Principer för ansvars- och uppdragsfördelning

Transkript

1 BESLUT 1 / V 2011/16 Principer för ansvars- och uppdragsfördelning Syfte och fastställande Detta dokument beskriver de principer som gäller för ansvars- och uppdragsfördelning inom Lärarutbildningsnämndens ansvarsområde. Principerna är fastställda av Lärarutbildningsnämnden och gäller fr.o.m tills vidare. Dokumentet ersätter tidigare Principer för uppdragsfördelning fastställda av nämnden Förutsättningar Enligt universitetsstyrelsens beslut har Lärarutbildningsnämnden det samlade ansvaret för yrkesutbildningar som leder till lärarexamen, vilket bl.a. innebär att nämnden utser kursansvariga er med uppgift att operativt samordna längre kurser eller terminer. Nämnden kan även delegera valda delar av sitt övergripande ansvar för programsamordning, dels till programråd och lärarutbildningsråd, dels till programsamordnande. Ansvar för kvalitetsarbete, inbegripet kvalitetssäkring och utveckling av lärarutbildningens förutsättningar, genomförande och resultat, återfinns på flera olika nivåer inom lärarutbildningsorganisationen. De principer som uttrycks i det följande utgår från gällande lagar och förordningar, administrativa riktlinjer och kvalitetskriterier i mål- och styrdokument på nationell och lokal nivå. Vid beslut om ansvars- och uppdragsfördelning läggs särskilt vikt vid: Nationell nivå Högskolelagen Högskoleförordningen, särskilt examensordningen enligt SFS 2010:541 Proposition 2009/10:89, Bäst i klassen en ny lärarutbildning Lärarutbildningsnämnden Föreningsgatan 20, Box 100, Göteborg , (fax) info@lun.gu.se

2 2 / 10 Proposition 2009/10:139, Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen Skollagen Universitetsnivå Regelsamlingen Strategisk plan Forsknings- och utbildningsstrategier för Göteborgs universitet (FUS) RED10, översyn av Göteborgs universitets forskning BLUE11, översyn av Göteborgs universitets utbildning Fogelbergrapporten Styrelsebeslut om Lärarutbildningens ansvar och uppdrag GU:s ansökan till Högskoleverket om examenstillstånd i den nya lärarutbildningen Nämndnivå Strategisk plan Arbetsplan för dokumentation av kvalitet och kvalitetssäkrande inslag i UFL:s kvalitetsarbete ( ) Utkast till utbildnings- och kursplaner i GU:s ansökan om examenstillstånd Definitioner av och kriterier på kvalitet i det följande syftar alltid på kvalitet i lärarutbildning. Det innebär att en del av de mer allmänna formuleringarna om vad kvalitet är i ovan nämnda dokument inte helt täcker in de krav på kvalitet som gäller lärarutbildningen mer specifikt. Ansvar för genomförande av utbildning Kursansvar och medverkan Utbildningsuppdrag fördelas i normalfallet i form av kursansvar till enskild eller motsvarande enhet inom Göteborgs universitet, i möjligaste mån i form av ansvar för längre kurser eller hela terminer. Det är också möjligt att fördela uppdrag till externa enheter om synnerliga skäl finns, t.ex. bindande och specifika samarbetsavtal eller att sådan samverkan bedöms vara av strategisk betydelse för GU:s lärarutbildning utan att den negativt påverkar en enhet med större kompetens inom GU. Om ingen enskild bedöms ha hela den kompetens som krävs för genomförandet av en viss kurs enligt kvalitetskriterierna nedan, kan nämnden föreskriva att andra er eller enheter, inom eller utom GU, skall medverka i kursen. Omfattningen av sådan medverkan bestäms av den kursansvariga en i samråd med nämnden och medverkande er. Beslut om medverkan skall meddelas nämnden, som ansvarar för att ersättning utgår till medverkande er.

3 3 / 10 I kursansvar ingår att inrätta ett lärarlag för planering och genomförande av respektive kurstillfälle, där lärare från de medverkande erna skall ingå och ges möjlighet att påverka kursplaneringen. Även de studerande skall ges möjlighet till inflytande över kursplanering och genomförande enligt vad som föreskrivs i GU:s regelsamling. Kursansvariga er som inte följer GU:s eller nämndens föreskrifter på denna punkt kan vid framtida uppdragsbeslut komma att fråntas kursansvaret. Lärarutbildningsnämnden beslutar om kursens utbildningsområde(n) och därmed vilken prislapp som skall tillämpas. Inom denna ram fastställer kursansvarig eller den fakultet en tillhör kursplanen. Kvalitetskriterier Utbildningsuppdrag fördelas till de er eller motsvarande enheter som kan erbjuda den bästa tillgängliga, lärarutbildningsrelevanta kompetensen för aktuell kurs. Det som bedöms är den samlade kompetensen i relation till det huvudsakliga kursinnehållet, i syfte att säkerställa att detta i enlighet med Högskolelagen vilar på såväl vetenskaplig/ konstnärlig grund som beprövad erfarenhet. Med lärarutbildningsrelevant kompetens menas i samband med uppdragsbeslut den vetenskapliga/konstnärliga och pedagogiska kompetens som en förfogar över. Alla typer av kompetens bedöms utifrån sin relevans för kursens huvudsakliga innehåll och för lärarutbildningen såsom professionsutbildning, inte i en mer generell eller abstrakt mening. I möjligaste mån skall utbildning inom nämndens ansvarsområde bedrivas inom kompletta akademiska miljöer med utbildning och forskning i nära samverkan. Att åstadkomma detta är en särskild utmaning inom lärarutbildningen på grund av dess stora innehållsliga komplexitet, där många olika typer av traditioner och kompetenser skall integreras i en helhet och där både bredd och djup i kunskaperna eftersträvas. Mot den bakgrunden strävar nämnden efter att fördela uppdrag till de er som totalt sett har de bästa förutsättningarna att planera och genomföra kurser med högsta möjliga pedagogiska och vetenskapliga/konstnärliga kvalitet. De aspekter som då beaktas är främst: Pedagogisk kvalitet Lärares aktuella, beprövade erfarenhet i relation till pedagogisk verksamhet i olika skolformer Lärares högskolepedagogiska och högskoledidaktiska kompetens Lärares reella, kontinuerliga högskolepedagogiska och högskoledidaktiska kompetensutveckling Pedagogisk utveckling genom pedagogisk-didaktiska utvecklings- eller forskningsprojekt inom utbildningsmiljön

4 4 / 10 Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet Vetenskaplig/konstnärlig kompetens i form av aktuell och relevant meritering inom aktuellt kunskapsområde, definierat som i första hand kursens huvudsakliga innehåll och i andra hand det större kunskapsfält kursen ingår i Lärares reella möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling och egen forskning/konstnärlig verksamhet, särskilt inom områden av relevans för lärarutbildning och skola Säkring av vetenskapligt/konstnärligt djup genom kursens plats i komplett akademisk miljö där integrering av pågående forskning görs i utbildningen Säkring av vetenskaplig/konstnärlig bredd genom samverkan inom GU och/eller samverkan med andra lärosäten I idealfallet kan kursansvar ges till er där samtliga ovanstående kriterier är uppfyllda för kursinnehållet som helhet. När så inte är fallet görs en samlad bedömning av vilken uppdragsfördelning som mest främjar en god integration mellan de olika kunskapsområden och aspekter som är av relevans för kursen. Övriga kriterier När flera er eller motsvarande enheter bedöms ha i allt väsentligt likvärdig kompetens för genomförandet av en kurs, kan nämnden även ta hänsyn till de vidare eller mer långsiktiga konsekvenserna av beslut om kursansvar. Exempel på sådana hänsyn kan vara: önskan att utveckla samverkan inom och utom GU eller tillvarata kompetens av strategisk betydelse för lärarutbildningen, uppdragsfördelningen inom nämndens ansvarsområde som helhet, de aktuella ernas övriga/totala uppdrag inom lärarutbildningen och vilket intresse de demonstrerat att utveckla sitt engagemang i denna, samt strävan att under en övergångsperiod mildra ev. negativa personalkonsekvenser av utfasningen av 2001 års lärarutbildning i form av t.ex. uppsägningar eller försämrad arbetsmiljö. Nämndens ansvarsområde är lärarutbildningen vid Göteborgs universitet och det är därför alltid detta område som kommer i första hand. Vid i övrigt likvärdiga beslutsalternativ tas emellertid även hänsyn till följderna av beslutet för GU som helhet.

5 5 / 10 Ansvar för samordning av utbildning Lärarutbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för de yrkesutbildningar vid Göteborgs universitet som leder fram till lärarexamen, vilket innefattar ansvar för beställning, samordning och kvalitetssäkring av utbildning. Programsamordning Programsamordning är sådan samordning mellan kurser inom ett program som krävs för att säkra utbildningens kvalitet, progression mellan kurser, kontinuitet i bemanning m.m., men som inte är av programövergripande karaktär eller kopplat till uppgifter som specifikt åligger Lärarutbildningsnämnden eller någon annan instans. Hur ansvaret mer i detalj fördelas mellan olika instanser inom lärarutbildningen framgår av matrisen på s. 8. Programsamordningen regleras av utbildningsplanen för det aktuella programmet, särskilt examensmålen, och övriga styrdokument för lärarutbildningen som nämnden fastställt. Programsamordnande Nämnden kan utse en programsamordnande för ett program eller inriktning inom ett program. Ett sådant uppdrag innebär ansvar för operativ samordning inom programmet/inriktningen som är direkt knuten till genomförandet av de ingående kurserna. Uppdraget innebär också viss programadministration i UBAS, LADOK m.fl. studentadministrativa system enligt överenskommelse med nämnden. Programsamordningsuppdrag ges normalt för en period om tre läsår, med uppföljning och avstämning en gång per läsår. Programråd och lärarutbildningsråd För varje program, och i förekommande fall inriktning inom program, utses ett programråd bestående av kursansvariga lärare och/eller andra lärare verksamma inom programmet/inriktningen, studentrepresentanter och externa representanter. Antalet ledamöter kan variera efter utbildningens storlek, men i normalfallet består programrådet av fem till sju lärarrepresentanter, två studentrepresentanter och två externa ledamöter som representerar skolhuvudmän. Till programrådet kan även handläggare från Lärarutbildningsnämnden eller utbildningsadministratörer från programsamordnande adjungeras vid behov, t.ex. i frågor av mer komplicerad juridisk eller administrativ/teknisk karaktär. I mån av behov står nämndens handläggarresurser och administrativa stöd även i övrigt till programrådets förfogande. Programrådets uppgift är att främja att studenterna uppnår examensmålen genom att underlätta den löpande samordningen mellan kurser inom programmet och arbetet med att säkra och utveckla utbildningens innehåll och kvalitet. Efter avslutat läsår ansvarar programrådet för att kursrapporter från kursansvariga er sammanställs till en programrapport vilken redovisas vid den årliga kvalitetskonferensen (se nedan).

6 6 / 10 Antalet lärarrepresentanter och hur de fördelas mellan olika er avgörs i samråd mellan nämnden och programsamordnande. Om fler än en har kursansvar eller medverkar i kurser inom ett program eller en inriktning skall minst två er vara representerade i programrådet. Lärarrepresentanter i programrådet utses av de er som har kursansvar eller medverkar med undervisande personal i programmet. Studentrepresentanter och externa representanter utses enligt samma principer som representanter för studenterna och för externa intressen i LUN:s nämnd. Nämnden fastställer, på dessa grunder och i samråd med programsamordnande, en gång per läsår programrådets sammansättning. En av lärarrepresentanterna är programrådets ordförande och programledare med viss del av tjänst avsatt för detta uppdrag. Programledaren utses och förordnas av programsamordnande på tre läsår, med uppdrag att ansvara för löpande programledning, kvalitetsutveckling och kontakter mellan programråd, programsamordnande och nämnden. Programledaren skall i normalfallet huvudsakligen vara verksam vid den programsamordnande en och ingår även i programrådsgruppen (se nedan). Studentrepresentanter och externa representanter i programråd arvoderas enligt samma principer som motsvarande representanter i Lärarutbildningsnämnden. För att bekosta uppdraget som programledare utgår särskild ersättning från nämnden till den programsamordnande en. För övriga lärarrepresentanter utgår normalt sett inget särskilt arvode från nämnden, då arbete i programrådet (i huvudsak mötestid) är kopplat till kursansvar eller andra utbildningsuppdrag och därmed ersätts av respektive inom ramen för dess kurstilldelning. För 2001 års lärarutbildning finns ett eller flera lärarutbildningsråd, vilkas ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter under en övergångsperiod regleras genom befintlig LURorganisation. Lärarutbildningsråden kommer på sikt att uppgå i programråden. Därtill finns ett programråd för det befintliga korta lärarprogrammet, vilket är organiserat på särskilt sätt men i övrigt är att jämställa med programråd i 2011 års lärarutbildning och lärarutbildningsråd i 2001 års lärarutbildning. Programrådsgrupp För programövergripande samordning finns en programrådsgrupp vilken ska vara ett forum för löpande informations- och erfarenhetsutbyte mellan olika delar av lärarutbildningen och mellan genomförande- och beställarnivån i organisationen. Gruppen träffas några gånger per termin för att diskutera gemensamma frågor rörande utbildningens kvalitet, innehåll och organisation. I programrådsgruppen ingår: samtliga programledare, LUR-ordförande och ordförande i korta programmets programråd,

7 7 / 10 LUN:s ordförande, utbildningschef och en kvalitetsansvarig handläggare, en extern representant samt en av nämndens studentrepresentanter. Gruppen är inte beslutande men har rätt att initiera diskussioner, formulera rekommendationer och ställa förslag till såväl nämnden som till programråd och programsamordnande er. Kvalitetskonferens En gång per läsår arrangerar nämnden en kvalitetskonferens där samtliga ledamöter i programråd och lärarutbildningsråd deltar tillsammans med nämndens ledamöter och berörda handläggare vid nämndens kansli. Vid kvalitetskonferensen redovisas programrapporter för varje program från föregående läsår och diskuteras mer övergripande kvalitets- och utvecklingsfrågor i ett vidare sammanhang. En sammanfattande rapport från konferensen utgör ett av underlagen för Lärarutbildningsnämndens årsberättelse. Rapporten sammanställs av nämndens kansli under ledning av utbildningschefen.

8 8 / 10 Ansvarsfördelning för lärarprogram med start ht 2011 Styrning/styrdokument Ansvar Kursansvarig Programsamordnande Fastställande av studiegång Fastställande av utbildningsplan Fastställande av kursansvar Fastställande av programsamordningsansvar Riktlinjer för kurs- och kursplanekonstruktion HF, HSV, Rektor/styrelse Utveckling av kursplan Fastställande av kursplan Fak. Styrdokument: övrigt HF, HSV, Rektor/styrelse Ekonomistyrning och -administration Ansvar Kursansvarig Programsamordnande Uppdrag och anslag (fr. 2012) Underlag => Uppföljning: Ekonomi VFU (under utredning) Ansvar Kursansvarig Programsamordnande Riktlinjer för VFU????? VFU-organisation/adm.????? VFU-placering????? Samordning HFU/VFU????? VFU-bedömning/samtal?????

9 9 / 10 Studieadministration Studievägledning och antagning i annan ordning Ansvar Kursansvarig Programsamordnande Studievägledning Kursrelaterad För val inom program, i studievägledning de fall sådana görs Överflyttning mellan program, lokal antagning Ansvar Kursansvarig Programsamordnande UBAS Rektor/styrelse Etablering av programstruktur i LADOK Underlag från, Rektor/styrelse vidare till LADOK GUBAS-admin VHS-katalogen Ordinarie antagning VHS Registrering Utfärdande av examen Studentavd.? Valwebb Överflyttning Genomförande av utbildning Ansvar Kursansvarig Programsamordnande Bemanning Schemaläggning Lokalbokning Övriga kursdokument, studentinfo kurs GUL: Program GUL: Kurs Undervisning

10 10 / 10 Ansvar Kursansvarig Programsamordnande Examination Kvalitetsarbete Ansvar Kursansvarig Programsamordnande Kvalitetsarbetssystem Kvalitetsuppföljning?? Rektor enligt BLUE11 Kursvärdering Kursrapport (skickas till => ) Programrapport (årlig) (skickas till => ) (=> ) Årsberättelse (de fyra programmen (=> RS) mm.) Kvalitetskonferens (årlig) Kompetensutveckling Avveckling av program