Rådshandboken Påverka din utbildning genom student- och doktorandråd. Stockholms universitets studentkår 2012

Transkript

1 Rådshandboken Påverka din utbildning genom student- och doktorandråd Stockholms universitets studentkår 2012

2 2012 Stockholms universitets studentkår Text: Sanna Feldell, Marie Tillman, Jonas Eklund, Anna Göthner, Erik Grahn, Ebbe Nyman, Cecilia Bödker Pedersen, Sara Zamandegleh, Nina Almgren och Hanna Westerlund. Foto: Agata Urbaniak (omslag), Carolina Hawranek (sid 13, 16 & 18) och Jonas Paulsson (sid 14 & 25). Layout: Martin Wincent.

3 Innehåll Inledning...4 Rätten att påverka dina studier...4 Påverkan börjar i studentråd...4 Särskilda råd för doktorander...5 Att engagera dig i ett student- respektive doktorandråd...6 Stöd från studentkåren...8 Student- och doktorandrådens påverkanskanaler...10 Att driva ett råd...15 Studentkårens organisation och uppgift...19 Stockholms universitets organisation...22 Riktlinjer för studentinflytande...25 Studenträttigheter...26 Bilaga 1 vanliga förkortningar...32 Bilaga 2 ordlista, titlar och organ...33 Bilaga 3 mötesteknik, ordlista...35 Bilaga 4 mötesteknik...36 Bilaga 5 exempel på mötesprotokoll...37 Bilaga 6 exempel på mötesprotokoll...38 Teckenförklaring Bra att veta-ikonen! Den här ikonen visar att här finns fakta som är bra att känna till. Denna ikon använder vi bredvid länkar, hänvisningar till styrdokument, tips på webbverktyg eller annat konkret stöd. 3

4 Inledning Tack för att du finns! Det är tack vare ideellt engagemang som ditt som kurser och utbildningar vid Stockholms universitet ständigt utvecklas. Som student bär du på ett viktigt kunskapskapital och tillsammans kan vi omvandla det till utbildningar med högre kvalitet. Vi på studentkåren vill med Rådshandboken underlätta ditt arbete. Denna lilla bok ska vara en inspiration och ett stöd för dig som vill påverka. För utskrivna förkortningar samt ordlista se bilagor längst bak. Du vet bäst vad som behöver göras - vi ger dig verktygen till att göra det. Lycka till! Du har enligt lag rätt att påverka din utbildning och din studiesituation! Rätten att påverka dina studier Som student i Sverige har du rätt att påverka din utbildning och din studiesituation. Enligt 4 i Högskolelagen har studenter»rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna«. Högskolelagen 2 kap. 7 specificerar studenters rätt till inflytande så här: Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. I högskoleförordningen 2 kap. 14 tydliggörs rätten till inflytande ytterligare: Om beslut ska fattas eller beredning ska genomföras av en enda person, ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen. Den tid du tillbringar på universitetet kan betyda mycket i ditt framtida liv. Därför är det viktigt att du känner dig nöjd med de kunskaper, erfarenheter, kontakter och sociala nätverk du skaffar dig under din tid vid universitetet. Inflytande kan exempelvis utövas genom att du sitter som studentrepresentant i styrelsen för din institution eller i nämnden för din fakultet. Det kan också ske genom att du deltar i det arbete olika organ utför för att hålla en så hög kvalitet på utbildningen som möjligt. Som enskild student i ett studentråd utgör du den viktigaste beståndsdelen knuten till studentkåren. Påverkan börjar i studentråd Studentråden är de viktigaste forumen du som student har för att kunna påverka din utbildning. Du och dina medstudenter har kanske synpunkter på valet av kurslitteratur eller på hur föreläsningarna är lagda? Sådana frågor, och många fler, kan du driva genom råden. Genom att delta i detta arbete kan du som student vara med och påverka din institution, din fakultet och, i förlängningen universitetet som helhet. Som student har du redan god insyn i de frågor du berörs av och kan på så vis ge tyngd och kraft åt de krav på förändringar som du framför. Råden bevakar också studenternas intressen i de olika institutionsstyrelserna. Längre fram i den här handboken finns mer detaljerad information om hur råden fungerar och hur vi på studentkåren kan hjälpa dig. Det finns inga formella gränser för rådens engagemang. Det står varje råd fritt att arbeta med de frågor som känns relevanta. Olika råd har också arrangerat exempelvis introduktionsdagar för nybörjarstudenter, arbetsmarknadsdagar och temadagar om utlandsstudier. 4

5 Särskilda råd för doktorander Som doktorand är du formellt sett student i samma mening som studenter på utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Som studentrepresentant inom fakultetsråd, fakultetsnämnd och övriga organ ska även doktoranden sträva efter att tillvarata alla studenters intresse oavsett nivå. De regler för rådsverksamhet och ekonomiskt stöd från studentkåren, som redovisas i Rådshandboken, gäller för doktorandråd precis som för studentråd. I praktiken finns det dock vissa skillnader mellan att vara studentrepresentant på grundnivå respektive avancerad nivå och att vara det inom utbildning på forskarnivå. Till skillnad från studentråden brukar doktorandråden präglas av en större kontinuitet. Deras medlemmar stannar oftast kvar i flera år och har därmed större chanser att driva frågor långsiktigt, inte minst i institutionsstyrelsen. Doktorandrådens storlek och omfattningen av deras verksamhet varierar från institution till institution. På små institutioner är det vanligt att samtliga antagna doktorander är aktiva medlemmar i doktorandrådet och får kallelser till alla möten, medan stora institutioners doktorandråd ofta består av ett antal valda representanter. Både student och anställd Att gå från att vara student till doktorand kan ibland ge doktorander upplevelsen av att hamna i ett mellanläge å ena sidan är de studenter, mitt i sin utbildning, å andra sidan kan de vara anställda på institutionen och medverka både i undervisning och administration. I många fall upplevs denna förändring som enbart positiv. Men i vissa fall kan den upplevas som problematisk, då doktoranderna ibland bara räknas som nästan anställda. Om du är doktorand, tveka därför inte att vända dig till ditt lokala fakultetseller doktorandråd. Där finns det ofta stor erfarenhet samlad kring den praxis som råder på just din institution. För att förändra och förbättra din arbets- och studiesituation kan doktorandrådet agera med hänvisning till de övergripande lagar och regler i Högskoleförordningen (särskilt kap. 5-7), Stockholms universitets lokala föreskrifter samt fakulteternas regelverk och riktlinjer (se En stor mängd information och praktiska tips finns även i Doktorandhandboken från Högskoleverket som hittas på Dessutom kan doktorander alltid vända sig till doktorandombudet på studentkåren eller till representanterna i Centrala Doktorandrådet (CDR). Kontaktuppgifter till dessa hittar du på 5

6 Att engagera dig i ett student- respektive doktorandråd Du kan hitta kontaktuppgifter till de flesta student- och doktorandråd på Det första du bör göra om du vill engagera dig i ett student- respektive doktorandråd är att undersöka om det finns ett sådant på din institution. Kanske hittar du några anslag på institutionens anslagstavlor eller webbplats. Du kan annars vända dig till exempelvis studievägledaren eller studierektorn på institutionen, eller studiebevakarna på studentkåren. Om du upptäcker att det inte existerar något råd på din institution bilda ett själv! Du kan få all hjälp du behöver från studiebevakarna respektive doktorandombudet på studentkåren, deras främsta arbetsuppgift är att hjälpa de olika råden. Institutionerna brukar också vara hjälpsamma. Din institution har utsett en kontaktperson som oftast är studievägledaren eller studierektorn. Denna person kan du fråga om tidigare studentråd, om möteslokaler på institutionen och annan information som ni behöver för att starta upp ett studentråd. Om du vill bilda ett råd kan du sprida information till andra som kan tänkas vara intresserade genom att exempelvis be en lärare nämna det på en föreläsning eller anslå information på institutionens anslagstavlor. Det är också bra om ni i rådet kan gå ut med informationen själva. Även om det saknas ett råd vid institutionen kan det finnas studentrepresentanter i institutionsstyrelsen. Studentrepresentanter i institutionsstyrelsen bör vara delaktiga i en befintlig rådsverksamhet. Tillsammans kan ni göra större framsteg och skapa mer nytta på kursen. Som ny doktorand bör du vända dig till doktorandrådsordföranden på din institution för att få information om hur just ditt doktorandråd arbetar och vilka frågor som drivs i styrelsen, respektive institutionsledningen för tillfället. Om det inte skulle finnas något doktorandråd vid din institution, kan du kontakta doktorandombudet vid studentkåren för att få hjälp med att starta ett råd. Även vid små institutioner innebär ett doktorandråd betydligt större möjligheter att uppnå förbättringar både inom den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön, än om du agerar som enskild doktorand. Du kan hämta instruktionerna på eller erhålla dem från din studiebevakare/ doktorandombudet. Instruktioner för student- och doktorandråd På studentkårens webbplats kan du ta del av Instruktioner för student- och doktorandråd. Instruktionerna är antagna av studentkårens fullmäktige och fungerar som övergripande riktmärken för alla råds verksamhet. I instruktionerna tydliggörs bland annat att alla student- och doktorandråd ska vara demokratiskt uppbyggda. Det är bara då ni följer instruktionerna som studentkåren ser er som ett formellt student- eller doktorandråd knutet till kåren. Att rådet följer instruktionerna är även en förutsättning för att ni ska kunna söka verksamhets- och aktivitetsbidrag från studentkåren. Ni har alltid möjlighet att anta mer detaljerade riktlinjer, eller stadgar, för er verksamhet så länge de inte strider mot instruktionerna. I dessa riktlinjer kan ni till exempel besluta om när handlingarna ska skickas ut till möten och vilka röstningsregler som gäller. På studentkårens webbplats kan ni hitta exempel på andra råds stadgar. Det är viktigt att alla i rådet känner till instruktionerna och förstår deras innebörd. Ett tips är att avsätta tid vid varje terminsstart för att diskutera innehållet i instruktionerna. Ni kan alltid fråga studiebevakaren för er fakultet respektive doktorandombudet om ni har frågor, behöver hjälp att tolka instruktionerna eller vill ha hjälp med att skriva stadgar. 6

7 Första rådsmötet Vid ert första möte bör ni be studentkårens studiebevakare alternativt doktorandombudet att delta och informera om vad ni ska tänka på som nystartat råd. Ni ska också meddela studiebevakaren respektive doktorandombudet kontaktuppgifter till en person i rådet så att de kan komma i kontakt med er. I inledningsskedet kan det också vara bra att ta kontakt med er kontaktperson vid institutionen för ett introducerande möte. I senare avsnitt kan ni läsa mer om studiebevakarens respektive kontaktpersonens roll. Ett student- respektive doktorandrådsmöte kan se ut på många olika sätt. Vissa råd väljer att ha en mer formaliserad mötesstil medan andra råd har sina möten mer som ett informellt samtal. För att tydliggöra ansvarsområden och behålla kontinuitet i arbetet kan det vara bra att redan i början upprätta vissa riktlinjer och rutiner för verksamheten. Inledningsvis bör ni även diskutera vilka poster ni vill välja inom rådet samt vilka ansvarsområden de bör inbegripa. Ordförande, vice ordförande, kassör, sekreterare och webbansvarig är de vanligast förekommande posterna inom student- och doktorandråd. Här nedan följer förslag på ansvarsområden för respektive post: Ordföranden ansvarar för: Den övergripande verksamheten. Att kallelse och dagordning skickas ut i tid till alla i rådet. Att alla möten protokollförs. Att studentkårens studiebevakare har en aktuell kontaktuppgift till någon i rådet. Att rådets kontaktperson vid institutionen har en aktuell kontaktuppgift till någon i rådet. Att meddela studentkårens studiebevakare vilka som har valts till institutionsstyrelserepresentanter, fakultetsrådsrepresentanter samt studerandeskyddsombud respektive studerandejämlikhetsombud. Att meddela institutionen vilka som har utsetts till institutionsstyrelserepresentanter. Vice ordförande kan ansvara för: Att rycka in som ställföreträdande då ordföranden inte är närvarande. Sekreteraren kan ansvara för: Att skriva protokoll. Att protokollen hålls tillgängliga för institutionens studenter. Att protokollen arkiveras. Att det finns en aktuell telefon och e-mejllista över de aktiva i rådet. Kassören kan ansvara för: Att hålla reda på rådets ekonomi och bokföra utgifter. Att söka verksamhetsbidrag och aktivitetsbidrag från studentkåren. Webbansvarig kan ansvara för: Att skapa en gemensam e-mejladress. Att rådet har en webbplats med aktuell information. Förutom dessa poster bör ni välja ett studerandeskyddsombud respektive studerandejämlikhetsombud samt representanter till institutionsstyrelsen och fakultetsrådet. Lite längre fram kan ni läsa mer om vad dessa uppdrag innebär samt hur ni väljer dessa representanter. 7

8 Stöd från studentkåren Studentkåren erbjuder stöd till student- och doktorandråd i form av bland annat bidrag och utbildningar. På studentkåren arbetar flera förtroendevalda och tjänstemän som gärna bidrar med sin kompetens inom studentinflytandefrågor. Studiebevakarna och doktorandombudet samordnar och stödjer råd Studentkårens studiebevakare respektive doktorandombud bidrar gärna med tips och idéer på hur du och ditt råd kan bedriva ett aktivt studentinflytande. Studiebevakaren respektive doktorandombudet besöker gärna ett möte med ditt råd för att berätta om hur andra råd arbetar, hur besluten fattas inom universitetshierarkin, vad studentkåren gör centralt med mera. Student- eller doktorandråd som har problem med hur en specifik fråga bäst kan drivas kan få råd av studiebevakaren eller doktorandombudet. Studentombuden hjälper råd med enskilda studentärenden Om en student kommer till ert studentråd med ett problem och ni känner er osäkra på hur ni ska gå tillväga är det bra att känna till att ni kan vända er till studentkårens studentombud för råd och stöd. Rådet kan tillsammans med studentombuden avgöra om det är något ni kan hantera inom ramen för er verksamhet, eller om det är till fördel för studenten att ärendet hanteras av studentombuden. Ni kan även välja att hänvisa den student som har kontaktat er direkt till studentkårens ombud. Studentombuden arbetar heltid med att hjälpa och stötta studenter som känner att de har blivit orättvist eller felaktigt behandlade under sin studietid. Studentombuden sköter allt sitt arbete under sekretess och den enskilda studenten kan känna sig trygg med att de arbetar på ett professionellt sätt och aldrig lämnar ut information som de fått i förtroende. När ett studentärende avslutats hos studentombuden och institutionen har lovat en förändring inför framtiden informerar studentombuden respektive studentråd. Det ger er möjlighet att följa upp och bevaka så att utlovad förändring verkligen kommer till stånd. Studentombuden kan även komma att ta kontakt med er i fall de upptäcker strukturella problem på er institution, som inte är kopplat till en specifik student. Studentombuden samarbetar med studentkårens studiebevakare och påverkanssekreterare i relevanta ärenden. Dessa personer arbetar mer med strukturella problem vid de olika institutionerna, inte med enskilda studentärenden. Studentkårens doktorandombud stödjer enskilda doktorander på motsvarande sätt som studentombuden. Rådsutbildningar Studentkåren anordnar rådsutbildningar dit alla rådsaktiva är välkomna. Under rådsutbildningarna diskuteras frågor som exempelvis studenträttigheter, hur studentråd kan arbeta med kursvärderingar eller hur universitetets organisation ser ut. Rådsutbildningar är till för student- och doktorandråden och ger er möjligheten att träffa studenter från andra råd. Håll utkik på studentkårens webbplats, för att hitta aktuella utbildningar för terminen. Lokaler Som student- respektive doktorandråd kan ni antingen utnyttja universitetets, institutionens eller studentkårens lokaler. 8

9 Enligt högskoleförordningen, 1 kap. 13 är en högskola skyldig att låta en demokratiskt uppbyggd förening för studenter vid högskolan använda undervisningslokalerna vid en sammankomst, om sammankomsten hålls för upplysning, meningsyttring eller liknande. Som råd kan ni höra med er institution om ni kan låna institutionens sammanträdesrum. Institutionen har enligt Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet, en skyldighet att bistå det lokala student- och doktorandrådet med möteslokaler samt en informationskanal för utlysande av möten. Om ni vill boka en av universitetets seminariesalar som möteslokal bör ni vara ute i god tid. Råden kan också boka Nobelrummet (max 20 personer), eller Stora konferensrummet (max 25 personer) hos studentkåren i Nobelhuset. För att boka en seminariesal på universitetet, kontakta i första hand din institution. För bokning av lokal hos studentkåren, kontakta er studiebevakare alternativt doktorandombudet. Observera att Nobelhuset inte är tillgänglighetsanpassat. Ekonomiskt stöd Samtliga råd kan söka bidrag för sin verksamhet. Det finns två typer av bidrag: Verksamhetsbidrag Aktivitetsbidrag Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidragets syfte är att fungera som ekonomiskt stöd för att ni som råd ska kunna starta upp och bedriva er verksamhet. Det kan handla om exempelvis fika till möten, kontorsmaterial eller andra administrativa kostnader. Verksamhetsbidraget beviljas på högst 500 kronor per termin. Tillsammans med ansökningsblanketten, som ni hittar på studentkårens webbplats, ska ni i rådet skicka in ett protokoll där det framgår att en person fått i uppdrag att söka bidraget. Aktivitetsbidrag Aktivitetsbidragets syfte är att främja och stödja student- och doktorandrådens arbete med studentinflytande och studentmedverkan vid Stockholms universitet i samband med större arrangemang som har en tydlig koppling till rådets verksamhet. Aktivitetsbidraget beviljas om maximalt 1000 kronor per arrangemang. Vid särskilda fall kan bidraget höjas, men detta kräver beslut från kårstyrelsen. Hör av dig till studiebevakaren vid din fakultet för att få detaljerad information om vilka regler som gäller för ansökan om aktivitetsbidrag. Information om ansökan, villkor och redovisning av beviljade bidrag får ni tillsammans med ansökningsblanketter från studiebevakarna eller doktorandombudet, eller så kan ni ladda hem dem från Det kan ta upp till tre veckor för studentkåren att behandla ansökan. Lämna därför in den i god tid innan planerad aktivitet. Intyg för engagemang Efter avslutat engagemang kan du få ett intyg från studentkåren som redogör för ditt/ dina uppdrag. Intyget kan till exempel gälla dina representationsuppdrag, ditt engagemang i studentrådet, fakultetsrådet eller i något av studentkårens nätverk. Ett sådant intyg är en bra merit i arbetslivet. Din institution eller fakultet kan också skriva ett intyg till dig om ditt engagemang i till exempel institutionsstyrelsen respektive fakultetsnämnden. 9

10 Student- och doktorandrådens påverkanskanaler Som aktiv i ett student- eller doktorandråd har du möjlighet att representera studenter på flera nivåer vid universitetet. Du kan representera studenter i den lokala styrelsen vid din institution eller i något av de många organen på fakultetsnivå. Du kan också välja att bli aktiv i något av studentkårens nätverk som driver frågor som är av särskild betydelse för studenters situation, eller träffa andra studenter vid din fakultet för att driva och diskutera gemensamma frågor. I detta kapitel kan du läsa mer om de uppdrag som finns och hur du och ditt råd kan påverka i olika organ vid universitetet. Meddela alltid studiebevakaren respektive doktorandombudet vilka rådet föreslår som institutionsstyrelserepresentanter så att studentkåren kan utfärda ett presidiebeslut för studentrepresentation. Så här väljs representanter till institutionsstyrelsen Student- och doktorandrådet har rätt att nominera representanter till institutionsstyrelsen som är institutionens högsta beslutande organ. Rådets föreslagna representanter lämnas till studiebevakarna respektive doktorandombudet på studentkåren, vars ordförande och vice ordförande formellt utser representanter. Studentkåren meddelar i sin tur institutionerna. Hur många representanter rådet har rätt till varierar beroende på det totala antalet ledamöter i den aktuella institutionsstyrelsen. Högst en tredjedel av ledamöterna får enligt Högskolelagen vara studenter och doktorander. Mandatperioden för representanter löper formellt från den första januari till den sista december. I praktiken är det vanligt att studentrepresentanter bara sitter en termin. Om en representant måste avsäga sig uppdraget under mandatperioden går det bra att utse en ny, men glöm inte att meddela studentkåren om detta. Det är representanternas uppgift att föra fram rådets synpunkter i de frågor som tas upp på institutionsstyrelsen och att informera andra ledamöter i rådet om vad som händer. Fakultetsråden samlar många student- och doktorandråd Fakultetsrådet är det övergripande studentinflytandeorganet som verkar på fakultetsnivå och är också det forum som kan driva student- eller doktorandrådens frågor på högre nivå. Det ska finnas ett fakultetsråd för varje fakultet och alla student- respektive doktorandråd ska utse minst en representant till sitt fakultetsråd. Vid fakultetsrådets möten diskuteras frågor som är av gemensamt intresse för fakultetens studenter. Fakultetsråden bör sammanträda minst tre gånger per termin. Fakultetsråd styrs av studentkårens instruktioner för student- och doktorandråd. Inom ramen för dessa instruktioner har alla fakultetsråd själva möjlighet att anta mer detaljerade riktlinjer för sin verksamhet, såsom egna stadgar. Som representant i ett fakultetsövergripande organ åtar du dig att rapportera till ditt respektive fakultetsråd och inhämta synpunkter från rådet. Fakultetsrådet nominerar representanter till fakultetsnämnden I fakultetsrådet ägnas mycket tid åt att förbereda och ta ställning till frågor som ska upp i fakultetsnämnden. Fakultetsnämnderna är de universitetsorgan som bland annat bestämmer hur pengarna ska fördelas mellan institutionerna och, i viss utsträckning, till vilka ändamål de ska användas. Studenternas representanter i varje fakultetsnämnd utses av studentkåren på förslag av respektive fakultetsråd. Fakultetsråden har årsmöte i januari varje år, då föreslår råden representanter till fakultetsnämnden och flera andra beredande organ på fakultetsnivå. På till exempel Naturvetenskapliga fakulteten nominerar fakultetsrådet representanter till fler än 20 organ som framförallt bereder frågor inför fakultetsnämndens sammanträden. Mycket av studentrepresentanternas påverkansarbete sker i de beredande organen. Kontakta studentkårens studiebevakare eller gå in på studentkårens webbplats om du vill veta vilka beredande organ som finns på just din fakultet eller för att få reda på om det finns några vakanta poster. 10

11 Centrala Studentrådet Centrala Studentrådet (CSR) är ett centralt samrådsorgan för fakultetsråden, fakultetsföreningar samt studentkårens operativa ledning. Syftet med CSR är att möjliggöra ett centralt studentinflytande gällande frågor som är av fakultetsöverskridande och universitetsgemensam karaktär. Syftet är även att förbättra informationsflödet mellan studentinflytandets lokala och centrala nivåer. CSR ska fungera som ett forum för samordning, rådgivning och erfarenhetsutbyte mellan enskilda representanter, fakultetsråd, fakultetsföreningar och studentkår. Frågor som behandlas inom CSR kan exempelvis röra examination och betygssystemet. Kort sagt, sådant som varken enskilda institutioner eller fakulteter äger rätt att själva bestämma om. För att delta i CSR krävs att studenten valts av antingen sitt fakultetsråd eller utsetts av sin fakultetsförening. CSR äger dock rätten att adjungera in andra studenter som kan vara intresserade och som därmed får både närvaro- och yttranderätt på mötet. För de ordinarie representanterna från fakultetsråden utbetalar studentkåren ett arvode per möte för arbetsinsatsen. Utförligare beskrivningar och instruktioner för CSR finns på studentkårens webbplats eller hos rådets kontaktperson på studentkåren. Centrala Doktorandrådet Många frågor är gemensamma för flera institutioners och fakulteters doktorander. Dessa frågor kan på ett kraftfullt och effektivt sätt drivas i Centrala Doktorandrådet (CDR). Rådets uppgift är att vara ett beredande organ för studentkåren angående frågor som berör forskare, forskning och utbildning på forskarnivå, såväl lokalt som nationellt. Att ha kontakt med detta forum innebär en möjlighet att träffa doktorander även från andra fakulteter, utbyta erfarenheter och driva gemensamma frågor med större kraft. Genom CDR kan du även få möjlighet att engagera dig i doktorandfrågor på nationell nivå. I CDR utses en lärosätesrepresentant till Sveriges förenade studentkårers doktorandkommitté (SFS-DK), som är SFS permanenta organ för beredning av frågor rörande doktorander och forskarutbildningen. I CDR ingår två ordinarie ledamöter från vardera fakultet (en ordinarie från Juridiska fakulteten). Valet av företrädarna sker i respektive fakultetsråd. Doktorandombudet på studentkåren ingår som verkställande ledamot och sekreterare. Mer utförliga instruktioner för CDR finns på eller kan beställas från doktorandombudet. Kompensation för representation För uppdrag i beslutande organ, såsom fakultetsnämnd och institutionsstyrelse, ska det i enlighet med Stockholms universitets egna riktlinjer för studentinflytande utgå arvode till studentrepresentanter. Som studentrepresentant i Centrala Studentrådet (CSR) blir du arvoderad som kompensation för det arbete som läggs ner i form av förberedelser samt att närvara på mötena. Prolongation för doktorander Enligt 5 kap. 7 i Högskoleförordningen, 4 i Förordningen om utbildningsbidrag för doktorander och i ett rektorsbeslut vid Stockholms universitet har alla doktorander rätt till kompensation i form av förlängning av doktorandanställning, respektive utbildningsbidrag, med ett visst antal dagar per år beroende på uppdragets karaktär och omfattning. De som kompenseras är bland annat ordförande i doktorandråd och institutionsstyrelserepresentanter, men även representanter på andra nivåer, såsom fakultetsrådsordförande och ledamöter i CDR. 11

12 Detta innebär att du som doktorand i större utsträckning har möjlighet att ägna tid åt ett aktivt engagemang i doktorandfrågor utan att förlora studietid. Doktorander som inte har doktorandanställning eller utbildningsbidrag som studiefinansiering får istället förlängning för sina uppdrag i form av ett arvode som motsvarar 50-procentsnivån i doktorandlönestegen. Ansökan om förlängning lämnas till prefekten. De konkreta förlängningsuppgifterna finns på studentkårens webbplats i universitetets regelbok, bok 2 (se och hos doktorandombudet. Att tänka på som studentrepresentant Fakultetsråden har årsmöten i slutet av varje år. Det innebär att mandattiden som studentrepresentant löper från 1 januari till 31 december. Studentkåren, som formellt utser alla studentrepresentanter, skickar alltid ett presidiebeslut till den sammankallande för respektive organ. Studentkåren förmedlar i samband med detta dina kontaktuppgifter. Det kan dock vara bra om du själv kontaktar den sammankallande och meddelar dina kontaktuppgifter. Du bör även undersöka om det finns några särskilda rutiner som gäller i just ditt fakultetsråd. Som representant har du ett viktigt uppdrag att representera alla studenter inom organets ansvarsområde. Det vill säga att du i din institutionsstyrelse ska representera alla studenter vid din institution och att du i fakultetsnämnden ska representera alla studenter vid din fakultet. Det är självklart svårt att veta vad alla studenter tycker i en specifik fråga men för att öka representationen är det viktigt att du inhämtar åsikter från ditt student- respektive doktorandråd eller ditt fakultetsråd. Ärenden som det ska fattas beslut om i fakultetsnämnderna bereds ofta i flera organ innan det slutgiltiga beslutets tas. En väl fungerande rapportering till fakultetsrådet ger er större möjlighet att bilda en gemensam uppfattning om en specifik fråga. Det är därför viktigt att du som studentrepresentant i ett organ på fakultetsnivå eller som representant i CSR och CDR rapporterar till ditt fakultetsråd. Om du får förhinder att medverka vid ett möte kan du skicka en skriftlig rapport till den sammankallande. Hör med ditt fakultetsråd om det finns särskilda rutiner för rapportering. Enligt Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet har du som ny representant i ett organ alltid rätt att få en introduktion till organet. Det är ordförande som ansvarar för att du får nödvändig information om organets funktion och arbetssätt. Det är även ordförandes ansvar att du har möjlighet att förbereda dig väl inför varje sammanträde. Handlingar till sammanträden brukar oftast skickas ut minst en vecka i förväg. Som representant förväntas du alltid vara väl förberedd inför ett möte. Om du får förhinder och inte har möjlighet att delta vid ett av organets sammanträden är det viktigt att du meddelar den sammankallande. Det är även viktigt att du hör av dig till din ersättare (suppleant) i god tid innan mötet så att den har möjlighet att träda in i ditt ställe. Om du vill avsluta ditt uppdrag är det viktigt att du meddelar den sammankallande eller ordförande för det råd som har nominerat dig till uppdraget. Det är även bra om du hör av dig till den sammankallande i det organ där du har representerat. Eftersom det är studentkåren som formellt har utsett dig till representant är det även viktigt att höra av sig till studentkårens studiebevakare respektive doktorandombudet så att studentkåren kan utfärda ett formellt entledigande. När du avslutar ett uppdrag - glöm inte att du kan kontakta studentkåren för att få ett intyg för ditt engagemang. Du kan även be din institution eller fakultet om ett intyg. 12

13 Studentkåren erbjuder ibland en specifik utbildning riktad till studentrepresentanter. Lär mer om studentkårens utbildningar på Studerandeskyddsombud Som student eller doktorand har du en lagstadgad rättighet att vara med och påverka arbetsmiljön på universitetet. Som arbetsmiljö räknas allt som kan påverka studie- och arbetsmiljön på institutionen. Det kan vara lokaler, inredning, utrustning och städning men också arbetsklimatet människor emellan, sociala relationer och schemaläggning. För att kunna påverka detta arbete bör student- eller doktorandrådet utse ett studerandeskyddsombud. Det kan vara någon som idag är aktiv i student- eller doktorandrådet. Utses inget ombud rekommenderar vi att rådet utser en person, exempelvis ordföranden, som studentkåren kan kontakta gällande arbetsmiljöfrågor. Studerandeskyddsombudet är studenternas ombud i arbetsmiljöarbetet på institutionen. Bland annat deltar studenten i skyddsronder tillsammans med övriga skyddsombud. Vid förändringar av lokaler eller organisation som kan påverka studiemiljön har skyddsombudet rätt att delta i planeringsarbetet. Det är viktigt att tänka på att även om studenterna har rätt att vara med och bevaka arbetsmiljön så är det inte studerandeskyddsombudets uppgift att vidta åtgärder för att lösa problemen, det är alltid prefektens uppgift. Däremot är det naturligtvis bra om ni kan bidra med förslag till lösningar. Ofta kan studenter och doktorander ha ett annat perspektiv än vad prefekten har och uppmärksammar därför andra problem och kan kanske komma med andra lösningar. I kapitlet Att driva ett råd finns några förslag på vilka frågor studerandeskyddsombud kan arbeta med. Som studerandeskyddsombud har du möjlighet att engagera dig tillsammans med andra studenter i nätverket för studiemiljö. Där får du bland annat möjlighet att gå på utbildningar och seminarier som påverkanssekreteraren för studiemiljö organiserar. Studerandejämlikhetsombud Hur arbetet med jämlikhet och likabehandlingsfrågor ser ut skiljer sig från institution till institution, vilket gör att verksamheten för studerandejämlikhetsombuden också kan skilja sig åt mellan institutionerna. Gemensamt är att som studerandejämlikhetsombud i ett student- och doktorandråd kan du medverka till att diskussionen om jämlikhet och likabehandling hålls levande men också till att den lyfts fram ur ett studentperspektiv. Om ditt student-, fakultet- eller doktorandråd behöver hjälp eller stöd i jämlikhetsarbetet så finns studentkårens påverkanssekreterare för jämlikhet som en resurs för er. Studentkåren erbjuder också utbildningar för studerandejämlikhetsombud och rådsutbildningar med fokus på jämlikhet och likabehandling. Studerandejämlikhetsombudet fungerar även som kontaktperson för studenterna vid institutionen i jämlikhetsfrågor. Vid varje institution har prefekten en lagstadgad skyldighet att ta ansvar för institutionens jämställdhetsarbete och att se till att universitetets likabehandlingsplan efterföljs. Detta innebär att de problem eller förslag du lyfter fram ska tas på allvar. På många institutioner delegerar dock prefekten det operativa ansvaret för arbetet till någon annan inom personalen. I rutan på nästa sida finns några förslag på vilka frågor studerandejämlikhetsombud kan arbeta med. För studerandejämlikhetsombud finns också möjlighet att engagera sig i studentkårens jämlikhetsnätverk. Jämlikhetsnätverket är en mötesplats för universitetets studerandejämlikhetsombud, men är också öppet för alla intresserade studenter. Det fungerar som en plattform där deltagarna tillsammans väljer fokusfrågor och former för nätverket. 13

14 Nätverk för påverkan Studentkåren organiserar fyra stycken nätverk som arbetar med särskilda påverkansfrågor som har betydelse för studenters situation. Dessa är nätverket för studiemiljö, jämlikhetsnätverket och miljönätverket. Därtill finns även ett särskilt nätverk för internationella studenter som du kan läsa mer om här nedan. På hittar du studentkårens instruktioner för nätverk Nätverken fungerar som ett forum där specifika fokusfrågor behandlas och diskuteras. Nätverken föreslår ibland också representanter till de organ på universitetet som är knutna till den specifika frågan som nätverket behandlar. Jämlikhetsnätverket nominerar till exempel en studentrepresentant till Rådet för jämställdhets- och jämlikhetsfrågor vid Stockholms universitet och miljönätverket nominerar en studentrepresentant till universitetets centrala miljöråd. Det formella beslutet om representation tas av studentkåren. Samtliga fakultetsråd bör välja representanter till respektive nätverk. Genom dessa representanter kan kommunikationen och återkopplingen mellan studenter på olika institutioner bli mer omfattande. Det kan också ge nätverken en vidare blick över hur det ser ut på olika fakulteter och institutioner på universitetet i dessa frågor. Som nätverksaktiv har du stort inflytande över vilka frågor som nätverket ska driva. I jämlikhetsnätverket har du till exempel möjlighet att diskutera tillgängligheten på Stockholms universitet, samt universitetets likabehandlingsplan, medan i miljönätverket så har du chans att diskutera frågor rörande lagstiftningens krav på miljö och hållbarhet. En fråga som har varit aktuell för studiemiljönätverket har varit studiemiljön på universitetets bibliotek samt utomhusmiljön på campus. Studentkårens representant i respektive nätverk håller även utbildningar och seminarier för de nätverksaktiva. Inflytande för lärarstudenter Lärarutbildningarna vid Stockholms universitet gick 2011 igenom en större förändring, där lärarutbildningarna har integrerats i samhällsvetenskapliga, humanistiska samt naturvetenskapliga fakulteterna och där det huvudsakliga ansvaret har övertagits av fakultetsnämnderna. I och med detta har studentinflytandet vid lärarutbildningarna i stort strukturerats som vid resten av universitetet, genom student- och fakultetsråd. Vid de institutioner som enbart bedriver lärarutbildning finns det studentråd med enbart lärarstudenter, medan vid andra institutioner är lärarstudenterna integrerade i de redan existerande råden. Som lärarstudent kan du också påverka din utbildning på fakultetsnivå. Representanter till dessa organ väljs genom fakultetsråden. Studentråden väljer även representanter till det Centrala lärarstudentnätverket (CLN). Studentrepresentanter till Samordningsgruppen och beredande organ, väljs sedan från representanterna i nätverket. CLN väljer även representanter till det nationella nätverket Förenade pedagogstudenter (FPS). Inflytande för internationella studenter Då förvaltningsspråket på universitetet är svenska, och många av studentråden bedriver sin verksamhet på svenska så det kan i många fall kännas svårt för internationella studenter att delta i studentinflytandet. Studentkåren har startat upp ett nätverk som riktar sig till internationella studenter på grund- och avancerad nivå samt doktorander; Central international student council (CISC). CISC samlar studenter från alla fakulteter och institutioner och jobbar för att alla internationella studenters utbildning vid Stockholms universitet ska bli så bra som möjligt. De internationella studenterna stöter ibland på problem som är mer eller mindre unika för just internationella studenter, därför är det viktigt att det finns en grupp studenter som för deras talan på central nivå. 14

15 CISC är också ett forum där internationella studenter kan bli uppdaterade om studentkårens arbete såväl som om nationell högskolepolitik. När studentkåren arbetar med, eller ska ta ställning i en fråga som rör internationella studenter specifikt används CISC som bollplank. Att driva ett råd Rekrytering av studenter till rådet I början av terminen är det bra om ni i studentrådet går ut på introduktionsföreläsningarna och presenterar er själva och studentrådets verksamhet. Ha gärna ett första möte inplanerat med tid och plats som ni kan informera om vid denna tidpunkt. Ta kontakt med kursansvarig för kursen och meddela att du/ ni i studentrådet behöver komma och informera studenterna om er verksamhet och försöka rekrytera nya medlemmar. Personer som är bra att ta kontakt med i början av terminen: Kontaktpersonen för studentinflytande på din institution, ansvarig för introduktionsföreläsning och studiebevakaren. Studentkåren erbjuder webbutbildningar så att ni själva kan lägga upp information om rådet på Kontakta er studiebevakare respektive doktorandombudet för mer information. Tänk på att inte bara gå ut till nya studenter och försöka rekrytera nya medlemmar, utan även gå ut till studenter på högre nivåer, internationella studenter och lärarstudenter. Här nedan hittar ni förslag på information och informationskanaler som ni i rådet kan använda er av. Förslag på muntlig information: Presentera er själva och rådet. Beskriv vad studentinflytande innebär och varför ni tycker att det är viktig. Beskriv vad ett studentråd är. Ge konkreta exempel på frågor som ni kan driva och har drivit. Ge exempel på aktiviteter som ni har anordnat eller planerar att anordna. Ge exempel på var ni finns representerade och vilka möjligheter ni har att påverka utbildningen och er situation. Ge exempel på vakanta poster och uppdrag. Beskriv vad studenterna får ut av att vara engagerad (ett bättre CV, ett större nätverk, möteserfarenhet, kunskap om universitetet, kontakter på institutionen, etc.). Informera om rådets nästa mötestid och era kontaktuppgifter. Ett tips är att undvika förkortningar så att budskapet blir tydligt och alla kan hänga med! Förslag på informationskanaler: Studentkårens webbplats. Institutionens webbplats. Mondo eller annan lärplattform. Sociala medier (exempelvis facebook). Institutionens anslagstavla. Plasmaskärmar på universitetet. Flyers och affischer. Mejllistor till institutionens studenter. Anställda vid institutionen. 15

16 Ett inkluderande förhållningssätt För att alla ska känna sig trygga i att kontakta er och uppleva sig välkomna till era möten är det viktigt att värna om ett inkluderande arbetssätt. Ett enkelt sätt att göra rådet mer tillgängligt för alla studenter är att ni har en gemensam mejladress som studenterna kan kontakta er på. För att göra era möten mer öppna är det bra att datum och tid annonseras på institutionens och studentkårens webbplats. Det är även bra att tänka på var ni väljer att förlägga era möten. När ni bokar eller lånar en lokal är det viktigt att den är tillgänglig. Observera att studentkårens lokaler i Nobelhuset inte är tillgänglighetsanpassade. Det är även bra att tänka på att era val av mötestider avgör vilka som kan delta. Ett enkelt knep kan vara att variera mötestiderna så att fler har möjlighet att komma på rådets möten. Att arbeta inkluderande innebär också att alla får ta del av möteshandlingar i god tid innan mötet. Det ger alla en möjlighet att förbereda sig och ni skapar likvärdiga förväntningar på vad som kommer diskuteras under mötet. För att alla ska känna sig välkomna kan det vara bra att inleda varje möte med en presentationsrunda. Ett annat tips är att undvika förkortningar i protokoll, dagordningar och under mötet på så sätt har fler möjlighet att sätta sig in i rådets arbete. För att samarbetet ska hålla i längden är det viktigt att vara lyhörd och att ni drar nytta av varandras olika perspektiv och åsikter. Ett råd behöver inte alltid komma överens och alla ledamöter behöver inte dela samma åsikt i en specifik fråga. Det viktigaste är att ni ger alla utrymme att föra fram sina individuella åsikter. Det är även viktigt att ni som sitter i rådet försöker driva frågor som har förankring hos övriga studenter och inte bara hos dem som deltar vid rådets möten. För att få reda på mer om vad studenterna tycker om utbildningen kan ni läsa igenom institutionens kursvärderingar och prata med era kurskamrater mellan föreläsningarna. Ni är alltid välkomna att kontakta studentkårens studiebevakare respektive doktorandombudet om ni vill ha tips på hur ni kan arbeta vidare med dessa frågor. Studentkårens påverkanssekreterare för jämlikhet är också ett bra bollplank i frågor rörande öppenhet och tillgänglighet. Studentkåren erbjuder även utbildningar som kan vara värdefulla i arbetet med att skapa ett bra samarbetsklimat i studentrådet. Ni hittar utbildningarna och kontaktinformation för anmälan på Kontaktpersonen är studentrådets stöd vid institutionen I Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet står att varje institution ska ha en ansvarig person som fungerar som student- respektive doktorandrådets kontaktperson. Kontaktpersonen ska vara en länk mellan institutionen, studentrespektive doktorandrådet och studentkåren. Kontaktpersonen är en person utsedd av institutionen och kan exempelvis vara studievägledare, studierektor eller prefekten på institutionen. Om du inte känner till vem som är kontaktperson på din institution kan du höra av dig till din studiebevakare som har kontaktuppgifter till och en regelbunden dialog med alla kontaktpersoner. Kontaktpersonen är värdefull för er i rådet. Genom kontaktpersonen kan ni exempelvis få information om vilka arbetsgrupper som finns vid institutionen, vem på institutionen som ni kan vända er till för att få svar på en specifik fråga och hur ni kan få upp information på institutionens webbplats. Kontaktpersonen brukar även vara hjälpsam att sprida information om studentrådet till studenter och anställda vid institutionen. Rådet bör träffas regelbundet med kontaktpersonen under terminen för att stämma av 16

17 hur arbetet med rådet fungerar. Att ha en informell kontakt vid institutionen kan underlätta om ni vill påverka institutionen i någon större fråga. En del råd har även möten med sin kontaktperson inför institutionsstyrelsens möten för att gå igenom möteshandlingarna och diskutera studentrådets synpunkter. Förslag på frågor som rådet kan driva Student- respektive doktorandråden kan välja att jobba med en mängd olika frågor vid sin institution eller fakultet. En del råd väljer att fokusera på mer studiesociala aktiviteter för institutionens studenter, så som att anordna debatter och temakvällar, medan andra väljer att arbeta för att förbättra undervisningens kvalitet genom att påverka kursernas innehåll. Det finns också råd som arbetar för att förbättra studiemiljön vid deras respektive institutioner, till exempel genom att arbeta för ökad trivsel i studentgemensamma utrymmen. Förslag på frågor för studerandejämlikhetsombud Se över institutionens likabehandlingsplan. Hålls den uppdaterad och verkar den för ett inkluderande arbete? Diskutera trakasserier och diskriminering! Synliggör och uppmärksamma förekomsten av trakasserier och diskriminering på universitetet. Enligt universitetets likabehandlingsplan är samtliga institutioner skyldiga att varje år utföra tre aktiva åtgärder som förebygger diskriminering och trakasserier mot studenter. Görs det på din institution? Varje institution ska ha tydlig information om vem på institutionen som ska kontaktas i likabehandlingsfrågor och vid fall av diskriminering. Har din institution utsett en kontaktperson och finns det tydlig information om detta på institutionens webbplats? Synliggör de normer som finns på institutionen. Vilka ämnen har hög respektive låg status? Vilka tilldelas mest utrymme under seminarier och vem får komma till tals i kurslitteraturen? Var med och påverka utformningen av kursvärderingar genom att arbeta in frågor om likabehandling. Lyft frågor om jämlikhet och likabehandling i ditt student-, fakultetseller doktorandråd. Medverka i jämlikhetsnätverket där universitetsövergripande problem diskuteras. Förslag på frågor för studerandeskyddsombud Medverka vid skyddsronder och fokusera på risker och brister utifrån studentens perspektiv. Lyft frågor om brister du ser, eller hör talas om, i studentråd och därigenom till institutionsstyrelsen. Detta kan vara allt från dålig städning, trasig utrustning till schemaläggning på helger och liknande. Var vaksam för överfulla seminarierum och föreläsningssalar och meddela studentrådet eller studentkårens påverkanssekreterare för studiemiljö. Medverka i studiemiljönätverket där universitetsövergripande problem diskuteras. 17

18 Som råd kan ni också verka för att institutionen tillhandahåller en bra studie- och karriärvägledning, att det ska finnas möjligheter till praktik inom utbildningen och att institutionen bjuder in fler gästföreläsare. En del råd arbetar även för att öka studenters respektive doktoranders trygghet och ser till så att institutionen följer regelverken, till exempel då det gäller examination, handledning och tillgång till scheman. Det finns också studentråd som är drivande i mentorsverksamheter vid sina respektive institutioner. En sådan verksamhet kan handla om att studenter i början av sin utbildning får en mentor som har studerat längre på institutionen. Kontakta studentkåren om ni vill veta hur ni kan gå tillväga för att starta en liknande verksamhet vid er institution. För ett bättre underlag för ert arbete kan ni gå igenom institutionens kursvärderingar från tidigare år och jämföra med de senaste för att se om kursen utvecklats och förändrats eller om samma kritik framförs från år till år. Det kan också vara ett bra sätt att få en bättre uppfattning om vad studenter på er institution tycker och tänker om sin utbildning och studiesituation. I de fall där institutionen inte verkar ta åt sig av kritiken i kursvärderingarna kan ni driva frågan vidare och föra en dialog med den som är kursansvarig och på den vägen undersöka vad som är möjligt att förändra i kursen för att den ska bli bättre. Ni kan även verka för att information om föregående års resultat från kursvärderingarna når ut till studenterna. En del studentråd medverkar vid utformningen samt sammanställningen och analysen av institutionens kursvärderingar. Vissa institutioner ger studenterna arvoden för detta uppdrag. Ni i studentrådet kan gärna upplysa studenterna om vikten av kursvärderingar samt försöka uppmuntra studenter till att svara - och på det sättet öka svarsfrekvensen. Det finns också möjlighet att genomföra egna kursvärderingar som kan jämföras med institutionens utvärderingar. 18

19 Vikten av ett fungerande studentråd Eftersom de flesta inte stannar särskilt länge på en och samma institution har studentråden ofta problem att få kontinuitet i sin verksamhet. Du kan hjälpa till att motverka detta problem genom att aktivt försöka rekrytera efterträdare och genom att ge din efterträdare en bra överlämning. Det är också ett sätt att försäkra dig om att det arbete du har lagt ned förs vidare. Studentkårens organisation och uppgift Kårobligatoriets avskaffande sommaren 2010 Från och med 1 juli 2010 är medlemskap i studentkåren frivilligt. Innan dess var studenter vid landets statliga lärosäten tvungna att ansluta sig till en studentkår genom det så kallade kårobligatoriet. I och med kårobligatoriets avskaffande har det uppstått en skillnad mellan begreppen student och kårmedlem. Studenter vid Stockholms universitet ges även efter 1 juli 2010 rätt att påverka sin utbildning genom studentkåren. Enligt Studentkårsförordningen (299:796) är det upp till universitetets styrelse att besluta om vilken eller vilka organisationer som får ställning som studentkår vid lärosätet. Vid Stockholms universitet finns fyra erkända studentkårer: Stockholms universitets studentkår (SUS), Studentkåren vid Institutionen för dataoch systemvetenskap (DISK), Studentförbundet för socialt arbete i Stockholm (SSAS) och Studentkåren vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK). Beslutet om att ge ovan nämnda kårer formell kårstatus togs i juli 2010 och löper över tre år. Till skillnad från de mindre institutionskårerna äger Stockholms universitets studentkår ensam rätt att utse studentrepresentanter till centrala organ vid universitetet. Observera att det inte ställs krav på kårmedlemskap för studentrepresentanter. Studenters rätt till inflytande regleras i högskolelagen och högskoleförordningen samt i det av rektor antagna styrdokumentet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet. Som student vid Stockholms universitet har du genom detta möjligheten att själv vara med och påverka din utbildning och studietid genom de lokala student- och fakultetsråden. Som stöd till denna verksamhet finns det på studentkåren studiebevakare, samt påverkanssekreterare för studiemiljö och jämlikhet. Varje enskild student kan också få stöd och hjälp av studentkårens ombud. Hur styrs studentkåren? Kårfullmäktige, med 41 platser är Stockholms universitets studentkårs högsta beslutande organ och sammanträder minst två gånger per termin. Många viktiga beslut om studentkårens verksamhet fattas då. I maj varje år hålls kårval där alla medlemmar får rösta på de kårpartier som de vill ska företräda dem i kårfullmäktige. Bra att veta är att alla kårfullmäktiges möten är öppna för allmänheten och anslås på kårens webbplats och i tidningen Gaudeamus. Grupper om minst tio stycken kårmedlemmar har dessutom rätt att skicka motioner (förslag) till fullmäktige. Det är kårfullmäktige som utser kårstyrelsen. Styrelsen verkställer fullmäktiges beslut och leder studentkårens arbete under året. Kårstyrelsen har minst sju ledamöter. Kårfullmäktige väljer också studentkårens presidium som ansvarar för det operativa arbetet inom studentkåren samt att representera organisationen externt och internt. 19