Barndialogen 10 år PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

Transkript

1

2 Barndialogen 10 år PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

3 Barndialogen är Barndialogen vill på ett nytt sätt förbättra barns hälsa och förstärka barnperspektivet i enlighet med Barnkonventionen. Barndialogen är ett forum för utvecklings- och förbättringsarbete i samverkan mellan Landstinget i Jönköpings län, kommunerna i länet, en mängd samhällsaktörer samt barn och föräldrar. Snarare än att tänka sig in i ett nytt agerande tror vi på att agera oss in i ett nytt tänkande PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

4 Barndialogen De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

5 Barns hälsa och vård ett komplext system?

6 Barndialogen vill utifrån Barnkonventionen fokusera på barnets och familjens behov erbjuda rätt kompetens, nära barn och familj samordna samhällets stödfunktion för barn och föräldrar över organisationsgränser samordna insatser och lösa problem eller aktivt länka vidare i den gemensamma vårdkedjan. Varje system är perfekt byggt för att nå det resultat det presterar PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

7 Barndialogens arbetssätt är att kartlägga och mäta barns hälsa och ohälsa informera och fortbilda utveckla metoder och ta fram verktyg sprida resultat och goda exempel bygga nätverk för goda kontakter Varje system är perfekt byggt för att nå det resultat det presterar Det är hela systemets resultat som räknas PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

8 Professionell kunskap ämneskunskap personliga färdigheter värdering, etik Förbättringskunskap system variation förändringspsykologi lärandestyrt förändringsarbete + Förbättring av diagnostisering och behandling + Förbättring av processer och system i hälso- och sjukvård Ökat värde för barn och familjer

9 Barndialogens aktörer Barnavårdcentraler, familjecentraler, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Folktandvården, barn- och ungdomspsykiatrin, barnhabiliteringen, kommunens skolor och skolhälsovård, socialtjänst och fritidssektorn, idrottsrörelsen, samfund, ideella organisationer, Qulturum, Futurum, högskolorna, barn/föräldrarepresentation PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

10 Barndialogens processer Barn med astma och allergi Barns livsstil Barn och omsorgssvikt Barns miljö och hälsa Barn och buller Barn med infektioner Barn i koncentrationssvårigheter Barns psykiska hälsa Barns specifika behov Barn, kultur och hälsa Komplexa problem måste lösas i samverkan Helheten är större än summan av delarna PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

11 Fråga från Anna den 23/5 kl 13:58 Jag heter Anna Andersson och jobbar som specialpedagog i Jönköping. Jag började i februari och har hört talas om barndialogen lite grann. Det verkar väldigt intressant och utvecklande. Jag undrar om ett nytt område att samverka kring skulle kunna vara de sk "hemmasittarna", de elever som inte kommer till skolan, av olika psykiska eller sociala orsaker. Det är mycket frustrerande för alla inblandade att inte kunna nå ungdomarna och dessutom se hur dåligt de kan må. Jag har under min korta tid här upplevt att samarbetet mellan olika aktörer skulle kunna vara mycket bättre kring dessa barn. MVH Anna Andersson

12 Hej Anna Linda svarar den 23/5 kl14:08 Så roligt att du hör av dig. Det är finessen med Barndialogen att frågor kan väckas av alla. När det gäller hemmasittarna håller jag helt med dig och de är en viktig grupp i det pågående modellområdet. Vi skickar din hälsning till Marie Rahlèn. Ett särskilt aktivt arbete pågår på Flahultskolan tillsammans med SKL. Vi hörs vidare men rådgör med Mari vad som blir bäst.

13 Svar från Marie 24/5 kl 08:25 Hej Anna och Linda! Vid vår referensgrupp för verksamhetsföreträdare igår tog vi upp "hemmasittarna" i samband med att SKL undrar om vi har något program just för dessa barn och ungdomar. Det är oerhört angeläget att vi jobbar gemensamt över organisationsgränserna för att hjälpa barn och unga som inte går till skolan och som kanske inte går ut överhuvudtaget. Jag tar upp detta med berörda verksamhetschefer. Vänliga hälsningar Marie ps. jättebra med synpunkter från medarbetare närmast barnen!!!

14 Barnkonventionen Landstingets Handlingsplan Lagen om råd och stöd. Barnombud Samverkan med Rädda Barnen Barnkonsekvensanalys

15 Policydokumentet Barn som anhöriga att öka beredskapen inom vuxenvården för att uppmärksamma barn som anhöriga att öka kunskapen för att möta frågor, tankar och känslor hos barn som anhöriga att skapa riktlinjer för hur stödinsatser ska samordnas, genomföras och följas upp.

16 Barnombud ska tillsammans med övrig personal Uppmärksamma barns och ungdomars behov. Arbeta med förbättringar så att barn och ungdomar som patienter, anhöriga får ett bra omhändertagande, god tillgänglighet, åldersanpassad information mm. Fungera som stöd när misstanke om att barn missbehandlas och förmedla vart man vänder sig.

17 Obesity a global and a local problem Two examples US Adults 2006 Jönköping County Preschool Children 2007 Nässjö 22,7% 10,1-13% 13,1-16% 16,1-19% 19,1-22% Gnosjö 23,4% 15-19% 20-24% 25-30% >30% Värnamo 22,9%

18 Lärandeseminarier som förbättringsmetod Sätta upp mål Mätningar Påbörja kartläggning Analysera kartläggningen Ta fram problem- och förbättringsområden Gör en handlingsplan - enligt PDSA Redovisa arbetet så här långt. Lär av andra Förändringspsykologi Leda i förändring Planera nya tester Avslutning Redovisning Hur gå vidare? Hur sprida? Lärandeseminarium 1 Lärandeseminarium 2 Lärandeseminarium 3 Lärandeseminarium 4 Aktiv period I Förankra målet Påbörja mätning, ta fram egna data Kartlägg flödet och processerna Aktiv period II Börja testa förändringar Analysera under tiden Förankra förändrings - förslag Aktiv period III Fortsätt testa nya arbetssätt Genomför förändringar som testats. Förankra och sprid

19 Samhälls och kommunutbud Motivation Samarbete Priser Alt behandling för b&u som inte vill gå i gruppverksamhet Beteende - hur få pat. Att göra som vi säger? Svårigheter att samordna insatser från skola, dietist, psykolog, BUMM, VC. Tillgängligheten på onyttig mat Svårt att hitta spännande alt. på fys aktiviteter Gruppverksamhet konkurrerar med annan bra verksamhet Motivera tonåringar att börja i gruppverksamhet. Otillräcklig motivation att förändra sin livsstil Samarbetet mellan skola, föreningsliv landsting etc. kan bli bättre. Samarbetet mellan överviktiga barn och deras överv. Föräldrar Olika mottagningar. Hälsosam mat ofta dyr Pris på aktiviteter Om fetma och dess betydelse hos barn och föräldrar TV:n och datorn (dock även en möjl.) Om behovet av bra mat och fys akt hos barnen och föräldrarna. Om näringslära och beteende Patienter uteblir från planerade uppföljningar Minskad personal på BUMM. Insatser för feta barn ej prioriterat. Tid till att strukturera arbetet För lite tid till mottagning för vuxna Ensam som personal Otillräcklig tillgång till beteendebetarexpertis Måltidsstruktur Fortfarande fult att vara tjock Svårt att tala om och mår dåligt Varför kan vi inte stödja överviktiga/feta barn och föräldrar bättre? Svårt att få struktur på dagens måltider Om vilka parametrar (prover, BT etc) som är viktiga att följa. Brist på hälsosamtal med föräldrar För lite behandling för de feta barnen Föräldrars oro för utpekande (ex grupper) Alla ser inte överv. Som ett problem Otillräcklig struktur på vårt omhändertagande Dålig självkänsla hos barn och vuxna m övervikt Kunskap Personal och tid Attityder

20

21

22

23 Sammanfattning Gjorda förbättringsarbeten på fritidsgårdarna Mellanmål är den förändring som de flesta uppger. Mindre saft och bulle mer mjölk, bra bröd och frukt. Sänkt pris på kolsyrat vatten höjt på läsken. Grövre macka till frukost varje dag som alt till ljust bröd. Varje vecka minst en dag hembakat bröd. Flertalet fritidsgårdar har godisförbud utom på fredag. Flera gårdar säljer inte godis alls. PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

24 Framtid Ta fram en gemensam policy över hälsofrämjande aktiviteter för alla fritidsgårdar i länet? Länsnätverk för fritidsledare samt samverkanspartner med landstinget. Samtliga grupper påtalar ett behov av fortsatta utbildnings- och inspirationsträffar. Vad vill ungdomarna själva? Få med ungdomarna i arbetet. Andra områden att samtala kring är dopning, ätstörning, tobak, alkohol och snus etc. PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

25 Citat från en av deltagarna: Jag hade inga förväntningar, mer än en förhoppning om att det skulle vara givande och det har det varit. Träffarna har gett mycket och när jag vidareförmedlat har diskussionen ibland svallat med tanke på förändringarna som skett på min fritidsgård är resultatet av träffarna mkt positiva. PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

26 Psykisk hälsa barn och unga Modellområde för kommunerna Eksjö och Jönköping tillsammans med Landstinget i Jönköpings län 2010 kartläggning av flaskhalsar och hinder Prioriterade områden enligt Mål- och samverkansdokument Förändringsarbete med kompetensutveckling, implementering och spridning i länet 2011

27 Det krävs multipla kunskapssystem för att omsätta generell vetenskaplig kunskap i praxis Välja den bästa planen Nat. riktlinjer, Vårdprogram Utbildning, Barndialogen Media, Motiverande samtal Ledarskap Engagemang Bottom-up Top-down Lärandeseminarier Generell vetenskaplig kunskap Intervention Mat Matvanor Fysisk aktivitet Fysisk naktivitet Barns miljö + Det specifika sammanhanget Förskolor Grundskolor Fritidshem Folktandvård Idrottsklubbar Kyrkor Ideella org. Genomförd och uppmätt förbättring över tid BMI Enkäter GRIDD Matris för utvärdering After Batalden and Davidoff 2007

28 Tankar om BD.s utveckling svårigheter Att nå ut så att alla känner sig informerade om Barndialogens syfte och möjligheter - denna konf ett exempel Att visa på samverkan gör nytta när alla har fullt av sin vardag att lyfta blicken. Att få varandras förtroende bygga relationer tar tid. Lita på varandras goda vilja. Att ha idéer som påverkar andras sätt att arbeta - ex hälsokurvan, modellområdet. Att inse att vi är i samma lag vi måste påminna varann om för vem vi är till Teknisk lösning - att kommunicera med varann på webben och att vi alla kan vara aktiva och bidra PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

29 Tankar om BD.s utveckling... framsteg Insikten om gemensamma viktiga områden. Mer och annan kompetens infogas successivt och bidrar till förbättring. Helt nya kontaktnät skapas. När vi känner varann kan vi vid behov reagera snabbt Med tiden skapar Barndialogen en stabil grund för barnfrågor. Ju fler områden som täcks in i BD desto fler har nytta av sidan Gemensamma utbildningar och aktiviteter. Vi bidrar alla med ökad och olika kompetens (Exempel; höst-11 BK, psyk hälsa, i våras inf på förskolan och lärsem fritidsledare om ungas livsstil. Den 14/6 barnets egen kunskap om sitt funktionshinder en förutsättnig för delaktighet ) Vår gemensamma styrgrupp och kommunala processledare är en viktig markering för gemensamt ansvarstagande om barnen i länet! Att man talar väl om Barndialogen också ute i landet (SKL) När en enskild medarbetares oro för ett barn kan konkretiseras i ett systemövergripande förbättringsarbete ett mönster blir synligt, då är vi på rätt spår PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING

30 Barndialogen blickar framåt Resultatet ska leda till fortsatt lärande och förbättring. Fler barn och föräldrar som medaktörer. Hälsoekonomiska analyser. Bättre IT-stöd och registrering. Mer nationellt och internationellt samarbete. Mer forskning, strategier och åtgärder; hur det fungerar, för vem, när och var. PRIMÄRKOMMUNAL SAMORDNING