Innovation och enreprenörskap. Avnämarsamverkan

Transkript

1 Innovation och entreprenörskap. Avnämarsamverkan Jörgen Kyle Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Modeller för samverkan med avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. 2. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. Innovation och enreprenörskap Olika typer av innovation och entreprenörskap i BLUE 11-materialet I de olika programmens redogörelser varierar vad som räknas som moment av innovation och entreprenörskap. Ofta nämns att det genomsyrar utbildningen eller att studenterna får övning i kreativt tänkande. Det är också vanligt att programmen hänvisar till att studenterna får detta genom VFU, praktik eller examensarbeten. Ganska många program har mer renodlade moment i kurser eller som valbara kurser. Många vill öka andelen innovation och entreprenörskap, och några av auditgrupperna uppmanar programmen att göra detta. Andra inslag som nämns är gästföreläsningar av alumner som talar om entreprenörskap eller sina karriärvägar, mentorer för studenterna, forskningsprojekt som studenterna genomför, studenternas deltidsarbete eller tidigare karriärer, representanter från industrin i programrådet, kontakter med Drivhuset med mera. Sammanfattning av materialet De utbildningar som framför allt sticker ut som fokuserade på innovation och entreprenörsskap är utbildningarna på Graduate School på Handelshögskolan, flera av programmen på IT-fakulteten, nästan alla programmen på Konstnärliga fakulteten, och då i synnerhet inom design, konsthantverk, film och foto, kostekonomprogrammet på UFN, GIBBS på Sahlgrenska Akademin och journalistprogrammen på Samhällsvetenskapliga fakulteten. Det finns också utbildningar som påpekar att ämnet inte är relevant eller intressant för dem i nuläget, till exempel psykologprogrammet, teaterprogrammet på masternivå, European Studies och programmen i religion och teologi. De utbildningar som i hög grad leder till frilansande, egna företag och starka krav på innovativt och entreprenöriellt tänkande har i högre grad inslag av innovation och entreprenörskap i delmoment, hela kurser, gästföreläsningar, examensarbeten med mera. Detta gäller särskilt utbildningar på Handelshögskolan, IT-fakulteten och Konstnärliga fakulteten, men även en del utbildningar på andra fakulteter. 41

2 Det finns tydliga kluster av utbildningar som arbetar medvetet med innovarion och entreprenörsskap inom fakulteterna. Ett exempel är Konstnärliga fakulteten där programmen inom design och konsthantverk ger intryck av att ha ett inarbetat sätt att arbeta. På Sahlgrenska kan vi se att GIBBS, som är särskilt inriktat på just innovation och entreprenörskap, har gett ringar på vattnet i form av att andra program uppger att de samarbetar eller vill börja samarbeta med GIBBS för att få med mer av dessa ämnen i utbildningarna, till exempel apotekarprogrammet och de folkhälsovetenskapliga programmen. På vissa utbildningar finns skillnader mellan de olika nivåerna på programmen, det vill säga mellan kandidat och master. Ett exempel är teaterprogrammen där kandidatprogrammet nämner möjligheten att baka in olika moment av entreprenörskap i utbildningen, medan masterprogrammet menar att det inte är aktuellt eftersom alumnerna redan har lång yrkeserfarenhet. Något liknande förekommer på arbetsvetarprogrammet där kandidatprogrammet nämner några olika moment där lite av innovation och entreprenörskap kommer in, medan magisterprogrammet inte nämner några sådana moment. Vanligast är dock att man anger ungefär samma på båda programnivåerna. Fakultetsvis sammanfattning med exempel ur materialet - Handelshögskolan. Inslag om innovation och entreprenörskap förekommer framför allt på utbildningarna inom Graduate School där sådana nämns av alla program. Här nämns både att ämnena är naturliga inslag eller får stor plats i programmen och att det erbjuds en valbar kurs i entreprenörskap. För övriga program är skillnaderna större. Ekonomprogrammet erbjuder sina studenter ett tvåårigt masterprogram i innovation och entreprenörskap, och menar att moment även kan förekomma i vissa kurser. Juristprogrammet ger fördjupningskurser i innovationer och juridiken kring detta. - Humanistiska fakulteten. Överlag nämns ganska lite om innovation och entreprenörskap, men en medvetenhet om betydelsen av detta finns på många håll. Kulturarvsstudier och Kulturarv och modernitet har moment av detta, bland annat i form av att studenterna får sälja in sina projekt med hjälp av lärare och kollegor. Kandidatprogrammet i Kultur erbjuder dessa moment inom kursen Kulturoffensiv. Programmet i Arkeologi tar upp uppdragsarkeologins förutsättningar, Översättarprogrammet tar in alumner som pratar om eget företagande och liknande och gör studiebesök, masterprogrammet i Svenska som andraspråk gör mindre forskningsprojekt och i Tysk samtidslitteratur räknas innovation och entreprenörskap som en del av samverkansbegreppet. - IT-fakulteten. Alla programmen nämner inslag i någon form, men lösningarna ser lite olika ut. Computer Science Master framhåller studenternas examensarbeten som ofta sker inom industrin, Datavetenskaplig kandidatprogram erbjuder en kurs som ger formella kunskaper och tar också upp att många studenter arbetar deltid parallellt med studierna och Software Engineering kandidat nämner bland annat studenternas deltagande i olika tävlingar. Även gästföreläsningar och medverkan från industrin i programråd nämns. - Konstnärliga fakulteten. Programmen i Design och Konsthantverk framhåller att de har ett stort fokus på innovation och entreprenörskap med till exempel alumnernas erfarenheter, ateljébesök, föreläsningar av entreprenörer, och att studenterna arbetar i projekt. Flera program nämner också kontakter med Drivhuset. Konstutbildning- 42 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

3 arna i Steneby tar upp teknikutveckling som innovation och en önskan att satsa mer på kurser inom dessa ämnen. Även Film och Foto tar upp att dessa ämnen ingår naturligt i utbildningen, och att det förekommer olika moment för att förbereda studenterna på att starta eget, bland annat praktik och gästföreläsningar. Musikprogrammen har också moment om innovation och entreprenörskap, bland annat genom kursen Frilansens värld, gästföreläsningar av alumner som är entreprenörer och träning av CV och audition. Auditrapporterna för flera musikutbildningar tar också upp att utbildningarna bör vidareutveckla entreprenörsdimensionen ytterligare. Minst av innovation och entreprenörskap verkar finnas i Teaterprogrammen, där kandidatprogrammet tar upp det i form av reflektion kring gestaltning och yrkesval. - Sahlgrenska Akademin. Inom SA är det GIBBS som har mest inslag av dessa ämnen då dessa program helt handlar om innovation och entreprenörskap, men moment förekommer även inom andra ämnen. Apotekarprogrammet samarbetar med GIBBS och Chalmers vad gäller examensarbeten och Folkhälsovetenskapliga programmen har planer på samarbeta med GIBBS. Båda dessa samt Biomedicinska analytiker har även valbara kurser i dessa ämnen. Flera program nämner att moment av innovation och entreprenörskap ingår som moment i utbildningen, t.ex. Arbetsterapeut, Röntgensjuksköterske- och Specialistsjuksköterskeprogrammet, samt utbildningarna till Tandhygienist, Tandläkare och Tandtekniker. Minst verkar dessa ämnen förekomma på Sjukgymnastprogrammet där det nämns att inslag av innovation och entreprenörskap planeras samt Logopedprogrammet som än så länge försöker ta tillvara studenternas egna idéer. - Samhällsvetenskapliga fakulteten. Det förekommer kurser med moment om innovation och entreprenörskap på masterprogrammet i Sociologi, Socialt arbete, Journalistprogrammet kandidat och Personalvetarprogrammet samt programmen i Kriminologi, Mänskliga rättigheter och Medie- och kommunikationsvetenskap. Studiebesök, praktik och examensarbeten nämns också. Flera program har inte svarat på frågan och European Studies, Psykoterapeutprogrammet och Psykologprogrammet menar att det inte är relevant eller applicerbart på utbildningen. - Pedagogiska utbildningar (UFN och LUN). Mest inslag av innovation och entreprenörskap verkar finnas på Kostekonomprogrammet, Restaurangmanager och Sports Coaching som har entreprenörskap i en separat kurs eller i vissa delkurser. Lärarprogrammet har entreprenörskap som en del av många utbildningsmoment och framhåller bristande resurser som hinder för att göra mer. Externa föreläsare, till exempel alumner, används på Yrkeslärareprogrammet och Hälsopromotionsprogrammet och mastern i Utbildningsvetenskap nämner att de använder masterstudenter i undervisningen. AVNÄMARSAMVERKAN Vi utgår ifrån att de typiska huvudinslagen i avnämarsamverkan utgörs av - studentkontakter med arbetslivet, - programkontakter med externa specialister/föreläsare samt - en egen organisation för utvärdering och feed-back för utbildningarnas utveckling. Innovation och entreprenörskap. Avnämarsamverkan 43

4 Frekventa arbetssätt/verksamheter för avnämarsamverkan Sex olika typer av verksamheter eller arbetssätt identifieras. 1. Programråd med inslag av externa deltagare, till exempel partner eller arbetsgivare 2. Nätverk med avnämare/arbetsgivare 3. Gästföreläsare, handledare och mentorer (ofta alumner) 4. Praktikperioder alternativt VFU samt externa exjobb/uppsatser 5. Adjungerade lärare vanligt inom konstnärliga fakulteten 6. Anlitande av gemensamma stödformer (på institutions- fakultetseller central nivå) t.ex. alumnverksamheten eller karriärservice. Programtyper och behov av kontakter Vi har valt att dela in programmen i tre kategorier utifrån förförståelsen att ju mer yrkesrelevant och yrkesnära en utbildning är, desto större krav och behov av organiserade yrkeskontakter. Distinktionen tydlig yrkesinriktning respektive utan tydlig yrkesinriktning är gjord delvis med grund i vad programrapporterna själva uttrycker, men även med ett inslag av allmän erfarenhet. Program som leder till yrkesexamina Program med tydlig tillämpnings- och yrkesinriktning Program utan tydlig yrkesinriktning Typen av program och vidhängande krav på kontakter betyder inte oväntat mycket för organiseringen av avnämarsamverkan. Yrkesprogram har ofta en organiserad verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt resurser på institutions- eller fakultetsnivå. VFU innebär också organiserat handledarskap och mentorer som också ger återkoppling till programmen. Program med tydlig yrkesinriktning har ofta flera olika arbetssätt. Programråd med externa deltagare är vanliga och alumner används ofta i flera roller. Externa exjobb och praktik är också vanligt. Program utan tydlig yrkesinriktning har i allmänhet utvecklat färre arbetssätt. Ibland finns inget rapporterat alls. Alumner förekommer i programmen, men är inte lika frekvent använda. De olika fakulteterna, eller sektorer därav, har utvecklat olika traditioner och attityder, särskilt vad avser innebörden av avnämarsamverkan, men också relevansen av avnämarsamverkan för utveckling av ämnet. Fakultetstillhörigheten betyder alltså generellt en del för hur man utvecklat sina aktiviteter i programmen, samt påverkar hur mycket man uppmärksammar avnämarsamverkan i sin rapportering. Av fakulteterna är det Handelshögskolan, Konstnärliga fakulteten, IT-fakulteten, Sahlgrenska akademin samt Lärarutbildningsnämnden som uppvisar mest organiserad avnämarsamverkan. Sahlgrenska akademin och Lärarutbildningsnämnden har en omfattande organiserad avnämarsamverkan för VFU. Huvudargument för avnämarsamverkan Det argument för avnämarsamverkan som oftast lyfts fram är kopplingen till arbetslivet och arbetsmarknaden, för att gynna studenternas framtidsmöjligheter. I vissa fall förekommer en något bredare syn där studentnyttan kopplas samman med värde för fram- 44 Blue 11 Rapport från tematisk granskning

5 tida programutveckling. Mindre ofta görs hänvisning till avnämarsamverkan som resurs för hela ämnets utveckling. Idéer för utveckling av avnämarsamverkan Några idéer för utveckling inom detta område kan formuleras efter genomgång av rapportmaterialet. - Utveckla avnämarsamverkan till att bli än mer fungerande relationer för hela utbildnings- och forskningsmiljön, inte bara det enskilda programmet. - Öka samarbetet mellan program, ämnen och gemensamma stödfunktioner för erfarenhetsutbyte och stöd för utveckling. - Nyttja det GU-gemensamma stöd som finns. - Systematisera avnämarsamverkan för en minskad sårbarhet. Tre goda exempel Det framträder flera goda exempel i rapporteringen, såväl i programrapporterna som i fakultetssammanställningar och auditrapporterna. Vi har här valt att nämna tre exempel på olika sätt att arbeta och olika vägar att lösa frågor som uppstår i olika utbildningsmiljöer. Handelshögskolans Partnerskapsprogram är ett bra exempel på fakultetsorganiserat stöd: Curator-programmet på konstnärliga fakulteten är ett exempel på mångfacetterat och utvecklat samarbete med yrkesområdet och branschen: gu.se/utbildning/film/magisterprogram/curator-for-film-och-video/ Software Engineering på IT-fakulteten är ett exempel på utvecklat och genomgripande studentsamarbete med företag och branscher: Innovation och entreprenörskap. Avnämarsamverkan 45