Slutrapport: Team Nässjö Samverkan-flöde mot övervikt och fetma
|
|
- Ingegerd Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport: Team Nässjö Samverkan-flöde mot övervikt och fetma 1. Teamet Innan vi från Nässjö började arbetet inom Samverkan och flöde hade vi redan ett team som bestod av skolsköterska, dietist, barnläkare och psykolog med en hushållslärare och en person från ett studieförbund som resurspersoner. Vi arbetade då nästan bara med redan överviktiga och feta barn. Under året som gått har arbetet efterhand alltmer inriktats på förebyggande insatser, samtidigt som vi försökt vidareutveckla och strukturera behandlingsarbetet. Teamet har utökats och består nu av skolsköterskor, skolläkare, folkhälsoplanerare, dietist, barnläkare, psykolog samt en sjuksköterska från Nässjö VC som arbetar med överviktiga vuxna. Teamet träffas ca var 6:e vecka och vi går då igenom hur vi i kommunen på olika sätt kan arbeta vidare mot övervikt och fetma. 2. Bakgrund Hur många barn är överviktiga? Det finns totalt 6894 barn och ungdomar i åldrarna 0-18 år i Nässjö kommun (Källa: SCB Befpak 2005, ). Fördelningen ser ut på följande sätt: Män Kvinnor Summa Nässjö 0 år år år år år år år år år år år år år år år år år år år Summa
2 Antalet överviktiga barn i skolåldern beräknas enligt andra studier ligga kring 18-20%, antalet barn i skolåldern med fetma har beräknats ligga kring 3-4 %. Antalet barn med diagnosen fetma som varit på barnmottagningen i Nässjö under åren 2003 och 2004 var 64 (0-6 år 7st, 7-11 år 23st, år 34st.) Mätningar av BMI och ISO-BMI av alla barn i åk F, 4, 7 och gymnasiet åk 1 pågår och kommer att följas under de kommande åren. Likande mätningar kommer att påbörjas på yngre barn via BVC. 3. Mål för projektet och teamets egna arbete Mål för arbetet i Nässjö kommun Minska övervikten hos barn och ungdomar i Nässjö kommun (ISO BMI 25) med 50 %. Detta ska ske med ökad eller bibehållen livskvalitet. Från problem till möjlighet För att få en bra struktur i arbetet formulerade vi en handlingsplan. Så här gick det till: 1. Vi började med att kartlägga de hinder som finns i arbetet mot övervikt och fetma. Dessa lades in i ett s.k. fiskbensdiagram för att bena ut orsakerna till problemen (Bilaga 1). 2. Konkreta mål formulerades för att hitta lösningar på problemen i diagrammet. 3. Ett antal förändringsförslag sattes upp för att testas och mätas. Till dessa knöts även ansvariga personer samt en tidsplan. 4. Handlingsplan Problemområden Mål Förändringar att testa Ansvarig för genomförande 1. Motivation Ökad motivation till livsstilsförändring Utbildning i hälsokurvan + KBT Chef på VC hos familjen. Öka gruppverksamheten Chef på BUMM Meningsfulla och positiva gruppaktiviteter 2. Personal och tid Ökad prioritering från ledning kring Presentera för ledningen hur man arbetar i Birgit S överviktsarbetet. Huskvarna kring övervikt. Visa på målet med 50 % minskning. Anna R Bättre struktur i arbetet Få in överviktarbetet i folkhälso- och miljöarbetet. Jesper Arbeta med strukturerat frågeformulär Agneta, Anna J och Birgit 3. Samhälls- och Attraktivt utbud av fysisk aktivitet Aktivitetslista för fysiska och sociala aktiviteter Jesper Kommunutbud och hälsosam mat i butikerna. Hälsokonsekvensbeskrivningar vid förslag Lokal Ag 21. (Jesper) Tidsplan Hösten 2004 Nu till 2005 HT04 VT05 4. Attityder Överviktiga och feta får bättre självkänsla. Viktnedgång för bättre hälsa, inte för utseendet. Självstärkande aktivitet i skolan (tex. livsstil på schemat). Samarbete med media Hela teamet VT05 5. Kunskap (tex. måltidsstruktur) Familjen har god kunskap om vardagsrutinernas betydelse för hälsan. Butiksbesök i grupp med barn och ungdomar Utökad dialog om kost, hälsa och matlagningskurser som en del av föräldrautbildningen Agneta Uhr Familjecentral och skola VT05
3 Problemområden Mål Förändringar att testa Ansvarig för genomförande 6. Samarbete Samarbetet ska underlätta för Förbättrad dialog i förebyggande och behandlande Hela teamet unga och vuxna att göra bra insatser i övergången från ungdom till vuxen. mat- och rörelseval. Samarbeta med aktuella arbetsgrupper inom det folkhälsopolitiska programmet för Nässjö kommun. Jesper VT05 VT05 Tidsplan 3. Resultat och förändringar I detta avsnitt redovisas hur målen och förändringsförslagen i handlingsplanen har omsatts i praktiken. Gruppaktiviteter för överviktiga barn Ett samarbetsprojekt för överviktiga barn i Nässjö kommun finns mellan idrottsföreningar, skolhälsovård och barnmottagning. Det heter Gympa och snack (Bilaga 2) Gruppaktiviteter för överviktiga barn finns för åldrarna 6-10 år (vattenlek) för mellanstadiebarn och för högstadiebarn (fysisk aktivitet och samtal i grupp). Grupperna träffas en gång per vecka under terminerna. Olika idrottsföreningar i kommunen har inbjudits till träffarna och bland aktiviteterna finns bland annat bowling, dans och innebandy. Vid vissa grupptillfällen har man haft matlagning för barn/föräldrar. Dietist och hushållslärare har deltagit. Vid andra tillfällen har psykolog samtalat med föräldrar i grupp samtidigt som barnen har haft någon fysisk aktivitet. Upplevelse av gruppaktivitet Vi ställde oss frågan hur barnen själva upplever aktiviteterna. I PGSA-hjulet pusslade vi in följande frågor och hypoteser: Frågor: Kvalitetssäkring Upplevs gruppaktiviteten som meningsfull och positiv? Hypoteser/prognoser: Gemenskap stärker självkänsla och motivation. Känner sig utpekade Rörelseglädje Uppföljning av gruppaktiviteterna har skett dels genom att Linda Frank intervjuat barn som deltog i gruppaktiviteter år , dels genom att skolsköterska direkt efter genomförd gruppaktivitet delat ut Wongskalor (Bilaga 3) till barnen. Wongskalan är en mätmetod som använder ansikten istället för siffror. Ansiktena förändras gradvis från mycket glad till mycket ledsen. Så här mäter vi upplevelsen: A. Mål: Utvärdera deltagarnas upplevelse (trivsel, meningsfullhet och trygghet) i samband med gruppaktivitet. B. Utvärderingen har gjorts direkt efter varje utförd aktivitet.
4 C. Deltagarna får fylla i en enkät med tre frågor som beskriver upplevelsen. Svaren lämnas med poäng i Wongskalan. Diagram 1 på nästa sida redovisar totalt antal poäng efter att svarsalternativen på de tre frågorna räknats samman. Frågorna: 1. Hur tycker du det vi gjort idag har varit? 2. Har det känts meningsfullt idag? 3. Har du känt dig trygg idag? Diagram 1: Upplevelse av gruppaktivitet. Sammanställning av direktrespons. Y-axeln mäter den sammanlagda poängen för respektive ansikte (1-4). X-axeln anger datum och typ av aktivitet (1-15). Följande aktiviteter har genomförts: 1-5 Dans 6 Gymping 7-10 Bowling Kickboxning Basket Via utskick till föreningslivet i samband med Fritidstipset vet vi att ca fem föreningar och organisationer vill starta upp grupper för överviktiga barn och ungdomar. Skolsköterska har tagit kontakt med dessa och en träff har genomförts på Studieförbundet Vuxenskolan. I dagens läge finns det goda förutsättningar för ett samarbete och Studieförbundet Vuxenskolan har redan börjat samordna insatser för föräldrar och barn. Skolan Inom skolans ram har man f.n. individinriktade hälsosamtal med barn/ungdom med iso-bmi > (Även föräldrasamtal). Förutom hälsosamtalet har skolorna, i samarbete med bl.a.
5 dietist, sett över skolmåltider och mellanmål. Hälsa har tagits fram som tema i undervisningen och kommer alltmera att lyftas fram på olika sätt. I kommunen pågår även arbete för att förbättra utbudet i skolcaféerna och detta kommer att fortsätta. Centralskolan i Nässjö blev utsedd till länets hälsosammaste skolcafé i mars Belöningen blev kr. Samhälls- och kommunutbud Landstingets folkhälsoplanerare sammanställer en broschyr om tips på fritidsaktiviteter för barn och ungdomar i Nässjö kommun. Två insamlingsutskick har gjorts till samtliga föreningar och organisationer i kommunen. Foldern är färdig i april Parallellt med projektets gång arbetar Nässjö kommun med att ta fram program och handlingsplaner för folkhälsoarbetet. Folkhälsoplaneraren för in teamets målsättningar och åtgärdsförslag i detta arbete. Även när det gäller kommunens Agenda21-arbete är överviktsprevention ett angeläget område. I den lokala Agenda21-planen finns ett område som heter Mat och hälsa. Folkhälsoplaneraren länkar gruppens planer i arbetet. Förbättrad struktur i handläggningen kring feta barn De barn som remitteras till barnmottagningen p.g.a. fetma handläggs nu på ett mer strukturerat sätt. Gruppen gjorde ett PGSA-hjul inför förändringen. Så här ser frågorna och prognosen ut: Frågor: Kvalitetssäkring i vård och behandling Hur kan en tydlig struktur påverka behandlingsresultatet? Hypoteser/prognoser: Förbättring av mat och rörelserutiner Felrapportering Testet av förändringen utgår från följande ansvarsplan: Vilka data? Hur? Vem? När? Var? Test: Måltidsordning Energiintag Fysisk aktivitet Formulär och stegräknare BUMM Nässjö Nov 04 BUMM Data: Ant måltider/dag Energiintag Steg/dag Gnmförd fys akt BUMM Nässjö 1 vecka under 5 dagar samt 1 vecka i vår. De åtgärder som blir aktuella för det enskilda barnet ser olika ut och kan innebära t.ex. enbart fortsatt uppföljning i skolan eller på BVC, fortsatt uppföljning på barnmottagningen, kontakt med psykolog, erbjudande att delta i skolans gruppaktiviteter för överviktiga barn, tips om barn/ungdomsaktiviteter i kommunen, kontakt med socialtjänst eller i extrema och svårbehandlade fall remiss till barnklinik.
6 Vi kommer att följa hur iso- BMI utvecklas för de barn som varit på Barnmottagningen och har diagnosen fetma. Vi kommer också (genom mat och aktivitetsdagböcker) att följa om barnen över tid förändrar sina kostvanor och sin fysiska aktivitet. Mer om hur strukturen ser ut i detalj finns i Bilaga4. 4. Nästa steg Handlingsplanen tar upp många förslag på förändringar i arbetet mot övervikt och fetma. Teamet anser att följande åtgärder är att prioritera i den närmaste framtiden. Utveckla främjandet av goda matvanor Matlagningskurs för småbarnsföräldrar erbjuds idag via BVC. Det vore önskvärt att kunna erbjuda utökad information om kost och hälsa och matlagningskurser som en del av föräldrautbildningen. Utbildning i och användande av Hälsokurvan på BVC som ett arbetsinstrument känns angeläget. Gruppaktiviteterna Det finns goda skäl att fortsätta med de uppskattade gruppaktiviteterna, men det vore önskvärt att utveckla samarbetet med idrottsföreningar och organisationer i form av ledare till grupperna. Föräldrar och skolan Dietist planerar att under de närmaste månaderna göra butiksvandringar med föräldrar till överviktiga barn. För framtiden vore det värdefullt att ordna föräldramöten kring temat hälsa och att utbilda skolpersonal i frågor som rör hälsa, kost och fysisk aktivitet. Utökade diskussioner med skolledning, skolmåltidspersonal och med gruppledare för barn /ungdom kring kostfrågor och fysisk aktivitet. Även dialog kring hur hushållslärarnas undervisning i hälsa utformas är önskemål framöver. Schemaläggning av fysisk aktivitet minst 30 min per dag (utöver idrottslektioner och raster) är något som rekommenderas men ännu ej genomförts på alla håll. Samhällsutbud För framtiden är det viktigt att sprida broschyren om fritidsaktiviteter för barn och ungdomar till exempelvis skolor, föräldramöten, vårdcentraler, dietistmottagning och apotek. Hälso- och sjukvårdens roll Det finns önskemål från barnmorskor på MVC att lära sig och kunna använda Hälsokurvan i sitt arbete med gravida.
7 Den sjuksköterska som arbetar med överviktiga vuxna på Vårdcentralen i Nässjö bör få utbildning i och kunna använda Hälsokurvan i sina kontakter med överviktiga.
8 Bilaga 2 Projektbeskrivning Gympa och snack Ett samarbetsprojekt för överviktiga barn i Nässjö kommun mellan idrottsföreningar, skolhälsovård och barnmottagning. Syfte: Att hitta vägar som hjälper barn och ungdomar att komma tillrätta med sin övervikt. Öka lusten till fysisk aktivitet Hitta någon idrottsaktivitet att fortsätta med framöver Ökat självförtroende Få möjlighet att lära känna nya kamrater Barn, ungdomar och föräldrar ska få ökad kunskap om en hälsosam livsstil och hur man själv kan påverka den egna hälsan. Målgrupp: Barn och ungdomar, skolår 4 9 med överviktsproblem. Bakgrund: Övervikt bland barn och ungdomar är idag ett stort hälsoproblem. För att lyckas vända trenden behövs mångas insatser. Detta projektet är en del av många insatser som behövs för att gynna denna gruppen barn och ungdomar. Metod: Överviktiga barn och ungdomar erbjuds i idrottsförening och samverkan med skolhälsovården deltaga i gruppverksamheten. Deltagare till projektet rekryteras via skolhälsovården och barnmottagningen. En grupp för mellanstadiet och en grupp för högstadiet deltagare i varje grupp. I ett föräldramöte kommer information att ges till barn/ungdomar och föräldrar om gruppverksamheten. Representanter från idrottsföreningar och tre skolsköterskor kommer att arbeta med gruppverksamheten. En förberedande träff för ledarna kommer att hållas. Idrottsaktiviteter kommer att alterneras med livsstils-/självstärkande samtal där den egna hälsan står i fokus. Exempel på aktiviteter som erbjuds är brännboll, fotboll, dans, gymnastik, bowling, basket. Andra aktiviteter kan tillkomma efter önskemål. Matlagning kommer att erbjudas varje grupp 1 gång per termin. Hit inbjuds även föräldrarna. Vid dessa tillfällen kommer dietist och hushållslärare att medverka. Föräldrar erbjuds samtal i grupp med psykolog. Det kan tex. handla om sug, vanor och känslor. Förälder tillsammans med deltagare skriver på anmälningsblanketten där man tillstyrker att barnet/ungdomen får deltaga i projektet.
9 Resurspersoner: Birgit Strömgård Barnläkare Agneta Uhr Dietist Anders Johnsson Skolläkare Anna Jonsson Skolsköterska Gunilla Andersson Skolsköterska Anna-Carin Mähler Sandstedt Skolsköterska Ulf och Yvonne Sandblom representanter för idrottsföreningarna Elisabeth Nordström Hushållslärare Sven Kindvall Psykolog Jesper Andersson Folkhälsoplanerare Följande föreningar kommer att medverka: Nässjö Bowling Nässjö Sportdansklubb Nässjö Basket Nässjö Arbetares Gymnastikklubb Nässjö FF Tidsplan Grupperna kommer att träffas 30 gånger under läsåret En timma varje vecka. Start vecka 38 med informationsträff. Grupperna träffas på onsdagar med idrottsaktivitet för en av grupperna varje vecka. Grupperna kommer att följa Centralskolans profil-schema så långt det är möjligt. Detta för att underlätta idrottsföreningarnas insatser. Se planeringsunderlag. Finansiering Idrottsföreningarna söker handslagspengar för satsningen på projektet för överviktiga barn och ungdomar. Landsting och kommun tar viss del var för skolsköterskornas lön. Vid pennan Nässjö Augusti 2004 Anna-Carin Anna Gunilla / Skolsköterskor
10 Bilaga 3
11 Bilaga 4 Handläggning vid fetma hos barn och ungdom. Barnmottagningen i Nässjö Bakgrund: söker själva Remiss från BVC/SHV, barnklinik eller annan instans. Aktuell BVC/skolsköterska ev med vid besöket. Anamnes: Hereditet (BT, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, thyreoideasjukdom) Skolgång. Skolfrånvaro. Med i idrott? Fritidsintressen? Kamrater? Mobbning? Tid vid TV/video/dator? Aktivitetsdagbok Matdagbok Självskattningsenkät Status: Sedvanligt status, speciellt L och V, midjemått, BT, pubertet. Acanthosis nigricans? Studera tillväxtkurvan. Lab: Faste-insulin, fastebls, Thyr.-prover,lipidstatus,ASAT,ALAT, gamma-gt, Kreat. Blodstatus, SR. Åtgärder: Informera om fetmabehandling och om fetmasjukdomens betydelse på sikt. Motivera för livsstilsförändringar ( Prat kring att ändra vanor i små steg) Dietistkontakt Tipsa om kommunens aktivitetsutbud Berätta om och initiera ev deltagande i gruppaktivitet för överviktiga Överväg BUP-kontakt Överväg kontakt med soc.tjänst Återbesök: Samråd med barn/familj om när och var uppföljning ska ske. Åter till BVC/skolsköt.för samtal, L o V efter 2-4 veckor? Uppföljning av aktivitetsdagbok Uppföljning av matdagbok Åter till barnmottagningen efter 3-6 månader, dietistkontakt samtidigt
Barndialogen. De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING
Barndialogen De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING Barndialogen Varför behövs den? Barns och ungdomars hälsa är en viktig samhällsfråga
Läs merInnehållsförteckning
Bilagor De 1042 svaren Uppföljning under 2009-2010 av kartläggningen från 2005 av insatser avseende övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Västra Götaland Innehållsförteckning Bilaga A: Informationsbrev
Läs merÖvervikt och fetma hos barn och ungdomar
Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Christina Lindgren Överläkare Barn-och Ungdomsmedicinska kliniken Helsingborgs Lasarett Skolläkare Helsingborgs Kommun Mätmetoder BMI = vikt/ längd^2 Övervikt:
Läs merPrevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Läs merViktiga barn. Ett program för prevention och behandling av övervikt bland barn och ungdom
Viktiga barn Ett program för prevention och behandling av övervikt bland barn och ungdom Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merUppföljning rörelseglada barn
Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin
Läs merHÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan
Läs merHÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14
Läs merStrategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merVision av en barnfetmamottagning
Vision av en barnfetmamottagning Christina Lindgren Barnläkare och skolläkare i Helsingborg 2017-10-19 1 Vilken hjälp ska Axel få? Axel 12 år Hemmasittare sen 1 år tillbaka efter friluftsdagar med skolan
Läs merMatris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?
Effektmål Vad vill vi uppnå? Alla barn ska röra sig minst 30 min (helst 1 tim) dagligen. Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska
Läs merBarns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan
213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10,
Läs merProjektplan. Junior Varberg
Projektplan Junior Varberg 1 (11) 1. Inledning De hälsorelaterade levnadsvanorna grundläggs under barn- och ungdomsåren och har en stor inverkan på individens hälsa under resten av livet, därför är barn
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merHur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det.
Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det. Barnhälsovårdsöverläkare Per Möllborg 20130916 Tack till kollega Henri Toivonen som lånat ut en del bilder till föredraget Hur
Läs merÖvervikt och fetma hos barn 21/10 2003. Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare
Övervikt och fetma hos barn BUMM norr, Astrid Lindgrens Barnsjukhus 21/10 2003 Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Rikscentrum för Överviktiga Barn Barnens sjukhus, Huddinge
Läs merArbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun
Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda
Läs merResultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008
2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat
Läs merBästa Livsplatsen för alla barn KUNGSBACKA KOMMUN
Bästa Livsplatsen för alla barn 2018-02-01 Disposition Vad är barnfetma och vad vet vi idag Kungsbackas obesitasteam Kungsbacka kommuns verksamhet Samarbeten och drömmar Frågor Varför är det viktigt att
Läs merSlutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30
Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna
Läs merRapport från projekt Viktiga Barn och Ungdomar steg 2, 2010
Rapport från projekt Viktiga Barn och Ungdomar steg 2, 2010 Kungsportens Friskvård i Huskvarna Bakgrund Projektet Viktiga barn och ungdomar som drevs i samverkan med Landstinget och Jönköpings kommun via
Läs merÖverviktiga barn och ungdomar
Gruppledarutbildning Nyhet! Överviktiga barn och ungdomar Aktuell forskning om övervikt hos barn Prevention hur fånga upp barn i riskzonen? Behandling och behandlingsansvar inom BVC och skolhälsovården
Läs merStyrelsens uppdrag till landstingsdirektören utifrån hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2010
Styrelsens uppdrag till landstingsdirektören utifrån hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2010 Se över möjligheten att inrätta ett folkhälsocenter i samverkan med länets kommuner
Läs merRÖTTER & VINGAR. Barn är viktiga därför vill vi satsa på er Föräldrar
RÖTTER & VINGAR Barn är viktiga därför vill vi satsa på er Föräldrar I kommunen pågår nu ett utvecklingsarbete kring föräldrastöd via de riktlinjer som regeringen har tagit fram i en nationell strategi
Läs merInvånarpanelen: Hälsa och livsstil
Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3
Läs merFRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR
FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen
Läs merMotivation till hälsa
Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merInbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola
Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.
Läs merBasprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun
Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens
Läs merGrunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merFörbättringsområde folkhälsa. Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.
Förbättringsområde folkhälsa Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter. Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde
Läs merInbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma
Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Tid och plats: Tisdagen den 25 september 2007 Klockan 09.40 11.00 Aulan, Birgittaskolan i Linköping Program: 09.40 09.45 Inledning
Läs merOnsdagen den 8 oktober 2008 Johan Carlsson Bodafors vårdcentral v Angela Eckerby Rosenlunds vårdcentral v
Onsdagen den 8 oktober 2008 Johan Carlsson johan.carlsson@lj.se Bodafors vårdcentral v NässjN ssjö primärv rvårdrd Angela Eckerby angela.eckerby@lj.se Rosenlunds vårdcentral v JönkJ nköpings primärv rvårdrd
Läs merMINNESANTECKNINGAR FRÅN BORLÄNGE LOKALA SUF-GRUPP 11-03-17
MINNESANTECKNINGAR FRÅN BORLÄNGE LOKALA SUF-GRUPP 11-03-17 på Kvarnsvedens vårdcentral Närv: Per-Olof Rosendahl, socialpsykiatrin, Claudia Engman, BVC-psykolog Domnarvets vc, Gerd Edström, socialtjänsten,
Läs merInspirationsdag. Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län. 5 februari 2008 Dokumentation
Inspirationsdag Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län 5 februari 2008 Dokumentation Syftet med dagen Utveckla och stärka samarbetet mellan apoteken och länets vårdcentraler.
Läs merFöräldrastöd i Jönköping
Föräldrastöd i Jönköping SKL modellområdesarbetet 2009-2011 Svart hål Landsting- Kommun (Politiska beslut) Psynkprojektets andra fas 2011-2014 - synkronisera insatserna för barns och ungdomars psykiska
Läs merFetma, barn 0-18 år. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Barn- och ungdomskliniken och Primärvården
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Övervikt och fetma Giltig fr.o.m: 2018-03-19 Faktaägare: Anna Bärtås, verksamhetschef Barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merNärvarande: Ann Nilsson, Veronica Larsson, Lennart Hillberg, Helene Westerlund, Emma Svensson och Karin Johansson.
Minnesanteckning SUF möte 7 februari 2013 Närvarande: Ann Nilsson, Veronica Larsson, Lennart Hillberg, Helene Westerlund, Emma Svensson och Karin Johansson. Genomgång av minnesanteckningarna från SUF mötet
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
Läs merBarns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor
2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merSammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Läs merResultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008
2008-12-16 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat
Läs merKvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014
1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande
Läs merFörutsättningar för Samverkan och Utveckling
Förutsättningar för Samverkan och Utveckling BEHOV MÅL VÄRDEGRUND TID ANTAGANDEN I Strömstad försöker alla vi som på något sätt arbetar med barn och familjer att utgå från ett gemensamt förhållningssätt
Läs merHälsolyftet och LSH-studien i Östergötland. Oktober 2014
Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland Oktober 2014 Hälsolyftet unik satsning på östgötarnas hälsa Hälsolyftet är riktade hälsoundersökningar och hälsosamtal för hjärtoch kärlprevention. Hälsolyftet
Läs merÖvervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län
Övervikt och fetma iso-bmi 4 -åringar samt Elever årsklasser; F-klass, år 4, år 7 alt.8 samt gymn. år 1 Läsåren 24/25, 25/26, 26/27 samt 27/28 Definition av Body Mass Index - BMI BMI beräknas som vikten
Läs merUPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
Läs merHälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod
1 Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod Helena Bergström, folkhälsovetare, Med.Dr. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Stockholms läns landsting 2 Bakgrund Vanligt med obalanserat matintag,
Läs merSeniorkraft Samverkan för ett hälsosamt åldrande Projektplan
Seniorkraft Samverkan för ett hälsosamt åldrande Projektplan Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 Fyra hörnpelare för hälsosamt åldrande... 3 Hälsoekonomi... 4 Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande...
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland 2017 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merÅtgärdsplan 2004/2005. Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö. Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Prioriterat område
Åtgärdsplan 2004/2005 Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö Prioriterat område Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Brottsprevention Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Målområde
Läs merVälkomna! Ungas psykiska hälsa
Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt
Läs merResultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland
Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland Kicki Wickberg Landstinget Västernorrland Ledningsstaben, folkhälsocentrum 871 85 Härnösand Tel: 0611-800 57 kicki.wickberg@lvn.se
Läs merUngdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013
Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg
Läs merPsykisk hälsa barn och unga
MODELLOMRÅDE JÖNKÖPING Psykisk hälsa barn och unga Indikatorer baslinjemätning 2010 Psykisk hälsa barn och unga, Indikatorer baslinjemätning 2010, Jönköping 2 Innehåll Hälsokurvan/psykisk hälsa... 4 Skolfrånvaro...
Läs merM U L L S J Ö K O M M U N Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet
2008-09-26 22 Plats och tid Sandhemsrummet kl. 13.00 16.10 Beslutande David Hagel, ordf. (mf) Ida Brinning-Klasson Henrik Jansson, Ks ordf. (m) Kent Oskarsson, Ks v. ordf.(s) Håkan Jansson, Landstingsstyrelsen
Läs merSammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa
38 besvarade utvärderingen av 56 deltagare. Vad tyckte du om föreläsningspasset Hur kan vi arbeta kring barn, mat och hälsa? längd. och viktig info som framkom innehåll med/om sådant vi redan vet! Mycket
Läs merHälso- och sjukvårdsberedningarna
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar
Läs merArtikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats. Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan?
Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan? Maten har alltid varit ett omdiskuterat område om det gäller hemma, om
Läs merBarn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra
Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,
Läs merFolkhälsorådet 2015-11-13 1. Dan Hovskär (KD), HSN Peter Persson (S), MB. Mohamad (S), HSN
Folkhälsorådet 2015-11-13 1 Plats och tid Vara Kommunhus, 13 november 2015, klockan 08.30-12.00 Beslutande Dan Hovskär (KD) HSNÖ Irene Karlsson (C) BIN Peter Persson (S) MBN Thore Agneta Svenson Edvardsson
Läs merÖvervikt och prevention
Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Förebyggande arbete med kostråd och fysisk aktivitet Viktnedgång med hjälp av KBT
Läs merBarnfetma Vårdkedjor - Södertäljemodellen - Läkarens roll HÖV 2013 2013-10-19. Sven Klaesson 1. sven.klaesson@sodertaljesjukhus.se
Sven Klaesson, barnläkare vchef, VO Kvinnor-Barn sven.klaesson@sodertaljesjukhus.se N=4538 barn (94 skolor) - 16,6 % övervikt varav 3,0 % fetma Risk för både övervikt och fetma påverkas av SES (låg/mellan/hög
Läs merSamarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019
Tuvans förskola, Härnösand Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Svenska OMEP i samarbete med Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet
Läs merAnsökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser
Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Projektets namn Huvudman UNGT FOKUS Förebyggande och stärkande Utbildningsprojekt Namn och adress Danderyds kommun/ungt FOKUS: Box
Läs merHabiliteringsprogram Transition BUH NLL
Habiliteringsprogram Transition BUH NLL Berörda enheter Barn- och ungdomshabilitering NLL Syfte Vi tydliggör vårt utbud av råd, stöd och behandling för patient, medarbetare och samverkanspartners och genom
Läs merLiv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011
Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor
Läs merFolkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2007-05-25
Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Sammanträdesrum 1, Centrumhuset, Henån, kl. 08.30 12.10 Beslutande Övriga deltagande Ledamöter Anders Hygrell Inga Göransson Lisbeth Arff Lars-Åke Gustavsson
Läs merreportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi
Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten
Läs merMålgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach
Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med
Läs merInsamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1
Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från
Läs merHandläggare Katarina Englund, utredare, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Regionkansliet
De 42 svaren Uppföljning under 29-2 av kartläggningen från 25 av insatser avseende övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Västra Götaland Oktober 2 Handläggare Katarina Englund, utredare, Hälso-
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen sunne Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen sunne Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
Läs merÄmnesområde Likabehandlingsplan
Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier
Läs merFolkhälsoplan 2014-2015
Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete
Läs merErfarenheter från ett barn och ungdomsperspektiv
Erfarenheter från ett barn och ungdomsperspektiv Sven Klaesson, Barnläkare, Södertälje Sjukhus AB Andel barn med övervikt och fetma bland 4 åringar i Stockholms län sjunker Procent fetma övervikt 16 14
Läs merVälkomna på föräldramöte läsåret
Välkomna på föräldramöte läsåret 2016-2017 Dagens möte Presentation Information skolledning Hemsida IKT 1:1 satsning Elevhälsa Skolsköterskans basprogram Fritidhemmet F-3 och öppen fritids 4-6 Föräldraföreningen
Läs merPrioriterade Folkhälsomål
Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1
Läs merRAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.
RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar
Läs merBarndialogen 10 år PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING
Barndialogen 10 år www.lj.se/barndialogen PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING Barndialogen är Barndialogen vill på ett nytt sätt förbättra barns hälsa och förstärka barnperspektivet i enlighet med Barnkonventionen.
Läs merKan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?
Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Nordiska folkhelsekonferensen 27 augusti Jenny Sydhoff Programansvarig Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN
Karlskrona 2007-01-31 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖRHINDRA DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING 1 Lagar och andra styrdokument: SFS 2006:67
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merNYork - terapikolonier för överviktiga barn.
Folkhälsoprojekt i Stockholm Seminarium kring projekt finansierade av landstingets folkhälsoanslag Tisdag den 15 juni 2010 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård NYork - terapikolonier för överviktiga barn.
Läs merSommarla ger Junior 2015
maj 2015 Sommarla ger Junior 2015 Bakgrund Våren 2015 startades Junior i Håstens simhall. Junior riktar sig till inaktiva barn och unga mellan 9 och 13 år i behov av fysisk aktivitet. I dagsläget finns
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merHANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR
BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska
Läs merSamordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema Förmiddagsgrupp Eftermiddagsgrupp 8.30-10.00 Information om SIP 13.00 14.30 10.00 10.20 Kaffe 14.30 14.50 10.20 11.20
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015
VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för
Läs merStavreskolans drogplan
Stavreskolans drogplan Handlingsplan vid förebyggande arbete samt åtgärder vid droganvändning För Stavreskolan åk F-9 Upprättad: 20140910 Inledning Stavreskolans drogförebyggande arbete syftar till att
Läs merÅrlig plan för likabehandling och mot kränkningar.
Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,
Läs merViktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT
Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG
Läs merHögstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010
2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis
Läs mer