Likabehandlingsplan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Näslundskolan, vår- och hösttermin 2015

2 Den nya planen Likabehandlingsplan mot kränkande behandling, vår- och hösttermin 2015 gäller från och fram till nästa års revidering. Planen har upprättats, setts över och kommer att följas upp av rektor Elisabeth Lindskog, personalen på Näslundsskolan och kamratstödjarna som representanter för eleverna. Planen omfattar även fritidshemmets verksamhet. Vision En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan och på fritidshemmet ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Allaelever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkandebehandling. Våra övergripande mål är: Alla ska känna sig trygga Alla ska våga säga vad man tycker, men inte på det sättet att någon blir ledsen Alla ska känna arbetsro. Alla ska trivas på Näslundsskolan! Alla som arbetar på Näslundskolan har ansvar för att motverka trakasserier. Det vardagliga förebyggande arbetet består av att alla inom skolan, genom aktiva handlingar, främjar varje människas egenvärde. Det betyder att alla arbetar för att det råder god ordning och ett gott studieklimat, överallt på skolan. Befogade tillrättavisningar görs av den vuxne som upptäcker något otillbörligt. Alla tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling bekämpas aktivt, det vill säga; den vuxne ingriper omedelbart. All pedagogisk personal har ett särskilt ansvar för att tillsammans med gruppen/klassen utarbeta regler och överenskommelser. Detta särskilda ansvar gäller också vid akuta insatser. Ansvaret finns kvar även om/när skolans trygghetsgrupp kopplas in. Arbetet med lagen och likabehandlingsplanen ska ske i

3 samverkan med barn, elever och föräldrar. Elever/barn, föräldrar och all personal ska känna till hur rutinerna för att utreda och åtgärda kränkande behandling på skolan går till. Förebyggande och främjande arbete Planen gås igenom med alla elever/barn i början av höstterminen. Varje klass och fritidshemsavdelning utarbetar mitt ansvar som elev/fritidsbarn och klassens/fritidshemmets överenskommelser om negativa handlingar. Dokumenten finns uppsatta i varje klassrum/fritidsavdelning och ett exemplar av dessa dokument förvaras hos rektor i klasspärmen. Ansvarig: Klasslärare/fritidspedagog/förskollärare Kamratstödjarna i år 3-5 fungerar som en viktig kanal mellan elever och vuxna. Kamratstödjare träffas varannan vecka. De arbetar direkt med planen under hösten och inför revideringen. Ansvarig: Trygghetsteam Klassrådet genomförs varannan vecka och fungerar som en länk till elevrådet. På dagordningen finns främjande och förebyggande arbete för ett gott kamratskap. Ansvarig: Klasslärare Varje fritidsavdelning har fritidsråd minst en gång i månaden. På dagordningen finns främjande och förebyggande arbete för ett gott kamratskap. Ansvarig: Fritidspedagoger/förskollärare Elevråd finns. Elevrådet sammanträder 2 gånger i månaden. På dagordningen finns punkten likabehandling. Rektor närvarar minst två gånger per läsår. Ansvarig: Jeanette Nilsson/Johan Erngren. Vuxennärvaro på raster, vid bussen, i matsalen och i idrottens omklädningsrum(år1-2) bidrar till ökad trygghet och säkerhet. Elevhälsoteam finns. Avstämning en gång i veckan. Handlingsplan finns. (Elisabeth Lindskog, Maria Sjöström, Susanne Alsing/Nina Ahrenius, Eva Fredriksson, Eva Norström) Trygghetsteam finns. Arbetar i förebyggande syfte, direkt med likabehandlingsfrågor, analyserar kartläggning/trygghetsenkät samt ansvarar för kamratstödjare och genomförandet av planens revidering.(susanne Alsing, Nina Ahrenius, Elisabeth Lindskog)

4 Aktivt, kontinuerligt arbete med Våra moln, se bilaga. Kontinuerligt arbete med ex. gruppträning, samarbetsövningar självförtroendeträning, lekträning och samtalsgrupper(förekommer i någon form i alla klasser och på fritidsavdelningarna) Aktivt fortlöpande arbete med alla barn är allas barn. Kartläggning Tillvägagångssätt Under oktober och april månad genomför eleverna och fritidsbarnen en trygghetsenkät. Resultatet sammanställs och analyseras av trygghetsteamet. Alla klasslärare/fritidspedagoger/förskollärare dokumenterar skriftligen händelser som faller inom ramen för diskrimineringsgrunderna, dessa går via rektor till trygghetsteam för analys. Kartläggning genomförs kontinuerligt varje vecka på respektive arbetslag och när ovanstående händelser inträffar. Kartläggningen ska omfatta händelser under barnets hela vistelsetid på skolan: o Vad händer? o Var händer det? o När händer det? o Mellan vilka personer/vilka deltar? Dessa fyra punkter analyseras utifrån diskrimineringsgrunderna av trygghetsteamet varannan vecka för att, vid behov, åtgärdas samt används som underlag vid den årliga revideringen. Kamratstödjarna träffas varannan vecka där nuläget på skolan diskuteras. Ansvarig personal dokumenterar varje träff och följer upp samtalen vid behov.

5 Resultat/Analys 2015 Resultat: trygghetsenkät (dec. 2014) /skriftlig dokumentation (sep. 2014) 132 elever i år 1-5 har svarat på enkäten. Enkätfråga Ja Ja, Oftast Nej 1. Känner du dig trygg i klassen? 2. Känner du dig trygg på rasten? 3. Känner du dig trygg i matsalen? 71 % 26,5 % 2.5 % 67 % 26 % 7 % 87 % 9 % 4 % 4. Känner du dig trygg i omklädningsrummet (idrotten)? 69 % 26 % 5 % Ja Ja, ibland Nej 5. Vågar du säga vad du tycker till kompisar? 54 % 38 % 8 % 6. Vågar du säga vad du tycker till vuxna på skolan? 69 % 27 % 4 % 7. Känner du arbetsro i skolan? 8. Trivs du i skolan? 20 % 56 % 24 % 71 % 23,5 % 5.5 % Ja Ja, Nej ibland 9. Har du minst en vuxen på skolan som du kan prata med? 82 % 14 % 4 %

6 års förbättringsområde Ja Nej 10. Använder du ett dåligt/nedsättande språk när du talar till och om dina kamrater 13 % 87 % 11. Är det någon som använder ett dåligt/nedsättande språk när de talar till dig? 38 % 62 % Trygghetsenkät för fritids. Frågor till barn/elever 69 barn på två fritidsavdelningar har genomfört enkäten Enkätfråga Ja Nej 1. Känner du dig trygg under mellanmålet/frukosten? 93 % 7 % 2. Känner du dig trygg utomhus på fritids? 3. Känner du dig trygg inomhus på fritids? 4. Har du någon vuxen att prata med på fritids? 93 % 7 % 98,5 % 1,5 % 91 % 9 % Ja, alltid Ja, ibland Nej 5. Har du kamrater att leka med/vara tillsammans med på fritids? 59,5 % 37,5 % 3 % 6. Känner du att du har någonting att göra på fritids? 64 % 33 % 3 % 7. Trivs du på fritids? 77 % 19 % 4 %

7 Utvärdering av föregående års mål Mål : Alla ska vara trygga under rast och i omklädningsrum (ingen ska behöva oroa sig för att något obehagligt ska ske) Kränkningar av alla slag ska upphöra. Kränkningarna har inte upphört så som års mål föreskrev och de verbala kränkningarna som vi fokuserade på har snarare ökat. Enligt trygghetsenkäten har vi förbättrat de totala siffrorna för trygghet i samband med omklädning(idrotten). De övriga siffrorna tyder dock på en något försämrad situation överlag. Det som framträder tydligast är att arbetsron under skoltiden i vissa klasser uppfattas som dålig och bör förbättras. Fritidshemmet uppvisar till viss del försämrade siffror under trivsel, tillgång på aktiviteter och vuxennärvaro. Klasslärarnas/fritidspedagogernas dokumentation/kartläggning visar att de flesta kränkningar(fysiska och verbala) som faller inom diskrimineringsgrunderna förekommer, under raster/den fria leken utomhus, i korridorer, på väg till och från annat klassrum, matsal och vid byte av aktivitet. Dokumentationen tyder även på att fysiska kränkningar barn-vuxen är ett växande problem och måste uppmärksammas. Kamratstödjare och Elevrådsrepresentanter anser att kränkningar förekommer till största del på raster(fotbollsplan, basketplan, Åsen och vintertid vid iskanan) och i obevakade korridorer och hallar. De efterfrågar fler aktiviteter på rasten men är nöjda med dem som varit hittills. Kamratstödjarna tycker att skolgårdsreglerna är svåra att följa eftersom de vuxna svarar olika när de frågar om vad som gäller. Elevrådsrepresentanterna upplever ibland att rastvakterna inte syns till och att de inte kommer när barnen behöver hjälp medan kamratstödjarna tycker att det oftast finns tillräckligt med vuxna ute på rasten. Båda grupperna menar dock att det fattas rastvakter på Åsen.

8 Nedanstående konkreta och uppföljningsbara mål är en direkt följd av kartläggningen: Mål 2015: Kränkningar av alla slag ska upphöra. Åtgärder för 2015: På kort sikt Rastverksamhet införs. En gemensam organiserad aktivitet/lek anordnas alla dagar i veckan utom onsdagar på 9.30-rasten. Information om dagens rastaktivitet finns att läsa i rastverksamhetspärmen i personalrummet för vidare information till elever. Ansvarig: Fritidspedagoger/förskollärare enl. uppgjort schema På rasterna finns alltid två personal i bana runt skolgården. Ansvarig: Rastvakter Varje fritidsavdelning får sitt eget lekmaterial att använda utomhus under den fria leken. Lekmaterial, såsom spadar, hinkar etc., ställs även i ordning för att användas på raster under skoltiden. Ansvarig: Fritidspedagoger/förskollärare Alla vuxna reagerar direkt på kränkningar, en markering om att det inte är ok. Ansvarig: All personal på skolan Gemensamma temadagar för hela skolan där barnen har möjlighet att lära känna varandra bättre: Klasslärare/fritidspedagoger/ förskollärare Fritidshemsavdelningarna erbjuder gemensamma aktiviteter för alla fritidsbarn på fredagar(efter v. 44) där barnen har möjlighet att lära känna varandra bättre, öka sammanhållningen mellan avdelningarna och för att förbättra och utöka fritidshemmets erbjudna aktiviteter.

9 Vuxennärvaron ökar under byte av klassrum/aktivitet, på väg till matsal och ut på rast/lek utomhus. Detta gäller både skol- och fritidstid. Plan skrivs vid behov. Ansvarig: Klasslärare/fritidspedagoger/förskollärare Personal närvarar i omklädningsrum (idrott) i år 1 och 2, även i andra klasser om behov finns. Ansvarig: Klasslärare/fritidspedagoger/idrottslärare Idrottslärare kontrollerar/rapporterar frånvaro och obehag hos elever i samband med idrott/omklädning till klasslärare. Ansvarig: Idrottslärare Varje klasslärare/fritidsavdelning återfår resultatet/analysen av klassens/gruppens trygghetsenkät i samband med revidering, för förändringar på individ-, grupp- och organisationsnivå i syfte att uppnå förbättring. Kamratstödjare uppmärksammar och stöttar de barn som blivit kränkta genom frågor om hur de uppfattat situationen för att sedan lämna över till trygghetsteam. De genomför även en liten teater i varje klass om hur de kommer att agera och hjälpa de utsatta. På lång sikt Samtal om förhållningssätt på arbetslag och andra gemensamma träffar för att nå samsyn och förståelse. Ansvarig: Arbetslagsledare Gemensamt arbetsmaterial/-sätt för att främja utvecklingen av social och känslomässig kompetens hos barnen. Ansvarig: Rektor och arbetslagsledare Alla klasser arbetar aktivt med likabehandlingsarbete, planering lämnas in till rektor i början av terminen. Ansvarig: Klasslärare/fritidspedagoger/förskollärare Fadderverksamheten fortsätter under skolåret. Ansvarig: Klasslärare/fritidspedagoger/förskollärare

10 Rutiner vid mobbingsituationer Handlingsplan vid mobbingsituation Denna handlingsplan används i situationer mellan barn-barn. 1. Aktuell trygghetsgrupp samlas: a. Genomgång av fakta b. Vad behöver vi veta mer? c. Vem gör vad? d. Tidsplan för det fortsatta arbetet 2. Elevhälsan informeras om ärendet 3. Samtal med den mobbade 4. Samtal med mobbaren/mobbarna (en i taget) 5. Information till föräldrarna 6. Uppföljningssamtal med den mobbade 7. Uppföljningssamtal med mobbaren/mobbarna 8. Återkoppling till föräldrarna 9. Punkterna o.s.v. Detta pågår tills läget är stabilt. Budskap vid alla samtal: 1. Mobbningen skall upphöra 2. Mobbning syns 3. Detta kommer att följas upp Dokumentation: Utsedd person i trygghetsgruppen dokumenterar. Denna dokumentation sammanställs varje termin och förvaras i skolans arkiv. Rapportering till Utbildningsnämnden angående aktuella mobbingärenden sker den 15 nov. och den 15 maj varje läsår.

11 Handlingsplan vid mobbningssituation Denna handlingsplan används i situationer mellan vuxen-barn. Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett barn eller en elev ansvarar rektor för utredning. Föräldrar kontaktas. Konkret plan skrivs. Rektor informerar områdeschef. Dokumentation: Rektor dokumenterar. Handlingsplan vid mobbningssituation Denna handlingsplan används i situationer mellan barn-vuxen. Om personal blir trakasserad eller kränkt av barn eller elever ansvarar rektor för utredning. Konkret plan skrivs. Föräldrar kontaktas. Dokumentation: Rektor dokumenterar. Handlingsplan vid mobbningssituation Denna handlingsplan används i situationer mellan vuxen-vuxen. Om personal blir trakasserad eller kränkt av annan vuxen ansvarar rektor för utredning. Konkret plan skrivs. Dokumentation: Rektor dokumenterar.

12 Utvärdering Utvärdering med barn och elever Individnivå: Trygghetsenkät genomförs under oktober och april månad Gruppnivå: Utvärdering av årets mål, mitt ansvar som elev/fritidsbarn och negativa handlingar sker klassvis och på alla fritidsavdelningar i slutet av vårterminen. Kamratstödjare utvärderar planen inför revidering. Ansvarig: Klasslärare, trygghetsteam, fritidspedagoger/förskollärare Utvärdering med föräldrar Organisationsnivå: Utvärdering och uppföljning av planen sker på föräldraråd under höstterminen. Ansvarig: Rektor. Utvärdering med personal Organisationsnivå: Utvärdering av planen görs i nov. inför revidering och i juni månad. Då redogör vi hur vi arbetat med planen i personalgruppen och med trygghetsenkätens analys/resultat. Redovisning, reflektion och åtgärder finns i det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ansvarig: Rektor.

13 Kommunikation För att presentera planen och förankra likabehandlingsarbetet hos elever, föräldrar och personal genomförs följande: Intensivt arbete i alla klasser/fritidsavdelningar med och genomgång av planen i början av terminen (diskrimineringsgrunder). Fortsatt likabehandlingsarbete under resten av året (klass-/grupp planeringar finns). Information om diskrimineringslagen och vårt arbete med likabehandling genomförs på höstens föräldramöte i förskoleklassen. Höstens kartläggning presenteras på ett elevhälsomöte. Skolans arbete för likabehandling, samt resultat från kartläggningen presenteras på ett av höstens föräldrarådsmöte där föräldrar får möjlighet att komma med synpunkter inför revideringen. Trygghetsgruppen går igenom likabehandlingsplanen och resultat/analys av kartläggning och enkät tillsammans med skolans två arbetslag inför revideringen. Förslaget på ny plan behandlas av en arbetsgrupp bestående av rektor och trygghetsgrupp. Den reviderade planen (förslag) presenteras och antas på ett personalmöte där all personal deltar. Föräldrafoldern delas ut efter höstens revidering och vid skolstart. På dagordningen finns likabehandling som en fast punkt på arbetslag- och elevhälsomöten. Datum för genomförande av trygghetsenkät, revidering av plan, presentation på föräldramöte/-råd och utvärdering/uppföljning finns utsatt i kalendariet. Resurser Tid avsätts för likabehandlingsarbete läsåret 2015: Trygghetsteamet träffas 1 tim./varannan vecka, ökad tid vid behov. Adekvat litteratur och arbetsmaterial köps in efter behov/beslut Pengar avsätts för fortbildning inom området.

14 Bilagor: Näslundskolans Moln Jag har en fin skola Jag är rädd om den Tack och förlåt Två viktiga ord Jag står för vad jag gör Jag är mot andra som jag vill att de ska vara mot mig Jag visar hänsyn Jag är ärlig Jag är en bra kompis Liten som stor Alla är vi lika värdefulla Jag vårdar mitt språk Jag är artig och trevlig Jag passar tider

15 Kartläggningsblankett Aktuell händelse Datum: Ingen i skolan skall utsättas för diskriminering på grund av: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Annan kränkande behandling Ålder Könsöverskridande identitet eller uttryck Kartläggningen skall omfatta händelser under barnets hela vistelsetid i skolan Vad händer? 2. Var händer det? 3. När händer det? 4. Mellan vilka personer/vilka deltar? (Markera diskrimineringsgrund)