Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom"

Transkript

1 Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom CEPI oktober 2012 Rickard Färdig, PhD Institutionen för Neurovetenskap, Psykiatri PsykosR & Projektet Bättre Psykosvård

2 ILLNESS MANAGEMENT AND RECOVERY (IMR) Ett manualbaserat psykosocialt program med syfte att: Främja återhämtning hos personer med svår psykisk sjukdom Lära ut och träna strategier och färdigheter Schizofreni, schizoaffektiv sjukdom, bipolär sjukdom eller depression Omfattar interventioner med empiriskt stöd för att förbättra utfallet vid svår psykisk sjukdom Psykoedukation Social färdighetsträning Beteendestrategier för att öka följsamhet till behandling Återfallsprevention Copingstrategier för stress, symtom och problem

3 IMR BYGGER PÅ STRESS-SÅRBARHETSMODELLEN Biologisk sårbarhet Stress från miljön psykos symtom Funktionsnedsättning & låg livskvalité

4 TEORETISK MODELL Strategier och färdigheter Minska biologisk sårbarhet Reducera stress från miljön psykos symtom Långsiktiga återhämtningsmål

5 FÄRDIGHETER OCH STRATEGIER FÄRDIGHETER Adaptiva (ofta komplexa) beteenden eller beteendekedjor Förutse potentiella utfall i specifik kontext Betoning på utförande (tillskillnad från respons) Konsekvensstyrda Utvecklas genom träning och/eller erfarenhet STRATEGIER Handlingsplan med syfte att uppnå ett eller flera specifika mål

6

7 ÅTERHÄMTNING/RECOVERY ÅTERHÄMTNING SOM UTFALL Återvända till tidigare funktionsnivå Baserad på explicita kriterium när återhämtning har inträffat Fördelar möjliggör reliabel och relativt enkel definition och utvärdering ÅTERHÄMTNING SOM PROCESS Aktivt eftersträva och delta i ett meningsfull liv Unik personlig process

8 ÅTERHÄMTNING SOM PROCESS Baserad på styrkor Egenriktad Empowerment Individualiserad Respekt Hopp Peer-support Hollistisk Icke-linjär Ansvar Det övergripande budskapet är hopp och optimism, mindre betoning på frånvaro av sjukdom, d v s, minskade symtom och ökad funktion inte ett mål i sig utan ett medel att nå personligt meningsfulla återhämtningsmål

9 MODULER I IMR 1. Återhämtningsstrategier 2. Praktisk fakta om psykisk sjukdom 3. Stress-sårbarhetsmodellen och behandlingsstrategier 4. Socialt stöd 5. Använda läkemedel effektivt 6. Drog- och alkoholanvändning 7. Minska återfall 8. Hantera stress 9. Hantera symtom och problem 10. Få sina behov tillfredsställda inom vården 11. Livsstilsfaktorer

10 IMR TEACHING PRINCIPLES Department of Neuroscience Psychiatry Syftar till att öka klientens möjligheter att tillgodogöra sig IMR Edukativa 1 Motiverande Uppsala University Hospital SWEDEN 1. VAD? strategier strategier 2. VARFÖR? 3. HUR? 3 2 KBT-strategier

11 TIDIGARE FORSKNING IMR förbättrar strategier och färdigheter och reducera psykiatriska symtom Mueser et al., Icke-experientell studie, 24 deltagare med svår psykisk sjukdom* Hasson-Ohayon et al., Randomiserad kontrollerad studie (RCT), 210 deltagare med svår psykisk sjukdom* Levitt et al., RCT, 104 deltagare med svår psykisk sjukdom* Fujita, et al., Kvasi-experimentell studie, 35 participants deltagare med schizofreni * Svår psykisk sjukdom (severe mental illness): schizofreni, schizoaffektiv sjukdom, vanföreställningssyndrom, bipolär sjukdom, depression

12 IMR I UPPSALA DELTAGARE Totalt 107 klienter deltog inom ramen för avhandlingsarbetet De flesta deltagarna var män (n=66; 62%), födda i Sverige (n=70; 65%), ensamstående (n=91; 85%), utan sysselsättning (n=57; 53%), hade åtminstone 9 års utbildning (n=65; 65%), och en schizofrenidiagnos (n=76; 71%). Genomsnittlig ålder var 41 år. För att delta måste klienterna behärska svenska språket och lämna informerat samtycke efter detaljerad studieinformation Aktuell diagnos inhämtades från klientens journal

13 IMR i UPPSALA FRÅGESTÄLLNINGAR: (1) Förbättrar IMR deltagarnas psykosociala funktion och symtom? (2) Påverkar kognitiva funktionsnedsättningar deltagarnas möjligheter att tillgodogöra sig IMR? (3) Påverkar symtomens svårighetsgrad deltagarnas nytta av IMR? (4) Är IMR-skalan ett bra instrument att utvärdera illness management and recovery?utvärdera programmets effekter vad gäller symtom och psykosocial funktion genom en randomiserad kontrollerad studie

14 FÖRBÄTTRAR IMR DELTAGARNAS PSYKO- SOCIALA FUNKTION OCH SYMTOM? 41 deltagare som genomfört förmätningar (Baseline) randomiserades till en av 6 IMR grupper (n=21) eller till sedvanlig behandling (TAU)(n=20) Deltagarna rekryterades mellan maj 2006 och maj 2007 Datainsamling genomfördes vid Baseline (0 månader), efter behandling (9 månader) samt vid uppföljning (21 månader)

15 RESULTAT 65 PECC IMR CONTROL Baseline Post-treatment Follow-up Globala symtom (PECC) för deltagare I IMR och i TAU (Control) vid 0 Baseline (0 månader), Post-treatment (9 månader), och Follow-up (21 månader) (F[1,37]=21.00, p<0.001). Medelvärden och standardavvikelser.

16 RESULTAT 50 IMRS IMR CONTROL Baseline Post-treatment Follow-up Illness management and recovery (IMRS) för deltagare I IMR och i TAU (Control) vid 0 Baseline (0 månader), Post-treatment (9 månader), och Follow-up (21 månader) (F[1,37]=21.00, p<0.001). Medelvärden och standardavvikelser.

17 PÅVERKAR KOGNITIVA FUNKTIONS- NEDSÄTTNINGAR DELTAGARNAS MÖJLIGHETER ATT TILLGODOGÖRA SIG IMR? Totalt 53 deltagare som genomgått IMR programmet deltog i studien Data samlades in mellan maj 2006 och mars 2011

18 RESULTAT VLM (a ATT SP.28 p=.031 IMRS WM EXE VLM=Verbalt minne och inlärning; ATT=Uppmärksamhet och vigilans; SP=Processhastighet; WM=Arbetsminne; EXE=Exekutiv funktion

19 RESULTAT VLM (b ATT SP IMRS WM.31 p<.000 EXE Närvaro frekvens

20 RESULTAT VLM (c ATT SP.09 p=.089 IMRS WM.32 p=.038 EXE Närvaro frekvens

21 RESULTAT VLM (d ATT SP IMRS WM EXE -.30 p= p<.001 Närvaro frekvens.32 p=.038

22 PÅVERKAR SYMTOMENS SVÅRIGHETSGRAD DELTAGARNAS NYTTA AV IMR? 52 deltagare som genomgått IMR programmet deltog i studien Data samlades in mellan maj 2006 och mars 2011

23 PÅVERKAR SYMTOMENS SVÅRIGHETSGRAD DELTAGARNAS NYTTA AV IMR? REMISSION AV KÄRNSYMTOM VID SCHIZOFRENI SVÅRIGHETSGRADSKRITERIUM Mild eller mindre för 8 symtom på etablerade skattningsinstrument ( 3 PECC; Vanföreställningar, Udda tankeinnehåll, Hallucinationer, Desorganisation, Avtrubbade affekter, Passivitet/apati). DURATIONSKRITERIUM Svårighetsgradskriteriet uppnått i 6 månader eller längre. Remission associerat med bättre psykosocial funktion, kognitiv funktion, färre återfall, mindre läkemedelsbiverkan, bättre livskvalité (Emsley, 2011)

24 RESULTAT FINNS EN SKILLNAD MELLAN GRUPPERNA VAD GÄLLER ANTALET DELTAGARE SOM UPPNÅR REMISSIONSKRITERIET FÖR SVÅRIGHETSGRAD? Baseline: IMR 5/21 (~25%) TAU 2/20 (10%) Post-treatment: IMR 10/21 (~50%) TAU 2/20 (10%) Follow-up: IMR 8/19 (42%) TAU 1/19 (5%) p=.238 p=.019 p=.014

25 RESULTAT UPPNÅR FLER DELTAGARE REMISSIONS- KRITERIET FÖR SVÅRIGHETSGRAD EFTER IMR? Baseline: 9/52 (17%) p=.021 Post-treatment: 17/52 (33%)

26 RESULTAT HAR DELTAGARNA SOM INTE UPPNÅR REMISSIONS- KRITERIET NYTTA AV IMR? (Jämförelse av effektstorlekar) Globala symtom: Esz p Remission.72 <.05 Ej remission.82 <.01 Psykossymtom: Remission.63 <.05 Ej remission.45 <.05 Negativa symtom: Remission.66 <.05 Ej remission.84 <.01

27 RESULTAT HAR DELTAGARNA SOM INTE UPPNÅR REMISSIONS- KRITERIET NYTTA AV IMR? (Jämförelse av effektstorlekar) Depression-ångest: Esz p Remission.30 ns Ej remission.63 <.01 Mani: Remission.24 ns Ej remission.50 <.05 Sjukdomsinsikt: Remission.77 <.05 Ej remission 1.16 <.01

28 ÄR IMR-SKALAN ETT BRA INSTRUMENT ATT UTVÄRDERA IMR? Data från 41 deltagare från första studien och data från ytterligare 66 deltagare insamlade vid ett senare tillfälle användes för att utvärdera Illness Management and Recovery Scale (IMRS) Data samlades in vid två tillfällen med två veckors mellanrum, och under 2009

29 ILLNESS MANAGEMENT AND RECOVERY SCALE (IMRS) 1. Framsteg mot personliga mål 2. Kunskap 3. Involvering av familj och vänner i min psykiatriska vård 4. Kontakt med människor utanför familjen 5. Tid i strukturerade roller 6. Obehag från symtom 7. Nedsatt funktion 8. Planering för att förebygga återfall 9. Återfall i symtom 10. Inläggning på psykiatrisk avdelning 11. Hantering 12. Involvering i självhjälpsaktiviteter 13. Använda medicin effektivt 14. Funktionspåverkan orsakad av alkoholanvändning 15. Funktionspåverkan orsakad av droganvändning

30 RESULTAT KONVERGENT VALIDITET Mellan IMRS och konceptuellt relevanta instrument KLIENT BEHANDLARE Globala symtom, -.51** -.57* Psykossymtom, -.32* -.56* Negativa symtom, -.38* -.19 Depression-ångest, -.40* -.22 Mani * Kognitiva symtom, -.36* -.21 Sjukdomsinsikt, * Suicidalitet, -.35* -.13 Klientskattade symtom, Återhämtning,.22*.16 Livskvalité,.37**.20 *p<.05; **p<.01

31 RESULTAT KONVERGENT VALIDITET Mellan IMRS och konceptuellt relevanta instrument KLIENT BEHANDLARE Globala symtom, -.51** -.57* Psykossymtom, -.32* -.56* Negativa symtom, -.38* -.19 Depression-ångest, -.40* -.22 Mani * Kognitiva symtom, -.36* -.21 Sjukdomsinsikt, * Suicidalitet, -.35* -.13 Klientskattade symtom, Återhämtning,.22*.16 Livskvalité,.37**.20 *p<.05; **p<.01

32 RESULTAT KONVERGENT VALIDITET Mellan IMRS och konceptuellt relevanta instrument KLIENT BEHANDLARE Globala symtom, -.51** -.57* Psykossymtom, -.32* -.56* Negativa symtom, -.38* -.19 Depression-ångest, -.40* -.22 Mani * Kognitiva symtom, -.36* -.21 Sjukdomsinsikt, * Suicidalitet, -.35* -.13 Klientskattade symtom, Återhämtning,.22*.16 Livskvalité,.37**.20 *p<.05; **p<.01

33 RESULTAT KONVERGENT VALIDITET Mellan IMRS och konceptuellt relevanta instrument KLIENT BEHANDLARE Globala symtom, -.51** -.57* Psykossymtom, -.32* -.56* Negativa symtom, -.38* -.19 Depression-ångest, -.40* -.22 Mani * Kognitiva symtom, -.36* -.21 Sjukdomsinsikt, * Suicidalitet, -.35* -.13 Klientskattade symtom, Återhämtning,.22*.16 Livskvalité,.37**.20 *p<.05; **p<.01

34 DISKUSSION IMR utvärderades i ett sammanhang där psykiatrisk behandling och rehabilitering erbjuds och resultaten bör generalisera till liknande sammanhang Studiedesignen var rigorös med randomisering, blinda symtomskattningar, och intention-to-treat statistiska analyser Bekvämlighetsurval, de flesta deltagarna var män över 40 med lång sjukdomsduration, oklart om liknande fynd för yngre personer med kortare sjukdomsduration Få deltagare kan introducera statistiska artefakter, konservativa estimat, viktig information kan ha förbisetts

35 DISKUSSION Mycket låga bortfall, kan vara resultat av selektion Programtrohet (Fidelity) utvärderades enbart under handledning Sedvanlig behandling (TAU) definierades inte i detalj, passiv kontroll, motsvarighet till väntlistkontroll (?) Behandlare inte blinda vid skattning av IMRS, utvärderingen av IMRS saknade relevanta funktionsmått Utvärderingen av remissionsfrekvens var semiexperimentell och bör tolkas med försiktighet

36 SLUTSATSER Resultaten stöder antagandet att IMR programmet är effektivt vad gäller att förbättra deltagarnas förmåga att hantera negativa effekterna schizofreni och schizoaffektiv sjukdom. Kognitiva svårigheter inverkar i begränsad utsträckning på deltagarnas möjligheter att lära sig sjukdomshantering Schizofrenisymtomens svårighetsgrad tycks ha begränsad inverkan på programutfallet. Resultaten stöder även antagandet att IMRS är ett användbart instrument för att utvärdera sjukdomskontroll och återhämtning för personer med schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom, vilket erbjuder en kortfattad och ekonomisk metod att utvärdera effekterna av IMR.

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) Rickard Färdig, psykolog, PhD Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala Universitet PsykosR - Nationellt kvalitetsregister för psykossjukdomar rickard.fardig@neuro.uu.se

Läs mer

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) Rickard Färdig, psykolog, PhD Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala Universitet Bättre Psykosvård, Sveriges Kommuner och Landsting PsykosR - Nationellt kvalitetsregister

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson RSMH konferens - Att leva med psykos och vägen till återhämtning Vad är en psykos? 2013-09-27 Roger Carlsson Psykos abnormt mentalt tillstånd - förlust av kontakt med verkligheten, - hallucinationer eller

Läs mer

Remission Ett sätt att bättre utvärdera din eller anhörigs behandling

Remission Ett sätt att bättre utvärdera din eller anhörigs behandling Remission Ett sätt att bättre utvärdera din eller anhörigs behandling Denna skrift vänder sig till dig som vill veta mer om Remission vid schizofreni. I Sverige finns idag två grupper som arbetar parallellt

Läs mer

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) Rickard Färdig, psykolog, PhD Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala Universitet PsykosR - Nationellt kvalitetsregister för psykossjukdomar rickard.fardig@neuro.uu.se

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

SJUKDOMSHANTERING & ÅTERHÄMTNING VID SVÅR PSYKISK SJUKDOM

SJUKDOMSHANTERING & ÅTERHÄMTNING VID SVÅR PSYKISK SJUKDOM SJUKDOMSHANTERING & ÅTERHÄMTNING VID SVÅR PSYKISK SJUKDOM ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY Rickard Färdig, psykolog, PhD Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala Universitet Bättre Psykosvård, Sveriges Kommuner

Läs mer

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Vad är Remission? För läkare och annan vårdpersonal som arbetar med personer som har schizofreni

Vad är Remission? För läkare och annan vårdpersonal som arbetar med personer som har schizofreni Vad är Remission? För läkare och annan vårdpersonal som arbetar med personer som har schizofreni Trots att det funnits läkemedel för behandling av psykotiska sjukdomar sedan 1950-talet och skattningsskalor

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010.

BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010. BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010. Avdelningschef vid avdelning 23 i Varberg. Har arbetat inom psykiatrin i många år. Kom in i psykiatrin genom en kamrat i ungdomen

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka

Läs mer

Institutionen för socialt arbete 1

Institutionen för socialt arbete 1 Institutionen för socialt arbete 1 Stöd till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Supported Employment och Individual Placement and Support Urban Markström 2 Individual Placement and Support

Läs mer

Validand och valideringshandledare

Validand och valideringshandledare Validering av kurs: Psykiatri 1 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk

Läs mer

Uppföljning vid psykossjukdom

Uppföljning vid psykossjukdom Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling

Läs mer

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention Bättre vård för patienter med ickekardiell bröstsmärta -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention ICKE-KARDIELL BRÖSTSMÄRTA Definition: Smärta som

Läs mer

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Psykosociala metoder och stöd

Psykosociala metoder och stöd Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade

Läs mer

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre

Läs mer

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Rösthallucinos hos barn och ungdomar

Rösthallucinos hos barn och ungdomar Rösthallucinos hos barn och ungdomar Beata Bäckström, BUP Psykosenheten Lund Introduktion/Terapeutisk behandling Håkan Jarbin, BUP Halland Diagnostik/Förlopp och prognos Neil Cleland, BUP Psykosenheten

Läs mer

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det? Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö Programtrogen ACT i Sverige går det? och Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, VO vuxenpsykiatri, Malmö och Integrerad Närsjukvård Malmö Driftsansvar Område

Läs mer

Vårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Projektet Bättre psykosvård 2013

Vårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Projektet Bättre psykosvård 2013 Vårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Projektet Bättre psykosvård 2013 Innehåll 1. Inledning... 3 Mål... 3 2. Psykos, schizofreni... 4 3. Risktillstånd för psykos... 5 Psykiatrin

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

Läs mer

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering

Läs mer

UTVÄRDERING AV DIALOGUTBILDNINGAR I SKÅNE

UTVÄRDERING AV DIALOGUTBILDNINGAR I SKÅNE 1 UTVÄRDERING AV DIALOGUTBILDNINGAR I SKÅNE CEPI September 2012 2 BAKGRUND Verksamheter för personer med psykiska funktionshinder behöver stöd för att utveckla arbetet med att förbättra bemötandet av patienter

Läs mer

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Surahammar Camilla Bogarve Supported Employment är en arbetsrehabiliteringsmodell. Vanligt arbete på vanliga arbetsplatser med stöd för personer

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Att åldras med psykisk funktionsnedsättning. Hans Arvidsson

Att åldras med psykisk funktionsnedsättning. Hans Arvidsson Att åldras med psykisk funktionsnedsättning Hans Arvidsson Psykisk funktionsnedsättning Svår psykisk sjukdom Påverkan på det dagliga livet Varaktighet Huvudsakligen psykossjukdom (schizofreni) men kan

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Psykosociala behov och åtgärder

Psykosociala behov och åtgärder Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi

Läs mer

Camilla Bogarve camilla@veckla.se

Camilla Bogarve camilla@veckla.se Camilla Bogarve camilla@veckla.se Vision för det psykiatriska fältet Varför fokus på utbildning? Är allt stöd i utbildningsmiljöer Supported Education? Principer Process och teknik Forskning Erfarenheter

Läs mer

Telefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej

Telefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej Enkät B3 - Inventering (Socialstyrelsens verktyg) Kontaktuppgifter Förnamn Efternamn E-post Telefon Avdelning/enhet/motsvarande Adress Postnummer Ort Ytterligare kontaktperson Fråga 1 Har en inventering

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Individual Placement and Support

Individual Placement and Support Individual Placement and Support Ulrika Bejerholm Forskargruppen Arbete och Psykisk Hälsa Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds universitet Erfarenhetsberättelse De sa att jag hade något jag aldrig

Läs mer

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna

Läs mer

Schizofreni och andra psykossjukdomar

Schizofreni och andra psykossjukdomar Schizofreni och andra psykossjukdomar Lena Flyckt, Doc/Öl Centrum för Psykiatriforskning, Programområde Psykos Norra Stockholms Psykiatri, S:t Görans sjukhus, Sweden Diagnostik av psykotiska syndrom Differentialdiagnostik

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen Återhämtning Återhämtning är en djup personlig och unik förändringsprocess

Läs mer

Familjeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni

Familjeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni FAMILJEINTERVENTION... 4 NÄRSTÅENDE... 4 PERSONAL... 4 DEFINITIONER... 5 SAMVERKAN OCH DELAT

Läs mer

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Rundabordssamtal. i samband med ADHES Janssen. Janssen-Cilag AB

Rundabordssamtal. i samband med ADHES Janssen. Janssen-Cilag AB Rundabordssamtal i samband med ADHES Janssen Janssen-Cilag AB Vad är schizofreni? Schizofreni är en svårt funktionsnedsättande psykisk sjukdom som drabbar en av hundra människor någon gång under livet.

Läs mer

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

FACT programtrohetsskala Baserad på Bähler et al. (2010) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser

FACT programtrohetsskala Baserad på Bähler et al. (2010) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser FACT programtrohetsskala Baserad på Bähler et al. (2010) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser Program: Datum: KRITERIER POÄNG (1) (2) (3) (4) (5) TEAMSTRUKTUR 1 2 3 4 5 1. LITEN CASELOAD:

Läs mer

Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri

Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri Revideras senast april 2017 Malin Braun Bodil Gervind Elisabeth Hansson Lena Hedlund Cecilia Håkansson Jannike Lind Sven Scharnell Marie Sjögren

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari 2017 Christina Norrlin Christina.norrlin@misa.se www.facebook.com/misa.kompetens Vem är jag Christina Norrlin Sandréus Arbetskonsulent på Misa sedan 2008. IPS

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer