Barndialogen. De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

Transkript

1 Barndialogen De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

2 Barndialogen Varför behövs den? Barns och ungdomars hälsa är en viktig samhällsfråga med Barns bästa i fokus Barn och ungdomars problem och svårigheter kräver samverkan och kompetens från många områden Barndialogen bygger en arena för möten och utveckling av samverkan PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

3 Barndialog 1 januari 2001 Bred inbjudan till barnarbetare i landsting och kommun. Hur ser vårt system runt barn och familjer ut? Vad brister i vårdprocessen? Vilka områden behöver vi arbeta vidare med? PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

4 Barns hälsa och vård ett komplext system?

5 Prioriterade grupper Barn med koncentrationssvårigheter Barn som far illa Barns miljö och hälsa Barn och buller Barn med infektioner Barns psykiska hälsa Barn med astma och allergi Barn med övervikt PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

6 Barndialogen enkla regler Barnets och familjens behov är i fokus Faktabaserade underlag, vårdprogram och vårdplaner Vi löser problemet eller tar ansvar för överlämnandet till nästa steg PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

7 Barndialogen enkla regler Vi ger feedback till föregående steg Vi delar våra resultat av utvecklingsarbete med andra Det är systemets resultat som räknas PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

8 Övervikt och fetma bland barn och ungdom En komplex samhällsfråga som kräver samverkan mångfald uthållighet

9 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs. overweight for 5 4 person) No Data <10% 10% 14%

10 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1995 (*BMI 30, or ~ 30 lbs. overweight for 5 4 person) 10% 14% 15% 19%

11 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 2005 (*BMI 30, or ~ 30 lbs. overweight for 5 4 person) 15% 19% 20% 24% 25% 29% 30%

12

13 Fetma ett globalt och lokalt problem US Adults 2006 Jönköpings län Förskolebarn 2008 Nässjö 22,7% 10,1-13% 13,1-16% 16,1-19% 19,1-22% Gnosjö 23,4% 15-19% 20-24% 25-30% >30% Värnamo 22,9%

14 Övergripande mål En 50% minskning av övervikt och fetma bland barn och ungdom. Bevarad eller förbättrad livskvalitet

15 Strategiska mål Daglig fysisk aktivitet (minst 60 min) Stöd till amning hälsosam mat och goda matvanor Livsstil - familjens interaktion

16 Aktörer Föräldrar och barn, läkare och sjuksköterskor vid BVC, SHV samt öppna barnmottagningar, dietister, sjukgymnaster, barnmorskor, psykologer, tandläkare, folkhälsoplanerare, förskollärare, fritidsledare, rektorer, lärare, skolledare, föreningsliv och idrottsrörelse, ideella organisationer, studieförbund, näringslivet, bibliotek, kyrkor, Högskolorna i Jönköping, Rotary, m fl.

17 Processen - Våra barn Kartläggning Kompetenshöjning Metodutveckling Implementering Utvärdering Spridning

18 25,0 3-årsmedelvärden övervikt+fetma 20,0 Andel (%) 15,0 10, ,0 0,0 4-åringar Förskoleklass År 4 År 7 (el 8) Gymnasiet

19 Övervikt och fetma Förskoleklass Medelvärde av 5 år Elever födda i Jönköpings län Mullsjö 12,0% Habo 18,9% Vättern Tranås 11,1% Aneby 16,2% 10,1-13% 13,1-16% Jönköping 15,8% 16,1-19% 19,1-22% Nässjö 16,8% Eksjö 14,9% 22,1-25% Vaggeryd 16,2% Gislaved 16,7% Gnosjö 19,3% Värnamo 18,3% Sävsjö 21,1% Vetlanda 20,6%

20 Prevalens av fetma (motsvarande BMI 30) vid 4 års ålder och i förskoleklass bland pojkar födda 2000, 2001 resp. 2002

21 Resultat fysisk aktivitet och mat, årlig enkät från 2004 Förskola 73 % Fritidshem 93 % Grundskola 81 %

22 Andel förskolor med rörelselek/fysiskaktivitet inplanerad i daglig verksamhet. Länets kommuner och hela Jönköpings län Procent Aneby Gnosjö Mullsjö * Uppgifter presenteras ej 2007 pga. bortfall > 50% Habo Gislaved* Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo* Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås Länet kommuner

23

24 Andel förskolor som serverar glass mer sällan, fördelat på länets kommuner och hela Jönköpings län, april (Mer sällan innebär att glass serveras en gång i månaden eller mer sällan) Andel Aneby Gnosjö Mullsjö Habo * Uppgifter presenteras ej 2007 pga. bortfall > 50% Gislaved* Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo* Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås Länet kommuner

25 Födelsedagskalas på förskola i Habo Födelsedagsbarnet med krona på huvet får vara prins eller prinsessa för en dag, sitta på en fin stol i samlingen, välja favoritsånger, lekar mm. Barnet får ett kompiskort där kompisarna berättar positiva saker om honom/henne. Flaggan hissas!

26 Andel grundskolor med organiserad rörelselek/fysisk aktivitet (utöver idrottslektioner) i daglig verksamhet, Kommuner i Jönköpings län Andel % Aneby Eksjö Gnosjö Gislaved Habo Jönköping Mullsjö* Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet * Uppgifter presenteras ej 2009 pga. bortfall > 50%

27

28

29 Lärandeseminarier som förbättringsmetod Sätta upp mål Mätningar Påbörja kartläggning Analysera kartläggningen Ta fram problem- och förbättringsområden Gör en handlingsplan - enligt PDSA Redovisa arbetet så här långt. Lär av andra Förändringspsykologi Leda i förändring Planera nya tester Avslutning Redovisning Hur gå vidare? Hur sprida? Lärandeseminarium 1 Lärandeseminarium 2 Lärandeseminarium 3 Lärandeseminarium 4 Aktiv period I Förankra målet Påbörja mätning, ta fram egna data Kartlägg flödet och processerna Aktiv period II Börja testa förändringar Analysera under tiden Förankra förändrings - förslag Aktiv period III Fortsätt testa nya arbetssätt Genomför förändringar som testats. Förankra och sprid

30 Samhälls och kommunutbud Motivation Samarbete Priser Alt behandling för b&u som inte vill gå i gruppverksamhet Beteende - hur få pat. Att göra som vi säger? Svårigheter att samordna insatser från skola, dietist, psykolog, BUMM, VC. Tillgängligheten på onyttig mat Svårt att hitta spännande alt. på fys aktiviteter Gruppverksamhet konkurrerar med annan bra verksamhet Motivera tonåringar att börja i gruppverksamhet. Otillräcklig motivation att förändra sin livsstil Samarbetet mellan skola, föreningsliv landsting etc. kan bli bättre. Samarbetet mellan överviktiga barn och deras överv. Föräldrar Olika mottagningar. Hälsosam mat ofta dyr Pris på aktiviteter Om fetma och dess betydelse hos barn och föräldrar TV:n och datorn (dock även en möjl.) Om behovet av bra mat och fys akt hos barnen och föräldrarna. Om näringslära och beteende Patienter uteblir från planerade uppföljningar Minskad personal på BUMM. Insatser för feta barn ej prioriterat. Tid till att strukturera arbetet För lite tid till mottagning för vuxna Ensam som personal Otillräcklig tillgång till beteendebetarexpertis Måltidsstruktur Fortfarande fult att vara tjock Svårt att tala om och mår dåligt Varför kan vi inte stödja överviktiga/feta barn och föräldrar bättre? Svårt att få struktur på dagens måltider Om vilka parametrar (prover, BT etc) som är viktiga att följa. Brist på hälsosamtal med föräldrar För lite behandling för de feta barnen Föräldrars oro för utpekande (ex grupper) Alla ser inte överv. Som ett problem Otillräcklig struktur på vårt omhändertagande Dålig självkänsla hos barn och vuxna m övervikt Kunskap Personal och tid Attityder

31

32 P G S A Hälsosamtalet Barngrupper Många små tester/förändringar leder till bestående förbättring Förbättringsprocessen P G S A P G S A A P G S P G S A P G S A P G S A P G S A P G S A P G S A P G S A P G S A P G S A Utelek på dagis Fredagsmy s

33

34 Hälsokurvan Ett pedagogiskt hjälpmedel vid samtal om livsstil och hälsa. Inriktning hjärt-kärlsjd., diabetes och cancer Beteendeförändring - kontroll, stöd för livsstilsförändring Målgrupp Föräldrar till 1- åringar, Grundskolan år 4, 7 alt 8, gymnasiet år 1. Föräldrar till barn med fetma Blivande föräldrar

35

36

37 Matlagningsträffar för småbarnsfamiljer

38 Butiksbesök med dietist

39 Ungt entreprenörskap i hälsa

40

41 Träningsgrupper 7-11 och år Barnhab. o särskolan tjejgrupper Cirkusskola 5-7 år Kreativa timman Föräldraträffar praktik o teori Coach för skolor och föreningar Viktiga Kungsporten

42

43

44

45

46 Spridning av aktiviteter över tid 2004 =291 Ingen aktivitet

47 Spridning av aktiviteter över tid 2005 =291 Ingen aktivitet Planerad aktivitet Pågår (25-75%) Pågår (100%)

48 Spridning av aktiviteter över tid 2008 =329 Ingen aktivitet Planerad aktivitet Pågår (25-75%) Pågår (100%)

49 Spridning av aktiviteter över tid 2009 =339 Ingen aktivitet Planerad aktivitet Pågår (25-75%) Pågår (100%)

50 Spridning av aktiviteter över tid 2010

51 Intervention genom bred samverkan Förutsättningar Engagerad ledning Politiskt stöd Kompetenta medarbetare Lokala media Organisation Barndialogen Multiprofessionella team - genombrott Projektsamordning

52 Det krävs multipla kunskapssystem för att omsätta generell vetenskaplig evidens i praxis Välja den bästa planen Nat. riktlinjer Vårdprogram Utbildning Barndialogen Media EU-nätverk Generell vetenskaplig evidens Ledarskap Engagemang Bottom-up Top-down Lärandeseminarier + Det specifika sammanhanget Genomförd och uppmätt förbättring över tid Intervention inriktn. Mat Matvanor Fysisk aktivitet Fysisk inaktivitet Motiverande samtal Barns miljö Förskolor Grundskolor Fritidshem Folktandvård Idrottsklubbar Kyrkor Ideella org. BMI Enkäter GRIDD Matris för utvärdering After Batalden and Davidoff 2007

53 Hur ska arbetet fortsätta att utvecklas Använda resultat för fortsatt lärande och förbättring Barn och föräldrar som medaktörer Hälsoekonomisk analys IT-stöd-registrering Nationellt o internationellt samarbete Forskning och utveckling; - hur det fungerar - för vem - när - var

54 Barndialogen