KonstKåren har tre olika sektioner: Akademin Valand, HDK (inklusive Steneby) och HSM. Konstkåren. Akademin Valand HDK HSM

Transkript

1 Arbetsordning för KonstKårens sektioner Denna arbetsordning beskriver vad sektionens verksamhet består i samt hur strukturen för denna verksamhet lämpligast bör se ut. Det är dock upp till de enskilda sektionsaktiva att själva avgöra hur mycket tid och arbete de är villiga att lägga ned på verksamheten. Konstkårens styrelse och presidium finns som stöd och kan hjälpa till både vid ett eventuellt uppstartande och fortlöpande verksamhet av en sektion. Sektionens ordning regleras i KonstKårens stadga 6. KonstKåren har tre olika sektioner: Akademin Valand, HDK (inklusive Steneby) och HSM. Konstkåren Akademin Valand HDK HSM 1. Valmöte Ur Konskårens stadgar 6.2: Sektionen ska ha minst ett valmöte per år för att välja sektionsstyrelse, studentrepresentanter på institutionsnivå samt ledamöter till Konstkårens fullmäktige. Sektionsstyrelsen ska kalla samtliga studenter på institutionen och skicka ut handlingar för mötet minst en vecka i förväg. Finns det ingen sektionsstyrelse vid tillfället ska Konstkårens styrelse kalla till valmöte. Samtliga studenter på institutionen har närvaro, yttrande och yrkanderätt, endast kårmedlemmar har rösträtt. Röstlängden utgörs av samtliga närvarande studenter förutom de som sitter i sektionsstyrelsen för innevarande verksamhetsår. Röstning genom ombud medges ej. Ett mötespresidium för valmötet ska utses. En mötesordförande leder mötet och en mötessekreterare för protokoll som ska justeras av ordföranden och minst en ytterligare justeringsperson. Valmöte hålls lämpligtvis i slutet av vårterminen och/eller i början av höstterminen och ska alltså välja följande studentrepresentanter i sektionen för kommande/innevarande läsår. Val av sektionsstyrelse ( 2) Val av studentrepresentanter ( 3.1.2) Val av ledamöter till Konstkårens Fullmäktigemöte ( 3.4.1) Studentrepresentanter ska vara medlemmar i kåren det verksamhetsåret de blir valda för.

2 2. Sektionsstyrelse 2.1. Sammansättning Sektionsstyrelsen kan vara av varierande storlek. Den ska ha så stor spridning bland institutionens olika program och utbildningar som möjligt. Det rekommenderas att välja de särskilda posterna ordförande och kassör för att göra sektionsarbetet så effektivt som möjligt. Posterna kan väljas direkt på valmötet eller så kan styrelsen välja att konstituera sig självt vid ett styrelsemöte. Hela eller delar av sektionsstyrelsen, t.ex. sektionsordföranden, kan eventuellt vara arvoderad/e i en mindre omfattning vilket kan finansieras av sektionens medlemsintäkter eller i Konstkårens gemensamma budget Sektionsordförande Ordföranden har en sammanhållande roll i sektionsstyrelsen. Viktiga uppgifter: kalla till styrelsemöten (se 2.2), kommunikation med KonstKårens styrelse, kontakt med institutionens ledning och administrativ personal och kontakt med studentrepresentanter i olika råd. Det är viktigt att ordföranden är medveten om vad som pågår på institutionen och i sektionen Kassör Kassören har ansvar för sektionens ekonomi (se 3.5.1), vilket innebär att hålla koll på kvitton och utbetalningar. Om inte sektionen har tillgång till ett eget bankkonto eller kassa så har kassören kontakt med Konstkårens ekonomiansvarige som sköter det. 2.2 Styrelsemöten Styrelsen ska hålla regelbundna möten under verksamhetsåret, rekommenderat minst en gång i månaden. Samtliga medlemmar i styrelsen ska bli kallade till mötena. Dessa möten ska hållas öppna, så att studenter kan delta, såvida inget känsligt ärende diskuteras i vilket fall mötet kan hållas slutet. Rekommendation: Ordföranden kallar till styrelsemöte i god tid i förväg och skickar ut en preliminär dagordning där rapportering från sektionens studentrepresentanter förekommer på något möte per termin. Det är bra att bestämma preliminära mötestider för terminen vid första styrelsemötet. För mötet väljs en mötesordförande som leder mötet, en mötessekreterare som skriver protokoll samt en justeringsperson som jämte mötesordföranden justerar protokollet. I protokollet ska datum, plats och närvarande personer framgå tydligt. Protokollet bör sedan följas upp på nästa styrelsemöte. Styrelsen kan som alternativ föra enklare mötesanteckningar istället för att skriva ett formellt protokoll. Protokoll/mötesanteckningar ska sparas och bör finnas tillgängliga för samtliga studenter, t.ex. sättas upp på sektionens anslagstavla samt publiceras på konstkårens hemsida.

3 3. Verksamhet Sektionens verksamhet innefattar följande fem områden för studenterna på institutionen. Styrelsen kan dela upp områdena inom sig eller tillsätta särskilda arbetsgrupper för olika områden. Konstkårens presidium kan också hjälpa till med visst arbete om det behövs. 3.1 Utbildningsbevakning 3.2 Studiesocial miljö 3.3 Informationsspridning 3.4 Konstkårens gemensamma organisation och verksamhet 3.5 Sektionens organisation 3.6 Externa samarbeten 3.1 Utbildningsbevakning Utbildningsbevakning innebär att bevaka studenternas rättigheter och skyldigheter gentemot universitetet. Detta sker på flera plan och innebär kommunikation med studenter, studentrepresentanter och institutionens ledning, lärare och övrig personal, i olika grupper och på olika sätt. Sektionssyrelsen bör ha god kontakt med studenterna i allmänhet. Sektionsstyrelsen bör också ha regelbundna informella möten med institutionsledningen för att diskutera aktuella frågor, rekommenderat ca en gång i månaden. Utbildningsbevakningen kan delas in i följande områden: Utbildningsfrågor Studentrepresentation Arbetsmiljö Likabehandling Känsliga studentärenden Utbildningsfrågor Det är sektionens uppgift att driva utbildningsfrågor för studenterna. Detta innebär t.ex. att föra fram studenters synpunkter och driva frågor som rör kurser, lärare, kursplaner, kursvärderingar, undervisningsformer, schemaläggning eller utbildningsstrukturer etc mot institutionen. För att göra detta är det viktigt att sektionen håller sig uppdaterade om studenters studiesituation på de olika programmen och kurserna på institutionen genom att ha kontakt med studenterna.

4 3.1.2 Studentrepresentation Institutionen har en mängd råd och grupper där beslut fattas och förbereds, och studenterna har enligt högskoleförordningen rätt till representation i alla beslutande och beredande organ. Sektionen ska välja studentrepresentanter som kan föra studenternas och sektionens talan i dessa organ. KonstKårens fullmäktige och styrelse utser studentrepresentanter till organ på fakultetsnivå. Sektionerna utser studentrepresentanter till organ på institutionsnivå. Dessa väljs i första hand på valmötet. Sektionen ska varje år erhålla information av institutionen vilka organ som existerar och hur många studentrepresentantposter varje organ innehåller. Samtliga poster ska utlysas inför valmötet inför varje verksamhetsår i samband med kallelsen. Eventuellt kan en valberedning tillsättas och föreslå lämpliga kandidater till valmötet men det är valmötet som tar besluten. Det rekommenderas att medlemmar i sektionsstyrelsen också är studentrepresentanter i några av institutionens råd. Sektionsstyrelsen bör ha god kontakt med studentrepresentanterna för att hålla en god återkoppling och ge representanterna stöd. Om det finns eller uppstår vakanta studentrepresentantposter efter valmötet så kan sektionsstyrelsen tillsätta posterna. Det måste dock ske på ett styrelsemöte som det ska skrivas protokoll för. Berörd student ska själv anmäla sitt intresse till styrelsen för att kandidera till posten. Alla institutionerna har ett institutionsråd som verkar rådgivande för prefekten, d.v.s. prefekten kan ta beslut med institutionsrådet med sig eller mot sig, och i detta råd tas beslut om övergripande frågor för institutionen såsom budget, utlysningar av tjänster, organisation etc. Alla ärenden är väl förberedda och förankrade när de väl kommer upp i institutionsrådet. Studentrepresentantuppdraget i institutionsrådet är arvoderat av institutionen med 3500kr/termin i grundarvode och 850kr/möte. Hur strukturen med andra råd och organ under institutionsrådet ser ut varierar något mellan institutionerna, men på samtliga institutioner finns någon form av utbildningråd, forskningsråd och ledningsgrupp. Det finns också alltid en arbetsmiljögrupp (se mer 3.1.3) och en likabehandlingsgrupp (se mer 3.1.4) på institutionen. Arvodering för andra råd och grupper kan variera, men för de flesta gäller 150kr/h, utsatt mötestid. Det är ofta i råden på kollegienivå (kollegiers ledningsgrupp eller motsvarande) där frågor tas upp som rör studenternas utbildning direkt. Det är viktigt för sektionen att arbeta med att tillsätta kollegierepresentanter som kan medverka aktivt och föra studenternas talan i kollegiet. Institutionen är skyldiga att kalla studentrepresentanter till mötena. Studentrepresentantens uppdrag består i att närvara vid mötena, föra studenterna och sektionens talan på mötet samt att återkoppla till sektionsstyrelsen. För utbetalning av arvode för studentrepresentationsuppdrag finns en särskild blankett som ska lämnas in till institutionen efter aktuell termin eller läsår. Blanketten finns att tillgå av institutionen eller av Konstkåren presidium.

5 3.1.3 Arbetsmiljö Arbetsmiljön för studenter, både den fysiska och den psykosociala, är en viktig fråga att arbeta med kontinuerligt. Varje sektion bör ha minst ett studentarbetsmiljöombud, en SAMO, som väljs på valmötet. Om posten är eller blir vakant efter valmötet så kan sektionsstyrelsen välja in en person på samma sätt som beskrivs ovan. Ombuden har ansvar för arbetsmiljöärenden inom sektionen. Det är vikigt att ombuden är uppmärksam på arbetsmiljön och lyssnar på sina medstudenter. Varje institution har en arbetsmiljögrupp där en SAMO är studentrepresentant. Arbetsmiljögruppen gör regelbundna ronder i institutionernas lokaler och rapporterar till fakultetens lokala arbetsmiljökommitté (LAMK). Det är mycket viktigt att sprida information bland studenterna på institutionen om vilka personer som är SAMOs vad de gör. SAMOn ska anmälas till Göteborgs Universitets Studentkårer (GUS) och kan därefter genomgå en särskild SAMO utbildning. GUS har även ett SAMO nätverk, där SAMOs från alla kårer vid universitet träffas regebundet och utbyter erfarenheter Likabehandling Universitetets samtliga verksamhet ska beakta och genomsyras av ett likabehandlingsperspektiv, vilket innebär först och främst att samtliga personer ska behandlas lika och rättvist och inte särbehandlas på grund av något av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Men likabehandling gäller också mellan t.ex. olika kollegier eller program på insitutionen, att inga grupper särbehandlas på något sätt som medför orättvisa eller diskriminering. Varje sektion bör ha ett eller två likabehandlingsombud som väljs på valmötet. Om postorna är eller blir vakanta efter valmötet så kan sektionsstyrelsen välja in en person på samma sätt som beskrivs ovan. Likabehandlingsombuden har ansvar för likabehandlingsärenden på sektionen. Det är viktigt att likabehandlingsombuden är uppmärksam på frågorna och lyssnar på sina medstudenter. Vissa likabehandlingsärenden kan vara känsliga (se mer 3.1.5) så det är viktigt att likabehandlingsombuden behandlar informationen varsamt och med sekretess där det behövs. Varje institution har en likabehandlingsgrupp där likabehandlingsombuden är studentrepresentanter Känsliga studentärenden Ibland händer det att studenter hamnar i konflikt med en lärare eller en annan student. Många orsaker kan ligga till grund för en konflikt, t.ex. orättvis bedömning av studentens arbete, sexuella trakasserier o.s.v. När en konflikt uppstår kan studenten vända sig till sektionens styrelsemedlemmar eller likabehandlingsombuden. Sektionen och Konstkåren bistår studenten med hjälp och råd och kan representera studenten eller finnas som stöd vid utredande möten. Där sektionen eller Konstkårens kunskap eller tid inte räcker till kan man vända sig till GUS studentombud. Kontaktuppgifter finns på GUS hemsida.

6 3.2 Studiesocial miljö Den studiesociala miljön innefattar både lokaler på institutionen som är till för studenter, t.ex. uppehållsrum, café, studentkök, pentryutrymmen, uteplatser m.m., samt studiesociala aktiviteter såsom fester, pubar, sittningar, filmvisningar, sportaktiviteter, panelsamtal, aktiviteter för nya studenter i samband med terminsstart m.m., som arrangeras av och för studenter på olika sätt. Det rekommenderas att sektionsstyrelsen tillsätter en särskild grupp med ansvar för studiesocial miljö och/eller aktiviteter (traditionellt kallat festmästeri eller sexmästeri). För att arrangera en fest i institutionens lokaler behöver man förhålla sig till institutionens regler gällande fester och alkoholpolicy. Det rekommenderas att skriva avtal med institutionen gällande städning, eventuellt vaktbolag, hyra av lokaler etc. Att arrangera fester eller pubar med alkoholförsäljning kräver alkoholtillstånd, vilket Konstkåren i nuläget inte innehar. Om institutionen tillåter fester utan alkoholförsäljning kan det vara tillåtet att medtaga alkohol för eget bruk Medel för studiesociala aktiviteter Konstkåren erhåller varje år särskilda medel från Konstnärliga fakulteten för studiesociala aktiviteter. Dessa medel förvaltas av Konstkårens styrelse. Sektioner och studentgrupper kan söka om pengar för att anordna studiesociala aktivieter. Dessa pengar får inte gå till alkohol. Ansökningsblankett finns på Konstkårens hemsida och en ansökan ska helst lämnas in till Konstkårens styrelse två veckor innan planerad aktivitet för att få medlen utbetalt i tid. 3.3 Informationsspridning Sekionen bör arbeta med informationsspridning i hög grad för att öka kunskapen om kårnärvaron och kåraktiviteter hos studenterna. Information om valmöten och eventuella stormöten ska gå ut till samtliga studenter på institutionen, lämpligtvis via mejlutskick samt uppsättning av informationsblad på institutionens allmänna platser. Följande informationskanaler finns tillgängliga för information om andra kåraktiviteter: Sektionens anslagstavla Informationsblad på institutionens allmänna platser (t,ex. anslagstavla, dörrar, toaletter) Nyhetsbrev på institutionen Informationsskärmar på institutionen Institutionens hemsida Facebook grupp Konstkårens hemsida Konstkårens sida i Spionen

7 3.4 Konstkårens gemensamma organisation och verksamhet Sektionen ska rapportera om sin verksamhet löpande till Konstkårens styrelse. Det är lämpligt att ordförande har ett övergripande ansvar för detta. Sektionen ska också ta itu med ärenden som kommer från Konstkårens styrelse och presidium, bland annat spridning av information av Konstkårens verksamhet på institutionen Fullmäktige Konstkårens fullmäktige, s.k. FUM, är KonstKårens högsta beslutande organ. Här tas beslut om bl.a. Konskårens budget och verksamhetsplan samt val av KonstKårens presidium, styrelse och studentrepresentanter på fakultetsnivå. KonstKårens presidium kallar till ordinarie FUM tre gånger per år: FUM#1 i början av höstterminen FUM#2 i början av vårerminen FUM#3 i slutet av vårerminen Sammansättningen till fullmäktige framgår i Konskårens stadga 4.8: Fullmäktige utgörs av 9 ledamöter fördelade med 3 mandat per sektion. Dessa ska fyllas av tre studenter från institutionen, s.k. FUM ledamöter. Det rekommenderas att sektionerna väljer fasta FUM ledamöter för verksamhetsåret på ett valmöte. Det rekommenderas också att välja FUM ledamöter som annars också är kåraktiva, som studentrepresentanter eller ledamöter i sektionsstyrelsen. FUM ledamöter får dock inte samtidigt sitta i KonstKårens styrelse. Om inte de valda FUM ledmöterna kan närvara, eller om sektionen inte har valt några fasta FUM ledamöter, kan sektionsstyrelsen utse tillfälliga FUM ledamöter för aktuellt FUM och anmäla dessa till Konstkårens presidium. Om det efter dessa två steg fortfarande finns vakanta FUM mandat så tillfaller dem de studenter som är kårmedlemmar från sektionen som först anmäler sin närvaro skriftligen eller muntligen till Konstkårens presidium. Inför varje fullmäktigemöte bör sektionen hålla ett förberedande möte med FUM ledamöterna och gå igenom handlingarna och prata ihop sig om var sektionen står i olika frågor. Fullmäktiges ordning regleras KonstKårens stadga 4.

8 3.5 Sektionens organisation För att verksamheten ska fungera på bästa sätt behöver sektionen arbeta för att hålla igång den interna organisationen, både med avseende på att värva studenterna att bli medlemmar i kåren samt att rekrytera studenter att bli studentrepresentanter i sektionsstyrelsen och i råd och grupper på institutionen i fortsättningen. Sektionen ska också hantera sin egen ekonomi Sektionens ekonomi Sektionerna ansvarar själva för de medlemsintäkter som tillfaller dem. KonstKårens ekonomiansvarige ser till att intäkterna för varje termin förs över till sektionen i början av påföljande termin. Sektionsstyrelsen har ansvar för att sköta ekonomin, både att ha en övergripande koll på budget och enklare bokföring samt det praktiska med utbetalning av pengar till personer som har lagt ut och insamlande av kvitton för dokumentation etc Verksamhetberättelse Efter varje läsår ska sektionen skriva en verksamhetsberättelse om kårarbetet som har bedrivits under året. Den ska innehålla vilka som har varit studentrepresentanter i de olika råden och grupperna och vilka som har varit med i styrelsen och hur sektionen har arbetat med olika frågor och bedrivit verksamheten allmänt. Verksamhetsberättelsen lämnas in till Konstkåren Verksamhetsplan Det rekommenderas att sektionen också skriver en verksamhetsplan om hur man planerar sektionsarbetet kommande läsår, vilka fokusfrågor som kanske behöver extra uppmärksamhet och hur man kan arbeta för att utveckla sektionen. Verksamhetsplanen kan tas beslut om på valmötet Externa samarbeten Sektionen kan också arbeta med externa aktörer om samarbeten med institutionens studenter på olika sätt. T.ex. speciella studentrabatter och erbjudanden, förmedling av studenters tjänster (t.ex. informell artistförmedling för musikstudenter) eller arrangering av föreläsningar/seminarium av externa aktörer som är av intresse för studenterna men som ligger utanför deras utbildning (t.ex. starta egen firma, information om frilansmarknaden etc.)