Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod"

Transkript

1 1 Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod Helena Bergström, folkhälsovetare, Med.Dr. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Stockholms läns landsting

2 2 Bakgrund Vanligt med obalanserat matintag, med för lite frukt och grönsaker % Mer vanligt med undervikt, övervikt och fetma Bergström m.fl. Hälsofrämjande gruppbostad, Kark m.fl. Övervikt och fetma i ett befolkningsperspektiv. 2011

3 3 Hälsofrämjande gruppbostad Studiecirkel för personal Studiecirkel för boende Hälsoombud inkl. nätverksträffar

4 4 Forskningsstudie 1 Baslinje 30 bostäder 130 deltagare Intervention 14 bostäder 64 deltagare Kontrollgrupp 16 bostäder 66 deltagare Eftermätning 30 bostäder 129 deltagare månad 1 månad 12-16

5 5 Detta studerade vi: Vikt Midjemått Matvanor Personalens arbetsrutiner Längd Fysisk aktivitet Tillfredsställelse med livet

6 6 Effekt av programmet Signifikant förbättring Personalens arbetsrutiner Fysisk aktivitet Ingen signifikant förändring BMI Midjemått Matvanor Tillfredsställelse med livet

7 7 Forskningsstudie 2 Fokus Hälsa en studie i 8 kommuner En komponent: Fokus Hälsa En samordnare i varje kommun Studiecirkel för personal

8 8 Forskningsstudie 2 Baslinje 8 kommuner 84 bostäder Intervention 5 kommuner 53 bostäder Jämförelsegrupp 3 kommuner 31 bostäder Eftermätning 8 kommuner 84 bostäder månad 1 månad 12-16

9 9 Effekt av Fokus Hälsa Signifikant förbättring Personalens arbetsrutiner Delområde: Allmänt hälsofrämjande arbete Delområde: Fysisk aktivitet Ingen signifikant förändring Delområde: Mat och måltider

10 10 Slutsats effektutvärderingen Metoden är effektiv för att förbättra arbetsrutiner och fysisk aktivitet Metoden är inte effektiv för att förbättra matvanor Behov av ytterligare stöd och utvecklingsarbete!

11 11 Hur fungerar det att arbeta med Hälsofrämjande gruppbostad? Elinor Sundblom, nutritionist, folkhälsovetare Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Livsmedelsverkets branschdagar 2014

12 12 Processutvärdering studie 1 Syfte: Att undersöka enhetschefers och hälsoombuds erfarenheter av genomförandet av programmet Intervjuer med 13 hälsoombud och 8 enhetschefer Inspelade intervjuer Innehållsanalys

13 13 Viktiga faktorer vid implementeringen Programmets egenskaper Stödja motivation till förändring Individuellt engagemang Organisationens kapacitet Influenser från samhället Relevans och upplevt behov Kompetens och intresse bland personal Arbetsrutiner Lokala policys och sanktionering Ett flexibelt och deltagarstyrt tillvägagångssätt De boendes förmågor och intresse Ekonomiska och personella resurser Tillgänglighet till hälsosam miljö Extern input till personal och boende Attityder bland gode män och anhöriga Arbetsklimat och ledarskap Trender och budskap i media Stöd och förberedelse

14 Förutsättningen är ju att det finns en motivation, och att alla inte ska vara lika motiverade, utan att det finns ett par stycken som kan..man kan inte som chef bestämma att det här ska ni göra, måste finnas en motivation till sånt här arbete i personalgruppen (Enhetschef) 14

15 När vi började med projektet, då tyckte jag det var väldigt tungt en stund men sen så ställde sig kommunen bakom och då vart det mera då kom ju chefen in i det hela och... Just att dom ställer sig bakom och att vi måste jobba, och då kan ju ingen säga att det där kan ju ni hålla på med (Hälsoombud) 15

16 16 Processutvärdering studie 2 Syfte: Att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer för att arbeta med studiecirkeln Totalt 15 intervjuer med diskussionsledare, samordnare och chefer

17 17 Viktiga faktorer i implementering av studiecirkeln Behov av stödjande struktur och nyckelpersoner med handlingsutrymme Studiecirkelns egenskaper Förutsättningar hos personalen Organisationens kapacitet Externt stöd Relevans Upplevda behov Arbetsklimat Inspiration och stöd Användbarhet Engagemang och intresse Organisation av arbetet Kommunens ansvar Möjlighet till anpassning Diskussionsledarnas kompetens En stödjande samordnare Resurser

18 Det är ju positivt att ha en sådan för jag menar det blir ju lite mer att man, jaha och det glöms inte bort och så. För det, jag tror det är viktigt med kost och hälsan och jag tror att skulle man inte ha henne så tror jag mycket mer skulle rinna ut i sanden. Diskussionsledare A 18

19 19 Slutsatser processutvärderingen Viktigt att stödja motivation till förändring på alla nivåer i organisationen. Utbilda och förbereda personal i god tid innan start Informera politiker, betona kommunens ansvar Den onödig ohälsan kan förebyggas Prioriteringar och att använda utvärderade metoder

20 20 Manual och material För personal På gång För projektledning i kommunen För boende

Fokus Hälsa. Erfarenheter och goda exempel från hälsofrämjande arbete i grupp- och servicebostäder ARBETSRAPPORT 2014:4

Fokus Hälsa. Erfarenheter och goda exempel från hälsofrämjande arbete i grupp- och servicebostäder ARBETSRAPPORT 2014:4 Fokus Hälsa Erfarenheter och goda exempel från hälsofrämjande arbete i grupp- och servicebostäder ARBETSRAPPORT 2014:4 Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte

Läs mer

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand Ida Gråhed, hälsopedagog Health Statistics and Informatics Deaths

Läs mer

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor Mat och cancer 25 januari 2017 Liselotte Schäfer Elinder, docent Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Institutionen för folkhälsovetenskap,

Läs mer

Hälsofrämjande gruppbostad

Hälsofrämjande gruppbostad Hälsofrämjande gruppbostad Planering, genomförande och utvärdering av ett hälsofrämjande program RAPPORT 2013:5 Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte att uppge

Läs mer

Projektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad

Projektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad SIG1000, v4.0, 2012-09-24 1 (8) 2015-02-12 Elisabeth Rågård Projektledare Omsorgen för funktionsnedsatta 070-429 07 25 elisabeth.ragard@sigtuna.se Projektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad Bakgrund:

Läs mer

Hälsofrämjande gruppbostad

Hälsofrämjande gruppbostad MANUAL Hälsofrämjande gruppbostad Ett program för att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder och servicebostäder Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) etablerades 2012 i samband

Läs mer

Jämlikhet i hälsa är det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik. Det innebär att alla människor ska ha likvärdiga möjligheter att uppnå bästa

Jämlikhet i hälsa är det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik. Det innebär att alla människor ska ha likvärdiga möjligheter att uppnå bästa Jämlikhet i hälsa är det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik. Det innebär att alla människor ska ha likvärdiga möjligheter att uppnå bästa möjliga hälsa. Vi vet idag att personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Uppmuntra till bra måltider Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Livsmedelsverket, oktober 2012 Grafisk form: ConForza Tryck: Edita Västra Aros AB, Västerås 2012 ISBN

Läs mer

Behov av hälsofrämjande insatser för unga vuxna med utvecklingsstörning - hur kommer vi vidare? Eva Flygare Wallén, PhD Karolinska Institutet

Behov av hälsofrämjande insatser för unga vuxna med utvecklingsstörning - hur kommer vi vidare? Eva Flygare Wallén, PhD Karolinska Institutet Behov av hälsofrämjande insatser för unga vuxna med utvecklingsstörning - hur kommer vi vidare? Eva Flygare Wallén, PhD Karolinska Institutet Mat, måltider och intellektuell funktionsnedsättning Möjligheter

Läs mer

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. KARL ANTON FORSBERG Ssk, Med.dr Möjlighetens metoder,

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Vad menar vi med ett innovationssystem?

Vad menar vi med ett innovationssystem? Vad menar vi med ett innovationssystem? 1 Teknisk specifikation SIS-CEN/TS 16555-1:2013 Ett ledningssystem för innovation är en vägledning för en organisation för att leda och organisera innovation Kan

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi

Läs mer

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Praktik & Forskning Anna-Carin Hällgren, Magdalena Sundqvist & Rickard Garvare 2011-11-30 Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna

Läs mer

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Folkhälsomyndigheten Ny myndighet från 1 jan 2014 Nya ansvarsområden för Folkhälsomyndigheten efter 1 juli 2015

Folkhälsomyndigheten Ny myndighet från 1 jan 2014 Nya ansvarsområden för Folkhälsomyndigheten efter 1 juli 2015 Folkhälsomyndigheten Ny myndighet från 1 jan 2014 Nya ansvarsområden för Folkhälsomyndigheten efter 1 juli 2015 Utbildningsdag om barnvaccinationsprogrammet i Eskilstuna sept 2015 Ann Lindstrand Enheten

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på!

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på! Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. 19-25 april, 2010. Häng på! Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk

Läs mer

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,

Läs mer

världens friskaste barn

världens friskaste barn världens friskaste barn En frisk generation vill att Sverige ska ha världens friskaste barn. INSAMLINGSSTIFTELSEN EN FRISK GENERATION Insamlingsstiftelsen En frisk generation startade 2011. Syftet är att

Läs mer

Vad jag ska prata om

Vad jag ska prata om Agneta Hörnell, professor Institutionen för kostvetenskap Umeå universitet Skollunchens betydelse för hälsa och inlärning vad vet vi egentligen? Föreläsning på Livsmedelsverkets Branschdagar i Stockholm

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Företagskultur ACTIVE LANDVETTER AB

Företagskultur ACTIVE LANDVETTER AB Företagskultur ACTIVE LANDVETTER AB Till alla medarbetare på Active Denna handbok skall fungera som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet. Den skall hjälpa oss att utveckla medarbetaren och Active. Den

Läs mer

Förankring av handlingsplaner ska det verkligen vara nödvändigt? Uppdrag Psykisk Hälsa Fredrik Lindencrona

Förankring av handlingsplaner ska det verkligen vara nödvändigt? Uppdrag Psykisk Hälsa Fredrik Lindencrona Förankring av handlingsplaner ska det verkligen vara nödvändigt? Uppdrag Psykisk Hälsa Fredrik Lindencrona Upplägg Forskning och beprövad erfarenhet bakom förankringstanken Konkreta exempel: Stockholm

Läs mer

Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme

Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme Edvardsson K, Garvare R, Eurenius E, Ivarsson A, Lindkvist M, Mogren I, Small R, Nyström ME Salut-satsningen

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

MANUAL. En frisk skolstart ett program för att främja bra mat- och rörelsevanor hos barn i förskoleklass

MANUAL. En frisk skolstart ett program för att främja bra mat- och rörelsevanor hos barn i förskoleklass MANUAL En frisk skolstart ett program för att främja bra mat- och rörelsevanor hos barn i förskoleklass Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins manualer och rapporter, men glöm inte

Läs mer

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Nordiska folkhelsekonferensen 27 augusti Jenny Sydhoff Programansvarig Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom Hälsofrämjande arbetsplatser Sara Brännström, ergonom 16 hälsoprojekt Plastex AB Trelleborg Sealing Solutions EU-projekt Friskare arbetsplatser (9 arbetsplatser) Skellefteå Kraft European Minds Fritidskontoret

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Stöd för analys och handlingsplan

Stöd för analys och handlingsplan Stöd för analys och handlingsplan En central del av Regeringen och SKL:s överenskommelse inom området psykisk o-/hälsa för 2016-2018 utgörs av att huvudmännen (landstingen och kommunerna) får medel för

Läs mer

Om att skapa goda livsmiljöer

Om att skapa goda livsmiljöer Om att skapa goda livsmiljöer Bostadsområdet en stödjande miljö Ohälsan i samhället ökar och det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Eftersom bostadsområdet är en plats där människor tillbringar

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (14) Medarbetarundersökning 2016 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän): 1875 av

Läs mer

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre

Läs mer

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

Senior alert gör skillnad. Susanne Lundblad och Viktoria Loo Qulturum, Landstinget i Jönköping

Senior alert gör skillnad. Susanne Lundblad och Viktoria Loo Qulturum, Landstinget i Jönköping Senior alert gör skillnad Susanne Lundblad och Viktoria Loo Qulturum, Landstinget i Jönköping Q 300 000 Bättre liv för sjuka äldre Lika vård och omsorg Preventivt istället för reaktivt Strategiskt, långsiktigt

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Vad vet vi om aktivitet och välbefinnande hos personer med psykisk ohälsa? Tydligt samband mellan tillfredsställande

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

En frisk skolstart. Föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor i förskoleklass RAPPORT 2014:8

En frisk skolstart. Föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor i förskoleklass RAPPORT 2014:8 En frisk skolstart Föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor i förskoleklass RAPPORT 2014:8 Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder,

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Målgrupp Syfte Innehåll

Målgrupp Syfte Innehåll Hur kan skolans hälsofrämjande arbete samordnas och stärkas genom modellen Hälsoråd? Samordnarutbildningen är till för dig som vill förbättra och utveckla det hälsofrämjande arbetet på skolan genom modellen

Läs mer

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg DET HÅLLBARA LEDARSKAPET Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg charlotte.rawall@pbm.se AGENDA Arbetsmiljöforskning om friska arbetsplatser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Läs mer

Fysisk aktivitet och äldre

Fysisk aktivitet och äldre Fysisk aktivitet och äldre Kunskap, inspiration och exempel från tidigare och pågående uppdrag Therese Räftegård Färggren Eva Söderberg 2011-12-04 Sid 1 Hälsosamt åldrande 2011-12-04 Sid 2 Åldrandets fyra

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2

Läs mer

Målgrupp Syfte Innehåll

Målgrupp Syfte Innehåll Hur kan skolans hälsofrämjande arbete samordnas och stärkas genom modellen Hälsoråd? Samordnarutbildningen är till för dig som vill förbättra och utveckla det hälsofrämjande arbetet på skolan genom modellen

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse INLEDNING Beslutad av styrgrupp 009-06-10 Verksamhetsberättelse En lättare Framtid 008 Historik Antalet barn och vuxna med övervikt har ökat konstant de senaste decennierna och nämns som ett av de snabbast

Läs mer

FaR fysisk aktivitet på recept

FaR fysisk aktivitet på recept FaR fysisk aktivitet på recept Hur kan det bidra till förbättrad hälsa för personer med psykisk ohälsa och/eller intellektuell funktionsnedsättning? Eva Flygare Wallén, Ph.D Kunskapsteam för implementering

Läs mer

Årsredovisning av åtagande inom strategisk plan.

Årsredovisning av åtagande inom strategisk plan. Årsredovisning av åtagande inom strategisk plan. Tillväxt Karlstads kommun ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse. Kommunens

Läs mer

Metodkomponenter/Insatser och genomförande

Metodkomponenter/Insatser och genomförande Metod/Insatser och nde Steg 1 - Undersöka behov och förutsättningar Finns det ett upplevt behov (av tobaksförebyggande insatser på skolan)? Finns insikt om att förändring krävs (att nuvarande arbetssätt/förhållningssätt

Läs mer

Lönestrategi 2016-2018

Lönestrategi 2016-2018 LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens

Läs mer

Folkhälsoplan 2014 och budget

Folkhälsoplan 2014 och budget Folkhälsoplan 2014 och budget Dokumenttyp Folkhälsoplan och budget 2014 Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsorådet /Susanne Hafstad Antagen av Folkhälsorådet 2013-11-29 Revisions datum Förvaltning

Läs mer

Medarbetarundersökning Avdelning: SOK SVO

Medarbetarundersökning Avdelning: SOK SVO Medarbetarundersökning 2015 Avdelning: Motivation eller bra bra Väsby Mitt känns meningsfullt 0% 1% 2% 31% 65% 295 90 90 89 Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga 1% 16% 42% 37% 295 77 79 80 Jag ser

Läs mer

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Hälsosamma Matvanor Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Material anpassat för personer med nedsatt kognitiv förmåga (och alla andra) Syfte Temagrupp matvanor

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Hur vända den negativa vaccinationstrenden?

Hur vända den negativa vaccinationstrenden? Hur vända den negativa vaccinationstrenden? Åke Örtqvist Smittskyddsläkare SLL Sidan 1 Procent Problem Sjunkande vaccinationstäckning/antal hos 65+ Andel pensionärer vaccinerade mot influensa 80 70 60

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. / Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT

Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT Arbetsgruppen för Implementering av Barnhälsovårdens nationella program Syfte med enkäten: Mål: Kartläggning av nuläget gällande

Läs mer

Verksamhetsnära arbete

Verksamhetsnära arbete Verksamhetsnära arbete Deltagit i arbetsplatsträffar på boenden Lärt känna verksamheten Fått stor inblick i hur enheternas arbete fungerar Lärt känna de boendes behov och problematik Handledning och utbildning

Läs mer

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.

Läs mer

Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa. Annica Öhrn & Eva Granfeldt

Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa. Annica Öhrn & Eva Granfeldt Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa Annica Öhrn & Eva Granfeldt Det hänger ihop. Patientsäkerhet Kvalitetsoch förbättrings -arbete Arbetsmiljö 2 Systematiskt patientsäkerhets- och

Läs mer

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.

Läs mer

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2016 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 45436, 104 31 Stockholm ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2016 Stockholm maj 2017 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden

Läs mer

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning Lönekriterier för sjukgymnaster och arbetsterapeuter ÖSTERSUND VÅRD- OCH OMSORGS- FÖRVALTNINGEN Generella utgångspunkter för lönebildning Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren

Läs mer

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet? HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet? Pia Lindeskog Global burden of disease, Sweden 2015 Sid 2. 2017-06-19

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Regeringsuppdrag

Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Regeringsuppdrag Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Regeringsuppdrag 2010-2015 En åldrande befolkning - möjligheter och utmaningar för samhället Regeringsuppdraget Ge landsting och kommuner kunskap och inspiration

Läs mer

FOKUS HÄLSA. Stöd för arbete kring mat, rörelse och hälsa i gruppbostaden

FOKUS HÄLSA. Stöd för arbete kring mat, rörelse och hälsa i gruppbostaden FOKUS HÄLSA Stöd för arbete kring mat, rörelse och hälsa i gruppbostaden 372124 Omslag.indd 4 12-04-23 13.41.31 FOKUS HÄLSA Stöd för arbete kring mat, rörelse och hälsa i gruppbostaden HÄLSA I GRUPPBOSTADEN

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och

Läs mer

Skapa kreativa och innovativa testorganisationer. Staffan Iverstam, QualityMinds

Skapa kreativa och innovativa testorganisationer. Staffan Iverstam, QualityMinds Skapa kreativa och innovativa testorganisationer Staffan Iverstam, QualityMinds Kort om mig Staffan Iverstam, QualityMinds Civilekonom som arbetat med affärsutveckling och e-butiker. IT-konsult sedan 2001

Läs mer

Hur påverkar kontorets utformning prestation och hälsa?

Hur påverkar kontorets utformning prestation och hälsa? Högskolan i Gävle Hur påverkar kontorets utformning prestation och hälsa? Vilken betydelse har återhämtning i dagens arbetsliv, där många är ständigt uppkopplade till sitt arbete? FoU-projekt i samarbete

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Barn och stress en interventionsstudie 2005-2006

Barn och stress en interventionsstudie 2005-2006 Barn och stress en interventionsstudie 2005-2006 Projektgrupp Annika Lagerstrand - Sjukgymnast Lena Backstig Folkhälsosekreterare Håkan Steiring Folkhälsosekreterare Marian Jansson Skolläkare Ulla Rydå

Läs mer