Ätstörningar. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Diagnos. Utredning
|
|
- Fredrik Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regional medicinsk riktlinje Ätstörningar Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören efter remiss (HSD-A ) giltigt till juni 2016 Utarbetad av sektorsråden allmänmedicin, barn- och ungdomspsykiatri samt vuxenpsykiatri Huvudbudskap Ätstörningar är ofta allvarliga tillstånd som drabbar unga människor, främst flickor. Det är viktigt att upptäcka och behandla ätstörningar i ett tidigt skede, bedöma eventuell samsjuklighet samt avgöra vilket tillstånd som primärt bör behandlas. Riktlinjen omfattar barn, ungdomar och vuxna och ger rekommendation om ansvarsfördelning mellan olika vårdnivåer. Diagnos F 500 Anorexia nervosa F 501 Atypisk anorexia nervosa F 502 Bulimia nervosa F 503 Atypisk bulimia nervosa F 509 Ätstörning utan närmare specifikation (ätstörning UNS) Utredning Ätstörningar har multifaktoriell bakgrund och är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. Oftast debuterar ätstörningar i tonåren. Nio av tio som utvecklar anorexia nervosa är unga kvinnor. Tillståndet medför ökad dödlighet. Tidig upptäckt och tidigt insatt behandling minskar risken för långdraget sjukdomsförlopp och dödlighet. Den kliniska utredningen ska, utöver bedömning av psykopatologi, psykologiska faktorer och social situation, även omfatta bedömning av somatiskt tillstånd, se bilaga 1. Ätstörningstillstånden kännetecknas av patologisk fixering vid mat, vikt och kroppsuppfattning samt negativ självbild - självkänslan är starkt kopplad till kroppens vikt och form. Negativ upplevelse av kroppen och störd kroppsuppfattning spelar stor roll vid ätstörningar. Vid anorexia nervosa upplever patienten en stark önskan att gå ner i vikt och intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, trots undervikt (viktfobi) och klarar inte att upprätthålla normal kroppsvikt för sin ålder och längd. Patienten förnekar oftast allvaret i den låga kroppsvikten. Hos upptill hälften av patienter med anorexia nervosa förekommer hetsätning och/eller kräkningar. Hos kvinnor förekommer ofta menstruationsbortfall. Övriga somatiska symtom: generell avmagring, bradykardi, hypotension, ofta nedsatt hudtemperatur med kalla händer/fötter och perifer cyanos, torr och sprucken hud med infekterade sår, tunt och sprött hår och håravfall. Gravt avmagrade patienter kan ha fin behåring (lanugobehåring) ansikte, nacke och rygg. Vid långdragen svält försämras den kardiovaskulära funktionen. Personer med bulimia nervosa hetsäter i avgränsade tidsperioder (i en omfattning som överstiger det fysiologiska behovet) och upplever samtidigt en känsla av kontrollförlust. Kompensatoriska beteenden utvecklas för att undvika viktuppgång, till exempel framprovocerad kräkning, överdrivet motionerande eller missbruk av laxermedel. Somatiska komplikationer vid bulimia nervosa är i allmänhet kopplat till det kompensatoriska beteendet. Frekventa kräkningar och användning av laxermedel kan ge allvarliga effekter på hjärta och cirkulation. Personer med bulimia nervosa får ofta mag- och tarmproblem. Vid ätstörning utan närmare specifikation (UNS) förekommer symtom som vid anorexia nervosa eller bulimia nervosa, men inte i sådan omfattning att kriterierna för dessa ätstörningar uppfylls. Frekventa kräkningar kan orsaka omfattande tand- och tandköttskador och för att förebygga dessa bör patienter med ätstörningsproblematik remitteras till tandläkare. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag och fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 1(5)
2 Diagnostiska rekommendationer differentialdiagnostik Det finns ett flertal somatiska tillstånd som i sin debut kan ge symtom i form av ätproblem och viktminskning. Somatiska differentialdiagnoser är endokrina sjukdomar som hypo-/hypertyreos, diabetes mellitus, hypofys- och binjurebarks-insufficiens och glutenintolerans. Inflammatoriska tarmsjukdomar kan också ge en symtombild som påminner om ätstörning. Beakta också att patienten, utöver en somatisk sjukdom som ger viktnedgång, kan ha anorexia nervosa. Psykiatriska diagnoser som funktionell dysfagi (sväljfobi), tvångssyndrom, missbruk, autismspektrumstörning, depression med aptitförlust kan ge viktnedgång/förändrat ätbeteende. Hos 65 procent av vuxna och 40 procent av barn och ungdomar med ätstörningar återfinns andra psykiatriska diagnoser. Vanlig samsjuklighet är depression och ångesttillstånd men även tvångssyndrom och neuropsykiatriska tillstånd förekommer. Hos vuxna patienter förekommer också personlighetsstörningar, missbruk och bipolär sjukdom. Särskilda överväganden vid diagnostik av barn och ungdomar Vid bedömning av ätstörningar hos barn bör hänsyn tas till ålder och utvecklingsnivå. Man bör också beakta att barn inte alltid visar klassiska symtom som viktfobi och störd kroppsuppfattning. Därför är det generellt svårare att diagnostisera barn med ätstörningar. BMI-gränser för normalvikt förändras i takt med ålder och biologisk mognad. Det är därför betydligt mer tillförlitligt att utgå från barnets vikt- och längdkurva från BVC/elevhälsan. Barn och ungdomar som fortfarande växer riskerar att få irreversibla skador av långdragen svält i högre omfattning än vuxna patienter. Detta gäller i synnerhet längdtillväxt och bentäthet. Särskilda överväganden vid diagnostik av gravida Gravida med ätstörningar bör remitteras till specialiserad ätstörningsvård och skötas i samråd med MVC. Den kraftigt ökade risken för postpartum depression bör beaktas. Särskilda överväganden vid diagnostik vid diabetes mellitus Personer med diabetes och ätstörningar bör remitteras till specialiserad ätstörningsvård och skötas i samråd med diabetesvård. Behandling Det är viktigt att upptäcka och behandla ätstörningar i ett tidigt skede, bedöma eventuell samsjuklighet samt avgöra vilket tillstånd som primärt bör behandlas. Ätstörningar ska behandlas av tvärprofessionella team inom specialiserad ätstörningsvård i samarbete med psykiatri och somatik. Utredning och behandling kan försvåras eftersom patienter med ätstörning ofta är ambivalenta och omotiverade att avbryta svält och öka i vikt. Det är viktigt att motivationsarbete pågår under hela behandlingsperioden. Om patienten är ung är det inledningsvis av stor vikt att samarbeta med föräldrarna och ge dem stöd att förmå barnet att öka matintaget för att uppnå och upprätthålla hälsosam vikt. Merparten av patienter med ätstörning behandlas inom öppenvård. Ofta finns behov av konkret stöd i form av ätträning i till exempel dagvård, eller i hemmet tillsammans med närstående. Heldygnsvård kan vara aktuellt för patienter med allvarliga somatiska komplikationer samt för patienter med långvarig ätstörning som inte förbättras vid behandling i öppenvård. Allvarlig psykiatrisk samsjuklighet eller psykosocial krissituation i familjen kan också leda till behov av heldygnsvård. Om patienten motsätter sig vård kan det bli nödvändigt med vård enligt LPT. Ätstörningsbehandling innefattar: stöd till patient/närstående att bryta svält eller fasta, normalisera ätbeteende samt bryta beteende med hetsätning, självframkallade kräkningar, laxering och överdrivet motionerande psykopedagogiska insatser till patient/närstående somatisk uppföljning och vid behov substitution ångesthantering strategier för viktökning vid behov psykoterapi; individuellt, familj eller i grupp farmakologisk behandling vid behov behandling efter behov med hjälp av fysioterapeut, dietist och arbetsterapeut förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 2(5)
3 Valet av behandling styrs framför allt av patientens symtom, svårighetsgrad och ålder. Även om kontrollerade behandlingsstudier på området är få finns vetenskapligt stöd för familjebaserad behandling av unga med anorexia nervosa. Vetenskapligt stöd finns också för kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT) individuellt eller i grupp för patienter i övre tonåren och äldre med bulimia nervosa och hetsätningssymtom. Vuxna patienter med bulimia nervosa bör erbjudas farmakologisk behandling med fluoxetin 60 mg dagligen i kombination med KBT. Behandling avslutas efter bedömning när ätstörningstillståndet är i partiell eller full remission eller vid bristande behandlingsmotivation. Uppföljning Patienten ska följas kontinuerligt under ätstörningsbehandlingen. Risk för återfall är störst inom 12 månader efter avslutad behandling och patienten bör därför erbjudas uppföljning under den perioden. Vårdprocess vårdnivå Vid det första läkarbesöket ska patientens somatiska och psykiatriska tillstånd bedömas, oavsett ålder och oavsett var i vårdkedjan patienten söker först. När patienten remitteras till annan vårdnivå bör remissen innehålla beskrivning av aktuell ätstörning, längd, vikt, viktutveckling före insjuknandet, eventuell psykiatrisk samsjuklighet och somatisk påverkan. Rekommendation angående ledtider för utredning: Aktuella vårdgarantitider inom VGR såvida patientens tillstånd inte kräver snabbare handläggning. Rekommendation om vårdnivåer för utredning och behandling av ätstörningar: Primärvård Upptäcka patienter i riskzonen. Basal somatisk och psykiatrisk värdering. Motivera till behandling och behandla patienter med lindriga symtom. Eftervård vid avslutad ätstörningsbehandling. Vårdbegäran/konsultation till specialistenhet vid misstanke om ätstörning med låg vikt snabb viktnedgång (>5 % på tre månader) oavsett BMI hetsätning med kompensatoriska beteenden somatisk/psykiatrisk samsjuklighet med behov av specialistinsats Specialistvård Majoriteten av patienter med ätstörningar även patienter med måttliga somatiska komplikationer behandlas inom öppen specialiserad ätstörningsvård. Vid annan allvarlig psykiatrisk huvuddiagnos behandlas patienten inom BUP eller vuxenpsykiatri med stöd och konsultation från specialiserad ätstörningsvård. Heldygnsvård Patienter i svår svält och/eller med omfattande kompensatoriska beteenden behandlas inom ätstörningsspecialiserad heldygnsvård. Här kan även patienter med allvarlig ätstörning behandlas som inte förbättrats vid behandling i öppenvård. En regionsgemensam avdelning för ätstörningar finns på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vid allvarliga somatiska komplikationer kan vård inom olika somatiska specialiteter vara nödvändig. Ansvarig för innehåll och uppföljning Sektorsrådet i barn- och ungdomspsykiatri. förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 3(5)
4 Bilaga 1. Diagnostik, klinisk utredning och bedömning Vid det första läkarbesöket ska patientens somatiska och psykiatriska tillstånd bedömas, oavsett ålder och oavsett var i vårdkedjan patienten söker först. Anamnes Utöver sedvanlig anamnes görs en djupintervju med patienten angående viktfobi, självkänsla, kroppsuppfattning, matvanor, eventuella självrensningssymtom (kräkningar, laxermedel), menstruation, tvångsmässigt motionerade och relationer. Faktorer att beakta vid anamnesupptagning: - orientering - utseende - kontakt - uppträdande - stämningsläge - ångest - sömn - tvångsfenomen - tankeförlopp - innehåll - vanföreställningar - hallucinationer - sjukdomsinsikt/hjälpsökande - suicidalitet Somatisk undersökning - Vikt/längd/BMI: Viktutvecklingen är mer relevant att bedöma än ett enstaka BMI. Längd- och viktkurva från elevhälsan (till och med gymnasiet) bör inhämtas. Ångest inför en undersökning medför ibland att patienterna dricker flera liter vatten. - Puls/blodtryck: Måttlig bradykardi med puls är vanligt som sekundär effekt av nedsatt ämnesomsättning vid svält. Svår bradykardi med puls <45, eller takykardi med puls >90 är varningstecken för hotande cirkulationssvikt, och kan kräva akut medicinsk övervakning och behandling. - Lågt blodtryck är mycket vanligt vid anorexia nervosa. OBS! Anpassa manschettbredden efter armomkretsen, annars risk för felvärden. - Kroppstemperatur: Vid anorexia nervosa ligger patienters kroppstemperatur ofta kring 36 C eller lägre. En temperatur på 37 C kan således vara tecken på infektion. Svält kan via benmärgsdepression hämma LPK-stegring vid infektion. Var frikostig med mikrobiologiska odlingar. Vid vag symtombild och LPK <2,0, kontakta gärna infektionsläkare. - Mage/tarm: buksmärtor, gasbildning och förstoppning är vanliga symtom. - Muskelatrofi och muskelsvaghet ses vid långvarig svält. - Hud: Ödem kan uppstå på fötter, underben och även i ansiktet kring ögonen speciellt vid kräkningar. Torr och sprucken hud, och eksemliknande förändringar kan ses på handryggen, framförallt på de tre längsta fingrarna som oftast används för att initiera kräkning. Självskador i form av repor, rispningar och skärsår på armar, ben och mage har blivit vanligare hos patienter med ätstörningssymtom. - Mun och svalg - Svåra skador i svalget kan uppstå när patienten sätter igång kräkningar med hjälp av någon typ av redskap. Vid misstanke kan ÖNH-specialist kontaktas. - Syn: Vid anorexia nervosa kan lågt fettintag på lång sikt leda till brist på fettlösliga vitaminer, inklusive vitamin A, vilket ger försämrat mörkerseende. Förslag på basal provtagning - Blod: Hb, LPK, TPK - Elektrolyter: Na, K, Ca, Cl, Mg, PO4, STD-bikarbonat, kreatinin - Leverstatus: transaminaser, ALP, bilirubin, PK, urea, albumin - Glukos, Tyreoideastatus - Urinsticka (ketoner, glukos, protein) Förslag på utökad provtagning vid riktad misstanke förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 4(5)
5 - Transglutaminas antikroppar - Amylas - Ferritin och ECV vid anemi, eventuellt F-Hb Förslag på provtagning vid långvarig sjukdom (>1år) - PTH, S-25OH vitamin D, vitamin A+E samt IGF-I Ofta är flertalet laborationer initialt normala trots viktnedgång, men provtagning ger ändå utgångsvärden inför behandling, och kan påvisa andra orsaker till viktnedgång än ätstörningar. Observera att lågt albumin direkt ger lägre S-Ca och S-Mg. Vid svält med muskelatrofi sjunker kreatinin, varför ett värde under referensintervallet kan förväntas vid anorexia nervosa. Normalt/högt kreatinin och liten muskelmassa ses vid dehydrering eller nedsatt njurfunktion. Vanliga laboratoriefynd - Anemi, leukopeni, trombocytopeni, granulocytopeni (kan alla vara sänkta av benmärgsdepression) - Elektrolytrubbningar (kan vara normala trots brist, vid misstanke mät Na, K, Cl, Mg i dygnsmängd urin). Hypokalemi kan snabbt förvärras vid frekventa kräkningar och kan kräva akut internmedicinsk bedömning. - Hypoglykemi - B12-brist (sent tecken om personen tidigare ätit normalkost) - Folsyrebrist - Tyreoideapåverkan (sänkta T3- och T4-värden) - Leverpåverkan (förhöjda värden av ASAT och ALAT) - Sänkta värden på LH och FSH (vid amenorré) - Låga magnesium- och zinkvärden (oftast sekundärt till lågt albumin) Övrigt - EKG (vid puls <45 eller>90), bör EKG tas, kan visa (ST-sänkningar, avflackad T-våg, förlängt QTintervall) - Bentäthetsmätning - Patienter med anorexia nervosa har ökad frakturrisk på grund av lite kroppsfett, lite muskler, hormonstörningar samt lågt intag av kalcium och vitamin D. Bentäthetsmätning (DXA), inklusive bestämning av fett- och muskelmassa, bör därför göras vid amenorré >1år för att sedan följas cirka vartannat år. förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 5(5)
Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter
Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa
Läs merÄtstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut
Ätstörningar Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Agenda Diagnos Debut Prognos Somatiska komplikationer Psykiatrisk samsjuklighet Somatisk utredning
Läs merÄtstörningar Ulf Wallin
Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk
Läs merVAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13
VAD ÄR ÄTSTÖRNING? ÄTSTÖRNINGAR DSM-IV Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ospecifik ätstörning Hetsätningsstörning Födointags- och ätstörningar DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning
Läs mer2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster
ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten
Läs merÄtstörningar! Mia Ramklint!
Ätstörningar! Mia Ramklint! Ätstörningar! Att tappa kontrollen över sitt ätande, så att man antingen äter för lite (anorexi) eller för mycket/hetsäter (bulimi och hetsätningsstörning)! Att på olika sätt
Läs mer3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.
Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för
Läs merDel 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p
Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades
Läs merAllvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv
6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och
Läs merDel 3. 7 sidor 13 poäng
7 sidor 13 poäng Till akutmottagningen kommer David 28 år. Han arbetar på bank, är sambo och har en 1-årig son. Under tonåren kontrollerades han några gånger för något fel i leverproverna som enligt David
Läs merÄtstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar
Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och
Läs merMissbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare
Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?
Läs merRegional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem
Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram
Läs merRegional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne
Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan
Läs merBasprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram)
Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram) Vecka Besök Screening Riktade åtgärder 0-para Fler-para (Var god se sid 2) Vecka 6-12, två Barnmorskebesök. ABCD-inskrivning
Läs merÄtstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson
Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson Tidigare klassificering UNS ar Atypiska ar Klassificering DSM V ar Förekommer i medicinsk litteratur redan på 1600-talet Allvarligaste formen av, ökad dödlighet
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merFallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter
Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter Eva Landberg, överläk Klinisk Kemi, US i Linköping Sant lågt Ca 2+ överskattas Sant högt Ca 2+ underskattas Risk för koagel 2 Calcium 99
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merRiktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga
Läs merCase 3 2010-12-06. Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010
Case 3 Anamnes Case 3 Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010 38 kvinna, gravid i vecka 10, föräldraledig. Aldrig rökt Tidigare frisk. Söker akut på Vårdcentralen
Läs merAnorexi-Bulimiavdelningen
Barn- och ungdomspsykiatri Anorexi-Bulimiavdelningen, avd 336 VO Barn- och Ungdomspsykiatri Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus 416 85 Göteborg tel. 031 3435476, 3435598 fax 031 849061 Anorexi-Bulimiavdelningen
Läs merGynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department
GynObstetrik Graviditets komplikationer Health Department Innehållsförteckning 1 Graviditets komplikationer......2 Preeklampsi.......2 Patofysiologi Klassifikation Riskfaktorer Symtom Handläggning Komplikationer
Läs merDX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1
DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK
Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...
Läs merFacit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12
Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merMAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA
V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merKunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Läs mer1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p
Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merMAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA
V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer
Läs merHälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:
Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merYttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion
YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit
Läs merTyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin
Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under
Läs merAnafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling
Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion
Läs merAkut endokrinologi. Inger Friberg 2014
Akut endokrinologi Inger Friberg 2014 Karin 68 år Hypertoni sedan 5 år tar ACE hämmare i kombination med tiazid Osteoporos diagnos efter radiusfraktur tar bisfosfonat och Calcium D vitamin Tröttare senaste
Läs merDiabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
Läs merReumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19
Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Diagnostiskt prov 2013 MEQ- fråga 1 Eva Maximal poäng 19 Till nybesök på reumatologmottagningen kommer en 58- årig kvinna på remiss från vårdcentralen
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merJuvenil Dermatomyosit
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.
Läs merRekommendationer i sammanfattning
Rekommendationer i sammanfattning Tidig intervention gentemot nydebuterade unga patienter ska prioriteras. Patienter med svåra ätstörningstillstånd ska erbjudas konkret matstöd och nutritionsbehandling
Läs merRiktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material
Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Giltighet Tills vidare. Målgrupp Tandvårdspersonal Ansvarig för dokumentet Planeringsenheten, Beställarenheten för tandvård
Läs merÄldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?
Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan
Läs merCeliaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.
Celiaki, vårdprogram 1(5) Celiaki - Vårdprogram Definition: Immunologiskt medierad intolerans mot gluten, som ger typiska histologiska förändringar i tarmslemhinnan och som medför att tarmen inte fungerar
Läs merLandstingsstyrelsens förvaltning
Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.
Läs merAllmänläkarens roll för patienter med prostatacancer
Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från
Läs merDel 6_9 sidor_13 poäng
En 22-årig kvinna söker akut för blodiga diarréer. Hon är avmagrad och blek. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi på akuten och finner en
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada
Läs merKlinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2
Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs merUtbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet
Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merRegional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO
Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri
Läs merNutrition och sårläkning
Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg
Läs merMultisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov
Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition
Läs merÄtstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande
Ätstörningar Maja Molin Psykiatrisjuksköterska maja.molin@ptj.se Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst Upptäckt Uppkomst och vidmakthållande Bemötande och behandling Även om du bara skulle
Läs merHälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn
Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn Används av sjuksköterska inom barnhälsovård eller skolsköterska inom elevhälsa (alternativt av undersökande
Läs merDel 4_5 sidor_13 poäng
Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för
Läs merGränssnitt Diabetes och Endokrinologi, Internmedicin Division Medicin
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41769 Fastställandedatum: 2012-04-19 Giltigt t.o.m.: 2014-04-19 Upprättare: René F Klötz Fastställare: Åsa Celander Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi,
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merVÅRDPROCESSPROGRAM OSTEOPOROS 2011
VÅRDPROCESSPROGRAM OSTEOPOROS 2011 Marta Vergara osteoporosenheten EM-kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Uppdatering av patofysiologin Skelettet är uppbyggt av kortikalt och trabekulärt ben. Livslång
Läs merGreta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.
Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.
Läs merSchzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.
Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre
Läs merTema övervikt 26-27 januari 2016
Tema övervikt 26-27 januari 2016 Laslo Erdes laslo.erdes@vgregion.se Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås Övervikt/fetma Vad är problemet? Somatiska risker/problem från 1177.se högt blodtryck diabetes
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merMuskeldag. 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg 20131111
Muskeldag 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden Schema förmiddag Vad är detta för sjukdomar, vilka symptom och hur kommer man till korrekt diagnos? 10.00 10.05 Välkomna (EdC, CL) 10.05 10.20
Läs merFAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom
FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merSamverkande verksamheters ansvarsområden
Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som
Läs merHypertoni och graviditet
Kvinnokliniken i Norrköping Hypertoni och graviditet 1(5) Hypertoni och graviditet Kronisk hypertoni och graviditet Definition: Hypertoni som har förelegat före graviditeten eller har diagnostiserats före
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merAT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: -
AT-läkarens Loggbok För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län Namn:. Tid för tjänstgöring: - Välkommen som AT-läkare i Region Örebro län! Denna bok ska ses som ett verktyg för att du som AT-läkare
Läs merAstmadiagnos omkr 74. Uttalad obstruktivitet med förbättring på bronkodilatantia.
Sven 68 år Astmadiagnos omkr 74. Uttalad obstruktivitet med förbättring på bronkodilatantia. Trots optimal behandling, frekventa vårdtillfällen och exacerbationer. Behov underhållsdos Prednisolon sedan
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merBarnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning
Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning Birgitta Johansson Niemelä 2013-11-15 birgitta.johansson.niemela@akademiska.se Bup Konsultteam Barnpsykiatriker Barbro Thurfjell
Läs merViktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:
A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merRapporteringsstöd för baspersonal. stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR
Rapporteringsstöd för baspersonal stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR Detta häfte innehåller ett antal symtombilder. För att sjuksköterskan ska få en så fullständig
Läs merDelexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!
Delex 2 Klin med SöS. Restskrivning 2011-04-26 1(6) Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR Examinationen består av två MEQ-frågor om 41
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merPRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31
Läs merStockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014
Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma
Läs merHjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1
Hjärtsvikt Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Är ett symptom på underliggande sjukdom Ännu ett tillstånd som ökar med stigande ålder Goda
Läs merHb, LPK, Diff, TPK, Klin kem flagga/labbest Lila Svart. SR Klin kem flagga/labbest Svart kork. P-PK/INR Klin kem flagga/labbest Blå kork
2011-08-18 GN/acw Hepatitrutiner Akut hepatit Patienten vårdas inneliggande eller polikliniskt. Initialt tas vid okänd etiologi s k stor hepatitrutin (se nedan). Därefter följes s k liten hepatitrutin
Läs merKlinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2
Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen
Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva
Läs merADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården
2015-11-18 ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården Lena Lundholm och Anna Simonsson Sektionen för verkställighetsplanering Kriminalvården Agenda Bakgrund till satsningen
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom
Läs merVI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra
Läs merLUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet
LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år
Läs merPronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250
Läs mer