Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

Transkript

1 1 Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län Fysisk aktivitet, goda matvanor och god ljudmiljö är av stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Levnadsvanor etableras i tidig ålder och det är därför viktigt att arbeta för att främja fysisk aktivitet och goda matvanor hos barn. Skolan är en utmärkt arena för hälsofrämjande arbete då i stort sett alla barn befinner sig, äter lunch och ofta även frukost och mellanmål där. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. För barn och unga gäller följande rekommendation för fysisk aktivitet (på minst måttlig intensitetsnivå): Minst 6 minuter fysisk aktivitet varje dag rekommenderas. Aktiviteten bör inkludera både måttlig och hård aktivitet. 1 År 23 infördes följande tillägg i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94): Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. 2 Det understryker skolans roll som arena för att främja fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. Dokumentet Riktlinjer för skolluncher gavs ut av Livsmedelsverket år År 27 kom Livsmedelsverket, på uppdrag av regeringen, ut med broschyren Bra mat i skolan, ett dokument med nya riktlinjer och råd om vad som bör serveras på skolan och hur man kan arbeta med att främja goda matvanor i skolan. 4 Sedan 24 kartlägger Landstinget grundskolornas arbete med fysisk aktivitet och matvanor. I Barnmiljöhälsoenkäten som genomfördes år 23 rapporterade 28% av 12-åringarna i länet att de hade hörselproblem i form av hörselnedsättning eller öronsus. 5 Höga ljudnivåer är ofta ett problem i skolan och år 29 fanns frågor om ljudmiljö med i uppföljningen av grundskolornas hälsofrämjande arbete. Metod Information om grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö år 29 insamlades via en webbenkät. Enkäten skickades till samtliga berörda rektorer i länet, vilka fick i uppdrag att se till att enkäten besvarades. Resultat och kommentarer Den totala svarsfrekvensen för undersökningen år 29 var 71%, att jämföra med 75% förra året. Svarsfrekvensen per kommun presenteras i tabell 1. Observera att antalet grundskolor varierar kraftigt mellan kommunerna och att det är mycket få skolor i vissa kommuner. Det är viktigt ta hänsyn till detta vid tolkningen av resultatet. 1 Nordic Nutrition Recommendations. 4. uppl. Integrating nutrition and physical activity. Rapport Nord 24:13. Köpenhamn: Nordiska Rådet; SKOLFS 23:17, 18 3 Riktlinjer för skolluncher. Uppsala och Stockholm: Livsmedelsverket och Centrum för Tillämpad Näringslära/Hälsomålet; 21 4 Bra mat i skolan. Uppsala: Livsmedelsverket; Bremle G. & Carlsson N. Resultat från Barnmiljöhälsoenkäten 23. Landstinget i Jönköpings län; 26.

2 2 Tabell 1. Svarsfrekvens bland grundskolorna i undersökningen år 29, uppdelat på kommuner. Kommun Antal skolor Antal svar (%) Aneby 6 3 (5) Eksjö 9 7 (78) Gislaved (87) Gnosjö 7 6 (86) Habo 7 5 (71) Jönköping (69) Mullsjö 4 1 (25) Nässjö (78) Sävsjö 7 5 (71) Tranås 9 6 (67) Vaggeryd 11 9 (82) Vetlanda (58) Värnamo (78) Totalt (71) Fysisk aktivitet I figur 1 presenteras hur stor andel av grundskolorna i respektive kommun som svarat att deras arbetsplan innehåller riktlinjer för fysisk aktivitet. Totalt svarade 75% av skolorna i länet år 29 att arbetsplanen innehåller sådana riktlinjer, att jämföra med 82% förra året. Andelen varierar kraftigt mellan åren i många kommuner, vilket kan tyckas lite märkligt. En förklaring kan vara att olika skolor har besvarat enkäten de olika undersökningsåren, vilket kan ha speciellt stor effekt i mindre kommuner med få skolor * Uppgifter presenteras ej 29 pga. bortfall > 5% Figur 1. Andel grundskolor som angav att de har riktlinjer för fysisk aktivitet i arbetsplanen åren 24-29, uppdelat på kommuner. När det gäller huruvida fysisk aktivitet är inplanerad i den dagliga verksamheten, svarade totalt 71% av grundskolorna år 29 att så är fallet. Här finns en skillnad mellan skolor som endast har årsklasserna F-6, där 77% angav att fysisk aktivitet är inplanerad i verksamheten och skolor som har årsklasserna 6-9, där motsvarande siffra var 36%. Kommunerna skiljer sig åt i denna fråga och även

3 3 mellan de olika undersökningsåren finns tydliga skillnader (figur 2).På frågan om det finns möjlighet till extra rörelseträning för överviktiga barn svarade 63% av skolorna ja år 29. Den siffran har ökat konstant sedan undersökningarna startade, men även här var variationen mellan kommunerna stor och också inom kommunerna mellan de olika undersökningsåren (figur 3) * Uppgifter presenteras ej 29 pga. bortfall > 5% Figur 2. Andel grundskolor som angav att organiserad rörelselek/fysisk aktivitet (utöver idrottslektioner) är inplanerad i den dagliga verksamheten åren 24-29, uppdelat på kommuner * Uppgifter presenteras ej 29 pga. bortfall > 5% Figur 3. Andel grundskolor som svarade att det finns möjlighet till extra rörelseträning för överviktiga barn år 24-29, uppdelat på kommuner. Angående om det finns samverkan mellan undervisning och skolhälsovård/elevhälsa i frågor om mat, fysisk aktivitet och övervikt svarade 7% av skolorna att sådan samverkan finns. Även här är variationen mellan och inom kommunerna stor.

4 4 Matvanor När det gäller grundskolornas arbete med mat svarade totalt 75% år 29 att skolans arbetsplan innehåller riktlinjer för maten. På denna fråga varierar dock andelarna mellan och 1% i de olika kommunerna, men även inom kommunerna de olika undersökningsåren, vilket gör resultatet svårtolkat. En fråga gäller om elever (förutom fritidsbarn) har möjlighet att äta frukost på skolan. Figur 4 visar att detta var möjligt i var fjärde skola år 29. Andelen har minskat konsekvent sedan år 25 då 37% av skolorna svarade att det var möjligt för elever att äta frukost på skolan * Uppgifter presenteras ej 29 pga. bortfall > 5% Figur 4. Andel skolor som svarade att elever har möjlighet att äta frukost på skolan år 24-29, uppdelat på kommuner. Enligt dokumenten Riktlinjer för skolluncher och Bra mat i skolan är rekommendationen för vilken dryck som bör serveras till lunch lättmjölk (,5% fett) och vatten. 1,2 I tabell 2 presenteras hur stor andel av skolorna som undersökningsåren svarat att de serverar dryck i enlighet med riktlinjerna. Frågan var ställd annorlunda tidigare undersökningsår, varför endast åren redovisas. Totalt har andelen skolor som följer riktlinjerna ökat från 15-51% under perioden, men andelen är fortfarande låg och i vissa kommuner är det ingen skola som svarat att man serverar dryck i enlighet med riktlinjerna. 1 Riktlinjer för skolluncher. Uppsala och Stockholm: Livsmedelsverket och Centrum för Tillämpad Näringslära/Hälsomålet; 21 2 Bra mat i skolan. Uppsala: Livsmedelsverket; 27.

5 5 Tabell 2. Andel (%) grundskolor som serverar vatten och/eller lättmjölk (,5% fett) till lunch åren 27-29, uppdelat på kommuner. Kommun Aneby 4 67 Eksjö Gislaved Gnosjö 5 Habo Jönköping Mullsjö * Nässjö Sävsjö 6 Tranås Vaggeryd Vetlanda 6 Värnamo Totalt * Uppgifter presenteras ej 29 pga. bortfall > 5% När det gäller huruvida eleverna har möjlighet att köpa godis, läsk, glass eller kaffebröd på skolan, svarade 19 av 26 skolor som har skolår 6-9 att eleverna INTE har den möjligheten år 29. Det är ungefär samma andel som de två föregående åren. Tjugoen av 31 skolor som har skolår 6-9 svarade att eleverna har möjlighet att köpa frukt, smörgås eller yoghurt på skolan. Andelen har minskat något sedan förra året. Ljudmiljö Ljudnivån är ofta hög i skolan och i år ställdes även frågor om skolornas arbete med ljudmiljön för att minska buller. I tabell 3 visas andel skolor som arbetar aktivt med ljudmiljön. Av de skolor som svarat att de arbetar med ljudmiljön prioriterar 47 st. miljön i matsalen för sitt arbete med ljudmiljön och 39 st. prioriterar klassrummet. Tabell 3. Antal (%) grundskolor som svarade ja på frågan om de arbetar aktivt med ljudmiljön för att minska buller år 29, uppdelat på kommuner. Antal skolor som Kommun svarat på enkäten Antal ja (%) Aneby 3 3 (1) Eksjö 7 4 (57) Gislaved (85) Gnosjö 6 3 (5) Habo 5 5 (1) Jönköping 34 3 (88) Mullsjö* Nässjö 14 1 (71) Sävsjö 5 4 (8) Tranås 6 4 (67) Vaggeryd 9 5 (56) Vetlanda 11 7 (64) Värnamo (86) Totalt (77) * Uppgifter presenteras ej pga. bortfall > 5%

6 6 Sammanfattning Först och främst visar undersökningarna på väldigt varierande resultat mellan kommunerna och inom kommunerna mellan undersökningsåren. Det beror till stor del på att det är få skolor i många kommuner och en förändring eller uteblivet svar från en skola får stora effekter på resultaten. Det understryker ett behov av försiktighet i tolkningen av tabellerna och figurerna. Sammanfattningsvis finns det förbättringsutrymme både vad gäller arbetet med fysisk aktivitet och mat bland länets grundskolor. Tre fjärdedelar av grundskolorna har riktlinjer för fysisk aktivitet i sin arbetsplan och 71% har fysisk aktivitet inplanerad i den dagliga verksamheten. Dock har endast 36% av skolorna med skolår 6-9 fysisk aktivitet inplanerad. Här finns möjligheter till förbättringar, speciellt eftersom det i läroplanen finns uttryckt att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Tre fjärdedelar av grundskolorna har riktlinjer för mat i sin arbetsplan. Dock är variationen stor mellan kommunerna. Utrymme för förbättringar finns då Livsmedelsverkets råd och riktlinjer inte tycks användas i så stor utsträckning i länets skolor, baserat på vilken mjölk som serveras till lunchen. Tre fjärdedelar av grundskolorna arbetar med att förbättra ljudmiljön.