Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen

Transkript

1 Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen

2 Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen MEDDELANDE NR 2003: 44

3 EKONOMISK PRÖVNING OCH RIKTLINJER RÖRANDE RÄTTEN TILL BISTÅND INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Titel Författare Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldreoch handikappomsorgen Maj Karlsson och Margareta Johansson Beställningsadress Webbplats Kontaktperson Länsstyrelsen i Jönköpings län, Sociala avdelningen, Jönköping Telefon (v) Ethel Werning, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon , e-post ethel.werning@f.lst.se Meddelande Nr. 2003:44 ISSN ISRN LSTY-F-M 03/2003:44-SE Referens Iris Dovrén Råsbrant, Sociala avdelningen, November 2003 Upplaga 100 e. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2003

4 EKONOMISK PRÖVNING OCH RIKTLINJER RÖRANDE RÄTTEN TILL BISTÅND INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Förord På regeringens uppdrag har länsstyrelserna tillsammans med Socialstyrelsen genomfört en undersökning av om det förekommer att kommunerna inkomstprövar rätten till äldre- och handikappomsorg. En landsomfattande enkätundersökning genomfördes där man ställde frågor som även berörde förekomsten av andra lokala bestämmelser och om de inskränkte den enskildes rätt till hjälp. De biståndsinsatser som undersökts är hjälp med städning respektive inköp av dagligvaror. Vi har utifrån det material som berör Jönköpings län sökt svar på följande frågor: Förekommer det att man gör en ekonomisk prövning vid bedömning av rätten till bistånd till städning eller inköp? Förekommer det att man prövar om behovet av hjälp med städning eller inköp kan tillgodoses av personer utanför hushållet? Finns det riktlinjer eller prais beträffande omfattningen av hjälpen med städning och inköp? Finns det anledning att befara att den enskildes lagliga rätt till hjälp i hemmet äventyras av lokala regler eller prais? Resultatet av undersökningen och Länsstyrelsens bedömning redovisas i denna rapport. Iris Dovrén Råsbrant Socialdirektör Margareta Johansson Socialkonsulent

5 EKONOMISK PRÖVNING OCH RIKTLINJER RÖRANDE RÄTTEN TILL BISTÅND INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 Tillvägagångssätt 4 Resultat 5 Förekommer det att man gör en ekonomisk prövning vid Bedömning av rätten till bistånd till städning eller inköp? 5 Städning 5 Inköp av dagligvaror 5 Förekommer det att man prövar om behovet av hjälp med städning eller inköp kan tillgodoses av personer utanför hushållet? 6 Städning 6 Inköp av dagligvaror 8 Finns det riktlinjer eller prais beträffande omfattningen av hjälpen med städning och inköp? 9 Städning 9 Inköp 11 Bedömning 15 Finns det anledning att befara att den enskildes lagliga rätt till hjälp i hemmet äventyras av lokala regler eller prais? 15 Tabeller Tabell1. I vilken form erbjuder kommunen vanligtvis äldre personer hjälp med inköp av dagligvaror, om de inte anser sig klara detta själva? 5 Tabell 2. I vilken form erbjuder kommunen vanligtvis yngre personer hjälp med inköp av dagligvaror, om de inte anser sig klara detta själva? 6 Tabell 3. Om städning vanligtvis ges som bistånd; Vilka villkor måste vara uppfyllda för att äldre personer ska få hjälp med städningen? 7

6 EKONOMISK PRÖVNING OCH RIKTLINJER RÖRANDE RÄTTEN TILL BISTÅND INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Tabell 4. Om städning vanligtvis ges som bistånd; Vilka villkor måste vara uppfyllda för att yngre personer ska få hjälp med städningen? 7 Tabell 5. Om hjälp med inköp ges som bistånd; Vilka villkor måste vara uppfyllda för att en äldre person ska få hjälp? 8 Tabell 6. Om hjälp med inköp ges som bistånd; Vilka villkor måste vara uppfyllda för att en yngre person ska få hjälp? 8 Tabell 7. Finns generella riktlinjer för omfattningen av städning till äldre? 9 Tabell 8. Finns generella riktlinjer för omfattningen av städning till yngre? 9 Tabell 9. Vilken är omfattningen av städning för en ensamboende äldre person? 10 Tabell 10. Vilken är omfattningen av städning för en ensamboende yngre person? 10 Tabell 11. Vilken är frekvensen/periodiciteten av städning för en ensamboende äldre person? 10 Tabell 12. Vilken är frekvensen/periodiciteten av städning för en ensamboende yngre person? 11 Tabell 13. Finns generella riktlinjer för omfattningen av hjälp med inköp av dagligvaror till äldre? 11 Tabell 14. Finns generella riktlinjer för omfattningen av hjälp med inköp av dagligvaror till yngre? 12 Tabell 15. Får de äldre följa med personal till livsmedelsaffären om de så önskar? 12 Tabell 16. Får yngre följa med personal till livsmedelsaffären om de så önskar? 13 Tabell 17. Kan inköp av dagligvaror som regel göras i flera livsmedelsaffärer, om det finns flera affärer inom gångavstånd från den äldres bostad? 13

7 EKONOMISK PRÖVNING OCH RIKTLINJER RÖRANDE RÄTTEN TILL BISTÅND INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Tabell 18. Kan inköp av dagligvaror som regel göras i flera livsmedelsaffärer, om det finns flera affärer inom gångavstånd från den yngres bostad? 13 Tabell 19. Om generella riktlinjer saknas, hur avgörs frekvens och övriga villkor kring hjälp med inköp av dagligvaror i det enskilda fallet när det gäller äldre? 14 Tabell 20. Om generella riktlinjer saknas, hur avgörs frekvens och övriga villkor kring hjälp med inköp av dagligvaror i det enskilda fallet när det gäller yngre? 14

8 Sammanfattning Länsstyrelserna fick i regleringsbrevet för år 2002 i uppdrag att följa om det förekommer att kommuner inkomstprövar rätten till äldre- och handikappomsorg. Uppdragets genomfördes som ett samverkansprojekt mellan Socialstyrelsen och landets länsstyrelser. En landsomfattande enkätundersökning genomfördes där man ställde frågor som även berörde förekomsten av andra lokala bestämmelser och om de inskränkte den enskildes rätt till hjälp. De biståndsinsatser som har undersökts är hjälp med städning respektive inköp av dagligvaror. Eftersom policyn kan skilja sig för äldre och yngre personer tillfrågades kommunerna om respektive grupp för sig. Vi har tagit del av det material som rör Jönköpings län i syfte och söka svar på följande frågor: Förekommer det att man gör en ekonomisk prövning vid bedömning av rätten till bistånd till städning eller inköp? Förekommer det att man prövar om behovet av hjälp med städning eller inköp kan tillgodoses av personer utanför hushållet? Finns det riktlinjer eller prais beträffande omfattningen av hjälpen med städning och inköp? Finns det anledning att befara att den enskildes lagliga rätt till hjälp i hemmet äventyras av lokala regler eller prais? Socialstyrelsen gjorde en databearbetning av enkätsvaren. Länsstyrelsen fick del av det databearbetade materialet som till vissa delar kompletterades genom telefonkontakter med berörda kommuner. Ingen av länets kommuner gör någon ekonomisk prövning av rätten till äldre- och handikappomsorg. Kommunerna följer därmed lagstiftarens intentioner att den enskildes ekonomi inte får avgöra om han eller hon skall få de biståndsinsatser som han eller hon är i behov av. Flertalet kommuner prövar om någon hushållsmedlem kan utföra städning eller inköp. Några kommuner prövar även om annan än anhörig eller närstående kan hjälpa till. Det finns inget stöd i lagen för att beakta deras möjligheter att hjälpa till när man beslutar om den enskildes rätt till hjälp. De flesta kommuner har tagit fram generella riktlinjer avseende städning till äldre. Detta förekommer i mindre utsträckning rörande yngre. Av de kommuner som har riktlinjer är omfattningen av städningen oftast maimalt två rum och kök var 14:e dag men det förekommer också att man städar utifrån den enskildes behov. De kommuner som inte har några generella riktlinjer rörande städning har i regel utvecklat en handläggarprais som överensstämmer med dem som finns i andra kommuners riktlinjer. Liksom beträffande städning har de flesta kommuner tagit fram generella riktlinjer avseende inköp för äldre och i något mindre omfattning rörande inköp till yngre. Vanligtvis kan man enligt riktlinjerna få hjälp med inköp en gång per vecka. Även här har ett antal kommuner som saknar generella riktlinjer utvecklat en handläggarprais som i mycket 1

9 överensstämmer med andra kommuners riktlinjer. Det vanligaste är att man endast får hjälp med inköp i närmaste affär. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang understryka att generella riktlinjer aldrig får ta över den individuella bedömningen. Det är den enskildes behov som ska avgöra innehållet i och utformningen av insatsen. Biståndsbedömningen skall präglas av en helhetssyn och grundas på en allsidig utredning. Om de riktlinjer respektive den väl utvecklade prais som finns i kommunerna blir allt för styrande kan det innebära att den enskildes rätt till bistånd äventyras. Bakgrund Följer kommunerna lagen när äldre och funktionshindrade ansöker om hemtjänst eller har man infört egna regler för vem som ska få hjälp och hur mycket man ska ta? Under senare år har det förekommit att kommuner i samband med att man prövat rätten till insatser inom hemtjänsten vägt in huruvida den enskilde har ekonomiska möjligheter att köpa tjänsten privat. I propositionen till den nya socialtjänstlagen (2001:453), med ikraftträdande den 1 januari 2002, tar regeringen ett tydligt avstånd från en sådan prövning. Man poängterar att den enskildes ekonomi inte får avgöra rätten till stöd från samhället i form av äldreomsorg. Länsstyrelserna fick i regleringsbrevet för år 2002 i uppdrag att följa om det förekommer att kommuner inkomstprövar rätten till äldre- och handikappomsorg. Länsstyrelserna skulle bistå Socialstyrelsen, som på motsvarande sätt hade fått detta uppdrag. I regeringens proposition (Prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.) återfinns följande formulering: När det gäller bistånd i form av vård- och behandlingsinsatser, stöd och hjälp, bistånd som inte har karaktären av ekonomiskt stöd för livsföringen, blir biståndsbedömningen en annan. Enligt regeringens mening får inte den enskildes ekonomi avgöra om han eller hon skall få biståndsinsatser som han eller hon är i behov av. Äldre eller funktionshindrade människor ska inte behöva få sina biståndsbehov bedömda i relation till sin ekonomi. Enligt nuvarande 35 SoL har kommunen rätt att ta ut inkomstrelaterade avgifter för den typen av insatser. Den ekonomiska bedömningen kommer därför in vid bestämmandet av vilken avgift som den enskilde skall betala. Regeringen är oroad över den utveckling som har framskymtat från en del håll i landet där äldre människor blivit nekade hemtjänst, i främst ordinärt boende men även i särskilt boende, med hänvisning till att han eller hon har tillräckligt med pengar att bekosta t.e. städning. 2

10 Tillsammans genomförde man en nationell enkätundersökning som inte enbart behandlade inkomstprövning utan även innehöll frågor om huruvida det fanns andra lokala bestämmelser som begränsade den enskildes möjligheter att få hjälp. Vi har tagit del av det material som rör Jönköpings län för att se om det där framgår om kommunerna här inkomstprövar eller har andra regler som kan komma i konflikt med lagstiftningen. Syfte Lagen förutsätter att socialtjänsten utreder och gör en individuell bedömning av alla sökandens behov av insatser. Om det finns lokala regler, uttalade eller outtalade, får inte dessa vara så utformade att de inskränker de rättigheter som lagen ger. Vårt syfte är att se om man i vårt län äventyrar den enskildes rätt till bistånd genom lokala riktlinjer eller i prais. Socialtjänstlagen (2001:453) 4 kap. 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Vår tillsyn kan sägas gälla hur socialtjänsten inom hemtjänsten tolkar socialtjänstlagens 4 kap. 1 inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt och en skälig levnadsnivå. Vi har tidigare nämnt att det har förekommit att man prövat om den sökande har ekonomiska möjligheter att köpa tjänsten privat. Det har även framkommit att socialtjänsten ställer frågor om närstående, som inte tillhör hushållet, om dessa kan vara behjälpliga med olika sysslor. När det gäller omfattningen av eempelvis städningen har vi också fått indikationer på att man har skapat generella regler för hur ofta och hur mycket man ska städa. De biståndsinsatser som har undersökts är hjälp med städning respektive inköp av dagligvaror. Eftersom policyn kan skilja sig för äldre och yngre personer tillfrågades kommunerna om respektive grupp för sig. 3

11 Vi har koncentrerat oss på följande frågeställningar: Förekommer det att man gör en ekonomisk prövning vid bedömning av rätten till bistånd till städning eller inköp? Förekommer det att man prövar om behovet av hjälp med städning eller inköp kan tillgodoses av personer utanför hushållet? Finns det riktlinjer eller prais beträffande omfattningen av hjälpen med städning och inköp? Finns det anledning att befara att den enskildes lagliga rätt till hjälp i hemmet äventyras av lokala regler eller prais? Tillvägagångssätt Utgångspunkten för vår tillsyn är att vi hade tillgång till den nationella enkätundersökningen, som nämns ovan. Socialstyrelsen och landets länsstyrelser har tidigare samverkat kring en rikstäckande studie av socialtjänstens bistånds- och serviceinsatser för äldre. Den centrala arbetsgrupp som nu bildades utgick från en enkätundersökning som genomfördes 1997 och som finns redovisad i Hjälp till vardags kommunala riktlinjer och rättsprais inom äldreomsorgen. Efter viss omarbetning kunde man använda sig av samma enkät som Frågeställningarna som rörde inkomstprövning, kommunala riktlinjer och handläggarprais begränsades till insatserna städning och inköp. För att se om policyn skiljde sig mellan äldre och yngre kompletterades enkäten med frågor gällande personer under 65 år. Datainsamlingen genomfördes under november-december Enkäten distribuerades av Socialstyrelsen till förvaltningar med ansvar för äldre- och handikappomsorg. Länsstyrelsen i respektive län samlade in de ifyllda enkäterna och skickade in dem till Socialstyrelsen, som har stått för databearbetning av enkätsvaren. Vi har alltså inte under arbetet med denna rapport haft tillgång till enkätsvaren utan har utgått från det databearbetade materialet. Eftersom detta var ofullständigt i vissa avseenden gjordes kompletteringar via telefonkontakter med några kommuner. Samtliga kommuner i Jönköpings län besvarade enkäten. Av rikets 289 kommuner har svar inkommit från 282 kommuner. Vi försöker där det är möjligt göra jämförelser mellan vårt län och riket. I resultatredovisningen nedan har vi utgått från våra tre första frågeställningar och försöker i den avslutande bedömningen besvara frågan om det finns anledning att befara att den enskildes lagliga rätt till hjälp i hemmet äventyras av loka regler eller prais. 4

12 Resultat Förekommer det att man gör en ekonomisk prövning vid bedömning av rätten till bistånd till städning eller inköp? Städning Formerna för hur kommunerna tillhandahåller sociala tjänster kan variera. Vissa tjänster ges som service till alla som efterfrågar dem, andra ges som bistånd efter en individuell bedömning av behovet. Den inledande huvudfrågan i undersökningen fokuserade på formerna för att tillhandahålla hjälp med städning när personer vänder sig till kommunen då de inte anser sig klara denna uppgift själva. Frågan avgränsades till personer som enbart efterfrågade hjälp med städning och i vilken form de i första hand erbjöds denna hjälp från kommunen. Samtliga kommuner i Jönköpings län angav att man erbjuder hjälp med städning som bistånd efter utredning. Det gällde både för äldre och yngre personer. I riket har 95 % angivit att de förfar på samma sätt. Övriga tillhandahåller städning som service eller hänvisar i första hand till privata städfirmor. De kommuner som tillhandahåller städning som bistånd fick ange vilka villkor som ställs för att bistånd ska beviljas. Inte någon kommun i Jönköpings län gjorde någon ekonomisk prövning vid en ansökan om hjälp med städning vare sig när det gällde äldre eller yngre personer. I riket var det 11 kommuner, motsvarande fyra procent som bland villkoren angav Hon/han ska inte ha ekonomiska resurser att själv bekosta städning genom städfirma. Inköp av dagligvaror Liksom när det gäller städning kan hjälp med inköp av dagligvaror erbjudas som service eller som bistånd. Följaktligen avsåg den inledande frågan i vilken form kommunen vanligtvis erbjöd äldre personer hjälp med inköp av dagligvaror, om de inte ansåg sig klara detta själva. Tabell 1. I vilken form erbjuder kommunen vanligtvis äldre personer hjälp med inköp av dagligvaror, om de inte anser sig klara detta själva? Kommun Som bistånd efter Hänvisas till varuhemsändning utredningsprövning Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Alternativ Sävsjö Alternativ 5

13 Tranås Vaggeryd Vetlanda Alternativ Värnamo Inte någon kommun i länet angav att hjälp med inköp ges som en service utan biståndsprövning. Alla länets kommuner utom Värnamo uppger, att äldre får hjälp med inköp av dagligvaror efter biståndsprövning. Några kommuner har angivit att flera alternativ finns. Vilka dessa alternativ är, går inte att utläsa ur materialet. En kommun hänvisar till varuhemsändning. Tabell 2. I vilken form erbjuder kommunen vanligtvis yngre personer hjälp med inköp av dagligvaror, om de inte anser sig klara detta själva? Kommun Som bistånd Hänvisas till varuhemsändning Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Alternativ Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Beträffande inköp av dagligvaror till yngre personer ställdes samma fråga. Även här hänvisar Värnamo till varuhemsändning medan övriga prövar behov av bistånd. Inte någon kommun i länet tog vid biståndsprövningen hänsyn till om den enskilde hade ekonomiska resurser att själv bekosta varuhemsändning genom livsmedelsaffär. Det gällde för både äldre och yngre personer Sammanfattningsvis kan sägas att det inte görs några ekonomiska prövningar i vårt län vare sig det gäller städning eller inköp, oavsett om det är en äldre eller en yngre funktionshindrad person som söker. Förekommer det att man prövar om behovet av hjälp med städning eller inköp kan tillgodoses av personer utanför hushållet? Städning Som tidigare nämnts ges städning som bistånd efter behovsbedömning i samtliga kommuner i Jönköpings län. För att hjälp ska erbjudas förutsätts då att den enskilde inte själv kan klara städningen helt eller delvis. Till den som delar hushåll ställs ofta också 6

14 frågor om förmågan hos make/maka/sambo. Vi har här velat se om man även ställer frågor om andra närstående och deras möjligheter att bidra. Tabell 3. Om städning vanligtvis ges som bistånd; Vilka villkor måste vara uppfyllda för att äldre personen ska få hjälp med städning? Kommun Insatsen kan inte utföras av make/maka/sammanboende eller annan hushållsmedlem Insatsen kan inte utföras av annan anhörig eller närstående utom hushållet Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Tabell 4. Om städning vanligtvis ges som bistånd; Vilka villkor måste vara uppfyllda för att yngre personen ska få hjälp med städning? Kommun Insatsen kan inte utföras av make/maka/sammanboende eller annan hushållsmedlem Insatsen kan inte utföras av annan anhörig eller närstående utom hushållet Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo De flesta kommuner utreder om insatsen kan utföras av make/maka/sammanboende. Det förekommer också att man utreder om någon anhörig eller annan närstående som inte tillhör hushållet kan städa. Detta är något vanligare när det gäller yngre funktionshindrade, fem kommuner, än när det gäller äldre personer, två kommuner. 7

15 I riket är det ungefär en fjärdedel av kommunerna som utreder om det finns någon närstående utanför hushållet som kan hjälpa till att städa. Inköp av dagligvaror I tolv av kommunerna, alla utom Värnamo, var hjälp med inköp av dagligvaror en insats som i normalfallet gavs som bistånd. Alla prövar då om den enskilde helt eller delvis själv klarar att handla hem varor. Därutöver ställs ytterligare frågor runt alternativa sätt att få hem varor. Vi var även här särskilt intresserade av att se i vilken utsträckning man ställde frågor om hjälp från personer utanför hushållet. Tabell 5. Om hjälp med inköp ges som bistånd; Vilka villkor måste vara uppfyllda för att en äldre person ska få hjälp? Kommun Ej själv Kan ej utföras Kan ej utföras Varuhemsändning Annat kapabla att av hushållsmedlem av annan finns ej på beställa anhörig orten Aneby Eksjö Gislaved Hemhandling Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda När äldre personer söker hjälp prövar åtta av de tolv kommunerna om den enskilde inte är kapabel att beställa varor. Det var lika vanligt att man prövade om insatsen kunde utföras av make/maka/sammanboende eller annan hushållsmedlem. Fyra av länets kommuner prövade om det fanns annan anhörig som kunde sköta inköpen. Tabell 6. Om hjälp med inköp ges som bistånd; Vilka villkor måste vara uppfyllda för att en yngre person ska få hjälp? Kommun Ej själv Kan ej utföras Kan ej utföras Varuhemsändning Annat kapabla att av hushållsmedlem av annan finns ej på beställa anhörig orten Aneby Eksjö Gislaved Alternativ Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås 8

16 Vaggeryd Vetlanda Alternativ Precis som när det gäller äldre prövade de flesta kommunerna om yngre funktionshindrade kunde beställa hem varor. Sju kommuner prövar om insatsen kan utföras av hushållsmedlem. Fyra kommuner, uppger att prövning dessutom sker om insatsen inte kan utföras av annan anhörig eller närstående utom hushållet. Ingen kommun i länet uppger sig göra någon ekonomisk prövning. Både när det gäller städning och inköp av dagligvaror har ett antal kommuner börjat ställa frågor om huruvida behovet skulle kunna tillgodoses av personer utanför hushållet. Det gäller både när äldre och när yngre söker hjälp. Finns det riktlinjer eller prais beträffande omfattningen av hjälpen med städning och inköp? Städning Vi har tittat på om kommunerna har antagit något dokument där man anger omfattningen av den städning som normalt beviljas. Man kan tänka sig att där kan finnas uppgifter om eempelvis hur stor bostad man beviljar städning för och hur pass ofta man kommer för att städa. Även om det inte finns några officiellt antagna riktlinjer kan man tänka sig att det har utvecklats en prais bland handläggarna som i realiteten är styrande. Vi har därför även ställt frågor om detta. Tabell 7. Finns generella riktlinjer för omfattningen av städning till äldre? Kommun Ja Nej Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Tabell 8. Finns generella riktlinjer för omfattningen av städning till yngre? Kommun Ja Nej Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö 9

17 Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Åtta av länets kommuner har generella riktlinjer för yngre, medan nio uppger detta beträffande äldre. Till de kommuner som uppgav att man hade generella riktlinjer för städning, ställdes frågor om innehållet i dessa. Tabell 9. Vilken är omfattningen av städning för en ensamboende äldre person? Kommun Städning av maimalt Annat 2 rum och kök Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd - Vetlanda Mer vid behov Värnamo Nio av de tio av länets kommuner som har generella riktlinjer, uppger att städningen maimalt omfattar 2 rum och kök. En av dessa kommuner städar fler utrymmen vid behov. Tabell 10. Vilken är omfattningen av städning för en ensamboende yngre person? Kommun Städning av maimalt Annat 2 rum och kök Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Sävsjö Vaggeryd Vetlanda Efter behov Värnamo De flesta av länets kommuner, som har generella riktlinjer för yngre, uppger att städningen omfattar maimalt 2 rum och kök. Vi frågade också hur ofta man städade. Tabell 11. Vilken är frekvensen/periodiciteten av städning för en ensamboende äldre person? Kommun En gång var 14:e dag Annat Aneby Vid behov oftare Eksjö Gislaved Gnosjö Nässjö Vid behov oftare Sävsjö 10

18 Tranås Vaggeryd Vetlanda Vid behov oftare Värnamo De av länets kommuner som har generella riktlinjer, uppger att en ensamstående äldre person kan få städat var 14:e dag. Några kommuner städar vid behov oftare än var fjortonde dag s.k. mellanstädningar m.m. Tabell 12. Vilken är frekvensen/periodiciteten av städning för en ensamboende yngre person? Kommun En gång var 14:e dag Annat Aneby Eksjö Gislaved Alternativ Gnosjö Sävsjö Vaggeryd Vetlanda Efter behov Värnamo Samtliga åtta kommuner i länet som har generella riktlinjer, uppgav att det städades var 14:e dag. En kommun uppgav dessutom att man städade efter behov. I de tre kommuner, Habo, Jönköping och Mullsjö, som inte har generella riktlinjer för städning hos äldre personer har utvecklats en handläggarprais som normerar omfattning och frekvens av städningen. Denna prais innebär städning av två rum och kök var 14:e dag för en ensamstående person. Fem kommuner i länet uppgav att de inte hade några riktlinjer för städning hos äldre personer. Fyra av dessa uppgav att de hade en prais bland handläggarna som innebar att man beviljade städning av 2 rum och kök. Nässjö kommun var den kommun i länet som inte uppgav någon prais rörande omfattning och frekvens beträffande städning för yngre. Inköp Vi frågade på samma sätt om det fanns generella riktlinjer för vilken hjälp som ges med inköp av dagligvaror till äldre och yngre funktionshindrade. Tabell 13. Finns generella riktlinjer för omfattningen av hjälp med inköp av dagligvaror till äldre? Kommun Ja Nej Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö 11

19 Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Nio kommuner i Jönköpings län hade generella riktlinjer för inköp till äldre personer. I riket har 66 % av kommunerna sådana riktlinjer Tabell 14. Finns generella riktlinjer för omfattningen av hjälp med inköp av dagligvaror till yngre? Kommun Ja Nej Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Se kommuner i länet uppger sig ha generella riktlinjer för hjälp med inköp av dagligvaror till yngre, jämfört med nio kommuner för äldre personer. I fem kommuner anges riktlinjerna ett inköpstillfälle per vecka, medan en kommun, Aneby, har två tillfällen. De kommuner som uppgav att man hade generella riktlinjer för inköp tillfrågades om innehållet i dessa. Frågeställningarna med svar redovisas nedan. De generella riktlinjerna för hjälp med inköp innebar genomgående inköp maimalt en gång per vecka. I landet som helhet har en ökad restriktivitet konstaterats sedan 1997 beträffande frekvensen av inköpstillfällen per vecka. Det är ändå en fjärdedel av kommunerna i landet som säger att inköp kan ske två gånger i veckan. Tabell 15. Får de äldre följa med personal till livsmedelsaffären om de så önskar? Kommun Ja, alltid om de Ja, om behov av Nej så önskar aktivering/rehabilitering Aneby Eksjö Gislaved Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö 12

20 Tranås Vaggeryd Endast två av de kommuner i länet som hade riktlinjer rörande inköp av dagligvaror, hade en positiv inställning till att de äldre får följa med personalen till livsmedelsaffären enbart på grund av egna önskemål. Fem kommuner tillåter att de äldre får följa med personal till livsmedelsaffären utifrån ett aktiverings/rehabiliteringsbehov. Tabell 16. Får yngre följa med personal till livsmedelsaffären om de så önskar? Kommun Ja, alltid om de så önskar Ja, om behov av aktivering/rehabilitering Aneby Eksjö Gislaved Mullsjö Sävsjö Vaggeryd Fyra av de se kommuner som hade riktlinjer rörande inköp hade krav på behov av aktivering/rehabilitering för att den enskilde skulle få följa med till livsmedelsbutiken. Två kommuner gick efter den enskildes önskemål. Tabell 17. Kan inköp av dagligvaror som regel göras i flera livsmedelsaffärer, om det finns flera affärer inom gångavstånd från den äldres bostad? Kommun Nej, endast närmaste Nej, endast i en Ja, i två affärer affär affär Aneby Eksjö Gislaved Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Fem av länets kommuner uppgav, som regel, att endast den närmaste affären besöktes vid inköp. Två kommuner uppgav att inköp kan göras i två affärer. Tabell 18. Kan inköp av dagligvaror som regel göras i flera livsmedelsaffärer, om det finns flera affärer inom gångavstånd från den yngres bostad? Kommun Nej, endast i närmaste affär Nej, endast i en affär Ja, i två affärer Ja, i flera affärer Aneby Eksjö 13

21 Gislaved Mullsjö Sävsjö Vaggeryd Fyra kommuner har i sina riktlinjer begränsat inköpen till närmaste affär. Två kommuner uppger att inköp kan göras i mer än en butik. Även om det inte finns några riktlinjer antagna kan det ha utvecklats en prais bland handläggarna som är lika styrande som riktlinjer. De kommuner som inte hade riktlinjer fick besvara frågor om detta. Tabell 19. Om generella riktlinjer saknas, hur avgörs frekvens och övriga villkor kring hjälp med inköp av dagligvaror i det enskilda fallet när det gäller äldre? Kommun Inga restriktioner i det enskilda fallet Handläggarprais i det enskilda fallet Gnosjö Habo 4 ggr/månad Jönköping 4 ggr/månad Vetlanda I en av de tre kommuner i länet, som inte har generella riktlinjer har en handläggarprais utvecklats. Samma handläggarprais har Jönköping utarbetat kring de villkor för hjälp med inköp som inte finns upptagna i de generella riktlinjerna. Två kommuner har inga restriktioner. I landet som helhet har en majoritet av de kommuner som inte har riktlinjer uppgivit, att frekvens och övriga villkor avgjordes utifrån omständigheter i det enskilda fallet, men att det fanns en handläggarprais beträffande omfattning. De flesta av dessa kommuner, uppgav omfattningen rörande inköp till en gång per vecka. Denna prais överensstämmer med innehållet i de riktlinjer som övriga kommuner har. Tabell 20. Om generella riktlinjer saknas, hur avgörs frekvens och övriga villkor kring hjälp med inköp av dagligvaror i det enskilda fallet när det gäller yngre? Kommun Inga restriktioner i det enskilda fallet Handläggarprais i det enskilda fallet Gnosjö Habo 4 ggr/månad Jönköping 4 ggr/månad Nässjö Tranås 4 ggr/månad Vetlanda Tre av länets kommuner hade utvecklat en handläggarprais för hjälp med inköp som sammanfaller med innehållet i de riktlinjer redovisades från de andra kommunerna. Tre kommuner uppger sig inte ha några restriktioner. 14

22 Sammanfattningsvis kan vi konstatera att majoriteten av kommunerna har antagit riktlinjer för städning och inköp. Det är vanligare i förhållande till äldre personer än till yngre och det är vanligare när det gäller städning än inköp. Där det inte finns riktlinjer är det vanligt att en tämligen tydlig prais har vuit fram, som påverkar bedömningarna. Bedömning Finns det anledning att befara att den enskildes lagliga rätt till hjälp i hemmet äventyras av lokala regler eller prais? Den genomförda undersökningen visar att ingen av länets kommuner gör någon ekonomisk prövning av rätten till äldre- och handikappomsorg. Kommunerna följer därmed lagstiftarens intentioner att den enskildes ekonomi inte får avgöra om han eller hon skall få de biståndsinsatser som han eller hon är i behov av. Flertalet kommuner i länet prövar om städning och inköp kan utföras av någon inom hushållet. Några kommuner prövar också om annan anhörig/närstående utanför hushållet kan utföra insatsen. Lagstiftaren har ansett att makar, sambor och registrerade parters har ett ansvar gentemot varandra i olika sammanhang. Föräldrar har även ansvar för sina barn. Däremot finns inte stadgat någon skyldighet för barn att hjälpa sina föräldrar. Med makars ansvar för varandra avses normalt det gemensamma ansvar för hem och hushåll som finns makar emellan enligt 1 kap. 2 och 4 äktenskapsbalken (1987:230). Registrerat partnerskap har samma rättsverkningar som ett äktenskap enligt 3 kap. 1 lag (1994:1117) om registrerat partnerskap. Makar ska enligt äktenskapsbalken gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa. De ska fördela uppgifter och sysslor mellan sig. Bestämmelsen ger uttryck för makars gemensamma ansvar när det gäller praktiska bestyr i hemmet och med barnen. Däremot kan inte mera omfattande vårdbehov anses ligga inom vad man normalt bistår varandra med inom en familj (Nya sociallagarna, Carl Nordström & Anders Thunved, 16 uppl, Nordstedts Juridik AB 2003, sid.66). Vissa kommuner gör en anhörigprövning vid prövning av rätten till insatser i form av städning och inköp av dagligvaror. Att pröva om anhöriga eller närstående utom hushållet, kan utföra insatsen kan tolkas som att det finns en acceptans för förväntningar på anhörigas medverkan inom vård och omsorg. En sådan prövning saknar stöd i lagstiftningen. De flesta kommunerna har i likhet med landet i övrigt tagit fram generella riktlinjer. De kommuner som inte uppger sig ha generella riktlinjer har i regel utvecklat en handläggarprais. Det finns beträffande innehållet stor samstämmighet mellan de olika kommunernas riktlinjer och prais. Om det finns skriftliga policydokument är dessa självfallet mer lättillgängliga för en utomstående än en mera informell prais. Enligt 3 kap. 5 socialtjänstlagen ska socialnämndens insatser för den enskilde utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne. Lagen ger handläggaren stor frihet och möjlighet att utforma individuella lösningar. Riktlinjer och prais blir därmed av underordnad betydelse. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang understryka att generella riktlinjer aldrig får ta över den individuella bedömningen. Det är den enskildes behov som ska avgöra innehållet i och utformningen av insatsen. Biståndsbedömningen skall präglas av en helhetssyn och grundas på en allsidig utredning. 15

23 Sammanfattningsvis kan vi konstatera att inte någon kommun i Jönköpings län gör någon ekonomisk prövning vare sig när någon äldre eller yngre person ansöker om hjälp med städning eller med inköp av dagligvaror. Däremot förekommer det i flera kommuner att man prövar om behovet kan tillgodoses genom insatser från personer utanför hushållet. Likaså finns det riktlinjer respektive en väl utvecklad prais i de flesta kommunerna, som om den tillämpas stelbent kan innebära att den enskildes rätt till bistånd äventyras. 16