Feedback för Förändring Kvalitetssäkring av psykiatrins behandlingsförlopp genom en feedback-modell med inbyggd alarmfunktion
|
|
- Axel Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FORSKNINGSPROGRAM Feedback för Förändring Kvalitetssäkring av psykiatrins behandlingsförlopp genom en feedback-modell med inbyggd alarmfunktion Helena Hansson, Jenny Rundberg, Agneta Öjehagen och Mats Berglund. Klinisk alkoholforskning, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds Universitet Psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper - Lund, Lunds Universitet BAKGRUND Under de senaste åren har intresset ökat, såväl nationellt som internationellt, för att värdera och säkerställa de insatser som ges inom psykiatrin. Resurserna bör utnyttjas optimalt och hålla en hög kvalitet som svarar upp mot vad patienterna efterfrågar. Ett viktigt område är behandlingsförloppet. Inom svensk psykiatrisk sjukvård finns idag rutiner för att systematiskt diagnostisera patienternas psykiatriska sjukdomstillstånd (DSM-IV; APA, 1994) samt skatta deras funktionsnivå (GAF; Hall, 1995). Dock saknar den svenska psykiatriska sjukvården effektiva metoder för att mäta behandlingseffekter under pågående behandlingsinsatser. Att finna välfungerande metoder som kvalitetssäkrar de behandlingsinsatser som ges, förbättrar behandlingsresultaten och sänker ohälsotalen, bland annat genom att erbjuda tidiga rehabiliteringsinsatser i samverkan med Försäkringskassan, skulle kunna leda till stora vinster, såväl för enskilda patienter som på det samhällsekonomiska planet. MÅLSÄTTNING Målsättningen med projektet är att vid två psykiatriska öppenvårdsmottagningar implementera en metod som utvärderar behandlingsförloppet under pågående behandling. Till syftet hör även att utvärdera om metoden leder till förbättrade behandlingsresultat och sänkta ohälsotal. Studiens specifika syfte är: att implementera ett kvalitetssäkringsprogram med alarmfunktion i psykiatrisk öppenvård. att i detta program integrera en särskild modul som beaktar patientens rehabiliteringsmöjligheter i samverkan med Försäkringskassan. att jämföra den patientgrupp som erhåller feedback med alarmfunktion med den patientgrupp som ej erhåller detta för att utvärdera programmets effektivitet avseende: förändringar i mätinstrumentet Outcome Questionnaire 45, vilket omfattar psykiska symtom, interpersonella problem och social funktion (primärt out-come mått). förändringar avseende psykiatrisk sjukvård; antal mottagningsbesök, antal akutbesök på öppenvårdsmottagning respektive akutmottagning, antal inläggningar, antal avbrutna behandlingar samt behandlingstid (sekundära out-come mått). förändringar avseende försäkringskriterier; sjukskrivningsdagar, sjukskrivningsgrad, arbetslivsinriktad rehabilitering samt försäkringsmedicinsk-utredning (sekundära out-come mått). TIDIGARE LITTERATUR I USA har man under senare år arbetat strukturerat med att utveckla modeller för mätning av behandlingsförlopp. Modellerna som utarbetats är patientfokuserade och strävar efter att förbättra
2 behandlingsutfallet genom att kontinuerligt under pågående behandlingsperiod mäta patientens progress och förse behandlaren med denna information. Metoden skattar patienter multidimensionellt och ger med enkla relevanta nyckeltal feedback till behandlaren avseende klinisk status, interpersonella svårigheter samt social funktion och är applicerbar på såväl lättare som svårare psykiatriska sjukdomstillstånd. Metoden ersätter inte behandlarens bedömning, utan ger en rekommendation om fortsatta behandlingsåtgärder, varför den snarare är ett komplement liknande de instrument den somatiska vården har att tillgå. Modellen möjliggör mätning av hur patienten svarar på behandlingen genom att jämföra patientens aktuella respons med en förväntad respons på behandling. Den gråa linjen, i bilden nedan, visar den förväntade responsen. Under behandlingen rör sig patientens faktiska respons i ett visst intervall runt det förväntade, dvs behandlingen följer ett så kallat normalförlopp. Om den aktuella responsen avviker från normalförloppet föreligger en signifikant förändring, vilket skall beaktas i behandlingen. När aktuell patientprogress avviker negativt från förväntad progress (överskrider den röda linjen) larmas behandlaren om att patienten inte svarar väl på behandlingen och att det därmed föreligger en risk för ett sämre behandlingsutfall (i metoden kallat alarm-patienter ). I samband med alarm kan en utökad feedback genomföras där man tar ställning till den terapeutiska alliansen, patientens motivation och sociala stöd samt behov av omprövning av den psykofarmakologiska behandlingen. När patienten uppnått en god funktionsnivå (markerad med grön linje) uppmärksammas behandlaren på detta. Behandlarna behöver ej ha statistiska kunskaper för att kunna tolka resultaten OQ Behandlingsperiod Fyra kontrollerade studier med sammanlagt 2811 patienter visar att patienter för vilka behandlaren erhållit feedback hade bättre out-come än patienter för vilka behandlaren ej erhållit feedback (Hawkins et al., 2004; Lambert et al., 2001; Lambert et al., 2002; Whipple et al., 2003). Studierna inkluderade alla patienter i samtalsbehandling oavsett diagnos och komorbida tillstånd. Behandlarna hade olika yrkestillhörighet och gav olika evidensbaserade samtalsbehandlingar. I dessa fyra studier fann man en effekt storlek på mellan för de patienter som initialt försämrades under behandlingen alarm-patienter. Vid närmare analys av de patienter som identifierades som alarm-patienter, fann Lambert et al (2005) tydliga skillnader i behandlingsutfall beroende på om behandlaren erhållit feedback eller ej. I de fall terapeuten inte erhöll feedback hade så många som 21% försämrats vid behandlingens slut jämfört med 13% i de fall terapeuten erhöll feedback. Studien analyserar även effekten av utökad feedback (som innebär att patienten även besvarat frågeformulär om den terapeutiska relationen, patientens motivation och sociala stöd), samt effekten av att både behandlare och patient erhöll feedback (ej utökad). Endast 8% i den utökade feedbackgruppen respektive 5 % i gruppen där såväl patient som behandlare erhöll feedback var försämrade vid behandlingens slut. Studiens resultat visar även på tydliga skillnader i andel patienter som är förbättrade vid avslutad behandling. Störst andel förbättrade uppnåddes i den grupp där såväl behandlare som patient erhöll feedback (56%), följt av den grupp där behandlaren erhöll den utökade feedbacken (49%) och därefter gruppen där endast behandlaren erhöll feedback (35%). Endast 21% av de patienter vars behandlare ej erhöll någon feedback var förbättrade. Sammanfattningsvis finns stort stöd för att feedback har en stor positiv påverkan på behandlingsresultaten (Lambert et al., 2005).
3 METOD Samarbete Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet ( Klinisk alkoholforskning, Institutionen för hälsa, vård och samhälle samt Psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund), Allmänpsykiatrin Universitetssjukhuset MAS, samt Försäkringskassan Malmö. Målgrupp Studien kommer att genomföras i Malmö på två allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningar; den ena lokaliserad på Drottninggatan den andre på Fosievägen. Båda mottagningarna tar emot patienter med olika psykiatriska tillstånd/sjukdomar, främst depression, ångest och personlighetsstörning. De tar inte emot patienter med psykotiska syndrom. En stor andel av patienterna är sjukskrivna. Båda mottagningarna har en stor tillströmning av patienter. Antalet patientbesök under 2005 uppgick till för Drottninggatan och för Fosievägen. På båda mottagningarna arbetar flera olika yrkesgrupper såsom läkare, sjuksköterskor, skötare, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Patienten har vanligtvis en primär behandlare, men man arbetar i team kring patienten. Den vård som erbjuds är framförallt individuell samtalsbehandling samt medicinering. En stor andel av patienterna är sjukskrivna. Design Modellen är såväl en implementerings som en utvärderingsmodell av skattningsinstrumentet Outcome Questionnaire 45 (OQ-45) (Lambert et al., 1996). Projektet kommer att designas enligt följande modell. Vid sedvanlig bedömning avgörs om patienten ska erbjudas behandlingskontakt eller ej. Därefter indelas patienten genom stratifierad randomisering i två grupper Feedback-gruppen eller Kontroll-gruppen. Patienterna i Feedback-gruppen fyller i OQ-45 före varje behandling och såväl behandlare som patient får feedback. Den feedback behandlaren får visar både patientens behandlingsprogress och funktionsnivå. Särskilt kritiska områden som framkommit vid mätningen lyfts fram, t ex suicidalitet och missbruk. En graf visas över patientens progress under hela behandlingens gång. Det ges även OQ-45 (kontinuerligt) + Feed-back Drottninggatan / Fosievägen Stratifierad randomisering (patienter) OQ-45 (kontinurligt) Ingen Feedback Vid Röd Feedback Klinisk support Frågeformulär Försäkringskassan vid Team Sedvanlig behandling beslutsstödjande råd om hur behandlaren kan gå vidare. Behandlaren ska ta del av denna feedback innan han/hon träffar patienten. Patienten får en förkortad feedback med graf och textmeddelande om hur behandlingen fortskrider. Denna feedback får patienten av sin behandlare. Utvärdering Outcome mått Behandlaren larmas i de fall patienten ej följer en förväntad norm för tillfrisknande. Behandlaren uppmanas då att i samtalet med patienten reflektera över eventuella svårigheter avseende den terapeutiska alliansen, patientens motivation att förändras samt patientens sociala nätverk. Behandlaren uppmanas också reflektera över behov/omprövning av psykofarmakologisk behandling eller om andra behandlingsinsatser är nödvändiga. Behandlaren ombes fylla i ett formulär där han/hon anger hur de agerat vid alarm. För patienter i Feedback-gruppen har behandlaren även tillgång till handläggare från Försäkringskassan vid team.
4 Patienterna i Kontrollgruppen fyller på samma sätt i OQ-45 före varje behandling, men varken patient eller behandlare får ta del av någon feedback. Dessa patienter får sedvanlig behandling och sedvanliga kontakter tas med Försäkringskassan. Vid studiens slut får de ta del av studiens resultat. För båda grupperna görs en utvärdering efter avslutad behandling där följande kommer att analyseras; Primärt out-come mått: Förändringar i mätinstrumentet OQ-45 vilket omfattar psykiska symtom, interpersonella problem och social funktion. Sekundära out-come mått: Förändringar avseende psykiatrisk sjukvård; antal mottagningsbesök, antal akutbesök på öppenvårdsmottagning respektive akutmottagning, antal inläggningar, antal avbrutna behandlingar samt behandlingstid. Förändringar avseende försäkringskriterier; sjukskrivningsdagar, sjukskrivningsgrad, arbetslivsinriktad rehabilitering samt försäkringsmedicinsk utredning. I analysen kommer även genus perspektivet att beaktas, som skillnader mellan manliga och kvinnliga patienter samt manliga och kvinnliga behandlare. Vidare kommer även skillnader avseende samspelet mellan samkönade och olikkönade patient/behandlare konstellationer att beaktas. Feedback instrumentet OQ-45 Outcome Questionnaire 45 (OQ-45) är en självskattningsskala som utvecklats av Michael Lambert och medarbetare (1996) för att mäta psykisk hälsa och patientens progress i behandling. Frågeformuläret består av 45 påståenden med svarsalternativen; aldrig, sällan, ibland, ofta eller nästan alltid. Måttet är indelat i tre subskalor som mäter psykiska symptom, interpersonella problem och social funktion. Patienten fyller i OQ-45 på mottagningen före varje behandling. Frågeformuläret lämnas till receptionisten som scannar in det och svaren bearbetas omedelbart av ett datorprogram. I de fall patienten tillhör Feedback-gruppen kan behandlaren inom någon minut ta del av svaren och feedbacken på sin dator. Det tar vanligtvis 5 minuter att besvara formuläret. Instrumentet OQ-45 har visat sig väl lämpat för att följa progress under och efter avslutade behandling (Vermeersch, 2000). OQ-45 har visat på goda test egenskaper i ett antal studier med olika bakgrund och patient populationer (såväl kliniska som normativa). Kliniska och normativa data för OQ-45 har analyserats för att skapa gränsvärden (så kallade cut-off kriterier) för när patienten är påvisbart förbättrad respektive försämrad, samt gränsvärden för när patienten befinner sig på en funktionell respektive icke-funktionell nivå. Patienter som har en påvisbar förbättring samt passerar kriteriet till en funktionell nivå anses färdigbehandlade, patienter som endast har en påvisbar förändring i positiv riktning anses förbättrade. Stöd för validiteten av dessa kriterier har rapporterats av Lunnen och Ogles (1998) och Beckstead och medarbetare (2003). Grafisk feedback av OQ-45 Behandlaren får feedback av OQ-45 direkt skickad till sin dator. Denna feedback består av en tydligt markerad och färglagd signal som visar patientens behandlingsprogress. Vit Feedback innebär att patienten uppnått en god funktionsnivå, och att behandlaren därför bör överväga att avsluta behandlingen. Grön Feedback innebär att patienten följer den förväntade normen för tillfrisknande. Gul Feedback innebär att patienten är något sämre än den förväntade normen. Röd Feedback innebär att patienten är signifikant sämre än den förväntade normen. Det medföljer även beslutstödjande råd om hur behandlaren kan gå vidare i behandlingen. Behandlaren får också en information om särskilt kritiska områden som framkommit vid senaste mätningen t ex suicidalitet eller missbruk, samt en graf som visar patientens progress under hela behandlingens gång.
5 Exempelbild på hur denna feedback kan se ut:
6 Patienten erhåller en förenklad feedback med en graf över behandlingsprogress samt textmeddelande om hur behandlingen fortskrider. Exempelbild på hur denna feedback kan se ut: Poweranalys Vi räknar med att antalet patienter totalt under 1 år är 1405 på Drottninggatan och 1949 på Fosievägen. Av dessa räknar vi med att drygt 600 kommer att delta i projektet, och av dessa har 150 ett förlopp som innebär att alarmfunktion aktiveras om de ingått i interventionsgruppen. På basen av studier av Lambert och medarbetare (2005) är skillnaden i förbättring 35% (56- respektive 21%). Om man önskar en signifikant nivå på 0,05% och ett power på 0,80 krävs det totalt 60 patienter baserat på denna studie. Vi bedömer dock att effektstorleken är lägre i den svenska sjukvården (pga högre effekt i kontroll gruppen) och önskar inkludera totalt 600 individer. Denna siffra är baserad på effektstorlekar generellt i psykoterapiforskning ( Bergin and Garfield, 2004), där 15% skillnad mellan grupperna är mer sannolikt (56- respektive 41%) vilket ger ett power på 0,80 och p<.05 med den aktuella patientstorleken. Således har vi en tillfredställande power för den aktuella studien.
7 BETYDELSE Denna metod som ska implementeras förväntas leda till förbättrade behandlingsinsatser. Kontinuerlig feedback bör ge information om personen har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och ge indikationer när personen faktiskt är redo för sådana insatser. Rätt insatser i rätt tid bör leda till att behandlingstider och sjukskrivnings tider kan förkortas och fler personer återfår arbetsförmågan helt eller delvis. Behovet av vård och behandling bedöms minska för dessa personer och därigenom kan tillgången till vård och behandling öka för andra som är i behov av sådana insatser. Metoden förväntas också leda till att ge indikationer på om patienter är i behov av stöd, vård och behandling via andra vårdgivare eller via kommun. Genom förbättrade behandlingsinsatser, effektivare metoder och rutiner och effektivare nyttjande av samhällets resurser förväntas vinster för både psykiatri, Försäkringskassa och inte minst den enskilda patienten. Metoden är också väl lämpad att överbrygga gapet mellan forskning och praktik eftersom den kan leda till ökad kunskap om styrkor och svagheter i olika behandlings insatser, vilket på sikt kan integrera forskning i den kliniska verksamheten. ETISKA ASPEKTER Medverkande i forskningsstudien kommer att vara frivilligt för patienten. Patienten informeras om studien och ges därefter möjlighet att delta eller avstå. De informeras även att de när som helst kan avbryta deltagandet utan att ange orsak, samt att det inte kommer att påverka deras fortsatta behandling eller kontakt med psykiatri och Försäkringskassa. Det är en sårbar grupp som studeras. Metoden är väl beprövad i USA och har visat sig gagna den enskilda patienten. De patienter som deltar i studien är väl omhändertagna av behandlare och patientansvarig läkare, vilka också har tillgång till team. Studien har granskats av Regionala etikprövningsnämnden vid Lunds universitet. REFERENSER American Psychiatric Association (1994) The Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders Forth Edition (DSM-IV, 4 th ed). Washington DC, APA. Beckstead, D.J., Hatch, A.L., Lambert, M.J., Eggett, D.L., Goates, M.K., & Vermeersch, D.A. (2003) Clinical significance of the Outcome Questionnaire. The Behavior Analyst Today, 4, Hall, R.C.W. (1995) Global Assessment of Functioning (GAF). A modified scale. Psychosomatics, 36, Harmon, C., Hawkins, E.J., Lambert, M.J., Slade, K. & Whipple, J.S. (2005) Improving outcomes for poorly responding clients: the use of clinical support tools and feedback to clients. Journal of Clinical Psychology, 61(2), Hawkins, E.J., Lambert, M.J., Vermeersch, D., Slade, K., & Tuttle, K. (2004) The effects of providing patient progress information to therapists and patients. Psychotherapy Research, 31, Lambert, M.J., Hansen, N.B., Umpheress, V., Lunnen, K., Pkiishi, J., Burlingame, G., Huefner, J.C., & Reisinger, C.W (1996) Administration and scoring manual for the Outcome Qustinnaire (oq 45.2). Wilmington, DE, American Professional Credentialing Services. Lambert, M.J. (2001) Psychotherapy outcome and quality improvement: Introduction to the special section on patient-focused research. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 69, Lambert, M.J., Whipple, J.L., Vermeersch, D.A., Smart, D.W., Hawkins, E.J., Nielsen, S.L., et al. (2002) Enhancing psychotherapy outcomes via providing feedback on patient progress: A replication. Clinical Psychology and Psychotherapy, 9, Lambert, M.J., Harmon, C., Slade, K., Whipple, J.L. & Hawkins, E.J. (2005) Providing feedback to psychotherapists on their patients' progress: clinical results and practice suggestions. Journal of Clininical Psychology. 61(2), Review. Lunnen, K.M. & Ogles, B.M. (1998) A multiperspective, multivariable evaluation of reliable change. Journal of Consulting Clinical Psychology, 66(2), Vermeersch, D.A., Lambert, M.J. & Burlingame, G.M. (2000) Outcome Questionnaire: item sensitivity to change. Journal of Personality Assessment, 74(2), Prochaska, J.O., & Norcross, J.C. (1999) Stages of change. In J.C. Norcross (Ed.), Psychotherapy Relationships that Work. New York, Oxford University press. Whipple, J.L., Lambert, M.J., Vermeersch, D.A., Smart, D.W., Nielsen, S.L., & Hawkins, E.J. (2003) Improving the effects of psychotherapy: The use of early identification of treatment failure and problem solving strategies in routine practice. Journal of Counselling Psychology, 58, Zimet, G.D., Dahlem, N.W., Zimet, S.G., & Farley, G.K (1988) The multidimensional scale of perceived social support. Journal of Personality Assessment, 52,
Feedback för Förändring
FORSKNINGSPROGRAM Feedback för Förändring Tillämpning inom primärvården. Utvärdering av en modell för kvalitetssäkring av behandlingsförlopp för patienter med psykiatrisk problematik och patienter med
Läs merIntroduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26
Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merVetenskap och evidens
Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska
Läs merUtvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Läs merPsykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merRiktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar
Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information
Läs merAnsökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete)
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Bakgrund 2011 presenterade Rehabiliteringsrådet sitt slutbetänkande Statens Offentliga
Läs merMETTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem
METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra robert.claeson@vgregion.se 1
Läs merMultisystemisk terapi (MST)
Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merAvrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg
Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera
Läs merEffektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa
Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa - förändringsförslag av rehabiliteringsgarantin Gunnar Bohman Leg psykolog/leg psykoterapeut Med. Dr. Univ. lektor Stockholms universitet gbn@psychology.su.se Psykoterapi
Läs merKryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.
En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merVila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med
Läs merRiktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga
Läs merBehandlings-/Vårdprogram
Behandlings-/Vårdprogram Patienter med behandlingsresistenta smärttillstånd och ett opioidberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroendepsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merPHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Läs merEFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?
EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? Min erfarenhet av RCT Svårinställd ungdomsdiabetes (Olof Rydén, Per Jonsson) Funktionell familjeterapi Familjebehandling vid anorexi (Ulf Wallin) ADHD
Läs merNågra tankar om mentalisering i bedömningssamtal
ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och
Läs merMTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv
MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv Norrköping 23 okt 2014 Lotta Höjman leg psykolog & leg psykoterapeut Handledare i psykoterapi Agenda Sammanhang och evidens för metoden Teoretisk
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20150227 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merVad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård?
Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård? Andrzej Werbart & Mo Wang Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och Stockholms läns landsting Vad behöver vi
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merUtmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?
GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom
Läs merVägen in ett motivations och rehabiliterande projekt
Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på
Läs merNEUROKOGNITIV REHABILITERING NKR
Samordningsförbundet Skellefteå NEUROKOGNITIV REHABILITERING NKR ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN PSYKIATRISKA KLINIKEN, ARBETSFÖRMEDLINGEN, INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I SKELLEFTEÅ DELÅRSRAPPORT
Läs merDEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst
Läs merSvar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående
Läs merDiagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Läs merVad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:
Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merRIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning.
RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning., FAR14-012 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister
Läs merBilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv
Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv 2015 SUS Malmö ålder 20-74 292028 2015 SUS Malmö ålder 75+ 31653 2020 Sus Malmö ålder 20-74 308946 2020 Sus Malmö ålder 75+ 35506 2030 Sus Malmö ålder
Läs merStepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB
Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna
Läs merKatastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086
Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Socialstyrelsen Enheten för Krisberedskap Att: Jonas Holst 2006-12-29 Redovisning av enkätresultat Information från ambulans vid daglig verksamhet och katastrof
Läs merKunskap till praktik 2010-06-09
Kunskap till praktik 2010-06-09 Kristina Bloomfield Wijk Projektledare Utvecklingsarbetet Utveckling av vårdkedjan Personal vid mottagning 2, Beroendecentrum (BCM), som ansvarar för läkemedelassisterad
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp
STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Anvisningar och schema till kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Vårterminen 2011 Kursansvariga
Läs merPer Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merBedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merRemissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne
J U D A N Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården 2014-06-16 Kommunförbundet Skåne & Region Skåne Den 4 juni på Sankt Gertrud i Malmö, fick cirka
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se
STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:
Läs merDISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac.
DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010 DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010
Läs merKlinisk baskurs 1, inriktning medicin
Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine
Läs merTillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002
Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22
Läs merEvidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merMultiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Läs merVerksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merRapport från ett pilotprojekt i Partille kommuns boendestöd
Maj 2011 Rapport från ett pilotprojekt i Partille kommuns boendestöd Brukarsjälvskattning med återkopplingssamtal mellan boendestödjare och brukare. Två nya skalor för att finna rätt väg ORS SRS Ingegerd
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merUnderlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas
Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH
Läs merBarn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri
1 Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri Innehållsförteckning 1. Inledning...............................................................................
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merBarn- och ungdomspsykiatriska kliniken
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Faktaruta Personal: 60 tjänster. Läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, skötare, förskolekonsulent, bildterapeut, behandlingsassistent, läkarsekreterare.
Läs merAnsökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk
ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd
Läs merUnderlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning
Kurs: Att möta människor med psykisk ohälsa 30 Kursort: Linköping/Karlstad/Örebro Placering: Psykiatrisk verksamhet Januari 2012 Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merUtvärdering sedan Gun-Eva Andersson Långdahl/ PHUG AB/
Deliberate practice Feedback informerad behandling Gun-Eva Andersson Leg. Psykolog Specialist Klinisk och Pedagogisk Psykologi Vad är det som fungerar i behandling? Beskriva vad vi gör, dela erfarenheter
Läs merÅrsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011
Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merAvtal med Habilitering & Hälsa, Stockholms läns sjukvårdsområde,
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN 2011-03-08 p 7 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare Lena Johnsson Avtal med Habilitering & Hälsa, Stockholms läns sjukvårdsområde, 2011 Ärendebeskrivning
Läs merGeriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs merSTART. Short Term Assessment of Risk and Treatability
START Short Term Assessment of Risk and Treatability Vad är START? Tredje generationens riskbedömning SPJ (Structured Professional Judgement) Utvecklat vid St:Joseph Helthcare Hamilton (Canada) Utvecklat
Läs merKvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete
Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala
Läs merTEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION
Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merDiagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral
Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Åsa Andreasson, ST-läkare Tranebergs Vårdcentral Oktober 2011 Klinisk handledare Monica Bäck, spec. i allmänmedicin
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 38, Länsgemensam Rättspsykiatri, Landstinget i Norrbotten Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård
Läs merJIL Stockholms läns landsting i (5)
JIL Stockholms läns landsting i (5) INTERPELLATIONSVAR Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) Svar på interpellation 2013:5 Sverre Launy (V) om psykiatrisk vård för missbrukare. Sverre Launy (V)
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merSka vi verkligen fråga alla?
Ska vi verkligen fråga alla? - ett pilotprojekt om rutinmässig kartläggning av våld i nära relationer vid BUP i Stockholm NFBO 2016 Pontus Nilsson, psykolog, BUP Traumaenhet Josefine Paulsen, psykolog,
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården
2015-11-18 ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården Lena Lundholm och Anna Simonsson Sektionen för verkställighetsplanering Kriminalvården Agenda Bakgrund till satsningen
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merInterpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18
Interpellationssvar Nr 99 Svar på interpellation av Per Carlsson (s) till Karl-Gustav Drotz (kd) om de äldres situation i Borås Stad Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 1 (3) Kommunfullmäktige Svar
Läs merUtvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar
Läs merVIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE KARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning
Läs merSamordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5. Budget 2013
Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5 Budget 2013 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet Göteborg
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs mer1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN
1 Till Socialstyrelsen Att Eva Bergström 106 30 STOCKHOLM Ansökan om bidrag (Dnr 6438/2008) till gemensam kompetensbas - för personal som kommer i kontakt med barn och eller vuxna som har barn, där den
Läs merKrisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri
Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merKAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning
6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk
Läs merFöljer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral
Följer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral Jessica Carlsson, ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Handledare: Teresa
Läs mer2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster
ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten
Läs mer