Har hälsan blivit mer jämlik?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Har hälsan blivit mer jämlik?"

Transkript

1 te rvä å Dålig trivsel på arb Fysisk inaktivitet Betungande hemarbete tmarginal en ig minst två gånger per månad ttre miljö Nedlåtande behandling Orolig för att förlora arbetet Dåligt socialt stöd Fetma Förvärvsarbetande år Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Saknar kontantmarginal Dålig trivsel på arbetet Fysisk inaktivitet Betungande hemarbete töd Nedlåtande behandling Orolig för att förlora arbetet Dåligt socialt stöd Fetma Undervikt Saknar kontantmarginal Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Dålig yttre miljö CDUST. Arbetslösa år Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Dålig yttre miljö Fetma Har hälsan blivit mer jämlik? Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Saknar kontantmarginal Samtliga år Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Rapport utgiven i samverkan mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, 1 Värmlands och Örebro län Dåligt socialt stöd a Förvärvsarbetande år Trender i självskattad hälsa från befolkningsundersökningen Liv & hälsa Anu Molarius, Inna Feldman, Fredrik Granström, Marina Kalander Blomqvist, Helena Pettersson och Sirkka Elo Förtidspensionerade år Betungande hem Fysisk i (Efte utb F Dålig trivsel på arbetet Fysisk inaktivitet Betungande hemarbete Nedlåtande behandling Orolig för att förlora arbetet Dåligt socialt stö Fetma ad Röker da Berusa Sakn

2 Rapporten är framtagen av analysgruppen: Anu Molarius Kompetenscenter för hälsa Landstinget Västmanland Inna Feldman Helena Pettersson Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Fredrik Granström FoU-enheten Landstinget Sörmland Marina Kalander Blomqvist Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland Sirkka Elo Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting Kontaktinformation: Landstinget i Uppsala län Landstinget Sörmland Synpunkter har lämnats av spridningsgrupppen: Anders Andrén, Landstinget i Värmland Thomas Falk, Örebro läns landsting Pia Milton, Landstinget i Uppsala län Monica Pärus, Landstinget Sörmland Marcus Strömgren, Landstinget Västmanland Ytterligare synpunkter har lämnats av: Helena Jansson, Örebro läns landsting Lars Hagberg, Örebro läns landsting Språkgranskats av: Leif Carlsson, Örebro läns landsting ISSN: Grafisk form: Bilooba Design, Gävle Tryck: Danagårds grafiska, Ödeshög, februari 2011 Landstingen i Uppsala (C), Sörmlands (D), Västmanlands (U), Värmlands (S) och Örebro (T) län (CDUST) har, vart fjärde år sedan år 2000, genomfört undersökningen Liv & hälsa inom ramen för det samhällsmedicinska samarbetet. Den är ett av flera underlag för planering och styrning. Resultaten presenteras i olika former och sammanhang, från muntliga redovisningar, rapporter till vetenskapliga artiklar. Författarna till denna rapport är medarbetare från hela CDUST-regionen och representerar ett brett kunskapsområde. Landstinget Västmanland Landstinget i Värmland Örebro läns landsting

3 Förord Jämlikhet i hälsa är en viktig del i de nationella målen för hälso- och sjukvården och för folkhälsan. Stora hälsoklyftor är nära förbundna med sociala förhållanden hälsans sociala bestämningsfaktorer. Exempelvis har kvinnor och män med eftergymnasial utbildning 4-5 år längre medellivslängd än kvinnor och män med enbart grundskoleutbildning. För att utforma en politik mot ohälsa behöver vi kunskap och statistik om befolkningens hälsa. Vi måste mäta och förstå problemet och bedöma effekterna av olika åtgärder. Det är först när ohälsan och ojämlikheten blir synliga som vi kan göra något åt den. Och en god hälsa på lika villkor är en betydelsefull hörnsten för samhällets ekonomi och utveckling. Denna rapport handlar om ojämlikhet i självupplevd hälsa samt trender i denna ojämlikhet över tid. Upplevelsen av den egna hälsan har visat sig vara ett bra mått på människors faktiska hälsa. Uppgifterna har hämtats ur den omfattande enkätundersökningen Liv och hälsa som genomförts åren 2000, 2004 och 2008 i landstingen i Uppsala, Sörmlands, Örebro, Västmanlands och Värmlands län. Resultaten visar att hälsan förbättrats för de flesta människor men att hälsoklyftorna samtidigt ökat mellan förvärvsarbetande och arbetslösa eller förtidspensionerade. Det är vår förhoppning att rapportens resultat används i syfte att stärka sådana strukturella och individinriktade insatser som bidrar till jämlik hälsa i hela befolkningen. Pia Milton Thomas Falk Åsa Löfvenberg Samhällsmedicin Samhällsmedicin Folkhälsa/samhällsmedicin Landstinget i Uppsala län Örebro läns landsting Landstinget i Värmland Ann-Sofie Hansson Kompetenscenter för hälsa Landstinget Västmanland Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland 3

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Syfte... 7 Bakgrund... 7 Teoretisk referensram... 8 Hälsans bestämningsfaktorer...8 Självskattad hälsa...9 Jämlikhet i hälsa...9 Samhällsutveckling... 0 Material och metod... Material...11 Datainsamling...11 Svarsfrekvenser och bortfall...11 Statistisk metod...12 Resultat... 4 Trender i självskattad hälsa...14 Hälsoutvecklingen uppdelat på kön, ålder och födelseland Sysselsättning...17 Trender i livsvillkor och levnadsvanor...18 Trender i livsvillkor Trender i levnadsvanor Riskfaktorer för dålig självskattad hälsa...20 Riskfaktorer för dålig självskattad hälsa hos befolkningen år Kön Arbetslivsfaktorer hos förvärvsarbetande Utsatta grupper arbetslösa och förtidspensionärer...25 Trender i levnadsvanor hos arbetslösa och förtidspensionärer...25 Arbetslösa Förtidspensionärer...33 Framtidsscenario Sammanfattning modell för framtidsscenario Diskussion Huvudresultat...40 För- och nackdelar med studien...41 Slutsatser...43 Referenser

5 Sammanfattning Trender i självskattad hälsa Starkaste riskfaktorerna för dålig självskattad hälsa - - Utsatta grupper arbetslösa och förtidspensionerade Framtidsscenario Det positiva scenariot Det negativa scenariot- 5

6 Samband mellan riskfaktorer och dåligt allmänt hälsotillstånd (ungefärlig gradering) Samtliga år Förvärvsarbetande år Arbetslösa år Mycket starka samband Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Dålig trivsel på arbetet Fysisk inaktivitet Betungande hemarbete Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Starka samband Dåligt socialt stöd Fetma Nedlåtande behandling Orolig för att förlora arbetet Dåligt socialt stöd Fetma Dålig yttre miljö Fetma Måttliga samband Undervikt Saknar kontantmarginal Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Dålig yttre miljö Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Saknar kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Arbetslivsfaktorer Förtidspensionerade år Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet (Eftergymnasial utbildning) Fetma Nedlåtande behandling Röker dagligen 6

7 Inledning Syfte - analysen - spridningen - Bakgrund - - Closing the gap in a generation - - 7

8 Teoretisk referensram Hälsans bestämningsfaktorer - Livsvillkor Bakgrundsfaktorer 2a Självskattad hälsa Levnadsvanor 2a/2b 3 Figur 1. Samband mellan bakgrundsfaktorerna, livsvillkoren, levnadsvanorna och självskattad hälsa. Modifierat från Stronks et al. (6) 2a Effekt av livsvillkor genom levnadsvanorna 2b Oberoende effekt av levnadsvanorna 3 Oberoende effekt av bakgrundsfaktorer 8

9 - - Självskattad hälsa - Jämlikhet i hälsa - 9

10 Samhällsutveckling

11 Material och metod Material - - Datainsamling - Svarsfrekvenser och bortfall

12 Statistisk metod - multivariat logistisk regression Odds oddskvot multinomial multivariat logistisk regression 12

13 potential impact fraction Tolkning av oddskvoten: (t.ex. arbetslösa) än hos personer utan riskfaktorn (t.ex. förvärvsarbetande). personer utan riskfaktorn. 13

14 Resultat Trender i självskattad hälsa Hälsoutvecklingen uppdelat på kön, ålder och födelseland Kön Figur 2. 14

15 Ålder Figur 3. Figur 4. Allmänt hälsotillstånd fördelat efter åldersgrupper

16 Födelseland - - Figur 5. födelseland. 16

17 Sysselsättning Figur 6. bra allmänt hälsotillstånd. 17

18 Trender i livsvillkor och levnadsvanor I detta kapitel beskrivs kort utvecklingen i livsvillkoren kontantmarginal, nedlåtande behandling, socialt stöd och betungande hemarbete uppdelat på kön. Även förekomsten av livsvillkor i olika grupper kommenteras. Därefter beskrivs kort utvecklingen i levnadsvanorna rökning, berusningsdrickande, fysisk inaktivitet och fetma. Trender i livsvillkor Tabell 1. Andelen (procent) personer som blivit nedlåtande behandlade flera gånger de senaste tre månaderna, samt andelen personer som saknar kontantmarginal, uppdelat efter kön och ålder för år 2008, samt trend för perioden År år år år år År 2000 År 2004 År 2008 Nedlåtande behandlad flera gånger de senaste 3 månaderna Kvinnor Män Saknar kontantmarginal Kvinnor Män

19 Tabell 2. Andelen (procent) personer som för det mesta eller alltid upplever hemarbetet som betungande uppdelat på familjetyp och sysselsättning år Kvinnor Män Familjetyp Sammanboende med barn 8 Sammanboende utan barn 7 5 Ensamstående med barn Ensamstående utan barn 8 Sysselsättning Förvärvsarbetande 9 7 Helt föräldraledig 9 Studerande 9 Arbetslös Förtidspensionär 23 Ålderspensionerad 5 3 Annat Trender i levnadsvanor Tabell 3. Levnadsvanor uppdelat efter kön och ålder för år 2008, samt trend för perioden Procent. År år år år år År 2000 År 2004 År 2008 Andel dagligrökare Kvinnor Män 8 Andel som berusar sig minst två gånger i månaden Kvinnor Män Andel fysiskt inaktiva Kvinnor Män Andel med fetma Kvinnor Män 19

20 Riskfaktorer för dålig självskattad hälsa Tolkning av oddskvoten: än hos personer utan riskfaktorn (t.ex. förvärvsarbetande). personer utan riskfaktorn. Livsvillkor Levnadsvanor

21 - Kön - Figur 7. Kvinnors hälsa jämfört med mäns hälsa 2008 (oddskvoter för dåligt allmänt hälsotillstånd, män Födelseland - 21

22 Figur 8: Hälsan hos utlandsfödda jämfört med svenskfödda 2008 (oddskvoter för dåligt allmänt hälsotill- Riskfaktorer: kön, ålder, utbildningsnivå, nedlåtande behandling, socialt stöd, betungande hemarbete, ekonomisk otrygghet, föreningsaktivitet, yttre miljö, motionsvanor, kroppsvikt, daglig rökning och berusninsgdrickande 22

23 Arbetslivsfaktorer hos förvärvsarbetande Trivsel i arbetet Oro för att förlora arbetet Självskattad hälsa Figur 9. Arbetslivsfaktorers påverkan på självskattad hälsa. 23

24 Tabell 4. Oddskvoter för dåligt allmänt hälsotillstånd år 2008 (ungefärlig gradering, se teknisk rapport (30)). Samtliga år * Förvärvsarbetande år ** Mycket starka samband (OR: 3+) Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Dålig trivsel på arbetet Fysisk inaktivitet Betungande hemarbete Starka samband (OR: 2,0 2,9) Dåligt socialt stöd Fetma Nedlåtande behandling Orolig för att förlora arbetet Dåligt socialt stöd Fetma Måttliga samband (OR: 1,5 1,9) Undervikt Saknar kontantmarginal Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Dålig yttre miljö Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Saknar kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Arbetslivsfaktorer * Justerat för kön, ålder, födelseland och sysselsättning ** Justerat för kön, ålder och födelseland *** Justerat för kön, ålder, födelseland och långvarig sjukdom Arbetslösa år *** Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Dålig yttre miljö Fetma Förtidspensionerade år *** Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet (Eftergymnasial utbildning) Fetma Nedlåtande behandling Röker dagligen 24

25 Utsatta grupper arbetslösa och förtidspensionärer Trender i levnadsvanor hos arbetslösa och förtidspensionärer Daglig rökning Figur 10: Andelen dagligrökare bland förvärvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionärer. 25

26 Berusningsdrickande Figur 11: Andelen förvärvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionärer som berusar sig minst två gånger i månaden. 26

27 Fysisk inaktivitet Figur 12: Andelen förvärvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionärer som är fysiskt inaktiva. 27

28 Fetma Figur 13: Andelen med fetma bland förvärvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionärer. 28

29 Arbetslösa Figur 14: Åldersfördelningen bland arbetslösa år 2000 och

30 Figur 15: Könsfördelningen bland arbetslösa år 2000 och Figur 16: Fördelningen över olika födelseland bland arbetslösa år 2000 och

31 Figur 17: Andelen med endast förgymnasial utbildning bland arbetslösa, förtidspensionärer och förvärvsarbetande år 2008 uppdelat efter åldersgrupp. - - Tabell 5. För hälsan ogynnsamma livsvillkor bland arbetslösa, förtidspensionärer och förvärvsarbetande år Procent. Livsvillkor Arbetslösa Förtidspensionärer Förvärvsarbetande Saknar kontantmarginal Dåligt socialt stöd Nedlåtande behandlad flera gånger de senaste 3 månaderna

32 - Tabell 6. Oddskvoter för dålig självskattad hälsa enligt socialt stöd och nedlåtande behandling hos arbetslösa, förtidspensionerade och förvärvsarbetande år 2008 (justerat för bakgrundsfaktorer och andra riskfaktorer). Livsvillkor Arbetslösa Förtidspensionärer Förvärvsarbetande Socialt stöd Mycket bra Ref. Ref. Ref. Ganska bra Mindre bra 2,2 0,9 Dåligt 3,0 0,9 2,8 Nedlåtande behandlad (de senaste tre månaderna) Aldrig Ref. Ref. Ref. Någon gång 3,0 Flera gånger 8,8 2,0 2,9 32

33 Förtidspensionärer Figur 18: Åldersfördelningen bland förtidspensionärer år 2000 och

34 Figur 19: Könsfördelningen bland förtidspensionärer år 2000 och

35 Framtidsscenario I detta kapitel beskrivs två olika framtidsscenarier vad avser förekomsten av dålig självskattad hälsa i befolkningen; ett negativt och ett positivt scenario. Då sjukvård är ett kärnområde i landstingsverksamhet och uppgifter om vårdkonsumtion finns tillgängliga i Liv & hälsa-materialet, beräknas även vilka konsekvenser förändringar i befolkningens hälsa får för vårdkonsumtionen och därmed också för vårdkostnaderna Tabell 7. Relativa risker (RR) för dålig självskattad hälsa, år 2008 för befolkning i CDUST-region. Andel (%) med dålig självskattad hälsa RR Arbetslös 3,5 Förvärvsarbetande 3,0 Nedlåtande behandlad flera gånger Nej 5,3 Betungande hemarbete 22,5 4,3 Aldrig/sällan/ibland 5,2 Fysiskt inaktiv 4,4 Regelbunden motion Kontantmarginal 2,7 Nej 4,8 35

36 Arbetslöshet Fysisk inaktivitet, betungande hemarbete, nedlåtande behandling Kontantmarginal Tabell 8. Positiv respektive negativ utveckling för riskfaktorerna i befolkningen i CDUST-regionen. Procent. Arbetslös Nedlåtande behandlad lera gånger Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Saknar kontantmarginal År År 2020 positivt År 2020 negativt

37 - - Tabell 9. Förändringar i andel som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt beroende på riskfaktorernas utveckling. Procent. Andel som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt år 2008 är 7 procent. Andel som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt om förekomsten av riskfaktorer förändras. Förändring inom parentes. Arbetslös Nedlåtande behandlad flera gånger Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Saknar kontantmarginal År 2020 positivt 6,7 (-0,3) 6,7 (-0,3) 6,7 (-0,3) 6,4 (-0,6) År 2020 negativt 9,3 (+2,3) 7,3 (+0,3) 7,3 (+0,3) 7,6 (+0,6) Tabell 10. Förändringar i antal som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt beroende på riskfaktorernas utveckling. Antal som skattar sitt hälsotillstånd som dåligt år 2008: personer (7 procent) av personer i åldersgruppen år i CDUST-regionen. Förändring i antal som skattar sitt hälsotillstånd som dåligt om förekomsten av riskfaktorer förändras. Arbetslös Nedlåtande behandlad flera gånger Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Saknar kontantmarginal År 2020 positivt År 2020 negativt

38 Ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvård - akutmottagning annan sjukhusmottagning primärvården Tabell 11. Förändringar i antal personer som besökt läkare inom primärvård, sjukhusvård eller akutsjukvård minst en gång under de senaste tre månaderna vid förändring av riskfaktorernas förekomst. Arbetslös Nedlåtande behandlad flera gånger Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Saknar kontantmarginal År 2020 positivt Primärvård Sjukhusvård Akutsjukvård År 2020 negativt Primärvård Sjukhusvård Akutsjukvård

39 Tabell 12. Förändring i hälso- och sjukvårdkostnaderna för en tremånadersperiod beroende av en positiv eller negativ utveckling av riskfaktorer. Arbetslös Nedlåtande behandlad flera gånger Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Saknar kontantmarginal År 2020 positivt Besparingar kr kr kr År 2020 negativt Extrakostnader kr kr Sammanfattning modell för framtidsscenario ± 4 procent riskfaktor: fysisk inaktivitet ± personer ± vårdbesök: minst 5000 Figur 20. En förenklad modell om hur förändringar i riskfaktorer påverkar andelen med dålig hälsa och medför en ökning eller minskning av vårdkostnader. Fysisk inaktivitet har använts som exempel. 39

40 Diskussion Huvudresultat Med avstamp i det arbete som beskrivs i WHO:s rapport Closing the gap in a generation (3) har vi analyserat trender i självskattad hälsa, dess fördelning i olika sociodemografiska grupper samt hälsans bestämningsfaktorer över tid mellan åren 2000 och 2008 hos befolkningen i CDUST-regionen. I undersökningen har både livsvillkor (sociala bestämningsfaktorer) och levnadsvanor analyserats. Hänsyn har också tagits till den indirekta påverkan av livsvillkoren som levnadsvanorna har (se den teoretiska modellen på sidan 9). Denna modell bygger på de analyser som gjordes med 2000 års Liv & hälsa

41 För- och nackdelar med studien

42

43 Slutsatser Slutsatserna från denna studie kan kort sammanfattas på följande sätt: 43

44 Referenser Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa En rapport från enkätundersökningen Liv & hälsa år Rapport nr 8, Folkhälsorapport Socialstyrelsen, Closing the Gap in a generation; health equity through action on the social determinants of health. Final Report of the Commission on Social Determinants of Health. Geneve: World Health Organization, CSDH; Svenska lärdomar av Marmot-kommissionens rapport Closing the Gap. 5 Molarius A, Berglund K, Eriksson C, Lambe M, Nordström E, Eriksson HG, Feldman I. Socioeconomic conditions, lifestyle factors and self-rated health among men and women in Sweden. Eur J Public Health 6 Stronks K, van de Mheen HD, Looman CWN, Mackenbach JP. Behavioural and structural factors in the explanation of socio-economic inequalities in health: an empirical analysis. Sociol Health Illness 7 Statistiska centralbyrån. Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). 8 Folkhälsoinstitutet. Hälsa på lika villkor? Nationella folkhälsoenkäten. 9 Landstingen för Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro län (CDUST-region). Liv & hälsa-undersökningar men and women. J Clin Epidemiol 2002;55: Self-rated health, a useful concept in research, prevention and clinical medicine. severe morbidity? A longitudinal follow up of the Swedish survey of living conditions. J Epidemiol Community Health 200;59: J Health Soc Behav Gend Med 2006;3: Scand J Public Health A new challenge for the biopsychosocial approach. Psychosom Med lifestyle factors, and self-rated health among men and women in Sweden. Eur J Public Health Ekonomisk försörjning och hälsa. Rapport från arbetsgruppen för ekonomisk trygghet till Nationella Hälsan ur ett etniskt perspektiv. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa Örebro: Örebro läns landsting, Samhällsmedicinska enheten, Wiking E, Johansson SE, Sundquist J. Ethnicity, acculturation, and self reported health. A population based study among immigrants from Poland, Turkey, and Iran in Sweden. J Epidemiol Community Health 2004;58: Arbetslivsfaktorer. 22 Bremberg S. Jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått. I: Hogstedt C, red. Välfärd, jämlikhet och folkhälsa: vetenskapligt underlag för begrepp, mått och indikatorer. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Social rapport Björn Halleröd. Vem är fattig i Sverige? 25 SCB. Utsatt? Utbildning, jobb och pengar utsatta grupper och deras villkor. Temarapport 2009:3. 26 Särndal C E, Lundström S. Estimation in surveys with nonresponse. Chichester: John Wiley & Sons; Nyfjäll M. Liv & hälsa 2004 : en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Kvalitetsdeklaration/Teknisk rapport avseende Örebro län. Uppsala: Statisticon;

45 Bortfall i folkhälsoenkäter- Spelar det någon roll? Uppföljning av Liv & hälsa 2004 i Örebro län 29 Rothman KJ, Greenland S, Lash TL. Modern Epidemiology, 3rd edition. Philadelphia, PA: Lippincott, Williams & Wilkins; Har hälsan blivit mer jämlik? Trender i självskattad hälsa från befolkningsundersökningarna Liv & hälsa - Teknisk Rapport psykiskt. Läkartidningen 32 Wilkinson R. Unhealthy societies 33 Starrin B, Jönnson B, Forsberg E, Rantakeisu U. Varför blir arbetslöshet en plåga för vissa men inte för andra? Socialmedicinsk tidskrift 34 Ecob R, Smith GD. Income and health: what is the nature of the relationship? Social Science and Medicine Starrin B, Ydreborg B. Mental health symptoms in relation to socio-economic conditions and lifestyle factors-a population-based study in Sweden. BMC Public Health 2009;9: Karasek K, Theorell T. Healthy Work, Stress, Productivity and the Reconstruction of Working Life. 37 Borg V, Kristensen TS. Social class and self-rated health: can the gradient be explained by differences in life style or work environment? Social Science and Medicine 38 Janlert U. Unemployment as a disease and diseases of the unemployed. Scand J Work Environ Health 39 Ferrie JE, Shipley MJ, Stansfield A, Marmot MG. Effects of chronic job insecurity and change in job insecurity on self-reported health, minor psychiatric morbidity, physiological measures, and health related behaviours in British civil servants: the Whitehall II study. J Epidemiol Community Health 2002;56: Westerlund H, Kivimäki M, Singh-Manoux A, Melchior M, Ferrie JE, Pentti J, Jokela M, Leineweber C, Goldberg M, Zins M, Vahtera J. Self-rated health before and after retirement in France (GAZEL): a cohort study. Lancet Principles of medical statistics, 9th edition 42 Marmot M. The social pattern of health and disease. I: Blane D, Brunner E, Wilkinsson R, red. Health and social organization 43 Harryson L, Novo M, Hammarström A. Is gender inequality in the domestic sphere associated with psychological distress among women and men? Results from the Northern Swedish Cohort. J Epidemiol Community Health 44 Penedo FJ, Dahn JR. Exercise and well-being: a review of mental and physical health benefits associated with physical activity. Curr Opin Psychiatry 45 Dahlgren L, Starrin B. Emotioner, vardagsliv och samhälle - En introduktion till emotionssociologi. Lund: Wallin & Dalholm;

46 Variabler som använts i de logistiska regressionsanalyserna Utfallsmåttet Allmänt hälsotillstånd Fråga: Svarsalternativ: Bakgrundsfaktorer Livsvillkor Utbildning Sysselsättning Fråga: Svarsalternativ: 2000, , , Kontantmarginal Fråga: Svarsalternativ: Socialt stöd Fråga:- Svarsalternativ: Mycket bra stöd Ganska bra stöd Mindre bra stöd Dåligt stöd 46

47 Trygghet i bostadsområdet Fråga: Svarsalternativ: Bra Varken eller Dålig Yttre miljö Fråga: Svarsalternativ: BraVarken eller Dålig Nedlåtande behandlad Fråga: senaste 3 månaderna Svarsalternativ: Föreningsaktiv Fråga: - Svarsalternativ: , , , En eller flera föreningaringen förening Betungande hemarbete (finns endast för 2004 och 2008) Fråga: 47

48 Svarsalternativ: Sällan/ibland För det mesta Levnadsvanor Motionsvanor Fråga: Svarsalternativ: - Lite motionmåttlig motion - Regelbunden motion Kroppsvikt UnderviktNormalvikt Fetma Rökning Fråga Svarsalternativ Berusningsdrickande (finns endast för 2004 och 2008) Fråga senaste 12 månaderna Svarsalternativ Minst 2 gånger/månad Sällan Aldrig Arbetsmiljö och arbetsförhållanden Trivsel på arbetet Fråga Svarsalternativ 48

49 Oro att förlora arbetet Fråga Svarsalternativ Fysisk arbetsmiljö Fråga Svarsalternativ - BraMindre bra arbetsmiljö Dålig arbetsmiljö Möjlighet att påverka hur arbetet utförs Fråga hur Svarsalternativ God möjlighet att påverkaliten möjlighet att påverkaingen möjlighet att påverka Variabler som använts i framtidsscenariot Kontakter med vården Besökt läkare Fråga Svarsalternativ Statistiska metoder Multivariat logistisk regression Multinominal logistisk regression 49

50 Risk Odds Exempel: Oddset för att slå en fyra med tärning. Odds vs risk Oddskvot (OR) - Relativ risk (RR) Risk Dåligt självskattat allmänt hälsotillstånd Ja Nej Arbetslös 0,894 Förvärvsarbetande 0,030 0,970 50

51 abcd Potential impact fraction (IF) the potential impact fraction p p dåligt allmänt hälsotillstånd 51

52 52

53 Vill du veta mer? Kontakta respektive landsting:

Uppväxtvillkor och hälsa i vuxen ålder. Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län

Uppväxtvillkor och hälsa i vuxen ålder. Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län Uppväxtvillkor och hälsa i vuxen ålder Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län Inneha ll Förord sida 3 Sammanfattning sida 4 Inledning sida 5 Teoretisk bakgrund

Läs mer

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published

Läs mer

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? 2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

Liv & hälsa i Mellansverige 2012

Liv & hälsa i Mellansverige 2012 Liv & hälsa i Mellansverige 12 Resultat från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor? Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län Innehåll Inledning... sida

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Statussyndromet. Sir Michael Marmot. Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden

Statussyndromet. Sir Michael Marmot. Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden Statussyndromet Sir Michael Marmot Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden Statussyndromet Sociala skillnader i hälsa Sir Marmot startade studier i Storbritannien 1976

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Tandhälsa och tandvård bland vuxna i Västmanland

Tandhälsa och tandvård bland vuxna i Västmanland 2013-10-16 Tandhälsa och tandvård bland vuxna i Västmanland Anu Molarius, Bo Simonsson Sevek Engström Håkan Flink Kompetenscentrum för hälsa Vårdvalsenheten Folktandvården AB Åke Tegelberg Enheten för

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Är depression en klassfråga?

Är depression en klassfråga? Är depression en klassfråga? En systematisk litteraturöversikt över kopplingen mellan social klass och depression Lilly Eriksson, Sofia Ljungdahl och Sven Bremberg Är depression en klassfråga? En systematisk

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Diskrimineringslagen Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Vem jobbar längre än till 65 års ålder och vem vill göra det? En undersökning på bussförare på Veolia i Linköping.

Vem jobbar längre än till 65 års ålder och vem vill göra det? En undersökning på bussförare på Veolia i Linköping. Vem jobbar längre än till 65 års ålder och vem vill göra det? En undersökning på bussförare på Veolia i Linköping. Författare: Achim Edraki Handledare: Ulf Flodin Projektarbete vid Uppsala Universitets

Läs mer

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Vi strävar

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Socialt kapital och psykisk hälsa

Socialt kapital och psykisk hälsa Socialt kapital och psykisk hälsa Per Carlson www.fhi.se Rapport nr A 2007:05 Kontakter mellan människor utgör en central del i allas liv, men också ett viktigt kitt för att hålla ihop grupper och samhällen.

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Äldres liv och hälsa. Liv & hälsa i Örebro län 2004. En enkätundersökning om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Äldres liv och hälsa. Liv & hälsa i Örebro län 2004. En enkätundersökning om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 Äldres liv och hälsa En enkätundersökning om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Gunilla Fahlström Lars Hagberg Margareta Lindén-Boström Berit Ydreborg Liv & hälsa i Örebro län

Läs mer

Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun

Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikt perspektiv Folkhälsoförvaltningen Karlskoga och Degerfors kommuner, februari 2013. 2 Folkhälsopolitiskt bokslut 2012

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård

FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård Redaktionen Lars Hagberg Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting 019-602 58 00 lars.hagberg@orebroll.se

Läs mer

Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005

Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR FOLKHÄLSOENKÄT GENOMFÖRD 2014 I KRONOBERGS LÄN

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR FOLKHÄLSOENKÄT GENOMFÖRD 2014 I KRONOBERGS LÄN HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR FOLKHÄLSOENKÄT GENOMFÖRD 14 I KRONOBERGS LÄN FOLKHÄLSORAPPORT GENOMFÖRD I KRONOBERGS LÄN 14 Författare Emma Johansson och Ingrid Edvardsson, Region Kronoberg. GRAFISK FORM OCH TRYCK

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn

Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn Hur förebygger vi olyckor och skadehändelser i framtiden? - med tillämpningar på barn Lucie Laflamme, professor och äldre Karolinska Institutet Institutionen Lucie Laflamme, för folkhälsovetenskap professor

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Ojämlikhet i hälsa i Stockholms län. Bo Burström, Karin Engström, Kristina Burström, Diana Corman och Sun Sun

Ojämlikhet i hälsa i Stockholms län. Bo Burström, Karin Engström, Kristina Burström, Diana Corman och Sun Sun Ojämlikhet i hälsa i Stockholms län Bo Burström, Karin Engström, Kristina Burström, Diana Corman och Sun Sun Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909, 102 39 Stockholm Besök: Hantverkargatan 11 B Tfn

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Socioekonomisk analys om arbetslöshetens kostnader och effekter i Sörmland

Socioekonomisk analys om arbetslöshetens kostnader och effekter i Sörmland Socioekonomisk analys om arbetslöshetens kostnader och effekter i Sörmland Ett arbete inom ramen för Landstinget Sörmlands utbildning Att investera i framtiden. KOSTNADER EFFEKTER 2013-09-18 Rapporten

Läs mer

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014 Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 214 - en undersökning om barns och föräldrars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Baserad på Folkhälsoenkät Barn och Föräldrar i Skåne 213 Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Bostadsområden och hälsa

Bostadsområden och hälsa Bostadsområden och hälsa Kristina Sundquist, Distriktsläkare, Professor i allmänmedicin Granens vårdcentral Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) 1 Varför studera bostadsområden och hälsa? Tidigare studier

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Per Hortlund Elin Gabrielsson HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Rökning betraktas generellt sett

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Mina barn - era ungar

Mina barn - era ungar Mina barn - era ungar Kan vi tillsammans förbättra hälsan hos ungdomarna i Uppsala län? En rapport från Liv och Hälsa Ung 2005 Åsa Fichtel, Kenneth Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget

Läs mer

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Stockholms län. - öppna jämförelser 2010. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:4

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Stockholms län. - öppna jämförelser 2010. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:4 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Stockholms län - öppna jämförelser 2010 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:4 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Föräldrars livsvillkor och barns hälsa

Föräldrars livsvillkor och barns hälsa Liv & hälsa år 2000 rapport nr 9 2003 Föräldrars livsvillkor och barns hälsa En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa år 2000 Margareta Lindén-Boström (red) Rapportserie

Läs mer

Absolut levnadsstandard & hälsa på (väldigt) lång sikt

Absolut levnadsstandard & hälsa på (väldigt) lång sikt Absolut levnadsstandard & hälsa på (väldigt) lång sikt 6000 5000 BNP/capita Förväntad livslängd (år) vid födsel 70 60 4000 3000 2000 50 40 1000 30 0 20 1000 1500 1700 1870 1950 1998 Källa: Maddison 2002

Läs mer

En folkhälsopolitisk kardinalfråga: ökade sociala skillnader i dödlighet under fyra decennier

En folkhälsopolitisk kardinalfråga: ökade sociala skillnader i dödlighet under fyra decennier En folkhälsopolitisk kardinalfråga: ökade sociala skillnader i dödlighet under fyra decennier Denny Vågerö Professor vid CHESS, Centre for Health Equity Studies i Stockholm. E-post: denny.vagero@chess.su.se.

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS) Uppdaterad 2015-08-27 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer