Har hälsan blivit mer jämlik?

Transkript

1 te rvä å Dålig trivsel på arb Fysisk inaktivitet Betungande hemarbete tmarginal en ig minst två gånger per månad ttre miljö Nedlåtande behandling Orolig för att förlora arbetet Dåligt socialt stöd Fetma Förvärvsarbetande år Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Saknar kontantmarginal Dålig trivsel på arbetet Fysisk inaktivitet Betungande hemarbete töd Nedlåtande behandling Orolig för att förlora arbetet Dåligt socialt stöd Fetma Undervikt Saknar kontantmarginal Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Dålig yttre miljö CDUST. Arbetslösa år Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Dålig yttre miljö Fetma Har hälsan blivit mer jämlik? Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Saknar kontantmarginal Samtliga år Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Rapport utgiven i samverkan mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, 1 Värmlands och Örebro län Dåligt socialt stöd a Förvärvsarbetande år Trender i självskattad hälsa från befolkningsundersökningen Liv & hälsa Anu Molarius, Inna Feldman, Fredrik Granström, Marina Kalander Blomqvist, Helena Pettersson och Sirkka Elo Förtidspensionerade år Betungande hem Fysisk i (Efte utb F Dålig trivsel på arbetet Fysisk inaktivitet Betungande hemarbete Nedlåtande behandling Orolig för att förlora arbetet Dåligt socialt stö Fetma ad Röker da Berusa Sakn

2 Rapporten är framtagen av analysgruppen: Anu Molarius Kompetenscenter för hälsa Landstinget Västmanland Inna Feldman Helena Pettersson Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Fredrik Granström FoU-enheten Landstinget Sörmland Marina Kalander Blomqvist Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland Sirkka Elo Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting Kontaktinformation: Landstinget i Uppsala län Landstinget Sörmland Synpunkter har lämnats av spridningsgrupppen: Anders Andrén, Landstinget i Värmland Thomas Falk, Örebro läns landsting Pia Milton, Landstinget i Uppsala län Monica Pärus, Landstinget Sörmland Marcus Strömgren, Landstinget Västmanland Ytterligare synpunkter har lämnats av: Helena Jansson, Örebro läns landsting Lars Hagberg, Örebro läns landsting Språkgranskats av: Leif Carlsson, Örebro läns landsting ISSN: Grafisk form: Bilooba Design, Gävle Tryck: Danagårds grafiska, Ödeshög, februari 2011 Landstingen i Uppsala (C), Sörmlands (D), Västmanlands (U), Värmlands (S) och Örebro (T) län (CDUST) har, vart fjärde år sedan år 2000, genomfört undersökningen Liv & hälsa inom ramen för det samhällsmedicinska samarbetet. Den är ett av flera underlag för planering och styrning. Resultaten presenteras i olika former och sammanhang, från muntliga redovisningar, rapporter till vetenskapliga artiklar. Författarna till denna rapport är medarbetare från hela CDUST-regionen och representerar ett brett kunskapsområde. Landstinget Västmanland Landstinget i Värmland Örebro läns landsting

3 Förord Jämlikhet i hälsa är en viktig del i de nationella målen för hälso- och sjukvården och för folkhälsan. Stora hälsoklyftor är nära förbundna med sociala förhållanden hälsans sociala bestämningsfaktorer. Exempelvis har kvinnor och män med eftergymnasial utbildning 4-5 år längre medellivslängd än kvinnor och män med enbart grundskoleutbildning. För att utforma en politik mot ohälsa behöver vi kunskap och statistik om befolkningens hälsa. Vi måste mäta och förstå problemet och bedöma effekterna av olika åtgärder. Det är först när ohälsan och ojämlikheten blir synliga som vi kan göra något åt den. Och en god hälsa på lika villkor är en betydelsefull hörnsten för samhällets ekonomi och utveckling. Denna rapport handlar om ojämlikhet i självupplevd hälsa samt trender i denna ojämlikhet över tid. Upplevelsen av den egna hälsan har visat sig vara ett bra mått på människors faktiska hälsa. Uppgifterna har hämtats ur den omfattande enkätundersökningen Liv och hälsa som genomförts åren 2000, 2004 och 2008 i landstingen i Uppsala, Sörmlands, Örebro, Västmanlands och Värmlands län. Resultaten visar att hälsan förbättrats för de flesta människor men att hälsoklyftorna samtidigt ökat mellan förvärvsarbetande och arbetslösa eller förtidspensionerade. Det är vår förhoppning att rapportens resultat används i syfte att stärka sådana strukturella och individinriktade insatser som bidrar till jämlik hälsa i hela befolkningen. Pia Milton Thomas Falk Åsa Löfvenberg Samhällsmedicin Samhällsmedicin Folkhälsa/samhällsmedicin Landstinget i Uppsala län Örebro läns landsting Landstinget i Värmland Ann-Sofie Hansson Kompetenscenter för hälsa Landstinget Västmanland Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland 3

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Syfte... 7 Bakgrund... 7 Teoretisk referensram... 8 Hälsans bestämningsfaktorer...8 Självskattad hälsa...9 Jämlikhet i hälsa...9 Samhällsutveckling... 0 Material och metod... Material...11 Datainsamling...11 Svarsfrekvenser och bortfall...11 Statistisk metod...12 Resultat... 4 Trender i självskattad hälsa...14 Hälsoutvecklingen uppdelat på kön, ålder och födelseland Sysselsättning...17 Trender i livsvillkor och levnadsvanor...18 Trender i livsvillkor Trender i levnadsvanor Riskfaktorer för dålig självskattad hälsa...20 Riskfaktorer för dålig självskattad hälsa hos befolkningen år Kön Arbetslivsfaktorer hos förvärvsarbetande Utsatta grupper arbetslösa och förtidspensionärer...25 Trender i levnadsvanor hos arbetslösa och förtidspensionärer...25 Arbetslösa Förtidspensionärer...33 Framtidsscenario Sammanfattning modell för framtidsscenario Diskussion Huvudresultat...40 För- och nackdelar med studien...41 Slutsatser...43 Referenser

5 Sammanfattning Trender i självskattad hälsa Starkaste riskfaktorerna för dålig självskattad hälsa - - Utsatta grupper arbetslösa och förtidspensionerade Framtidsscenario Det positiva scenariot Det negativa scenariot- 5

6 Samband mellan riskfaktorer och dåligt allmänt hälsotillstånd (ungefärlig gradering) Samtliga år Förvärvsarbetande år Arbetslösa år Mycket starka samband Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Dålig trivsel på arbetet Fysisk inaktivitet Betungande hemarbete Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Starka samband Dåligt socialt stöd Fetma Nedlåtande behandling Orolig för att förlora arbetet Dåligt socialt stöd Fetma Dålig yttre miljö Fetma Måttliga samband Undervikt Saknar kontantmarginal Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Dålig yttre miljö Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Saknar kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Arbetslivsfaktorer Förtidspensionerade år Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet (Eftergymnasial utbildning) Fetma Nedlåtande behandling Röker dagligen 6

7 Inledning Syfte - analysen - spridningen - Bakgrund - - Closing the gap in a generation - - 7

8 Teoretisk referensram Hälsans bestämningsfaktorer - Livsvillkor Bakgrundsfaktorer 2a Självskattad hälsa Levnadsvanor 2a/2b 3 Figur 1. Samband mellan bakgrundsfaktorerna, livsvillkoren, levnadsvanorna och självskattad hälsa. Modifierat från Stronks et al. (6) 2a Effekt av livsvillkor genom levnadsvanorna 2b Oberoende effekt av levnadsvanorna 3 Oberoende effekt av bakgrundsfaktorer 8

9 - - Självskattad hälsa - Jämlikhet i hälsa - 9

10 Samhällsutveckling

11 Material och metod Material - - Datainsamling - Svarsfrekvenser och bortfall

12 Statistisk metod - multivariat logistisk regression Odds oddskvot multinomial multivariat logistisk regression 12

13 potential impact fraction Tolkning av oddskvoten: (t.ex. arbetslösa) än hos personer utan riskfaktorn (t.ex. förvärvsarbetande). personer utan riskfaktorn. 13

14 Resultat Trender i självskattad hälsa Hälsoutvecklingen uppdelat på kön, ålder och födelseland Kön Figur 2. 14

15 Ålder Figur 3. Figur 4. Allmänt hälsotillstånd fördelat efter åldersgrupper

16 Födelseland - - Figur 5. födelseland. 16

17 Sysselsättning Figur 6. bra allmänt hälsotillstånd. 17

18 Trender i livsvillkor och levnadsvanor I detta kapitel beskrivs kort utvecklingen i livsvillkoren kontantmarginal, nedlåtande behandling, socialt stöd och betungande hemarbete uppdelat på kön. Även förekomsten av livsvillkor i olika grupper kommenteras. Därefter beskrivs kort utvecklingen i levnadsvanorna rökning, berusningsdrickande, fysisk inaktivitet och fetma. Trender i livsvillkor Tabell 1. Andelen (procent) personer som blivit nedlåtande behandlade flera gånger de senaste tre månaderna, samt andelen personer som saknar kontantmarginal, uppdelat efter kön och ålder för år 2008, samt trend för perioden År år år år år År 2000 År 2004 År 2008 Nedlåtande behandlad flera gånger de senaste 3 månaderna Kvinnor Män Saknar kontantmarginal Kvinnor Män

19 Tabell 2. Andelen (procent) personer som för det mesta eller alltid upplever hemarbetet som betungande uppdelat på familjetyp och sysselsättning år Kvinnor Män Familjetyp Sammanboende med barn 8 Sammanboende utan barn 7 5 Ensamstående med barn Ensamstående utan barn 8 Sysselsättning Förvärvsarbetande 9 7 Helt föräldraledig 9 Studerande 9 Arbetslös Förtidspensionär 23 Ålderspensionerad 5 3 Annat Trender i levnadsvanor Tabell 3. Levnadsvanor uppdelat efter kön och ålder för år 2008, samt trend för perioden Procent. År år år år år År 2000 År 2004 År 2008 Andel dagligrökare Kvinnor Män 8 Andel som berusar sig minst två gånger i månaden Kvinnor Män Andel fysiskt inaktiva Kvinnor Män Andel med fetma Kvinnor Män 19

20 Riskfaktorer för dålig självskattad hälsa Tolkning av oddskvoten: än hos personer utan riskfaktorn (t.ex. förvärvsarbetande). personer utan riskfaktorn. Livsvillkor Levnadsvanor

21 - Kön - Figur 7. Kvinnors hälsa jämfört med mäns hälsa 2008 (oddskvoter för dåligt allmänt hälsotillstånd, män Födelseland - 21

22 Figur 8: Hälsan hos utlandsfödda jämfört med svenskfödda 2008 (oddskvoter för dåligt allmänt hälsotill- Riskfaktorer: kön, ålder, utbildningsnivå, nedlåtande behandling, socialt stöd, betungande hemarbete, ekonomisk otrygghet, föreningsaktivitet, yttre miljö, motionsvanor, kroppsvikt, daglig rökning och berusninsgdrickande 22

23 Arbetslivsfaktorer hos förvärvsarbetande Trivsel i arbetet Oro för att förlora arbetet Självskattad hälsa Figur 9. Arbetslivsfaktorers påverkan på självskattad hälsa. 23

24 Tabell 4. Oddskvoter för dåligt allmänt hälsotillstånd år 2008 (ungefärlig gradering, se teknisk rapport (30)). Samtliga år * Förvärvsarbetande år ** Mycket starka samband (OR: 3+) Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Dålig trivsel på arbetet Fysisk inaktivitet Betungande hemarbete Starka samband (OR: 2,0 2,9) Dåligt socialt stöd Fetma Nedlåtande behandling Orolig för att förlora arbetet Dåligt socialt stöd Fetma Måttliga samband (OR: 1,5 1,9) Undervikt Saknar kontantmarginal Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Dålig yttre miljö Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Saknar kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Arbetslivsfaktorer * Justerat för kön, ålder, födelseland och sysselsättning ** Justerat för kön, ålder och födelseland *** Justerat för kön, ålder, födelseland och långvarig sjukdom Arbetslösa år *** Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Dålig yttre miljö Fetma Förtidspensionerade år *** Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet (Eftergymnasial utbildning) Fetma Nedlåtande behandling Röker dagligen 24

25 Utsatta grupper arbetslösa och förtidspensionärer Trender i levnadsvanor hos arbetslösa och förtidspensionärer Daglig rökning Figur 10: Andelen dagligrökare bland förvärvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionärer. 25

26 Berusningsdrickande Figur 11: Andelen förvärvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionärer som berusar sig minst två gånger i månaden. 26

27 Fysisk inaktivitet Figur 12: Andelen förvärvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionärer som är fysiskt inaktiva. 27

28 Fetma Figur 13: Andelen med fetma bland förvärvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionärer. 28

29 Arbetslösa Figur 14: Åldersfördelningen bland arbetslösa år 2000 och

30 Figur 15: Könsfördelningen bland arbetslösa år 2000 och Figur 16: Fördelningen över olika födelseland bland arbetslösa år 2000 och

31 Figur 17: Andelen med endast förgymnasial utbildning bland arbetslösa, förtidspensionärer och förvärvsarbetande år 2008 uppdelat efter åldersgrupp. - - Tabell 5. För hälsan ogynnsamma livsvillkor bland arbetslösa, förtidspensionärer och förvärvsarbetande år Procent. Livsvillkor Arbetslösa Förtidspensionärer Förvärvsarbetande Saknar kontantmarginal Dåligt socialt stöd Nedlåtande behandlad flera gånger de senaste 3 månaderna

32 - Tabell 6. Oddskvoter för dålig självskattad hälsa enligt socialt stöd och nedlåtande behandling hos arbetslösa, förtidspensionerade och förvärvsarbetande år 2008 (justerat för bakgrundsfaktorer och andra riskfaktorer). Livsvillkor Arbetslösa Förtidspensionärer Förvärvsarbetande Socialt stöd Mycket bra Ref. Ref. Ref. Ganska bra Mindre bra 2,2 0,9 Dåligt 3,0 0,9 2,8 Nedlåtande behandlad (de senaste tre månaderna) Aldrig Ref. Ref. Ref. Någon gång 3,0 Flera gånger 8,8 2,0 2,9 32

33 Förtidspensionärer Figur 18: Åldersfördelningen bland förtidspensionärer år 2000 och

34 Figur 19: Könsfördelningen bland förtidspensionärer år 2000 och

35 Framtidsscenario I detta kapitel beskrivs två olika framtidsscenarier vad avser förekomsten av dålig självskattad hälsa i befolkningen; ett negativt och ett positivt scenario. Då sjukvård är ett kärnområde i landstingsverksamhet och uppgifter om vårdkonsumtion finns tillgängliga i Liv & hälsa-materialet, beräknas även vilka konsekvenser förändringar i befolkningens hälsa får för vårdkonsumtionen och därmed också för vårdkostnaderna Tabell 7. Relativa risker (RR) för dålig självskattad hälsa, år 2008 för befolkning i CDUST-region. Andel (%) med dålig självskattad hälsa RR Arbetslös 3,5 Förvärvsarbetande 3,0 Nedlåtande behandlad flera gånger Nej 5,3 Betungande hemarbete 22,5 4,3 Aldrig/sällan/ibland 5,2 Fysiskt inaktiv 4,4 Regelbunden motion Kontantmarginal 2,7 Nej 4,8 35

36 Arbetslöshet Fysisk inaktivitet, betungande hemarbete, nedlåtande behandling Kontantmarginal Tabell 8. Positiv respektive negativ utveckling för riskfaktorerna i befolkningen i CDUST-regionen. Procent. Arbetslös Nedlåtande behandlad lera gånger Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Saknar kontantmarginal År År 2020 positivt År 2020 negativt

37 - - Tabell 9. Förändringar i andel som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt beroende på riskfaktorernas utveckling. Procent. Andel som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt år 2008 är 7 procent. Andel som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt om förekomsten av riskfaktorer förändras. Förändring inom parentes. Arbetslös Nedlåtande behandlad flera gånger Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Saknar kontantmarginal År 2020 positivt 6,7 (-0,3) 6,7 (-0,3) 6,7 (-0,3) 6,4 (-0,6) År 2020 negativt 9,3 (+2,3) 7,3 (+0,3) 7,3 (+0,3) 7,6 (+0,6) Tabell 10. Förändringar i antal som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt beroende på riskfaktorernas utveckling. Antal som skattar sitt hälsotillstånd som dåligt år 2008: personer (7 procent) av personer i åldersgruppen år i CDUST-regionen. Förändring i antal som skattar sitt hälsotillstånd som dåligt om förekomsten av riskfaktorer förändras. Arbetslös Nedlåtande behandlad flera gånger Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Saknar kontantmarginal År 2020 positivt År 2020 negativt

38 Ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvård - akutmottagning annan sjukhusmottagning primärvården Tabell 11. Förändringar i antal personer som besökt läkare inom primärvård, sjukhusvård eller akutsjukvård minst en gång under de senaste tre månaderna vid förändring av riskfaktorernas förekomst. Arbetslös Nedlåtande behandlad flera gånger Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Saknar kontantmarginal År 2020 positivt Primärvård Sjukhusvård Akutsjukvård År 2020 negativt Primärvård Sjukhusvård Akutsjukvård

39 Tabell 12. Förändring i hälso- och sjukvårdkostnaderna för en tremånadersperiod beroende av en positiv eller negativ utveckling av riskfaktorer. Arbetslös Nedlåtande behandlad flera gånger Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Saknar kontantmarginal År 2020 positivt Besparingar kr kr kr År 2020 negativt Extrakostnader kr kr Sammanfattning modell för framtidsscenario ± 4 procent riskfaktor: fysisk inaktivitet ± personer ± vårdbesök: minst 5000 Figur 20. En förenklad modell om hur förändringar i riskfaktorer påverkar andelen med dålig hälsa och medför en ökning eller minskning av vårdkostnader. Fysisk inaktivitet har använts som exempel. 39

40 Diskussion Huvudresultat Med avstamp i det arbete som beskrivs i WHO:s rapport Closing the gap in a generation (3) har vi analyserat trender i självskattad hälsa, dess fördelning i olika sociodemografiska grupper samt hälsans bestämningsfaktorer över tid mellan åren 2000 och 2008 hos befolkningen i CDUST-regionen. I undersökningen har både livsvillkor (sociala bestämningsfaktorer) och levnadsvanor analyserats. Hänsyn har också tagits till den indirekta påverkan av livsvillkoren som levnadsvanorna har (se den teoretiska modellen på sidan 9). Denna modell bygger på de analyser som gjordes med 2000 års Liv & hälsa

41 För- och nackdelar med studien

42

43 Slutsatser Slutsatserna från denna studie kan kort sammanfattas på följande sätt: 43

44 Referenser Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa En rapport från enkätundersökningen Liv & hälsa år Rapport nr 8, Folkhälsorapport Socialstyrelsen, Closing the Gap in a generation; health equity through action on the social determinants of health. Final Report of the Commission on Social Determinants of Health. Geneve: World Health Organization, CSDH; Svenska lärdomar av Marmot-kommissionens rapport Closing the Gap. 5 Molarius A, Berglund K, Eriksson C, Lambe M, Nordström E, Eriksson HG, Feldman I. Socioeconomic conditions, lifestyle factors and self-rated health among men and women in Sweden. Eur J Public Health 6 Stronks K, van de Mheen HD, Looman CWN, Mackenbach JP. Behavioural and structural factors in the explanation of socio-economic inequalities in health: an empirical analysis. Sociol Health Illness 7 Statistiska centralbyrån. Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). 8 Folkhälsoinstitutet. Hälsa på lika villkor? Nationella folkhälsoenkäten. 9 Landstingen för Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro län (CDUST-region). Liv & hälsa-undersökningar men and women. J Clin Epidemiol 2002;55: Self-rated health, a useful concept in research, prevention and clinical medicine. severe morbidity? A longitudinal follow up of the Swedish survey of living conditions. J Epidemiol Community Health 200;59: J Health Soc Behav Gend Med 2006;3: Scand J Public Health A new challenge for the biopsychosocial approach. Psychosom Med lifestyle factors, and self-rated health among men and women in Sweden. Eur J Public Health Ekonomisk försörjning och hälsa. Rapport från arbetsgruppen för ekonomisk trygghet till Nationella Hälsan ur ett etniskt perspektiv. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa Örebro: Örebro läns landsting, Samhällsmedicinska enheten, Wiking E, Johansson SE, Sundquist J. Ethnicity, acculturation, and self reported health. A population based study among immigrants from Poland, Turkey, and Iran in Sweden. J Epidemiol Community Health 2004;58: Arbetslivsfaktorer. 22 Bremberg S. Jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått. I: Hogstedt C, red. Välfärd, jämlikhet och folkhälsa: vetenskapligt underlag för begrepp, mått och indikatorer. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Social rapport Björn Halleröd. Vem är fattig i Sverige? 25 SCB. Utsatt? Utbildning, jobb och pengar utsatta grupper och deras villkor. Temarapport 2009:3. 26 Särndal C E, Lundström S. Estimation in surveys with nonresponse. Chichester: John Wiley & Sons; Nyfjäll M. Liv & hälsa 2004 : en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Kvalitetsdeklaration/Teknisk rapport avseende Örebro län. Uppsala: Statisticon;

45 Bortfall i folkhälsoenkäter- Spelar det någon roll? Uppföljning av Liv & hälsa 2004 i Örebro län 29 Rothman KJ, Greenland S, Lash TL. Modern Epidemiology, 3rd edition. Philadelphia, PA: Lippincott, Williams & Wilkins; Har hälsan blivit mer jämlik? Trender i självskattad hälsa från befolkningsundersökningarna Liv & hälsa - Teknisk Rapport psykiskt. Läkartidningen 32 Wilkinson R. Unhealthy societies 33 Starrin B, Jönnson B, Forsberg E, Rantakeisu U. Varför blir arbetslöshet en plåga för vissa men inte för andra? Socialmedicinsk tidskrift 34 Ecob R, Smith GD. Income and health: what is the nature of the relationship? Social Science and Medicine Starrin B, Ydreborg B. Mental health symptoms in relation to socio-economic conditions and lifestyle factors-a population-based study in Sweden. BMC Public Health 2009;9: Karasek K, Theorell T. Healthy Work, Stress, Productivity and the Reconstruction of Working Life. 37 Borg V, Kristensen TS. Social class and self-rated health: can the gradient be explained by differences in life style or work environment? Social Science and Medicine 38 Janlert U. Unemployment as a disease and diseases of the unemployed. Scand J Work Environ Health 39 Ferrie JE, Shipley MJ, Stansfield A, Marmot MG. Effects of chronic job insecurity and change in job insecurity on self-reported health, minor psychiatric morbidity, physiological measures, and health related behaviours in British civil servants: the Whitehall II study. J Epidemiol Community Health 2002;56: Westerlund H, Kivimäki M, Singh-Manoux A, Melchior M, Ferrie JE, Pentti J, Jokela M, Leineweber C, Goldberg M, Zins M, Vahtera J. Self-rated health before and after retirement in France (GAZEL): a cohort study. Lancet Principles of medical statistics, 9th edition 42 Marmot M. The social pattern of health and disease. I: Blane D, Brunner E, Wilkinsson R, red. Health and social organization 43 Harryson L, Novo M, Hammarström A. Is gender inequality in the domestic sphere associated with psychological distress among women and men? Results from the Northern Swedish Cohort. J Epidemiol Community Health 44 Penedo FJ, Dahn JR. Exercise and well-being: a review of mental and physical health benefits associated with physical activity. Curr Opin Psychiatry 45 Dahlgren L, Starrin B. Emotioner, vardagsliv och samhälle - En introduktion till emotionssociologi. Lund: Wallin & Dalholm;

46 Variabler som använts i de logistiska regressionsanalyserna Utfallsmåttet Allmänt hälsotillstånd Fråga: Svarsalternativ: Bakgrundsfaktorer Livsvillkor Utbildning Sysselsättning Fråga: Svarsalternativ: 2000, , , Kontantmarginal Fråga: Svarsalternativ: Socialt stöd Fråga:- Svarsalternativ: Mycket bra stöd Ganska bra stöd Mindre bra stöd Dåligt stöd 46

47 Trygghet i bostadsområdet Fråga: Svarsalternativ: Bra Varken eller Dålig Yttre miljö Fråga: Svarsalternativ: BraVarken eller Dålig Nedlåtande behandlad Fråga: senaste 3 månaderna Svarsalternativ: Föreningsaktiv Fråga: - Svarsalternativ: , , , En eller flera föreningaringen förening Betungande hemarbete (finns endast för 2004 och 2008) Fråga: 47

48 Svarsalternativ: Sällan/ibland För det mesta Levnadsvanor Motionsvanor Fråga: Svarsalternativ: - Lite motionmåttlig motion - Regelbunden motion Kroppsvikt UnderviktNormalvikt Fetma Rökning Fråga Svarsalternativ Berusningsdrickande (finns endast för 2004 och 2008) Fråga senaste 12 månaderna Svarsalternativ Minst 2 gånger/månad Sällan Aldrig Arbetsmiljö och arbetsförhållanden Trivsel på arbetet Fråga Svarsalternativ 48

49 Oro att förlora arbetet Fråga Svarsalternativ Fysisk arbetsmiljö Fråga Svarsalternativ - BraMindre bra arbetsmiljö Dålig arbetsmiljö Möjlighet att påverka hur arbetet utförs Fråga hur Svarsalternativ God möjlighet att påverkaliten möjlighet att påverkaingen möjlighet att påverka Variabler som använts i framtidsscenariot Kontakter med vården Besökt läkare Fråga Svarsalternativ Statistiska metoder Multivariat logistisk regression Multinominal logistisk regression 49

50 Risk Odds Exempel: Oddset för att slå en fyra med tärning. Odds vs risk Oddskvot (OR) - Relativ risk (RR) Risk Dåligt självskattat allmänt hälsotillstånd Ja Nej Arbetslös 0,894 Förvärvsarbetande 0,030 0,970 50

51 abcd Potential impact fraction (IF) the potential impact fraction p p dåligt allmänt hälsotillstånd 51

52 52

53 Vill du veta mer? Kontakta respektive landsting: