Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod
|
|
- Britt-Marie Jansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod Helena Bergström, folkhälsovetare, Med.Dr. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Stockholms läns landsting
2 2 Bakgrund Vanligt med obalanserat matintag, med för lite frukt och grönsaker % Mer vanligt med undervikt, övervikt och fetma Bergström m.fl. Hälsofrämjande gruppbostad, Kark m.fl. Övervikt och fetma i ett befolkningsperspektiv. 2011
3 3 Hälsofrämjande gruppbostad Studiecirkel för personal Studiecirkel för boende Hälsoombud inkl. nätverksträffar
4 4 Forskningsstudie 1 Baslinje 30 bostäder 130 deltagare Intervention 14 bostäder 64 deltagare Kontrollgrupp 16 bostäder 66 deltagare Eftermätning 30 bostäder 129 deltagare månad 1 månad 12-16
5 5 Detta studerade vi: Vikt Midjemått Matvanor Personalens arbetsrutiner Längd Fysisk aktivitet Tillfredsställelse med livet
6 6 Effekt av programmet Signifikant förbättring Personalens arbetsrutiner Fysisk aktivitet Ingen signifikant förändring BMI Midjemått Matvanor Tillfredsställelse med livet
7 7 Forskningsstudie 2 Fokus Hälsa en studie i 8 kommuner En komponent: Fokus Hälsa En samordnare i varje kommun Studiecirkel för personal
8 8 Forskningsstudie 2 Baslinje 8 kommuner 84 bostäder Intervention 5 kommuner 53 bostäder Jämförelsegrupp 3 kommuner 31 bostäder Eftermätning 8 kommuner 84 bostäder månad 1 månad 12-16
9 9 Effekt av Fokus Hälsa Signifikant förbättring Personalens arbetsrutiner Delområde: Allmänt hälsofrämjande arbete Delområde: Fysisk aktivitet Ingen signifikant förändring Delområde: Mat och måltider
10 10 Slutsats effektutvärderingen Metoden är effektiv för att förbättra arbetsrutiner och fysisk aktivitet Metoden är inte effektiv för att förbättra matvanor Behov av ytterligare stöd och utvecklingsarbete!
11 11 Hur fungerar det att arbeta med Hälsofrämjande gruppbostad? Elinor Sundblom, nutritionist, folkhälsovetare Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Livsmedelsverkets branschdagar 2014
12 12 Processutvärdering studie 1 Syfte: Att undersöka enhetschefers och hälsoombuds erfarenheter av genomförandet av programmet Intervjuer med 13 hälsoombud och 8 enhetschefer Inspelade intervjuer Innehållsanalys
13 13 Viktiga faktorer vid implementeringen Programmets egenskaper Stödja motivation till förändring Individuellt engagemang Organisationens kapacitet Influenser från samhället Relevans och upplevt behov Kompetens och intresse bland personal Arbetsrutiner Lokala policys och sanktionering Ett flexibelt och deltagarstyrt tillvägagångssätt De boendes förmågor och intresse Ekonomiska och personella resurser Tillgänglighet till hälsosam miljö Extern input till personal och boende Attityder bland gode män och anhöriga Arbetsklimat och ledarskap Trender och budskap i media Stöd och förberedelse
14 Förutsättningen är ju att det finns en motivation, och att alla inte ska vara lika motiverade, utan att det finns ett par stycken som kan..man kan inte som chef bestämma att det här ska ni göra, måste finnas en motivation till sånt här arbete i personalgruppen (Enhetschef) 14
15 När vi började med projektet, då tyckte jag det var väldigt tungt en stund men sen så ställde sig kommunen bakom och då vart det mera då kom ju chefen in i det hela och... Just att dom ställer sig bakom och att vi måste jobba, och då kan ju ingen säga att det där kan ju ni hålla på med (Hälsoombud) 15
16 16 Processutvärdering studie 2 Syfte: Att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer för att arbeta med studiecirkeln Totalt 15 intervjuer med diskussionsledare, samordnare och chefer
17 17 Viktiga faktorer i implementering av studiecirkeln Behov av stödjande struktur och nyckelpersoner med handlingsutrymme Studiecirkelns egenskaper Förutsättningar hos personalen Organisationens kapacitet Externt stöd Relevans Upplevda behov Arbetsklimat Inspiration och stöd Användbarhet Engagemang och intresse Organisation av arbetet Kommunens ansvar Möjlighet till anpassning Diskussionsledarnas kompetens En stödjande samordnare Resurser
18 Det är ju positivt att ha en sådan för jag menar det blir ju lite mer att man, jaha och det glöms inte bort och så. För det, jag tror det är viktigt med kost och hälsan och jag tror att skulle man inte ha henne så tror jag mycket mer skulle rinna ut i sanden. Diskussionsledare A 18
19 19 Slutsatser processutvärderingen Viktigt att stödja motivation till förändring på alla nivåer i organisationen. Utbilda och förbereda personal i god tid innan start Informera politiker, betona kommunens ansvar Den onödig ohälsan kan förebyggas Prioriteringar och att använda utvärderade metoder
20 20 Manual och material För personal På gång För projektledning i kommunen För boende
Fokus Hälsa. Erfarenheter och goda exempel från hälsofrämjande arbete i grupp- och servicebostäder ARBETSRAPPORT 2014:4
Fokus Hälsa Erfarenheter och goda exempel från hälsofrämjande arbete i grupp- och servicebostäder ARBETSRAPPORT 2014:4 Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte
Läs merAtt främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier
Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand Ida Gråhed, hälsopedagog Health Statistics and Informatics Deaths
Läs merEn frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor
En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor Mat och cancer 25 januari 2017 Liselotte Schäfer Elinder, docent Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Institutionen för folkhälsovetenskap,
Läs merProjektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad
SIG1000, v4.0, 2012-09-24 1 (8) 2015-02-12 Elisabeth Rågård Projektledare Omsorgen för funktionsnedsatta 070-429 07 25 elisabeth.ragard@sigtuna.se Projektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad Bakgrund:
Läs merHälsofrämjande gruppbostad
Hälsofrämjande gruppbostad Planering, genomförande och utvärdering av ett hälsofrämjande program RAPPORT 2013:5 Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte att uppge
Läs merPrevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Läs merHälsofrämjande gruppbostad
MANUAL Hälsofrämjande gruppbostad Ett program för att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder och servicebostäder Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) etablerades 2012 i samband
Läs merJämlikhet i hälsa är det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik. Det innebär att alla människor ska ha likvärdiga möjligheter att uppnå bästa
Jämlikhet i hälsa är det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik. Det innebär att alla människor ska ha likvärdiga möjligheter att uppnå bästa möjliga hälsa. Vi vet idag att personer med funktionsnedsättning
Läs merUppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder
Uppmuntra till bra måltider Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Livsmedelsverket, oktober 2012 Grafisk form: ConForza Tryck: Edita Västra Aros AB, Västerås 2012 ISBN
Läs merAtt främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.
Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. KARL ANTON FORSBERG Ssk, Med.dr Möjlighetens metoder,
Läs merBehov av hälsofrämjande insatser för unga vuxna med utvecklingsstörning - hur kommer vi vidare? Eva Flygare Wallén, PhD Karolinska Institutet
Behov av hälsofrämjande insatser för unga vuxna med utvecklingsstörning - hur kommer vi vidare? Eva Flygare Wallén, PhD Karolinska Institutet Mat, måltider och intellektuell funktionsnedsättning Möjligheter
Läs merProjektet för mat- och måltidsinspiration Maria Tladi Granquist Kostvetare, Utvecklingsledare Norrköpings kommun
2018-09-06 Projektet för mat- och måltidsinspiration Maria Tladi Granquist Kostvetare, Utvecklingsledare Norrköpings kommun Norrköpings kommun 11 400 arbetar i Norrköpings kommun 4 200 medarbetare inom
Läs merÖvervikt och fetma bland barn vad kan och bör elevhälsan göra?
1 SEMINARIUM 5 DECEMBER 2018 Övervikt och fetma bland barn vad kan och bör elevhälsan göra? Samlade presentationer från samtliga föreläsningar: HPÖ 2016 2020, vad görs och aktuella siffror från Stockholms
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2017-2018 Vi är sedan 2008 en riksorganisation för ungas psykiska och fysiska hälsa. Vi står upp för att varje barn och ung person har rätt till en god fysisk och psykisk hälsa. Vi ser
Läs merPRIORITERA MATEN - PRIOMAT
PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK
Läs merImplementering, uppföljning och förbättringsarbete.
Implementering, uppföljning och förbättringsarbete www.uppdragpsykiskhalsa.se Vilka är vi i rummet idag? Presentera kort: Namn, organisation Hur du idag kommer i kontakt med utveckling och uppföljning
Läs merStrategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Läs merProjektet Liv & Rörelse
Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter
Läs merFolkhälsoplan 2014 och budget
Folkhälsoplan 2014 och budget Dokumenttyp Folkhälsoplan och budget 2014 Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsorådet /Susanne Hafstad Antagen av Folkhälsorådet 2013-11-29 Revisions datum Förvaltning
Läs merNya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd
Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,
Läs merEn arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.
En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning
Läs merLärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel
Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Praktik & Forskning Anna-Carin Hällgren, Magdalena Sundqvist & Rickard Garvare 2011-11-30 Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna
Läs merFolkhälsomyndigheten Ny myndighet från 1 jan 2014 Nya ansvarsområden för Folkhälsomyndigheten efter 1 juli 2015
Folkhälsomyndigheten Ny myndighet från 1 jan 2014 Nya ansvarsområden för Folkhälsomyndigheten efter 1 juli 2015 Utbildningsdag om barnvaccinationsprogrammet i Eskilstuna sept 2015 Ann Lindstrand Enheten
Läs mervärldens friskaste barn
världens friskaste barn En frisk generation vill att Sverige ska ha världens friskaste barn. INSAMLINGSSTIFTELSEN EN FRISK GENERATION Insamlingsstiftelsen En frisk generation startade 2011. Syftet är att
Läs merUppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på!
Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. 19-25 april, 2010. Häng på! Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk
Läs merORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?
ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger
Läs merUtvärdering av en arbetsmiljöintervention på organisationsnivå inom en kommun
Utvärdering av en arbetsmiljöintervention på organisationsnivå inom en kommun Emma Cedstrand, leg psykolog/doktorand Karolinska institutet Handledare: Gun Johansson, Anna Nyberg, Lotta Dellve, Theo Bodin
Läs merBefolkningsinriktade hälsosamtal
Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013
Läs merAtt hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?
Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Vad vet vi om aktivitet och välbefinnande hos personer med psykisk ohälsa? Tydligt samband mellan tillfredsställande
Läs merImproving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme
Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme Edvardsson K, Garvare R, Eurenius E, Ivarsson A, Lindkvist M, Mogren I, Small R, Nyström ME Salut-satsningen
Läs merHälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset
Hälsosamma Matvanor Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Material anpassat för personer med nedsatt kognitiv förmåga (och alla andra) Syfte Temagrupp matvanor
Läs merEva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr
Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk
Läs merVad jag ska prata om
Agneta Hörnell, professor Institutionen för kostvetenskap Umeå universitet Skollunchens betydelse för hälsa och inlärning vad vet vi egentligen? Föreläsning på Livsmedelsverkets Branschdagar i Stockholm
Läs merFolkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande
Läs merFörslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting
Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se
Läs merProjekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö
Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre
Läs merVarför har vi en cafeteriapolicy?
Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi
Läs merKan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?
Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Nordiska folkhelsekonferensen 27 augusti Jenny Sydhoff Programansvarig Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting
Läs merVerksamhetsberättelse
INLEDNING Beslutad av styrgrupp 009-06-10 Verksamhetsberättelse En lättare Framtid 008 Historik Antalet barn och vuxna med övervikt har ökat konstant de senaste decennierna och nämns som ett av de snabbast
Läs merSå gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy
Sid 1 (6) 2018-03-20 Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy Gävle kommun Kommunledningskontoret 801 84 Gävle Besök Drottninggatan 22 Kundtjänst 026-17 80 00 Fax 026-12 54 56 gavle.kommun@gavle.se
Läs merÖvergripande. Hälsofrämjande. Målområde Mål Mått Mätfrekvens Källa
Hälsofrämjande Utfallsmål Övergripande utfallsmål Sammanställning av mål och indikatorer Övergripande utfallsmål för HPÖ och utfalls-, process- och intentionsmål för de tre strategierna hälsofrämjande,
Läs merMAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merVarför har vi en cafeteriapolicy?
Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar
Läs merUtbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt
Läs merSenior alert gör skillnad. Susanne Lundblad och Viktoria Loo Qulturum, Landstinget i Jönköping
Senior alert gör skillnad Susanne Lundblad och Viktoria Loo Qulturum, Landstinget i Jönköping Q 300 000 Bättre liv för sjuka äldre Lika vård och omsorg Preventivt istället för reaktivt Strategiskt, långsiktigt
Läs merMANUAL. En frisk skolstart ett program för att främja bra mat- och rörelsevanor hos barn i förskoleklass
MANUAL En frisk skolstart ett program för att främja bra mat- och rörelsevanor hos barn i förskoleklass Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins manualer och rapporter, men glöm inte
Läs merChristin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor
Läs merPRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE
PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE VAD KAN VI GÖRA FÖR ERT FÖRETAG? Psykisk ohälsa är ett växande problem. Psykisk ohälsa är ett stort problem på många arbetsplatser och medför höga
Läs merMAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merHur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut
Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till
Läs merLärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare
Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Rickard Garvare Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna i deras vardagliga samspel med barnet..genom att ta tillvara och stärka
Läs merFilmen Hotell Vistet.
Filmen Hotell Vistet https://www.youtube.com/watch?v=cog3brzm9vm Patienthotell- framtidens nya vårdform som tar tillvara på det friska Bedrivs utifrån ett traditionellt hotellkoncept Erbjuder medicinsk
Läs merHjärnkoll förändrar attityder
Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merPlan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro
Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro Plan Diarienummer: KS 2015/1997 Dokumentansvarig: Hr-chef Beredande politiskt organ: Personal- och näringslivsutskottet Beslutad av: Kommunstyrelsen
Läs merHälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)
Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merUtbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt
Läs merMetodkomponenter/Insatser och genomförande
Metod/Insatser och nde Steg 1 - Undersöka behov och förutsättningar Finns det ett upplevt behov (av tobaksförebyggande insatser på skolan)? Finns insikt om att förändring krävs (att nuvarande arbetssätt/förhållningssätt
Läs merÄr Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT
Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT Arbetsgruppen för Implementering av Barnhälsovårdens nationella program Syfte med enkäten: Mål: Kartläggning av nuläget gällande
Läs merProgram för verksamhetsutvecklare
www.frontleaders.se Program för verksamhetsutvecklare Verksamhetsutveckling Att utveckla en verksamhet kräver engagemang, kunskap och verktyg för att ta oss från nu till framtiden. Vem är verksamhetsutvecklare?
Läs merLönestrategi 2016-2018
LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker
Läs merStöd för analys och handlingsplan
Stöd för analys och handlingsplan En central del av Regeringen och SKL:s överenskommelse inom området psykisk o-/hälsa för 2016-2018 utgörs av att huvudmännen (landstingen och kommunerna) får medel för
Läs merVad menar vi med ett innovationssystem?
Vad menar vi med ett innovationssystem? 1 Teknisk specifikation SIS-CEN/TS 16555-1:2013 Ett ledningssystem för innovation är en vägledning för en organisation för att leda och organisera innovation Kan
Läs merFöretagskultur ACTIVE LANDVETTER AB
Företagskultur ACTIVE LANDVETTER AB Till alla medarbetare på Active Denna handbok skall fungera som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet. Den skall hjälpa oss att utveckla medarbetaren och Active. Den
Läs merSamband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.
Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:
Läs merHälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom
Hälsofrämjande arbetsplatser Sara Brännström, ergonom 16 hälsoprojekt Plastex AB Trelleborg Sealing Solutions EU-projekt Friskare arbetsplatser (9 arbetsplatser) Skellefteå Kraft European Minds Fritidskontoret
Läs merGrunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Läs merSamtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Hälsofrämjande levnadsvanor 1 Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa
Läs merOjämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /
Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se
Läs merUppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv
Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.
Läs merVerksamhetsnära arbete
Verksamhetsnära arbete Deltagit i arbetsplatsträffar på boenden Lärt känna verksamheten Fått stor inblick i hur enheternas arbete fungerar Lärt känna de boendes behov och problematik Handledning och utbildning
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRSLAG PÅ UPPSATS ELLER STUDENTARBETE INOM HÄLSOPROMOTION Är du intresserad av att göra en uppsats/ämnesfördjupning/litteraturstudie inom kostvetenskap eller idrottsvetenskap med fokus på hälsopromotion
Läs merSamtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i
Läs merHandlingsplan för medarbetarenkät 2015/2016
Handlingsplan för medarbetarenkät 2015/2016 Förutom det återkommande arbetet att ta fram handlingsplaner med utgångspunkt från medarbetarbetarenkätens resultat, arbetar förvaltningen långsiktigt med att
Läs merwww.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy
www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider
Läs merUtbildning för samtal om bra matvanor
Utbildning för samtal om bra matvanor Enkätundersökning för att få bättre förståelse för hur landsting och regioner utbildar sin personal i primärvården, så att de kan känna sig trygga i att stödja patienten
Läs merehälsostudier i Östergötland
Rapport från MINISTOP 2.0 och våra övriga ehälsostudier i Östergötland Vad har hänt sedan nov 2017?, professor, Pontus Henriksson, med dr, post doc Hanna Henriksson, post doc, utvecklingsledare (CVU Institutionen
Läs merMasterprogram i folkhälsovetenskap
1 Medicinska fakultetsstyrelsen Masterprogram i folkhälsovetenskap 120 högskolepoäng (hp) Nivå A LADOK VAFHÄ Undervisningsspråk Engelska Programbeskrivning Utbildningen bygger vidare på tillämpliga kunskaper
Läs merMAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Läs merUtbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merMAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merMAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Läs merMAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merSamlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät
Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät Enkäten är nu besvarad. Här ser du ditt samlade resultat och feedback, skriv gärna ut och spara det. 24 st har svarat på enkäten. Ledning och prioriteringar
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merMålgrupp Syfte Innehåll
Hur kan skolans hälsofrämjande arbete samordnas och stärkas genom modellen Hälsoråd? Samordnarutbildningen är till för dig som vill förbättra och utveckla det hälsofrämjande arbetet på skolan genom modellen
Läs merBRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika
Läs merSamverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Regeringsuppdrag
Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Regeringsuppdrag 2010-2015 En åldrande befolkning - möjligheter och utmaningar för samhället Regeringsuppdraget Ge landsting och kommuner kunskap och inspiration
Läs merEn frisk skolstart. Föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor i förskoleklass RAPPORT 2014:8
En frisk skolstart Föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor i förskoleklass RAPPORT 2014:8 Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder,
Läs merArbeta med resultatet Steg 1: Reflektera över resultat. En förberedande guide inför analys av resultat
Arbeta med resultatet Steg 1: Reflektera över resultat En förberedande guide inför analys av resultat Arbeta med resultatet Guide 1 Du är här! Guide 2 Guide 3 Reflektera över resultat Detta är ett förberedande
Läs merHANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND
SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar
Läs merFysisk aktivitet och äldre
Fysisk aktivitet och äldre Kunskap, inspiration och exempel från tidigare och pågående uppdrag Therese Räftegård Färggren Eva Söderberg 2011-12-04 Sid 1 Hälsosamt åldrande 2011-12-04 Sid 2 Åldrandets fyra
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar
Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar Total Exam Points: 14.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (Effectiveness of the Healthy Lifestyles Programme (HeLP) to prevent
Läs merPERSONALPOLICY FÖR VÅRDÖ KOMMUN
PERSONALPOLICY FÖR VÅRDÖ KOMMUN Godkänd av kommunfullmäktige 34/11.11.2010 VÅRDÖ KOMMUN - EN KOMMUN I MEDVIND För att Vårdö skall utvecklas som en framgångsrik kommun måste följande principer genomsyra
Läs merDET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg
DET HÅLLBARA LEDARSKAPET Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg charlotte.rawall@pbm.se AGENDA Arbetsmiljöforskning om friska arbetsplatser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
Läs mer