Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Transkript

1 1 (6) Dnr SU Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande över sin utbildning och sin studiesituation bidrar till att skapa en utbildning som står sig väl i den internationella konkurrensen. Ett starkt studentinflytande är därför av stor betydelse för Stockholms universitets vision; År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning. (Stockholms universitet, Långsiktig plan , s. 3). Enligt 1 kap. 4 högskolelagen är kvalitetsarbetet en gemensam angelägenhet för universitetets anställda och studenter. Stockholms universitet vill betona kvalitetsaspekten av begreppet studentinflytande. Studentinflytande är i praktiken att se som en ständigt pågående dialog där universitetets anställda och studenter samarbetar för att förbättra den gemensamma verksamheten. Utvecklandet av väl fungerande former för studentinflytande är följaktligen en betydelsefull del av universitetets kvalitetsarbete. Alla studenter är medaktörer i universitetets verksamhet och har därigenom också ett medansvar att påverka och utveckla utbildningen. Detta kan ske på flera olika sätt; genom direkt deltagande i utbildningen, genom utvärdering av kurser och program, via representation i olika organ och genom studentorganisationer. Stockholms universitet ska initiera, stödja, uppmuntra och stimulera studenternas engagemang. Dessa riktlinjer för studentinflytande har utarbetats i samarbete med Stockholms universitets studentkår. Syftet är att konkretisera hur arbetet med studentinflytande ska bedrivas inom universitetet och ge en vägledning till goda rutiner för samarbetet mellan universitetets anställda och studenter i frågor som rör utbildningen och studiesituationen i övrigt. I enlighet med 1 kap. 4 a högskolelagen ska studenterna ha rätt att utöva inflytande över utbildningen och universitetet ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Dessa riktlinjer ska ligga till grund för en gemensam och övergripande syn på studentinflytande som ett centralt instrument för att höja kvaliteten på universitetets verksamhet. Stockholms universitets ambition är att, med de insatser som följer av detta dokument, inta en ledande position bland landets lärosäten i verksamhet som rör studentinflytande. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Bloms hus Telefax: Stockholm E-post: linda.stridsberg@adm.su.se

2 2 (6) Riktlinjer för god kommunikation En väl fungerande kommunikation mellan universitetets anställda och studenter i frågor som rör utbildningen och studenternas situation är av avgörande betydelse för ett reellt studentinflytande. God kommunikation möjliggör för den enskilde studenten att kunna tillvarata sina rättigheter och föra information vidare till sina studentrepresentanter. Det är därför av stor vikt att information om studentinflytande och universitetets regelverk finns lätt tillgänglig för samtliga studenter. Universitetet och studentkåren ansvarar gemensamt för att, under universitetets introduktionsdagar varje terminsstart, informera nya studenter om innebörden av och möjligheterna till studentinflytande. I samband med detta ska information lämnas om möjligheterna att engagera sig som respektive institutions studerandeskyddsombud eller studerandejämlikhetsombud. Samtliga institutioner ska tillhandahålla en informationskanal, tex en anslagstavla eller utrymme på hemsidan, för information från studentkåren kring studentinflytande. Studentkåren ansvarar för att hålla informationen uppdaterad. All studierelevant kursinformation ska finnas lätt tillgänglig på respektive institutions hemsida. För kurser som inte har kunskaper i svenska som antagningskrav ska kursinformation finnas lätt tillgänglig på engelska. Prefekten ansvarar för att informationen finns tillgänglig och hålls uppdaterad. Universitetets regler och styrdokument, som rör utbildning eller studenternas situation, ska finnas tillgängliga för samtliga studenter. Regelbundna möten mellan representanter från studentkåren och tjänstemän på universitetet med beredande och beslutande funktioner ska hållas för att möjliggöra reellt studentinflytande genom information och samråd. I samband med rektorsföredragningen varje torsdag lämnas utrymme för informationsutbyte och samråd mellan representanter från studentkåren och rektor, prorektor och förvaltningschefen. För samråd och informationsutbyte mellan representanter från studentkåren och dekaner, prefekter och förvaltningens enhetschefer kan utrymme med fördel lämnas i anslutning till befintlig mötesstruktur, dock inte mer sällan än en gång per månad. Riktlinjer för studentrepresentation i beredande och beslutande organ Studentrepresentation i universitetets beredande och beslutande organ har sin främsta grund i betydelsen av studentinflytande för ökad kvalitet på beredning och beslut. Inflytande på ett tidigt stadium i beslutsprocesser skapar goda förutsättningar för ett reellt studentinflytande. Studenterna på universitetet har en lagstadgad rätt att vara representerade i universitetets styrelse (2 kap. 4 högskolelagen), fakultetsnämnder (2 kap. 6 högskolelagen) och disciplinnämnd (10 kap. 4 högskoleförordningen). Studentkåren ansvarar för att utse och entlediga

3 3 (6) studentrepresentanterna (1 kap. 7 högskoleförordningen med hänvisning till 16 förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor). Utöver dessa specifika organ har studenterna, enligt 3 kap 9 högskoleförordningen, rätt att vara representerade i samtliga beredande och beslutande organ, såväl på central universitetsnivå som fakultets- och institutionsnivå, vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation. När ett nytt organ inrättas, vars verksamhet rör utbildning eller studenternas situation, ska studentrepresentanter inbjudas att delta i detta. Information och inbjudan till medverkan skickas till studentkåren. Vid bestämmande av antalet studentrepresentanter i beredande och beslutande organ ska hänsyn tas till organets storlek och sammansättning i övrigt. Högskoleförordningens reglering av sammansättningen för styrelse och fakultetsnämnd kan utgöra riktmärke. Ordföranden i varje organ ansvarar för att varje ny studentrepresentant i organet får relevant introduktion till organets funktion och arbetssätt, samt att studentrepresentanterna får möjlighet att förbereda sig väl inför varje sammanträde. Om beslut i frågor som har betydelse för utbildningen och studenternas situation fattas av en enskild tjänsteman har denne ett ansvar och en skyldighet att i god tid före beslut informera och samråda med studentrepresentanterna. Samråd med studentrepresentanterna ska ses som en naturlig del av beredningsarbetet. Studentkåren ansvarar för att alla inkomna inbjudningar till samråd och medverkan i beredande eller beslutande organ tas om hand och besvaras inom fem arbetsdagar. Om någon återkoppling från studentkåren inte har skett inom den utsatta tiden, anses universitetets skyldigheter att informera och inbjuda till medverkan likväl uppfyllda. Studentkåren ska kontinuerligt informera universitetet om förändringar i studentrepresentationen och meddela respektive organ eventuell brist på representanter. Frånvaro från ett sammanträde ska, enligt gällande ordning, anmälas i förväg och utsedd suppleant, om sådan finns, ska träda in i ordinarie representants ställe. Om studentrepresentant saknas i ett organ ska kallelser, information och protokoll skickas till studentkåren. Universitetet, genom ordföranden i respektive organ, ska inför varje termin påminna studentkåren om organ där representanter saknas. För uppdrag i beslutande organ, såsom fakultetsnämnd och institutionsstyrelse, ska arvode utgå till studentrepresentanter. Närmare anvisningar om arvodet beslutas i särskild ordning. Doktorander kan få prolongation med anledning av förtroendeuppdrag i

4 4 (6) enlighet med regler som återfinns i Stockholms universitets Regelbok Bok 2 Utbildning och forskning. Universitetet ska underlätta för studenter att engagera sig som studentrepresentanter under studietiden. För att kunna delta i sammanträden med olika universitetsorgan ska utsedd studentrepresentant, då det är praktiskt och ekonomiskt genomförbart, ges möjlighet att genomgå obligatoriska kursmoment vid annan tidpunkt eller på annat godtagbart sätt ersätta dessa. När universitetet bereds möjlighet att lämna remissyttrande i frågor som rör utbildning eller studenternas situation ska samråd med studentkåren ske innan yttrande inlämnas. Om studentkåren har utgjort remissinstans internt behöver ytterligare samråd inte inhämtas. Riktlinjer för student-, doktorand och fakultetsråd Den lokala organiseringen av studentinflytandet på olika nivåer, i student-, doktorand och fakultetsråd, är av central betydelse för att studentrepresentationen ska vara representativ för lärosätets alla studenter. Möjligheten att gemensamt organisera sig i grupp för att driva aktuella frågor är en förutsättning för ett reellt studentinflytande på alla nivåer i universitetets verksamhet. Studentråd ersätter den tidigare benämningen ämnesråd från och med Stockholms universitets studentkårs verksamhetsår 2009/2010. Respektive institution ska bistå det lokala studentrådet med möteslokaler och en informationskanal för protokoll och utlysande av möten. Institutionen ska ha en ansvarig person som fungerar som studentrådets kontaktperson. Respektive institution ska bistå det lokala doktorandrådet med möteslokaler och en informationskanal för protokoll och utlysande av möten. Institutionen ska ha en ansvarig person som fungerar som doktorandrådets kontaktperson. Respektive fakultet ska bistå det lokala fakultetsrådet med möteslokaler och en informationskanal för protokoll och utlysande av möten. Fakulteten ska ha en ansvarig person som fungerar som fakultetsrådets kontaktperson. I de fall en institution eller en fakultet saknar ett student-, doktorand eller fakultetsråd ska den ansvarige kontaktpersonen och studentkåren aktivt verka för att ett sådant råd bildas. Riktlinjer för studerandeskyddsombud För att kunna skapa en god studiemiljö förutsätts att studenters synpunkter på studiemiljön tillvaratas. Studerandeskyddsombud företräder studenterna i studiemiljöfrågor. Studerandeskyddsombuden är därför en viktig del av universitetets arbete för en trygg och stimulerande

5 5 (6) studiemiljö. Bland studerandeskyddsombuden utses ett huvudstuderandeskyddsombud med uppgift att samordna ombudens verksamhet. Huvudstuderandeskyddsombudet representerar studenterna i skyddskommittéer, vid Stockholms universitet kallade SIAM-stud och stor- SIAM. En fungerande studerandeskyddsverksamhet förutsätter samverkan mellan universitetets anställda och studenter. Studerandeskyddsombuden arbetar delvis tillsammans med de ordinarie skyddsombuden vid institutionen för att förbättra studiemiljön. Institutionens ordinarie skyddsombud ska, tillsammans med studentkåren, arbeta aktivt för att det ska finnas minst ett studerandeskyddsombud vid varje institution. Studentkåren ansvarar, i samarbete med Studenthälsan, för att studerandeskyddsombuden får den utbildning de behöver för sitt uppdrag. Riktlinjer för studerandejämlikhetsombud Universitetet har ett ansvar för att se till att alla studenter kan påverka sin utbildning och studiesituation på lika villkor. Jämlikhet är därför en förutsättning för ett reellt studentinflytande. Universitetet har en central likabehandlingsplan som reglerar det centrala och lokala jämlikhetsarbetet. Ett jämlikt universitet förutsätter samverkan mellan universitetets anställda och studenter. Studerandejämlikhetsombuden jobbar tillsammans med universitetets kontaktpersoner för jämlikhet och jämställdhet vid institutionerna och företräder studenterna i jämlikhetsfrågor. Studerandejämlikhetsombuden är därför en viktig del i att säkerställa kvalitetsarbetet för ett jämlikt universitet. Studentkårens jämlikhetssekreterare samordnar studerandejämlikhetsombuden och representerar studenterna i Stockholms universitets jämlikhetsgrupp och jämställdhetskommitté. Institutionens kontaktperson för jämlikhetsfrågor ska, tillsammans med studentkåren, arbeta aktivt för att det ska finnas minst ett studerandejämlikhetsombud vid varje institution. Studentkåren ansvarar, i samarbete med institutionen, för att studerandejämlikhetsombuden får den utbildning de behöver för sitt uppdrag. Riktlinjer för studentinflytande genom kursvärderingar Universitetet ska, enligt 1 kap. 14 högskoleförordningen, ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Samtliga kurser på Stockholms universitet ska utvärderas. Även kursvärderingar av delkurser bör genomföras. Studenterna ska ha möjlighet att göra kursvärderingarna anonymt. Utformning och uppföljning av kursvärderingar ska ske i samråd med studentrepresentanter. Anställdas och studenters integritet ska beaktas i allt arbete med kursvärderingar.

6 6 (6) Samtliga kursvärderingar ska sammanställas och resultatet ska utgöra en del av beslutsunderlaget vid utveckling och förändring av kurser. Resultaten från samtliga kursvärderingar, samt eventuella åtgärder som vidtagits, ska hållas lätt tillgängliga för studenter och anställda på universitetet under innevarande läsår. Prefekten vid respektive institution ansvarar för att kursvärderingar genomförs och sammanställs samt för att information om resultat och eventuella åtgärder hålls tillgängliga. Uppföljning av arbetet med studentinflytande Universitetet ska, enligt 1 kap. 7 b högskoleförordningen, i sin årsredovisning beskriva hur arbetet med studentinflytande har utvecklats. Studentkåren har rätt att i anslutning till årsredovisningen lämna en redogörelse för sin syn på studentinflytandet på universitetet. Universitetet ska i god tid lämna besked om tidplan för arbetet med årsredovisningen och informera studentkåren om möjligheterna att delta i arbetet med årsredovisningen. Studentkårens redogörelse lämnas till regeringen samtidigt som årsredovisningen.