Har hälsan blivit mer jämlik?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Har hälsan blivit mer jämlik?"

Transkript

1 te rvä å Dålig trivsel på arb Fysisk inaktivitet Betungande hemarbete tmarginal en ig minst två gånger per månad ttre miljö Nedlåtande behandling Orolig för att förlora arbetet Dåligt socialt stöd Fetma Förvärvsarbetande år Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Saknar kontantmarginal Dålig trivsel på arbetet Fysisk inaktivitet Betungande hemarbete töd Nedlåtande behandling Orolig för att förlora arbetet Dåligt socialt stöd Fetma Undervikt Saknar kontantmarginal Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Dålig yttre miljö CDUST. Arbetslösa år Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Dålig yttre miljö Fetma Har hälsan blivit mer jämlik? Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Saknar kontantmarginal Samtliga år Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Rapport utgiven i samverkan mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, 1 Värmlands och Örebro län Dåligt socialt stöd a Förvärvsarbetande år Trender i självskattad hälsa från befolkningsundersökningen Liv & hälsa Anu Molarius, Inna Feldman, Fredrik Granström, Marina Kalander Blomqvist, Helena Pettersson och Sirkka Elo Förtidspensionerade år Betungande hem Fysisk i (Efte utb F Dålig trivsel på arbetet Fysisk inaktivitet Betungande hemarbete Nedlåtande behandling Orolig för att förlora arbetet Dåligt socialt stö Fetma ad Röker da Berusa Sakn

2 Rapporten är framtagen av analysgruppen: Anu Molarius Kompetenscenter för hälsa Landstinget Västmanland Inna Feldman Helena Pettersson Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Fredrik Granström FoU-enheten Landstinget Sörmland Marina Kalander Blomqvist Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland Sirkka Elo Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting Kontaktinformation: Landstinget i Uppsala län Landstinget Sörmland Synpunkter har lämnats av spridningsgrupppen: Anders Andrén, Landstinget i Värmland Thomas Falk, Örebro läns landsting Pia Milton, Landstinget i Uppsala län Monica Pärus, Landstinget Sörmland Marcus Strömgren, Landstinget Västmanland Ytterligare synpunkter har lämnats av: Helena Jansson, Örebro läns landsting Lars Hagberg, Örebro läns landsting Språkgranskats av: Leif Carlsson, Örebro läns landsting ISSN: Grafisk form: Bilooba Design, Gävle Tryck: Danagårds grafiska, Ödeshög, februari 2011 Landstingen i Uppsala (C), Sörmlands (D), Västmanlands (U), Värmlands (S) och Örebro (T) län (CDUST) har, vart fjärde år sedan år 2000, genomfört undersökningen Liv & hälsa inom ramen för det samhällsmedicinska samarbetet. Den är ett av flera underlag för planering och styrning. Resultaten presenteras i olika former och sammanhang, från muntliga redovisningar, rapporter till vetenskapliga artiklar. Författarna till denna rapport är medarbetare från hela CDUST-regionen och representerar ett brett kunskapsområde. Landstinget Västmanland Landstinget i Värmland Örebro läns landsting

3 Förord Jämlikhet i hälsa är en viktig del i de nationella målen för hälso- och sjukvården och för folkhälsan. Stora hälsoklyftor är nära förbundna med sociala förhållanden hälsans sociala bestämningsfaktorer. Exempelvis har kvinnor och män med eftergymnasial utbildning 4-5 år längre medellivslängd än kvinnor och män med enbart grundskoleutbildning. För att utforma en politik mot ohälsa behöver vi kunskap och statistik om befolkningens hälsa. Vi måste mäta och förstå problemet och bedöma effekterna av olika åtgärder. Det är först när ohälsan och ojämlikheten blir synliga som vi kan göra något åt den. Och en god hälsa på lika villkor är en betydelsefull hörnsten för samhällets ekonomi och utveckling. Denna rapport handlar om ojämlikhet i självupplevd hälsa samt trender i denna ojämlikhet över tid. Upplevelsen av den egna hälsan har visat sig vara ett bra mått på människors faktiska hälsa. Uppgifterna har hämtats ur den omfattande enkätundersökningen Liv och hälsa som genomförts åren 2000, 2004 och 2008 i landstingen i Uppsala, Sörmlands, Örebro, Västmanlands och Värmlands län. Resultaten visar att hälsan förbättrats för de flesta människor men att hälsoklyftorna samtidigt ökat mellan förvärvsarbetande och arbetslösa eller förtidspensionerade. Det är vår förhoppning att rapportens resultat används i syfte att stärka sådana strukturella och individinriktade insatser som bidrar till jämlik hälsa i hela befolkningen. Pia Milton Thomas Falk Åsa Löfvenberg Samhällsmedicin Samhällsmedicin Folkhälsa/samhällsmedicin Landstinget i Uppsala län Örebro läns landsting Landstinget i Värmland Ann-Sofie Hansson Kompetenscenter för hälsa Landstinget Västmanland Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland 3

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Syfte... 7 Bakgrund... 7 Teoretisk referensram... 8 Hälsans bestämningsfaktorer...8 Självskattad hälsa...9 Jämlikhet i hälsa...9 Samhällsutveckling... 0 Material och metod... Material...11 Datainsamling...11 Svarsfrekvenser och bortfall...11 Statistisk metod...12 Resultat... 4 Trender i självskattad hälsa...14 Hälsoutvecklingen uppdelat på kön, ålder och födelseland Sysselsättning...17 Trender i livsvillkor och levnadsvanor...18 Trender i livsvillkor Trender i levnadsvanor Riskfaktorer för dålig självskattad hälsa...20 Riskfaktorer för dålig självskattad hälsa hos befolkningen år Kön Arbetslivsfaktorer hos förvärvsarbetande Utsatta grupper arbetslösa och förtidspensionärer...25 Trender i levnadsvanor hos arbetslösa och förtidspensionärer...25 Arbetslösa Förtidspensionärer...33 Framtidsscenario Sammanfattning modell för framtidsscenario Diskussion Huvudresultat...40 För- och nackdelar med studien...41 Slutsatser...43 Referenser

5 Sammanfattning Trender i självskattad hälsa Starkaste riskfaktorerna för dålig självskattad hälsa - - Utsatta grupper arbetslösa och förtidspensionerade Framtidsscenario Det positiva scenariot Det negativa scenariot- 5

6 Samband mellan riskfaktorer och dåligt allmänt hälsotillstånd (ungefärlig gradering) Samtliga år Förvärvsarbetande år Arbetslösa år Mycket starka samband Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Dålig trivsel på arbetet Fysisk inaktivitet Betungande hemarbete Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Starka samband Dåligt socialt stöd Fetma Nedlåtande behandling Orolig för att förlora arbetet Dåligt socialt stöd Fetma Dålig yttre miljö Fetma Måttliga samband Undervikt Saknar kontantmarginal Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Dålig yttre miljö Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Saknar kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Arbetslivsfaktorer Förtidspensionerade år Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet (Eftergymnasial utbildning) Fetma Nedlåtande behandling Röker dagligen 6

7 Inledning Syfte - analysen - spridningen - Bakgrund - - Closing the gap in a generation - - 7

8 Teoretisk referensram Hälsans bestämningsfaktorer - Livsvillkor Bakgrundsfaktorer 2a Självskattad hälsa Levnadsvanor 2a/2b 3 Figur 1. Samband mellan bakgrundsfaktorerna, livsvillkoren, levnadsvanorna och självskattad hälsa. Modifierat från Stronks et al. (6) 2a Effekt av livsvillkor genom levnadsvanorna 2b Oberoende effekt av levnadsvanorna 3 Oberoende effekt av bakgrundsfaktorer 8

9 - - Självskattad hälsa - Jämlikhet i hälsa - 9

10 Samhällsutveckling

11 Material och metod Material - - Datainsamling - Svarsfrekvenser och bortfall

12 Statistisk metod - multivariat logistisk regression Odds oddskvot multinomial multivariat logistisk regression 12

13 potential impact fraction Tolkning av oddskvoten: (t.ex. arbetslösa) än hos personer utan riskfaktorn (t.ex. förvärvsarbetande). personer utan riskfaktorn. 13

14 Resultat Trender i självskattad hälsa Hälsoutvecklingen uppdelat på kön, ålder och födelseland Kön Figur 2. 14

15 Ålder Figur 3. Figur 4. Allmänt hälsotillstånd fördelat efter åldersgrupper

16 Födelseland - - Figur 5. födelseland. 16

17 Sysselsättning Figur 6. bra allmänt hälsotillstånd. 17

18 Trender i livsvillkor och levnadsvanor I detta kapitel beskrivs kort utvecklingen i livsvillkoren kontantmarginal, nedlåtande behandling, socialt stöd och betungande hemarbete uppdelat på kön. Även förekomsten av livsvillkor i olika grupper kommenteras. Därefter beskrivs kort utvecklingen i levnadsvanorna rökning, berusningsdrickande, fysisk inaktivitet och fetma. Trender i livsvillkor Tabell 1. Andelen (procent) personer som blivit nedlåtande behandlade flera gånger de senaste tre månaderna, samt andelen personer som saknar kontantmarginal, uppdelat efter kön och ålder för år 2008, samt trend för perioden År år år år år År 2000 År 2004 År 2008 Nedlåtande behandlad flera gånger de senaste 3 månaderna Kvinnor Män Saknar kontantmarginal Kvinnor Män

19 Tabell 2. Andelen (procent) personer som för det mesta eller alltid upplever hemarbetet som betungande uppdelat på familjetyp och sysselsättning år Kvinnor Män Familjetyp Sammanboende med barn 8 Sammanboende utan barn 7 5 Ensamstående med barn Ensamstående utan barn 8 Sysselsättning Förvärvsarbetande 9 7 Helt föräldraledig 9 Studerande 9 Arbetslös Förtidspensionär 23 Ålderspensionerad 5 3 Annat Trender i levnadsvanor Tabell 3. Levnadsvanor uppdelat efter kön och ålder för år 2008, samt trend för perioden Procent. År år år år år År 2000 År 2004 År 2008 Andel dagligrökare Kvinnor Män 8 Andel som berusar sig minst två gånger i månaden Kvinnor Män Andel fysiskt inaktiva Kvinnor Män Andel med fetma Kvinnor Män 19

20 Riskfaktorer för dålig självskattad hälsa Tolkning av oddskvoten: än hos personer utan riskfaktorn (t.ex. förvärvsarbetande). personer utan riskfaktorn. Livsvillkor Levnadsvanor

21 - Kön - Figur 7. Kvinnors hälsa jämfört med mäns hälsa 2008 (oddskvoter för dåligt allmänt hälsotillstånd, män Födelseland - 21

22 Figur 8: Hälsan hos utlandsfödda jämfört med svenskfödda 2008 (oddskvoter för dåligt allmänt hälsotill- Riskfaktorer: kön, ålder, utbildningsnivå, nedlåtande behandling, socialt stöd, betungande hemarbete, ekonomisk otrygghet, föreningsaktivitet, yttre miljö, motionsvanor, kroppsvikt, daglig rökning och berusninsgdrickande 22

23 Arbetslivsfaktorer hos förvärvsarbetande Trivsel i arbetet Oro för att förlora arbetet Självskattad hälsa Figur 9. Arbetslivsfaktorers påverkan på självskattad hälsa. 23

24 Tabell 4. Oddskvoter för dåligt allmänt hälsotillstånd år 2008 (ungefärlig gradering, se teknisk rapport (30)). Samtliga år * Förvärvsarbetande år ** Mycket starka samband (OR: 3+) Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Dålig trivsel på arbetet Fysisk inaktivitet Betungande hemarbete Starka samband (OR: 2,0 2,9) Dåligt socialt stöd Fetma Nedlåtande behandling Orolig för att förlora arbetet Dåligt socialt stöd Fetma Måttliga samband (OR: 1,5 1,9) Undervikt Saknar kontantmarginal Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Dålig yttre miljö Röker dagligen Berusar sig minst två gånger per månad Saknar kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Arbetslivsfaktorer * Justerat för kön, ålder, födelseland och sysselsättning ** Justerat för kön, ålder och födelseland *** Justerat för kön, ålder, födelseland och långvarig sjukdom Arbetslösa år *** Nedlåtande behandling Betungande hemarbete Dålig yttre miljö Fetma Förtidspensionerade år *** Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet (Eftergymnasial utbildning) Fetma Nedlåtande behandling Röker dagligen 24

25 Utsatta grupper arbetslösa och förtidspensionärer Trender i levnadsvanor hos arbetslösa och förtidspensionärer Daglig rökning Figur 10: Andelen dagligrökare bland förvärvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionärer. 25

26 Berusningsdrickande Figur 11: Andelen förvärvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionärer som berusar sig minst två gånger i månaden. 26

27 Fysisk inaktivitet Figur 12: Andelen förvärvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionärer som är fysiskt inaktiva. 27

28 Fetma Figur 13: Andelen med fetma bland förvärvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionärer. 28

29 Arbetslösa Figur 14: Åldersfördelningen bland arbetslösa år 2000 och

30 Figur 15: Könsfördelningen bland arbetslösa år 2000 och Figur 16: Fördelningen över olika födelseland bland arbetslösa år 2000 och

31 Figur 17: Andelen med endast förgymnasial utbildning bland arbetslösa, förtidspensionärer och förvärvsarbetande år 2008 uppdelat efter åldersgrupp. - - Tabell 5. För hälsan ogynnsamma livsvillkor bland arbetslösa, förtidspensionärer och förvärvsarbetande år Procent. Livsvillkor Arbetslösa Förtidspensionärer Förvärvsarbetande Saknar kontantmarginal Dåligt socialt stöd Nedlåtande behandlad flera gånger de senaste 3 månaderna

32 - Tabell 6. Oddskvoter för dålig självskattad hälsa enligt socialt stöd och nedlåtande behandling hos arbetslösa, förtidspensionerade och förvärvsarbetande år 2008 (justerat för bakgrundsfaktorer och andra riskfaktorer). Livsvillkor Arbetslösa Förtidspensionärer Förvärvsarbetande Socialt stöd Mycket bra Ref. Ref. Ref. Ganska bra Mindre bra 2,2 0,9 Dåligt 3,0 0,9 2,8 Nedlåtande behandlad (de senaste tre månaderna) Aldrig Ref. Ref. Ref. Någon gång 3,0 Flera gånger 8,8 2,0 2,9 32

33 Förtidspensionärer Figur 18: Åldersfördelningen bland förtidspensionärer år 2000 och

34 Figur 19: Könsfördelningen bland förtidspensionärer år 2000 och

35 Framtidsscenario I detta kapitel beskrivs två olika framtidsscenarier vad avser förekomsten av dålig självskattad hälsa i befolkningen; ett negativt och ett positivt scenario. Då sjukvård är ett kärnområde i landstingsverksamhet och uppgifter om vårdkonsumtion finns tillgängliga i Liv & hälsa-materialet, beräknas även vilka konsekvenser förändringar i befolkningens hälsa får för vårdkonsumtionen och därmed också för vårdkostnaderna Tabell 7. Relativa risker (RR) för dålig självskattad hälsa, år 2008 för befolkning i CDUST-region. Andel (%) med dålig självskattad hälsa RR Arbetslös 3,5 Förvärvsarbetande 3,0 Nedlåtande behandlad flera gånger Nej 5,3 Betungande hemarbete 22,5 4,3 Aldrig/sällan/ibland 5,2 Fysiskt inaktiv 4,4 Regelbunden motion Kontantmarginal 2,7 Nej 4,8 35

36 Arbetslöshet Fysisk inaktivitet, betungande hemarbete, nedlåtande behandling Kontantmarginal Tabell 8. Positiv respektive negativ utveckling för riskfaktorerna i befolkningen i CDUST-regionen. Procent. Arbetslös Nedlåtande behandlad lera gånger Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Saknar kontantmarginal År År 2020 positivt År 2020 negativt

37 - - Tabell 9. Förändringar i andel som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt beroende på riskfaktorernas utveckling. Procent. Andel som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt år 2008 är 7 procent. Andel som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt om förekomsten av riskfaktorer förändras. Förändring inom parentes. Arbetslös Nedlåtande behandlad flera gånger Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Saknar kontantmarginal År 2020 positivt 6,7 (-0,3) 6,7 (-0,3) 6,7 (-0,3) 6,4 (-0,6) År 2020 negativt 9,3 (+2,3) 7,3 (+0,3) 7,3 (+0,3) 7,6 (+0,6) Tabell 10. Förändringar i antal som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt beroende på riskfaktorernas utveckling. Antal som skattar sitt hälsotillstånd som dåligt år 2008: personer (7 procent) av personer i åldersgruppen år i CDUST-regionen. Förändring i antal som skattar sitt hälsotillstånd som dåligt om förekomsten av riskfaktorer förändras. Arbetslös Nedlåtande behandlad flera gånger Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Saknar kontantmarginal År 2020 positivt År 2020 negativt

38 Ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvård - akutmottagning annan sjukhusmottagning primärvården Tabell 11. Förändringar i antal personer som besökt läkare inom primärvård, sjukhusvård eller akutsjukvård minst en gång under de senaste tre månaderna vid förändring av riskfaktorernas förekomst. Arbetslös Nedlåtande behandlad flera gånger Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Saknar kontantmarginal År 2020 positivt Primärvård Sjukhusvård Akutsjukvård År 2020 negativt Primärvård Sjukhusvård Akutsjukvård

39 Tabell 12. Förändring i hälso- och sjukvårdkostnaderna för en tremånadersperiod beroende av en positiv eller negativ utveckling av riskfaktorer. Arbetslös Nedlåtande behandlad flera gånger Betungande hemarbete Fysisk inaktivitet Saknar kontantmarginal År 2020 positivt Besparingar kr kr kr År 2020 negativt Extrakostnader kr kr Sammanfattning modell för framtidsscenario ± 4 procent riskfaktor: fysisk inaktivitet ± personer ± vårdbesök: minst 5000 Figur 20. En förenklad modell om hur förändringar i riskfaktorer påverkar andelen med dålig hälsa och medför en ökning eller minskning av vårdkostnader. Fysisk inaktivitet har använts som exempel. 39

40 Diskussion Huvudresultat Med avstamp i det arbete som beskrivs i WHO:s rapport Closing the gap in a generation (3) har vi analyserat trender i självskattad hälsa, dess fördelning i olika sociodemografiska grupper samt hälsans bestämningsfaktorer över tid mellan åren 2000 och 2008 hos befolkningen i CDUST-regionen. I undersökningen har både livsvillkor (sociala bestämningsfaktorer) och levnadsvanor analyserats. Hänsyn har också tagits till den indirekta påverkan av livsvillkoren som levnadsvanorna har (se den teoretiska modellen på sidan 9). Denna modell bygger på de analyser som gjordes med 2000 års Liv & hälsa

41 För- och nackdelar med studien

42

43 Slutsatser Slutsatserna från denna studie kan kort sammanfattas på följande sätt: 43

44 Referenser Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa En rapport från enkätundersökningen Liv & hälsa år Rapport nr 8, Folkhälsorapport Socialstyrelsen, Closing the Gap in a generation; health equity through action on the social determinants of health. Final Report of the Commission on Social Determinants of Health. Geneve: World Health Organization, CSDH; Svenska lärdomar av Marmot-kommissionens rapport Closing the Gap. 5 Molarius A, Berglund K, Eriksson C, Lambe M, Nordström E, Eriksson HG, Feldman I. Socioeconomic conditions, lifestyle factors and self-rated health among men and women in Sweden. Eur J Public Health 6 Stronks K, van de Mheen HD, Looman CWN, Mackenbach JP. Behavioural and structural factors in the explanation of socio-economic inequalities in health: an empirical analysis. Sociol Health Illness 7 Statistiska centralbyrån. Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). 8 Folkhälsoinstitutet. Hälsa på lika villkor? Nationella folkhälsoenkäten. 9 Landstingen för Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro län (CDUST-region). Liv & hälsa-undersökningar men and women. J Clin Epidemiol 2002;55: Self-rated health, a useful concept in research, prevention and clinical medicine. severe morbidity? A longitudinal follow up of the Swedish survey of living conditions. J Epidemiol Community Health 200;59: J Health Soc Behav Gend Med 2006;3: Scand J Public Health A new challenge for the biopsychosocial approach. Psychosom Med lifestyle factors, and self-rated health among men and women in Sweden. Eur J Public Health Ekonomisk försörjning och hälsa. Rapport från arbetsgruppen för ekonomisk trygghet till Nationella Hälsan ur ett etniskt perspektiv. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa Örebro: Örebro läns landsting, Samhällsmedicinska enheten, Wiking E, Johansson SE, Sundquist J. Ethnicity, acculturation, and self reported health. A population based study among immigrants from Poland, Turkey, and Iran in Sweden. J Epidemiol Community Health 2004;58: Arbetslivsfaktorer. 22 Bremberg S. Jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått. I: Hogstedt C, red. Välfärd, jämlikhet och folkhälsa: vetenskapligt underlag för begrepp, mått och indikatorer. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Social rapport Björn Halleröd. Vem är fattig i Sverige? 25 SCB. Utsatt? Utbildning, jobb och pengar utsatta grupper och deras villkor. Temarapport 2009:3. 26 Särndal C E, Lundström S. Estimation in surveys with nonresponse. Chichester: John Wiley & Sons; Nyfjäll M. Liv & hälsa 2004 : en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Kvalitetsdeklaration/Teknisk rapport avseende Örebro län. Uppsala: Statisticon;

45 Bortfall i folkhälsoenkäter- Spelar det någon roll? Uppföljning av Liv & hälsa 2004 i Örebro län 29 Rothman KJ, Greenland S, Lash TL. Modern Epidemiology, 3rd edition. Philadelphia, PA: Lippincott, Williams & Wilkins; Har hälsan blivit mer jämlik? Trender i självskattad hälsa från befolkningsundersökningarna Liv & hälsa - Teknisk Rapport psykiskt. Läkartidningen 32 Wilkinson R. Unhealthy societies 33 Starrin B, Jönnson B, Forsberg E, Rantakeisu U. Varför blir arbetslöshet en plåga för vissa men inte för andra? Socialmedicinsk tidskrift 34 Ecob R, Smith GD. Income and health: what is the nature of the relationship? Social Science and Medicine Starrin B, Ydreborg B. Mental health symptoms in relation to socio-economic conditions and lifestyle factors-a population-based study in Sweden. BMC Public Health 2009;9: Karasek K, Theorell T. Healthy Work, Stress, Productivity and the Reconstruction of Working Life. 37 Borg V, Kristensen TS. Social class and self-rated health: can the gradient be explained by differences in life style or work environment? Social Science and Medicine 38 Janlert U. Unemployment as a disease and diseases of the unemployed. Scand J Work Environ Health 39 Ferrie JE, Shipley MJ, Stansfield A, Marmot MG. Effects of chronic job insecurity and change in job insecurity on self-reported health, minor psychiatric morbidity, physiological measures, and health related behaviours in British civil servants: the Whitehall II study. J Epidemiol Community Health 2002;56: Westerlund H, Kivimäki M, Singh-Manoux A, Melchior M, Ferrie JE, Pentti J, Jokela M, Leineweber C, Goldberg M, Zins M, Vahtera J. Self-rated health before and after retirement in France (GAZEL): a cohort study. Lancet Principles of medical statistics, 9th edition 42 Marmot M. The social pattern of health and disease. I: Blane D, Brunner E, Wilkinsson R, red. Health and social organization 43 Harryson L, Novo M, Hammarström A. Is gender inequality in the domestic sphere associated with psychological distress among women and men? Results from the Northern Swedish Cohort. J Epidemiol Community Health 44 Penedo FJ, Dahn JR. Exercise and well-being: a review of mental and physical health benefits associated with physical activity. Curr Opin Psychiatry 45 Dahlgren L, Starrin B. Emotioner, vardagsliv och samhälle - En introduktion till emotionssociologi. Lund: Wallin & Dalholm;

46 Variabler som använts i de logistiska regressionsanalyserna Utfallsmåttet Allmänt hälsotillstånd Fråga: Svarsalternativ: Bakgrundsfaktorer Livsvillkor Utbildning Sysselsättning Fråga: Svarsalternativ: 2000, , , Kontantmarginal Fråga: Svarsalternativ: Socialt stöd Fråga:- Svarsalternativ: Mycket bra stöd Ganska bra stöd Mindre bra stöd Dåligt stöd 46

47 Trygghet i bostadsområdet Fråga: Svarsalternativ: Bra Varken eller Dålig Yttre miljö Fråga: Svarsalternativ: BraVarken eller Dålig Nedlåtande behandlad Fråga: senaste 3 månaderna Svarsalternativ: Föreningsaktiv Fråga: - Svarsalternativ: , , , En eller flera föreningaringen förening Betungande hemarbete (finns endast för 2004 och 2008) Fråga: 47

48 Svarsalternativ: Sällan/ibland För det mesta Levnadsvanor Motionsvanor Fråga: Svarsalternativ: - Lite motionmåttlig motion - Regelbunden motion Kroppsvikt UnderviktNormalvikt Fetma Rökning Fråga Svarsalternativ Berusningsdrickande (finns endast för 2004 och 2008) Fråga senaste 12 månaderna Svarsalternativ Minst 2 gånger/månad Sällan Aldrig Arbetsmiljö och arbetsförhållanden Trivsel på arbetet Fråga Svarsalternativ 48

49 Oro att förlora arbetet Fråga Svarsalternativ Fysisk arbetsmiljö Fråga Svarsalternativ - BraMindre bra arbetsmiljö Dålig arbetsmiljö Möjlighet att påverka hur arbetet utförs Fråga hur Svarsalternativ God möjlighet att påverkaliten möjlighet att påverkaingen möjlighet att påverka Variabler som använts i framtidsscenariot Kontakter med vården Besökt läkare Fråga Svarsalternativ Statistiska metoder Multivariat logistisk regression Multinominal logistisk regression 49

50 Risk Odds Exempel: Oddset för att slå en fyra med tärning. Odds vs risk Oddskvot (OR) - Relativ risk (RR) Risk Dåligt självskattat allmänt hälsotillstånd Ja Nej Arbetslös 0,894 Förvärvsarbetande 0,030 0,970 50

51 abcd Potential impact fraction (IF) the potential impact fraction p p dåligt allmänt hälsotillstånd 51

52 52

53 Vill du veta mer? Kontakta respektive landsting:

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Liv & hälsa år 2000 rapport nr 8 2002 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa En rapport från enkätundersökningen Liv & hälsa år 2000. Kenneth Berglund, Charli Eriksson, Hans G Eriksson, Inna Feldman, Mats

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa En rapport från enkätundersökningen Liv & hälsa 2000. Ett samarbete mellan landstingen i Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan

Läs mer

Uppväxtvillkor och hälsa i vuxen ålder. Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län

Uppväxtvillkor och hälsa i vuxen ålder. Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län Uppväxtvillkor och hälsa i vuxen ålder Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län Inneha ll Förord sida 3 Sammanfattning sida 4 Inledning sida 5 Teoretisk bakgrund

Läs mer

Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv

Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Margareta Lindén-Boström Carina Persson Samhällsmedicinska enheten, Ledningskansliet, Örebro läns landsting Samhällsmedicinska enhetens

Läs mer

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published

Läs mer

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? 2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se

Läs mer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Liv & hälsa i Mellansverige 2012

Liv & hälsa i Mellansverige 2012 Liv & hälsa i Mellansverige 12 Resultat från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor? Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län Innehåll Inledning... sida

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D

Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län 2004 - en befolkningsundersökning med EQ-5D Anders Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel

Läs mer

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Utveckling, förklaringar och Kommissionens arbete Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86%

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa Cristina Mattsson Lundberg WHO:s definition av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Liv & hälsa 2008 rapport nr Resultat av en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter

Liv & hälsa 2008 rapport nr Resultat av en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter Liv & hälsa 08 rapport nr 1 08 Sara Asplund-08 Liv & hälsa 08 Resultat av en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter CDUST. Rapportserie utgiven i samverkan mellan landstingen

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. / Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se

Läs mer

Arbetslivets betydelse för hälsan

Arbetslivets betydelse för hälsan Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012

Läs mer

Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet

Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet Gör Göteborg Jämlikt Göteborgs stad 14-10-30 Susanna Toivanen Docent i sociologi susanna.toivanen@chess.su.se Vad menas med ojämlikhet i

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Hälsa, livsvillkor och sjukvårdsutnyttjande bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper

Hälsa, livsvillkor och sjukvårdsutnyttjande bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper Hälsa, livsvillkor och sjukvårdsutnyttjande bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper Bo Burström, Anja Schultz, Kristina Burström, Sara Fritzell, Robert Irestig, Janne Jensen, Niels Lynöe, Anneli Marttila,

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Stress i olika delar av arbetslivet

Stress i olika delar av arbetslivet Stress i olika delar av arbetslivet Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Olika villkor - olika hälsa Hälsan bland irakier folkbokförda i Malmö 2005-2007

Olika villkor - olika hälsa Hälsan bland irakier folkbokförda i Malmö 2005-2007 Olika villkor - olika hälsa Hälsan bland irakier folkbokförda i Malmö 2005-2007 Achraf Daryani 1 Katarina Löthberg 2 Inna Feldman 3 Ragnar Westerling 4 1 Forskare, PhD vid Institutionen för folkhälso-

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström

Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström Sammanfattning Då bortfallet i folkhälsoenkäter ökar för varje år är det viktigt att veta hur de som utgör det ökade bortfallet

Läs mer

Vad håller oss friska i Norrland?

Vad håller oss friska i Norrland? Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5

Läs mer

Vem får problem med spel?

Vem får problem med spel? Vem får problem med spel? Resultat från SWELOGS befolkningsstudie om spel och hälsa 2008/09 Ulla Romild, Statens Folkhälsoinstitut RFMA:s konferens om Spel och Spelmissbruk Huddinge, 2 februari år 2011

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Statussyndromet. Sir Michael Marmot. Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden

Statussyndromet. Sir Michael Marmot. Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden Statussyndromet Sir Michael Marmot Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden Statussyndromet Sociala skillnader i hälsa Sir Marmot startade studier i Storbritannien 1976

Läs mer

Folkhälsan i Twincities

Folkhälsan i Twincities Folkhälsan i Twincities - Utvecklingen över tid Erik Gjessing Forskningsarbete under praoperiod Handledare: Professor Tomas Faresjö Höstterminen Sammanfattning Om man jämför olika indikatorer på folkhälsa

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Arbetslivet en bortglömd arena för jämlika hälso- och arbetsvillkor?

Arbetslivet en bortglömd arena för jämlika hälso- och arbetsvillkor? Arbetslivet en bortglömd arena för jämlika hälso- och arbetsvillkor? Stig Vinberg 1 Susanna Toivanen 2 1 Docent vid institutionen för Hälsovetenskap, Mittuniversitetet, 831 25 Östersund. E-post: stig.vinberg@miun.se.

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Bo Burström, professor/överläkare Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Avdelningen för socialmedicin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

INNEHÅLL. Inledning 3. Livsvillkor 4 Ekonomi 4 Trygghet i vardagen 4 Framtidstro 5 Sociala relationer 5 Arbetsliv och arbetsmiljö 6 Hem och hushåll 7

INNEHÅLL. Inledning 3. Livsvillkor 4 Ekonomi 4 Trygghet i vardagen 4 Framtidstro 5 Sociala relationer 5 Arbetsliv och arbetsmiljö 6 Hem och hushåll 7 Liv & hälsa 2004 rapport nr 1 2005 Liv & hälsa 2004 Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter Rapportserie utgiven i samverkan mellan landstingen i Sörmlands,

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Tandhälsa och tandvård bland vuxna i Västmanland

Tandhälsa och tandvård bland vuxna i Västmanland 2013-10-16 Tandhälsa och tandvård bland vuxna i Västmanland Anu Molarius, Bo Simonsson Sevek Engström Håkan Flink Kompetenscentrum för hälsa Vårdvalsenheten Folktandvården AB Åke Tegelberg Enheten för

Läs mer

Kompetenscentrum för hälsa. Hälsan i Västmanlands kommuner och områden. Version 2013-10-01

Kompetenscentrum för hälsa. Hälsan i Västmanlands kommuner och områden. Version 2013-10-01 Kompetenscentrum för hälsa Hälsan i Västmanlands kommuner och områden Version 2013-10-01 Anu Molarius, Bo Simonsson, Fredrik Söderqvist, Madelen Lindquist Innehåll Bakgrund... 2 Material och metod... 2

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 DELRAPPORTERING AV REGERINGSUPPDRAG Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 13 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Diskrimineringslagen Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Faktor som påverkar hälsotillståndet. Nedanstående figur används ofta för att beskriva hälsans bestämningsfaktorer.

Faktor som påverkar hälsotillståndet. Nedanstående figur används ofta för att beskriva hälsans bestämningsfaktorer. Centrala begrepp i folkhälsoarbete Arena Bestämningsfaktor I ett hälsofrämjande arbete talar man om olika arenor där människor samlas och kan nås och påverkas till ett mer hälsosamt liv. En arena kan vara

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer