar Metabola sjukdomar Depression Fibromyalgi med flera Liknande störningar i HPA-axeln hos personer med whiplash fibromyalgi kroniskt trötthetssyndrom posttraumatiskt stressyndrom Experimentella studier visa att EMG-aktiviteten I trapetzius ökar vid mental stress (Lundberg et al)

10 Stress & sårläkning Långsammare sårläkning i samband med Gräl med make/maka (Kiecolt-Glaser et al., 2005) I tentamenstider (Marucha et al., 1998) Lägre nivåer av proinflammatoriska cytokiner vid hög självskattad stress (Kiecolt-Glaser et al., 2002) Smärta används experimentellt för att utlösa stressreaktioner

11 Föreställningar om smärta Godartad återkommande smärta Ryggskott Godartad konstant smärta Ihållande ryggsmärta Elakartad progressiv smärta Cancersmärta Hook-hanging Jämför: Förlossningssmärta Cancersmärta

12 Smärta i rörelseorganen Livstidsprevalens: 80% Vanligaste skälet till sjukskrivning/förtidspension Vanligare med stigande ålder men även yngre drabbas Ospecifik smärta vanligast

13

14 Naturalförlopp vid akut ryggsmärta Snabb förbättring under första månaden Smärtreduktion 58% Funktionsinskränkning 58% Återgång i arbete 82% (Pengel et al., 2003)

15 Ett biopsykosocialt perspektiv

16 Att smärta påverkas av psykologiska faktorer innebär varken att patienten inbillar sig, är hypokondrisk eller malignerar Däremot ger våra tankar och känslor fysiologiska och beteendemässiga svar som påverkar smärtan

17 Föreställningar om smärta Kroppen är utsliten Någonting har gått sönder Farligt att röra sig, då kan det bli värre Jag skulle inte ha så här ont om det inte var ett allvarligt fel Små inskränkningar blir med tiden stora Risk för nedsatt kondition, funktion, muskelstyrka Självuppfyllande profetia: Skaderisken ökar! Risk att bli socialt isolerad Nedstämdhet, oro

18 Fear-avoidance model of pain

19 Vanliga föreställningar/rädslor hos ryggpatienter i primärvården. RÄDSLA (n=250) Fel rörelse kan orsaka allvarliga problem. 64% Jag skulle inte ha så här ont om det inte var ett allvarligt fel på mig. 45% UNDVIKANDE (n=226) Undvika onödiga rörelser är det säkraste sättet att förhindra smärta 51% Om jag tränar kan jag skada mig 31%

20 Förväntningar påverkas av andra Rörelserädda läkare förstärkte patientens egen rädsla och undvikande (Linton et al., 2002) Och dessa läkare förespråkade oftare passiva coping strategier, t.ex. sjukskrivning och vila (Coudeyre et al., 2006) Men en positiv rekommendation att börja arbeta igen ökade den faktiska återgången i arbete bland sjukskrivna! (Dasinger et al., 2001)

21 Acute pain Fear-avoidance: Catastrophizing Fear/anxiety Avoidance behavior Underuse Muscular insufficiency Chronicity of pain Endurance coping: Ignoring pain Positive mood Endurance behavior Overuse Muscular hyperactivity Chronicity of pain Adaptive coping: Sensory monitoring Positive distraction Flexible change (avoidance/endurance) Pain reduction (Hasenbring et al., 2008)

22 Psykologiska faktorer Bättre anpassning Hög upplevd självförmåga Funktionella bemästringsstrategier Hög motivation till förändring Hög acceptans Är relaterat till Lägre smärta Mindre psykiskt lidande Lägre fysisk funktionsnedsättning

23 Bemästringsstrategier Tankar och beteenden som avser att reducera smärtan eller dess konsekvenser: Distraktion Kognitiv omvärdering Socialt stöd Avslappning Positivt självprat Meningsskapande

24 Acceptans Problembaserad coping vid omöjliga problem ger mer ångest och frustration och ger sämre behandlingsresultat, till exempel vid KBT (McCracken & Turk, 2002) Uppleva, inte kontrollera problemet samt fortsätta önskade aktiviteter Söka ny identitet, livsmål, värderingar Acceptans kan minska psykiskt lidande (McCracken et al., 2003)

25 Rehabiliteringsgarantin Syfte: Främja evidensbaserad behandlingsåtgärder Öka tillgängligheten till sådan behandling För att därigenom förebygga eller förkorta sjukfrånvaro Målgrupp: år Icke-specifik smärtproblematik Lätt/medelsvår depression, ångest eller stressrelaterade besvär Är sjukskriven eller ligger i riskzonen

26 Vilka behandlingar har tillräcklig evidens? Smärtbesvär: Multimodal rehabilitering Psykisk ohälsa: Kognitiv beteendeterapi (KBT) Kognitiv psykoterapi (KPT) Interpersonell psykoterapi (IPT) Vilka behandlingar som ingår i rehabiliteringsgarantin kan komma att ändras i takt med att evidensläget ändras.

27 Multimodal smärtrehabilitering Behandling i team Läkare, psykolog, sjukgymnast mfl. Patienten har en aktiv roll Positiv effekt på funktion och återgång i arbete Kostnadseffektiv insats Ett genomtänkt psykologiskt förhållningssätt Vanligen gruppbehandling 6-8 veckors behandling, 2-3 dagar/vecka Samarbete med arbetsplats, FK eller AF

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Stressfysiologi, 2011-11-09

Stressfysiologi, 2011-11-09 Stressfysiologi, 2011-11-09 Anna-Karin Lennartsson Doktorand, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin Att mäta stress Arbetsmiljöfaktorer Exponering Upplevelse Fysiologi Utfall Sjukdom Symtom

Läs mer

Projektet Bra Sjukskrivning

Projektet Bra Sjukskrivning Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:

Läs mer

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Mikaela Starke Fil Dr & socionom Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Hur är det att vara förälder idag? Att få ihop

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

I rehabiliteringens kölvatten. Är rehabilitering för ryggbesvär långsiktigt lönsam?

I rehabiliteringens kölvatten. Är rehabilitering för ryggbesvär långsiktigt lönsam? Avdelningen för interventions och implementeringsforskning Institutionen för folkhälsovetenskap I rehabiliteringens kölvatten. Är rehabilitering för ryggbesvär långsiktigt lönsam? År 2007 erhölls medel

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna

Läs mer

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa - förändringsförslag av rehabiliteringsgarantin Gunnar Bohman Leg psykolog/leg psykoterapeut Med. Dr. Univ. lektor Stockholms universitet gbn@psychology.su.se Psykoterapi

Läs mer

Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning

Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning Birgitta Johansson Niemelä 2013-11-15 birgitta.johansson.niemela@akademiska.se Bup Konsultteam Barnpsykiatriker Barbro Thurfjell

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,

Läs mer

Totalt. Antal sjukskrivna vid månadens slut 1997-2007. Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering. (Källa: Försäkringskassan)

Totalt. Antal sjukskrivna vid månadens slut 1997-2007. Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering. (Källa: Försäkringskassan) Arbetsliv och hälsa Mats Liljegren Institutionen för Hälsa och Samhälle mats.liljegren@ihs.liu.se 350 300 250 200 150 100 50 Totalt 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Antal sjukskrivna

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Plugga och må bra. Samtidigt.

Plugga och må bra. Samtidigt. Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

En sjukförsäkring i förändring

En sjukförsäkring i förändring En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?

Läs mer

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet

Läs mer

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi

Läs mer

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.

Läs mer

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala

Läs mer

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma. Dagens forskning visar starka samband mellan stress och flera medicinska sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar och högt blodtryck. Även den psykiska och sociala hälsan påverkas negativt av långvarig

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Psykosociala behov och åtgärder

Psykosociala behov och åtgärder Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Belastningsskador och Stress. Forskning vid CBF

Belastningsskador och Stress. Forskning vid CBF Belastningsskador och Stress Forskning vid CBF CBF, Centrum för belastningsskadeforskning Akademin för hälsa och arbetsliv Högskolan i Gävle Fakta om CBF Forskargrupp inom avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap,

Läs mer

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression 1 Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression samt handledning av personal. För Samborådet. -Ett samverkansprojekt

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG

Läs mer

Vår tids sjuklighet. Uppsala universitet

Vår tids sjuklighet. Uppsala universitet DEN MODERNA OHÄLSAN eller Vår tids sjuklighet Allmänläkardagarna läk i Skövde 2010-01-27 27 Karin Johannisson Uppsala universitet Den moderna ohälsan hur vi hanterar snabb samhällsförändring och accelererat

Läs mer

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. 1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid

Läs mer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik

Läs mer

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peter Wahlberg 2012-01-10 LiÖ -3795 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av års behovsanalys avseende rehabilitering I verksamhetsplanen för fick beredningen för

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Föräldrars katastrofiering av barnets smärta/ sjukhusvistelse. Smärta hos barn. Smärta hos barn underskattas ofta

Föräldrars katastrofiering av barnets smärta/ sjukhusvistelse. Smärta hos barn. Smärta hos barn underskattas ofta Bup Konsultmottagningen Föräldrars katastrofiering av barnets smärta/ sjukhusvistelse Birgitta Johansson Niemelä, psykolog MD 15 april 2011 Barnpsykiater Barbro Thurfjell 30 % Psykolog Birgitta Johansson

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4 1 2016-01-13 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess,

Läs mer

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande

Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande Vad IDA lärt oss och framtida forskningsfrågor att besvara m h a IDA Petra Lindfors & Ulf Lundberg Professorer, Stockholms universitet,

Läs mer

NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET?

NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET? NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET? CHRISTER SANDAHL Chef i Äldreomsorgen Stockholm 12 maj 2016 13 maj 2016 Christer Sandahl, MMC, Karolinska Institutet Känslor smittar Chefens

Läs mer

Livet med KLL. Marie-Louise Lagheim sjuksköterska Hematologiskt Centrum, Karolinska universitetssjukhuset

Livet med KLL. Marie-Louise Lagheim sjuksköterska Hematologiskt Centrum, Karolinska universitetssjukhuset Livet med KLL Marie-Louise Lagheim sjuksköterska Hematologiskt Centrum, Karolinska universitetssjukhuset Leva med kronisk sjukdom 1. Vad händer med kropp och själ när man får en kronisk cancersjukdom?

Läs mer

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012 Diarienr: Ej tillämpligt 1(15) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2012-05-21 Giltigt t.o.m.: 2013-05-21 Upprättare: Maria A Johansson Fastställare: Kerstin Hallonqvist Rehabiliteringsgarantin Landstinget

Läs mer

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll. 1 Ergonomiska risker i gruvmiljön Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.se 2 Projektet MineHealth Hållbar utveckling för gruvarbetares

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3

Läs mer

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist Agenda Vad är stress? Konsekvenser av långvarig stress? Vad orsakar stress? Vad kan jag göra? Vad är stress? Stress är ett tillstånd av ökad

Läs mer

Rökning, snus och e-cigaretter

Rökning, snus och e-cigaretter Rökning, snus och e-cigaretter Barbro Holm Ivarsson Ordf Psykologer mot Tobak Rökning 10% röker dagligen Socioekonomiskt utsatta röker mer Rökning orsakar ett 60-tal sjukdomar Varannan rökare dör i förtid

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00 Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00 Jag har ett genuint intresse för människor och dess historia. Som psykolog använder jag mig av flera olika metoder

Läs mer

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer