Studentinflytande. Nathalie Norberg och Eva Fluur Jonson

Transkript

1 Studentinflytande Nathalie Norberg och Eva Fluur Jonson Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ Inledning Vi utgjorde läsåret 2011/2012 GUS presidium i egenskap av ordförande respektive vice ordförande. Mot den bakgrunden rekryterades vi för att under 2012 sammanställa och analysera BLUE-materialet med avseende på studentinflytande. Vi har granskat alla programrapporter, auditrapporter och fakultetsrapporter utifrån tema IV om studentinflytande, för att göra en sammanfattad bedömning av hur Göteborgs universitets institutioner/program arbetar med studentinflytande som en del av kvalitetsarbetet. Fakulteterna och institutionerna har skrivit olika mycket om studentinflytande. Som granskare har vi endast utgått ifrån det som framkommer i rapporterna. Vi har inte gjort några ytterligare undersökningar eller tagit med sådant som vi känner till genom vårt arbete i studentkårerna. Vi har heller inte tagit hänsyn till förändringar som skett efter det att rapporterna har skrivits. Varför studentinflytande? Studenterna utgör en stor del av universitetets verksamhet. Det är viktigt att de åsikter som studenter har kan tas till vara på ett sådant sätt att de kommer till användning för utvecklingen av program och för att säkra kvalitet. Studenter har ett perspektiv på utbildningen som det är svårt att få som anställd vid universitetet. Studentinflytande är en del av universitetets kvalitetsarbete och det finns ett antal viktiga faktorer som bör finnas för att det ska fungera optimalt; rättighet att vara representerade, en fungerande studentkårsorganisation, utbildning av studentrepresentanter, informationsutbyte mellan lärosätet och studentkåren samt att det finns ett ömsesidigt förtroende. 4 I högskolelagen Kap 1 4a står det att: Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Vidare har studenterna rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation, enligt kap

2 För att inflytandet ska fungera behövs en fungerande studentkårsorganisation så att studenterna kan välja och utse studenter på ett demokratiskt sätt. Studentkårsorganisationen behöver tillsammans med universitetet informera om studenternas möjligheter att påverka. Studentrepresentanterna bör få tillgång till utbildning för att på bästa sätt få möjlighet att utöva sitt inflytande. Då studenterna vet på vilket sätt de kan arbeta och vad som förväntas av dem blir det effektivare för båda parter, studenterna och lärosätet. Utöver rättigheter och vetskapen om hur man kan använda sitt inflytande, bör lärosätet och studentkårsorganisationen utbyta information så att inga missförstånd uppstår. Lärosätet och studentkåren har lika stort ansvar för att informera varandra om viktiga frågor och för att skapa ett ömsesidigt förtroende. Informationsutbyte mellan universitetet och studentkårerna, och universitetets information till studenterna, är enligt våra erfarenheter de viktigaste faktorerna för att studenter ska känna sig hörda och delaktiga. Våra förväntningar och vad vi letade efter I granskningen har vi fokuserat på om programmen möter de krav som ställs på dem från högskoleförordningen, högskolelagen samt de regler som finns vid Göteborgs universitet när det gäller studentinflytande. Vi har tittat på hur väl de svar i rapporterna möter de frågor som ställs angående resultat från undersökningar, om det finns studenter i beredande och beslutande organ och hur programmet på andra sätt involverar studenter i utvecklings- och kvalitetsarbete. Vi har tittat extra på om det i någon rapport har framkommit något utöver det vanliga eller vad som är reglerat. Vi har uppmärksammat extra innovativa lösningar av hur institutionen kan ta vara på studenternas åsikter. Vi har bedömt att program som uppfyller universitetets krav på utvärderingar och studentrepresentation har ett tillräckligt gott studentinflytande. Övergripande resultat Studentinflytandet ser bra ut på Göteborgs universitet i sin helhet. Alla programrapporter nämner antingen att det finns ett samarbete mellan studenter och institutionen/ programmet eller att det ska finnas. De flesta rapporter nämner kursvärderingar som främsta sätt att ta vara på studenternas åsikter, men det finns också flera andra olika intressanta metoder för att främja studenternas möjligheter att påverka. Studenter finns oftast med i beredande och beslutande organ, även om det sällan framgår om de faktiskt deltar i organens arbete eller om de endast bereds plats där. Auditrapporterna nämner sällan studentinflytande, och det är flera auditgrupper där studenterna inte har varit involverade i granskningsarbetet, eller där gruppen inte har intervjuat några studenter. Vi kan dra slutsatsen att de flesta är medvetna om vilka studenternas rättigheter är, och kursvärderingar är det som fungerar bäst över hela universitetet. Det finns en medvetenhet om att studenter har viktiga åsikter att bidra med i kvalitetsarbetet. På små program finns möjligheten att få personlig kontakt med studenterna på ett sätt som är svårare på de större programmen. Utbildningarna har delvis olika sätt att arbeta med studentinflytande, men arbetssätten skulle kunna utvecklas genom en dialog mellan de olika utbildningarna. En del program påtalar vad som ska göras, eller att studenternas ges möjlighet till olika sätt att påverka, utan att faktiskt beskriva vad som görs. 66 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

3 1. Resultat från studentundersökningar (till exempel Göteborgs universitets studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjligt), programutvärderingar och kursvärderingar En mycket stor del av rapporterna omnämner att det är svårt att använda exempelvis Studentbarometern på grund av att det inte går att bryta ner resultatet till programmet. Det kan också vara för få studenter som resultatet på institutionsnivå/programnivå baseras på. En del har brutit ned studentbarometern till fakultets/-institutionsnivå och använt sig av resultatet där, men det är få program som kan använda sig av studentbarometern fullt ut. Flera program gör egna undersökningar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (till exempel kursrapport, kursboksslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet Studenter har möjlighet att vara/är med i beredande och beslutande organ där institutionen diskuterar kvalitetsarbete och andra frågor som rör studenternas utbildning och studiesituation. Vissa program har beskrivit mer utförligt än andra om konferenser och heldagar då programledningen och studentrepresentanter diskuterar resultat från kursvärderingar och andra utvecklingsidéer angående programmet eller institutionen. Det finns flera utbildningar som gör skriftliga kursbokslut, men det finns också många program som behöver utveckla arbetet med återkoppling av förändring till följd av kursvärderingar. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ De flesta nämner att det finns studenter i beredande och beslutande organ och andra säger att studenterna ges möjlighet att närvara. I flera rapporter är det svårt att veta om studenter deltar i organens arbete, eller om platserna är tomma trots att studenterna ges möjlighet att närvara. Vi har särskilt sökt efter programrapporter som utvecklar hur de får studenter till de platserna, men sådana exempel är ovanliga. En del av rapporterna visar att programmen eller institutionen behöver utveckla bättre kontakt med studentkåren. Goda exempel Vi har valt att lyfta fram några av de goda exempel som har stuckit ut i förhållande till de andra rapporterna. De goda exempel som vi har sett har åstadkommit något utöver det vanliga och bedriver arbetat med studentinflytandet på fler sätt än de formella. Vi har sett att det finns olika former för samverkan med studenter, formella och informella mötesformer. Vi har även sett att där det finns en variation och balans mellan de formella och informella träffarna finns det också ett bra samarbete och ett gott studentinflytande mellan studentrepresentanter och anställda. Utöver representation i de formella beredande och beslutande organen har programmen/institutionerna ofta något extra forum där studenterna har en närmre kontakt med de ansvariga. Liknande former för studentinflytandet bedrivs på olika ställen inom universitetet, men formerna kan ha olika namn. Studentinflytande 67

4 Nedan visas några goda exempel. Månadsmöten - ett viktigt forum för dialog mellan studenter och ledningen; biträdande prefekt, studierektor, studievägledare och student/klassrepresentanter träffas för att diskutera gemensamma frågor. Socionomprogrammet, SFN Programkommitté/råd - studentrepresentanter har kontinuerlig kontakt med programansvariga. Master of Science in Accounting, HHFN Kvalitetsutvecklings/utvärderingskonferens - hålls en gång per år då studentrepresentanter från varje termin, handledare och studentsamordnare från VFU, avnämare och lärare inbjuds för att följa upp programmet, diskutera och ge förslag på att åtgärder preciseras. Logopedprogrammet, SA Kursombud kursombud utses av studenterna, vilka har kontakt med kursledningen. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram, HHFN Kurskonferenser utvärdering av varje kurs vart tredje år. Studenter, kursansvariga och ytterligare lärare, samt externa lärare träffas för att diskutera; kursplan, undervisningsplan, schema, litteratur, utvärderingar, kursrapporter m.m Europaprogrammet, SFN Individuella samtal - During the second year the students have individual progress discussions considering both their individual performance as the education. Master programme in Business Creation and Entreprenurship in Biomedicine, (GIBBS), SA Studierektor har individuella samtal med studenter inför varje terminsslut. Konstnärligt masterprogram I smyckeskonst, textilkost & keramikkonst, KFN Inbjudande aktiviteter Integrering av studenter i forskarseminarium, mingel och andra delar av institutionens liv. Teologisk master/magisterprogram, HFN Nära kontakt Nära kontakt mellan studenter och studenter gör att problem kan lösas på direkten. Konstnärligt kandidatprogram i design m.fl. på KFN Lunchmöten Studierektorn inbjuder till lunchmöte med studentrepresentanter tre gånger per termin. Hälsopromotionsprogrammet, UFN IT-fakulteten På IT-fakulteten finns flera olika sorters studentinflytande och flera kreativa former, såsom förberedande undersökningar för att ta reda på vad studenterna förväntar sig av kursen följt av vanliga kursvärderingar. Kursvärderingarna diskuteras sedan på flera olika möten där studenter medverkar. Detta resulterar i att åsikterna sammanfattas i rapporter som publiceras på Chalmers hemsida, men inte alltid på Göteborgs universitets hemsida. 68 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

5 Flera studenter uppmärksammar de administrativa problemen mellan högskolorna. Det framstår som att de flesta programmen på IT-fakulteten gör det som ska göras enligt reglerna på Göteborgs universitet, och det finns de som beskriver studentinflytandet på ett mycket inspirerande sätt. Några program beskriver termins- eller mitterminsutvärderingar, de programansvariga får då en bredare bild av vad studenterna tycker. Det finns också program på IT-fakulteten som har svårare att ta till vara på studenternas åsikter. Studenterna ska kunna ge sina åsikter anonymt och studenterna ska vara med i beslutande och beredande organ. IT-fakulteten talar inspirerande om studentinflytande i flera av rapporterna, men fakultetens program skulle tjäna på att utbyta idéer om hur studentinflytandet kan fungera. Konstnärliga fakulteten Det som framkommer mest som studentinflytande är kursvärderingar och flera rapporter påtalar problem med svarsfrekvensen. Enligt vissa utbildningar är det lättare om utvärderingarna görs i slutet av kursen på ett papper och inte på GUL även om andra påtalar det positiva med GUL och att det blir anonymt. Det är stor skillnad mellan de olika programmen och institutionerna, vissa program har stora problem med studentinflytande medan andra verkar ha ett mycket väl fungerande system för att tillvarata studenternas åsikter. På de flesta institutioner inom den konstnärliga fakulteten finns studenter i beredande och beslutande organ, men det framkommer inte alltid om det finns programkommittéer eller liknande. Ofta är dock programmen ganska små, och kontakten som programansvariga har med studenterna kan ibland liknas vid programråd, även om det inte är lika formellt. Det finns program som har kurskommittéer eller programråd, men det framgår sällan hur dessa fungerar. Det verkar svårt att hitta studenter till organ på de olika nivåerna, men det är inte ett problem som är exklusivt för den konstnärliga fakulteten. För att få studenter intresserade är det viktigt att studenterna känner att deras åsikter tas tillvara, samt att det bereds möjlighet att närvara och att information ges om mötena. En återkommande kommentar i rapporterna är att den nära kontakten med studenter gör att åsikter omgående kan uppfattas och beaktas av läraren. Den kontakten är givetvis värdefull, men den konstnärliga fakulteten behöver också arbeta med att säkra studenters anonymitet i till exempel kursvärderingar och med att få studenter att uttrycka åsikter på andra sätt än de inofficiella. Den nära kontakten kan vara ett mycket bra sätt att få fram åsikter, om studenten känner sig bekväm med läraren, men det kan också vara svårt att ge kritik. För att få fram åsikter som kan hjälpa till att utveckla programmet är det viktigt att det finns en balans mellan de olika sätten. Programmen använder sig också av terminsavstämningar där läraren träffar klassen för att diskutera terminen i helhet, ibland skriver också klasserna en rapport tillsammans. Detta kan ge en helhetsbild som grund för utvecklingen av programmet i framtiden. Det är inte ovanligt med gästlärare på de konstnärliga programmen, och det påtalas att dessa inte alltid är insatta i universitetets regler om studenternas rättigheter. Det påtalas också att flera program är mindre bra på uppföljning av kursvärderingar. Detta är ett problem som är känt sedan tidigare, och i rapporterna skriver institutionerna att de ska arbeta med detta. Det saknas studenter i flera av auditrapporterna, och få av dessa behandlar ämnet studentinflytande. Studentinflytande 69

6 Handelshögskolan Programmen på Handelshögskolan har ofta väl fungerande programkommittéer med aktiva studenter. Flera påtalar att de känner att de kan påverka genom studentkåren, men det är svårare att påverka direkt genom läraren. Kursvärderingar genomförs, och behandlas oftast vid möten med programansvariga och studentrepresentanter. Resultaten från dessa värderingar återkopplas dock inte alltid till studenterna. Handelshögskolan använder studentombud, som varierar i antal på de olika programmen. Studentombuden väljs av studenterna på några av programmen, men väljs av programledningen på ett annat. Då studentombuden är studenternas företrädare ska dessa väljas av studenterna. Studenter finns med i beredande och beslutande organ på alla nivåer på fakulteten. Studenterna får kontakt med de som beslutar över programmen genom programnämnderna, möten med studierektorerna, utvecklingsmöten, möten med profilgruppen och genom särskilda kontakter vid behov. Masterprogrammen har en gemensam programkommitté. Studentrepresentanter ifrån masterprogrammen möter studierektorn regelbundet. Det finns två studentrepresentanter från varje årskurs. Det samlade intrycket från rapporterna från Handelshögskolan är att studentinflytandet är väl organiserat. Humanistiska fakulteten Flera av programmen gör undersökningar av olika sorter, som sedan sammanställs och diskuteras på diverse möten med programledningen. Det framgår inte alltid om studenter medverkar i dessa organ. Studenter medverkar i institutionsråd och andra organ, men på flera av programmen saknas programråd eller organiserade former för inflytande på programnivå. Flera program nämner kursvärderingar som det främsta sättet för studentinflytande. Även om kursvärderingar är mycket viktiga för ett fungerande studentinflytande kan de kompletteras med andra påverkansmöjligheter för studenterna. Flera program skriver att de arbetar mycket med arbetsmiljö. Ett återkommande problem verkar vara att hitta studentrepresentanter. För att studentinflytandet ska fungera måste självklart också studenterna vara med och ställa upp som representanter. Samtidigt måste också programmet ge studenterna möjlighet att medverka. På humanistiska fakulteten verkar flera program ha en god kontakt med studentkåren. Det hade dock varit en fördel om rapporterna hade utvecklat vad de menar med god kontakt. I vissa mindre program kan det vara svårt att hitta studentrepresentanter, men studentinflytandet utövas oftast då på andra sätt - ofta genom nära kontakter mellan lärare och studenter. Det är viktigt att olika sätt blandas - som inofficiella möten och officiella former som programråd och liknande. Att involvera studenter i forskarseminarium och mingel kan vara ett bra sätt att få dem att känna tillhörighet i fakulteten och ämnet de läser. När en student känner att institutionen och programmet är deras kan det också vara mer intressant att påverka utbildningen. Dessa inofficiella möten kan också vara ett bra tillfälle för avslappnade samtal då åsikter lätt kan diskuteras. Alla auditgrupper innehåller studentrepresentanter, men få tar upp ämnet studentinflytande. Fakultetsrapporten visar att problemen kring studentinflytandet på fakulteten är kända. 70 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

7 Lärarutbildningsnämnden I rapporten från Lärarutbildningsnämnden (LUN) beskrivs studentinflytandet utförligt, och det framgår tydligt att LUN uppskattar studenternas åsikter. Studenter är representerade i beredande och beslutande organ och de arbetar för att utveckla system för att ta tillvara på studenternas åsikter. Studenterna är dock inte alltid med och beslutar om kursplaner, däremot är studenterna med i beredande organ där innehållsmässiga frågor diskuteras. Ett problem är att studenter från lärarutbildningen inte alltid finns representerade i vid kursansvariga institutioner/fakulteter. Vid LUN är man medveten om bristerna i studentinflytandet när det gäller studentrepresentation och kursplaner, samtidigt som man arbetar för vidare utveckling av studentinflytandet. Programrapporterna är skrivna utifrån från 2001-års och 2011-års lärarprogram. Den senare utbildningen kan inte visa på faktiska resultat då programmet inte helt har genomförts ännu. Studentrepresentationen redovisas på liknande former i det nya lärarprogrammet som det gamla, med några förändringar. Kursvärderingar nämns i alla programrapporter vid lärarprogrammet. Dessa resulterar i en kursrapport med lärares och studenters åsikter som diskuteras i programråd, det skrivs sedan konkreta förslag till kursutveckling. En gång om året har studenterna möjlighet att uttrycka åsikter kring programmet som helhet. Programmen använder sig av mittkursmöten där studenter ger sina åsikter. Dessa redovisas sedan, och åsikterna behandlas i programråden. I utvecklingsarbetet av utbildningarna tillfrågas en studentgrupp. Studenterna är representerade i programråd, nämnden samt tillfälliga och fasta arbetsgrupper vid LUN. Studenterna bjuds också in till kurskonferenser och möten med programledarna. Utbildningsvetenskapliga fakulteten På Utbildningsvetenskapliga fakulteten återspeglas studentinflytandet främst i de formella organen, så som exempelvis institutionsstyrelser, fakultetsnämnd och andra beredande eller beslutande organ inom fakulteten. Härutöver finns ett antal program/ institutioner som har extra träffar med studenterna. Exempelvis har studierektorn lunchmöten tre gånger per termin med studenterna vid Hälsopromotionsprogrammet, och studenterna får följa med på konferenser. Dessa extra aktiviteter gör väldigt mycket för studenterna. De känner sig uppskattade, och de får en närmre kontakt med ansvariga på institutionen/programmet. Blandningen av de formella forumen och informella träffar, så som exempelvis lunchmöten, skapar en dynamik mellan studenter och anställda i arbetet med att utveckla och förbättra utbildningen och studenternas studiesituation. Till stor del är programrapporterna inom fakulteten kortfattade, och svaren liknar varandra. Vid utformningen av auditrapporterna har studenter deltagit, och den ena av auditrapporterna förespråkar mer samverkan mellan studentkåren och lärarna för att exempelvis medverka till att fylla platser i programråd och dylikt. Även om det är kårens uppdrag att tillsätta platser i beredande och beslutande organ kan en samverkan mellan kåren och ansvariga underlätta arbetet med att få nya studentrepresentanter. Rapporterna pekar också på att studentinflytandet är en viktig del av fakultetens arbete med utveckling och förbättring av studenternas utbildningssituation. Sahlgrenska akademin Genomgående har Sahlgrenska akademin lämnat omfattande rapporter på program-, audit- och fakultetsnivå. Rapporterna ger en bred inblick i hur det ser ut inom fakulteten, och analyser visar varför det ser ur som det gör när studentinflytandet inte fungerar Studentinflytande 71

8 väl. Analyserna varierar i längd och djup, men det känns som att det finns en motivation över hela fakulteten att lösa eventuell problematik som uppstår. Fakulteten försöker på olika vis engagera studenterna med till exempel inbjudningar till nationella möten eller kursledarkonferenser etc. Man försöker även anpassa sig efter studenternas förutsättningar, exempelvis genom att medverka på utbildningsrådens möten (studentgruppen) som komplement till att studenterna kommer på formella möten. Överlag ser representationen bra ut i de formella organen, så som institutionsrådet, programkommittén eller RUGA. Dock är engagemanget på vissa utbildningar lågt och bör utvecklas. Det är ett gemensamt ansvar för studentkåren och fakulteten att verka för ett ökat engagemang. Mycket tonvikt läggs vid att kursvärderingarna har låg svarsfrekvens och hur man kan lösa det. Svarsfrekvensen behöver höjas för att resultatet ska ges mer relevans. Auditgrupperna talar om en utveckling av studentinflytandet, men frågor om på vilket sätt kan man utveckla inflytandet och hur detta ska ske kvarstår. Samhällsvetenskapliga fakulteten På Samhällsvetenskapliga fakulteten arbetar man på många olika sätt med studentinflytandet - utöver studentrepresentation i formella organ. Vid nästan alla program finns det studentgrupper som är aktiva i varierande grad och arbetar med att driva utbildningsfrågor. På vissa program är studentengagemanget lågt, vilket är en svaghet enligt fakultetsrapporten. För att stärka studentinflytandet behöver vissa program arbeta med studentinflytandet. Programansvariga tillsammans med studenterna kan försöka lösa det låga engagemanget genom att skapa forum som passar utifrån programmets och studenternas förutsättningar. Då det finns program med starkt engagemang finns det exempel inom fakulteten som andra kan dra nytta av. Generellt kan man se att de program där det finns ett tydligt och starkt studentengagemang finns även ett gott samarbete mellan programansvariga och studenterna. I de fall som programstudenter känner att de har en stark anknytning och identitet till programmet finns ett större studentengagemang än vid andra program där identiteten inte är lika utbredd. Det finns olika förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för programmen. När det gäller fakultetens kursvärderingar varierar svarsfrekvensen. På vissa av programmen är både svarsfrekvensen och återkopplingen låg. Studenterna känner mindre motivation att göra kursvärderingar ifall de inte får återkoppling och får vetskapen om att kursvärderingarna är ett verktyg för påverkan. I helhet arbetar fakulteten bra med studentinflytandet som en del av kvalitetsarbetet, men fakulteten nämner att det finns mer att göra för att öka engagemanget. Naturvetenskapliga fakulteten Fakulteten ingick inte i det ordinarie BLUE11-arbetet, utan baserade sitt bidrag från fakultetens egen utvärdering från GRUNDA. I arbetet med Grunda-rapporterna har studenterna varit delaktiga, i både programrapporterna och genom platsbesök hos studentgrupper. Fakulteten har engagerade studenter och anställda som verkar för att utbildningarna ska bli bättre och där anställda och studenter har en mycket god kontakt med varandra. Dock behöver det arbetas med att skapa ett bättre system för kvalitetsarbete på fakulteten. Fakultetsnämnden påpekar att det finns engagerade studenter som har många idéer om programutveckling och synpunkter på programmen, men rapporterna talar inte direkt om hur studentinflytandet fungerar i stort på fakulteten. Det nämns i rapporterna att programmen behöver få en starkare identitetsanknytning för att generera en bättre kvalitet på utbildningen. I de flesta fall avslutas kurserna genom kursvärderingar, och det finns även årliga 72 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

9 utvärderingar där kursansvariga träffar studenter inom en del av programmen. För den kontinuerliga uppföljningen finns studenter i de formella organen så som programkommittéer etc., där även studentgrupper har möjlighet att inkomma med synpunkter. Programmen har inte regelbundna utvärderingar och uppföljning av dessa. På en del av programmen verkar kursvärderingar inte alltid genomföras. Det finns problem med låga svarsfrekvenser på vissa program, medan andra har hög svarsfrekvens. Programmen talar om att skapa en utökad kontakt med studenterna, exempelvis via referensgrupper för att tillsammans diskutera utbildningen för att kvalitetssäkra den. Vid de flesta programmen verkar de anställda ha kontakt med sina studenter och alumner, och värnar om detta. Slutsats Vår slutsats av detta arbete är att studentinflytandet på universitetet enligt rapporterna ser bra ut. Alla fakulteter och institutioner är medvetna om att det ska finnas studentrepresentation och många lyfter även vikten av den. I rapporterna framkommer det också att det finns en hel del svagheter och problematik kring studentinflytandet. Det är viktigt att institutionerna och programmen försöker arbeta med och ta itu med dessa tillsammans med studentkåren. Båda parter har ett ansvar att verka för att det finns ett studentinflytande som fungerar. Det är olyckligt att det ibland finns få studentrepresentanter och det problemet kan vara svårt att lösa. Det kan dock vara en fördel att programmen arbetar fram metoder som uppfyller reglerna, men samtidigt passar in på den verksamhet som bedrivs där då universitetets utbildningar har olika förutsättningar. Det vanligaste sättet för studenterna att påverka sin utbildning är genom kursvärderingar. Det är dock flera fakulteter som visar på problem med kursvärderingar - ofta att det är låg svarsfrekvens vilket leder till att kursvärderingarna inte kan användas fullt ut. En del av institutionerna är mycket bra på att återkoppla och sammanställa kursvärderingar. I vissa av rapporterna reflekterar ansvariga över hur de ska få studenterna att svara, i andra berättar institutionen att när de har gått över till GUL har färre studenter svarat på kursvärderingar. Några berättar om att när kursvärderingen genomförs i samband med kursslut och examination är det lättare att få studenter att svara. Inom området kursvärderingar finns det stora utvecklingsmöjligheter för institutionerna och programmen, och de kan därvid ta lärdom av varandra. De flesta program och fakulteter visar på medvetenhet om studenternas rättigheter att påverka utbildningen. Flera av rapporterna är kortfattade och det är inte många som har reflekterat djupare kring studentinflytandefrågan, istället nämner de hur det ska vara och vilka rättigheter studenterna har, utan att beskriva mer ingående hur samarbetet faktiskt fungerar. Det är det faktiska samarbetet som vi är intresserade av och vill veta mer kring. Genom att enbart skriva vad studenterna erbjuds eller hur det ska se ut, ges alltför lite information att arbeta vidare med. Studenter är enligt rapporterna uppskattade i institutionernas och fakulteternas kvalitetsarbete. Gästlärare är ibland dåligt insatta i studenternas rättigheter och då blir det svårare som student att utöva inflytande över utbildningen. Arbetet med att få fram studentrepresentanter ser olika ut på institutionerna vid universitetet. På de små utbildningarna är det ibland svårt att ordna formella vägar för studentrepresentation. Flera anser att den dagliga kontakten är tillräcklig och det är för få studenter för att få intresserade studentrepresentanter. På stora program har studenterna ofta mer organiserade vägar i programkommittéer och liknande, men det finns risk att den nära kontakten försvinner. Det är viktigt att programmen arbetar fram olika former för studentinflytande på ett sätt som fungerar för programmet, och som säkrar studenternas möjligheter att påverka utvecklingen av utbildningen. Många verkar också vara Studentinflytande 73

10 medvetna om hur studenter ska väljas. Det är dock inte alltid studenter ställer upp även om institutionen är tydliga med att det finns ett behov. Studentkårerna och universitetet måste gemensamt arbeta för att informera om möjligheterna och rättigheterna, samt aktivt verka för ett gott samarbete. Ett problem som vi har uppmärksammat med BLUE 11 är bland annat att det inte alltid har funnits studentrepresentation vid skrivandet av rapporterna. Det är totalt sett många studenter som har varit involverade i arbetet med BLUE 11, men ibland är det svårt att se var studenter deltagit. Det är svårt att möta kravet på studentrepresentanter i arbetet i de fall där det inte har funnits representanter att tillgå, det kan även vara så att studenter deltagit men att det inte framgått i rapporterna. I granskningen har vi valt att se till det som står i rapporterna och att bedöma studenträttighetsmedvetandet som starkt vid Göteborgs universitet. Om fakulteter och program i samverkan med studentkåren arbetar aktivt för att åtgärda de brister som framkommit har vi förtroende för att det bara kan bli bättre. 74 Blue 11 Rapport från tematisk granskning