Granskningsrapport Datum: Vår referens: SSM 2011/1821 Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: Ringhals 2

Transkript

1 Sida: 1/13 Granskningsrapport Datum: Vår referens: SSM 2011/1821 Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: Ringhals 2 Granskningsgrupp: Tomas Almberger, Tage Eriksson Författare: Tomas Almberger, Tage Eriksson Samråd: Anne Edland, Leif Karlsson, Lars Skånberg Fastställd: Jan Hanberg Granskning av Ringhals 2 anmälan om anläggningsändring gällande införande av Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten: (SSM) bedömer att den anmälda anläggningsändringen till största delen uppfyller de krav som ställs 3 kap 1 SSMFS 2008:1 gällande att vara en robust konstruktion med en tålighet mot felfunktioner i komponenter och system 1. SSM anser också att den anmälda anläggningsändringen till största delen uppfyller kraven i 4 punkt a i SSMFS 2008:17 gällande enkelhet och tålighet i uppbyggnaden i säkerhetssystemen. SSM anser dock att den granskade redovisning har vissa brister i redovisningen av kravbild samt vissa brister i kravhantering och spårbarhet. Utöver detta anser SSM vidare att det ska finnas en marginal på minst 5 % mellan dieselaggregats kapacitet och last, enligt RG 1.9 rev 4. Med bakgrund av detta gör SSM bedömning att Ringhals 2 (R2), efter genomförd anläggningsändring, kan drivas vid effektdrift motsvarande 100 % termisk effekt, men att Ringhals AB (RAB) behöver genomföra följande: 1 Med undantag för användandet av den mobila dieseln DG910 på diesel DG210:s plats.

2 Sida: 2/13 Generellt gäller att RAB på ett tydligt och spårbart sätt behöver revidera de för anläggningsändringen konstruktions styrande och konstruktionsverifierande dokument så att dessa redovisar vilka krav som gäller, att krav uppfylls och hur de uppfylls. RAB behöver utvärdera och redovisa betydelsen av att det specificerade kravet på minst 5 % marginal (gentemot krav i SAR) gällande hjälpmatarvattenpumparnas tryckuppsättning ej innehålls. RAB behöver utvärdera och redovisa betydelsen av att resultat vid flödes- och tryckuppsättningsprov troligen kommer att behöva hamna inom ett betydligt smalare område än den ursprungliga konstruktionens ± 5 % på designkurva. RAB behöver på ett tydligt sätt i redovisningen lyfta fram de generella och/eller specifika krav som ska gälla för konstruktionen av hjälpmatarvattenpumparnas elmotorer, inklusive påverkan på reläskydd. RAB behöver utvärdera och redovisa om de nya pumpmotorerna kommer att kunna leverera erforderligt varvtal och moment vid stipulerade spänningar. RAB behöver på tydligt sätt redovisa hur och varför DG910 anses kunna ersätta godtycklig dieselgenerator. RAB behöver tydligare redovisa om dieselaggregatens kylning är tillräcklig för att aggregaten ska klara konstruktionsgrundande belastningar även vid onormala förhållanden (hög utelufttemperatur och havsvattentemperatur). RAB behöver förtydliga uppfyllandet av RG 1.9 avseende lastinkopplingstransienter samt klarställa underspänningsproblematiken enligt (1). Förtydligandet ska klargöra inverkan av underspänningar på lastobjekt, inklusive kraftelektronik. RAB behöver redovisa hur de har bedömt och applicerat RG 1.75 rev 3 angående beroende mellan elektriska system. SSM anser att det ska finnas en marginal på minst 5 % mellan dieselaggregats kapacitet och last, enligt RG 1.9 rev 4. RAB behöver utvärdera och redovisa vad för påverkan på anläggningen och dess säkerhetsredovisning en minsta marginal på 5 % mellan dieselaggregats kapacitet och last får. RAB behöver redovisa utvärderade provresultat från de prov som enligt (2) ska genomföras, samt validera den analytiska beräkningsmodellen för elkraftsystemet och vid behov revidera modeller och/eller i (3). SSM bedömer att RAB:s hantering av ärendet är acceptabel med två undantag.

3 Sida: 3/13 SSM samlade bedömning av primär- och fristående säkerhetsgranskningen är att de inte tillräckligt förmått se luckor i redovisningens kravbild och brister i kravhantering och spårbarhet. Befintlig anmälan inkom först efter det att de nya hjälpmatarvattenpumparna hade börjat installerats i R2. Även ursprunglig (och tillbakadragen anmälan) inkom till SSM något senare än vad som normalt krävs innan införandet av anläggningsändring påbörjas. Bakgrund Vid driftklarhetsverifiering efter revisionsavställning 2008 (RA08) visade det sig att Ringhals 2 inte uppfyllde det i säkerhetsredovisningen angivna hjälpmatarvattenflödet för de motordrivna pumparna. Efter utredning av orsaker samt konsekvenser av reducerande flöden har SSM den 16 oktober 2008 i ärende SSM 2008/2406 beslutat att medgiva drift av R2 vid 94 % termisk effekt (2 492,4 MWt). RAB har därefter arbetat med att hitta lösningar för att kunna återgå till 100 % termisk effekt (2660 MWt) för R2. Anmälan som inkom den 27 april 2011 går i korthet ut på att RAB avser att ersätta befintliga pumpar med nya kraftigare pumpar som ska kunna leverera det i säkerhetsredovisningen (SAR) angivna flödet vid det i SAR angivna trycket, som en förutsättning för att kunna återgå till drift vid 100 % termisk effekt för R2. De nya kraftigare hjälpmatarvattenpumparna har, liksom de gamla, driftklarhetskrav och ska kunna matas från dieselgeneratoraggregaten. Syfte med granskningen Syftet med granskningen är att bedöma om den av R2 valda lösningen med att ersätta befintliga hjälpmatarvattenpumpar med nya uppfyller de krav som finns i SAR både vad gäller flödeskapacitet, dieselkapacitet men även på att vara en enkel och robust lösning i enlighet med 3 kap 1 SSMFS 2008:1. Utöver detta syftar granskningen till att bedöma om ändringarna i säkerhetsredovisningen är av förväntat kvalitet i enlighet med 4 kap 2 SSMFS 2008:1, om ärendets säkerhetsgranskning uppfyller de krav som ställs i 4 kap 3 SSMFS 2008:1 samt om RAB:s hantering av anmälan om anläggningsändring uppfyller krav som ställs i 4 kap 5 SSMFS 2008:1. Granskningen kommer ligga till grund för myndighetens beslut i fråga om R2 får återgå till effektdrift efter införandet av. Granskningen syftar inte till att bedöma den strukturella verifieringen.

4 Sida: 4/13 Granskningens genomförande Granskningen har huvudsakligen genomförts av Tomas Almberger och Tage Eriksson från enheten för Systemteknik Granskningen har bestått av två delar. I båda delarna har granskning av genomförda primära- samt fristående säkerhetsgranskningar gjorts. Del 1 Granskningen i denna del syftade främst till att värdera den säkerhetspåverkan som den valda konstruktionslösningen medför. I mer detalj värderades hur den föreslagna lösningen uppfyller krav på tryckuppsättning och flöde, krav på elkraftförsörjningen till de nya pumparna samt hur de nya pumparna påverkar elkraftförsörjningen till andra komponenter och apparater. Någon granskning av den strukturmekaniska påverkan (av KFM) har ej skett. Del 2 Granskningen i denna del syftade till att bedöma om de ändringar som ska införas i främst SAR men även i STF och PLS uppfyller de krav som finns på spårbarhet, enkel och logisk uppbyggnad m.m. Krav Krav och bedömningskriterier för innehåll i säkerhetsredovisningen framgår av SSMFS 2008:1. Krav på konstruktion framgår av SSMFS 2008:1 samt 2008:17 Krav på säkerhetsredovisning ställs i 4 kap 2 SSMFS 2008:1. I de allmänna råden om tillämpningen av föreskrifterna i SSMFS 2008:1, har kravet avseende innehåll i säkerhetsredovisning ytterligare förtydligats. Krav på säkerhetsgranskningen ställs i 4 kap 3 SSMFS 2008:1. I de allmänna råden om tillämpningen av föreskrifterna i SSMFS 2008:1, har kravet avseende innehåll i säkerhetsgranskning ytterligare förtydligats. Krav på hantering om anmälan av anläggningsändringar ställs i 4 kap 5 SSMFS 2008:1. I de allmänna råden om tillämpningen av föreskrifterna i SSMFS 2008:1, har kravet avseende innehåll i hantering av anmälan om anläggningsändringar ytterligare förtydligats. Ovanstående kan sammanfattas enligt följande: Säkerhetsredovisningen ska sammantaget visa hur anläggningens säkerhet är anordnad. I detta ingår att redovisningen ska avspegla

5 Sida: 5/13 anläggningen som den är byggd, analyserad och verifierad samt visa på hur gällande krav på dess konstruktion, funktion, organisation och verksamheter är uppfyllda. Vald konstruktionslösning ska innehålla de krav som de ställs på hjälpmatarvattensystem i form av flöde, tryckuppsättning, strukturell integritet m.m. Konstruktionsprinciper och konstruktionslösningar ska vara enkla och robusta samt beprövade under förhållande som motsvarar de som rimligt kan tänkas uppstå. Konstruktionen ska även vara utformad utifrån personalens förmåga att på ett säkert sätt kunna övervaka och hantera såväl normal drift som driftstörningar. I praktiken innebär detta att redovisningen studeras utifrån tre synsätt. 1) En del där säkerhetsredovisningens förmåga att visa att säkerheten är tillräcklig 2) en annan där den valda konstruktionslösningens förmåga att utföra sin avsedda funktion granskas 3) en tredje del som värderar säkerhetspåverkan på hela anläggningen Dessa delar går in i varandra och den här redovisade uppbyggnaden svarar inte direkt mot egna kapitel i SAR. Föreliggande granskning kommer att utgå ifrån krav redovisade i föreskrifterna SSMFS 2008:1 samt 2008:17 Analys Krav på pumparnas tryckuppsättning och levererat flöde SSM bedömer att R2 tydligt och transparant har redovisat de ny motordrivna hjälpmatarvattenpumparnas möjlighet att leverera de flöden vid de tryckuppsättningar som enligt SAR krävs för drift vid 100 % termisk effekt. Men att robustheten i lösningen inte är lika stor som RAB specificerade. RAB behöver utvärdera och redovisa betydelsen av att det specificerade kravet på minst 5 % marginal på tryckuppsättningen inte innehålls. RAB behöver dessutom utvärdera och redovisa betydelsen av att resultat vid provning troligen kommer att behöva hamna inom ett betydligt smalare område än den ursprungliga konstruktionens ± 5 % på designkurva. Anledningen till detta är följande:

6 Sida: 6/13 I den framtagna systemkonstruktionsspecifikationen (4) specificeras följande krav vad de nya pumparna ska leverera för tryckuppsättning samt flöde. 1. Pumparna ska minst ge 20,5 kg/s vid en tryckuppsättning vid 83 bar(ö). vilket ska medföra att kravet i SAR på 20,5 kg/s vid 78,5 bar(ö) tryck i ÅG innehålls. Pumparna läggs ut med 5 % extra marginal på tryckuppsättningen för att uppnå en robustare lösning. Detta medför att pumparna ska klara att leverera 20,5 kg/s vid en tryckuppsättning på 87 bar(ö) 2. I samma konstruktionsspecifikation (4) specificeras att pumparna maximalt får leverera 30 kg/s vid ett tryck ÅG på72,8 bar(ö). Dessa krav sattes upp utifrån de krav som finns på hjälpmatarvattensystem i SAR. I systemkonstruktionsspecifikationen (4) fastslås att dessa krav ska innehållas för att drift av R2 vid 100 % termisk effekt ska tillåtas. I den systemverifieringsrapport (5) som har tagits fram i projektet beräknas att pumparna minst ska kunna leverera 20,5 kg/s vid en tryckuppsättning på 84 bar(ö) för att kravet om hjälpmatarvattensystemet ska kunna leverera flödet 20,5 kg/s vid ÅG-trycket 78,5 bar(ö) ska innehållas. Detta framräknade värde på tryckuppsättning är högre än det i konstruktionsspecifikationen specificerade. Detta medför att den extra marginalen på minst 5 % på tryckuppsättningen som skulle erhållas efter pumpbytet enbart blir 3 %. Skillnaden beror främst på att systemverifieringsrapporten använder sig av mer konservativa antaganden om vattennivå i kondensatvattentankar, tryckfall i ledningar m.m. Det är anmärkningsvärt att denna beräkning gjordes först efter det att pumparna upphandlats. Värt att notera är även att beräkningen i systemverifieringsrapporten innehåller en parameter som ej ansätts konservativt. Tryckfallet i ledning från PI- 1134/1135 till ÅG sätts till medelvärdet 0,0068 bar/(l/s) 2 trots att det maximala värdet uppmätt i prov med maximal osäkerhet är 0,0095 bar/(l/s) 2, se bilaga 1 i (5). Om detta värde ansätts, skulle en tryckuppsättning på 85,1 bar(ö) behövas för att kunna garantera 20,5 kg/s till ÅG vid ett ÅG-tryck på 78,5 bar(ö). Detta motsvarar endast en marginal på 2.1 % till de 87 bar(ö) som pumparna läggs ut på. SSM bedömer att de nya pumparna kommer att klara att leverera det flöde vid den tryckuppsättning som specificeras i SAR. Men att kravet som sätts upp i konstruktionsspecifikationen inte innehålls med följden att den önskade robustheten i lösningen är mindre än vad som ursprungligen specificerades. Detta måste värderas mer noggrant och slutsatserna från denna värdering bör redovisas.

7 Sida: 7/13 I den systemverifieringsrapport (5) som har tagits fram i projektet beräknas att pumparna ska maximalt ge 30 kg/s vid en tryckuppsättning på 79,8 bar(ö) för att kravet om hjälpmatarvattensystemet maximalt ska kunna leverera flödet 30 kg/s vid ÅG-trycket 72,8 bar(ö) ska innehållas. Även i denna beräkning finns vissa icke-konservativa antaganden. Främst rör det sig även här om tryckfallet från PI-1134/1135 till ÅG. Även det ansatta tryckfallet över minflödesventilerna bedöms vara ansatt på ett diskutabelt sätt. De datablad som redovisas i bilaga 2 i (5) och som visar tryckfallet över minflödesventilerna täcker inte in ett flöde på 30 kg/s. I (5) sätts tryckfallet till samma värde som för analysen för 20,5 kg/s, 0,0013 bar/(l/s) 2. Vid 20,5 kg/s ger detta ett tryckfall på 0,55 bar vilket exakt är det som databladen visar. Om detta värde används för 30 kg/s erhålls ett tryckfall på 1,18 bar. Detta ligger långt över det högsta redovisade värdet i databladen som är ungefär 0,85 bar. I en analys som ska redovisa ett så lågt tryckfall som möjligt blir detta därför icke-konservativt. Då databladen inte täcker in 30 kg/s bör istället värdet antingen helt försummas, d.v.s. inget tryckfall över minflödesventilerna antas eller, vilket troligen är bättre, sätta värdet till det i databladen lägst redovisade värdet vilket är 0,32 bar. Om detta värde ansätts samt tryckfallet från PI-1134/1135 till ÅG ansätts till minimalt låga 0,0045 bar/(l/s) 2, se bilaga 1 i (5) får pumparna maximalt ge 30 kg/s vid en tryckuppsättning vid 77,8 bar(ö) för att kravet om hjälpmatarvattensystemet maximalt ska kunna leverera flödet 30 kg/s vid ÅG-trycket 72,8 bar(ö) ska innehållas. Dessa felaktiga antaganden slår sedan igenom i de provkrav för lägsta respektive högst tillåtna provflöden som (5) beräknar fram. Av den anledningen bör (5) uppdateras genom att antingen ändra ovan angivna parametrar alternativt bättre motivera varför det i dagsläget använda parametrarna ska användas. Detta för att tydligt säkerställa att det område för vilka godkända prov ska hamna inom är rätt. Den ursprungliga designen med ±5 % i tryckuppsättning på designkurva kommer troligen inte att kunna gälla för de nya pumparna. Resultat vid provning kommer troligen att behöva hamna inom ett betydligt smalare område än vad som förut gällt. Detta bedöms som en svaghet i konstruktionen. En värdering och diskussion om detta bör genomföras och redovisas. Krav på hjälpmatarvattenpumparnas elmotorer och elkraftförsörjning Krav på hjälpmatarvattenpumparnas elmotorer SSM bedömer att kraven på hjälpmatarvattenspumparnas elmotorer innehålls, men att redovisningen av att kraven innehålls är dock inte tillräckligt omfattande eller spårbar.

8 Sida: 8/13 Anledningen till detta är följande; Systemkonstruktionsspecifikationen (4), som ska gälla både pump och pumpmotor, fokuserar nästan bara på pumpdimensioneringen. I (6) redovisas kvalificeringen av motorerna. Kvalificeringen i (6) förefaller endast vara baserad på krav enligt TBE 100 och 101 (och däri refererade IEC-standards och KBE EP). Verifiering av krav angivna i TBE 103 (asynkronmaskiner) saknas liksom verifiering enligt krav i SAR-angivna IEEE-standards. I svar på SSM frågor (2) anges att i inköpsspecifikationer för pumpmotorer anges start vid 70 % spänning som ett krav. Detta krav, samt ett antal andra krav, finns angivna i TBE 103. Kvalificering och verifikat för den fullständiga kravbilden enligt TBE 103, däribland start vid 70 % spänning, återfinns dock inte i (6). I (4) saknas också anläggningsändringens krav och påverkan på elkraftmatningens reläskyddssystem, system för skydd, lokalkraft. SSM anser att RAB inte tillräckligt varken lyft fram de generella eller specifika krav som ska gälla för konstruktionen av hjälpmatarvattenpumparnas elmotorer och inte heller tillräckligt verifierat att och hur krav uppfylls. Den kravbild och verifiering som redovisas bör beakta krav i tillämpliga normer och standards (exempelvis IEEE 308, 323, 344, 603 samt TBE 100, 101 och 103). Krav och kravuppfyllnad avseende samdimensionering mellan pump och motor bör tydligt behandlas liksom samdimensionering mellan motor och elkraftmatning samt påverkan på system för skydd, lokalkraft. (4) refererar till bl.a. Redovisad reaktorsäkerhetspåverkan (7) i vilken det konstateras, i avsnitt 2.1.2, att, Byte av spänningsmatning inom dieselsäkrat nät inte återspeglas i analysperspektivet, vilket bara handlar om närvaro eller bortfall av erforderlig spänning.. Någon reflektion över om den nya motorn kommer att kunna leverera erforderligt varvtal och moment vid stipulerade spänningar görs ej. SSM anser att denna förutsättning för säkerhetsfunktionen borde värderas. Krav på elkraftförsörjning SSM bedömer att kraven på elkraftförsörjning innehålls undantaget DG910:s möjlighet att ersätta DG210. Redovisningen av att kraven innehålls är dock inte tillräckligt omfattande eller spårbar.

9 Sida: 9/13 Anledningen till detta är följande: Systemkonstruktionsspecifikationen (4) konstaterar i avsnitt att Dieselgeneratorerna DG210 och DG220 ligger idag ganska nära sina maximum, men det finns plats. I rapporten om belastningssituationen för dieselgeneratorerna (3) redovisas att marginalen är minst 5 % förutom för DG 910 där marginalen är mindre. Kravet på en marginal på 5 % härrör från RG 1.9 rev 4. Avsnitt 1 i (2) behandlar SSM:s frågeställning om hur RAB hanterat krav enligt RG 1.9 och då inkluderande krav enligt RG 1.9 rev 4. Det anges att tillräcklig effektmarginal ska finnas men att rev 4 inte ska tillämpas för konstruktion av befintliga dieselaggregat. Det faktum att marginalen inte bara är beroende av dieselaggregatets konstruktion utan också beror av summan av lasternas effekt, och att just denna summa nu ökats i och med den aktuella anläggningsändringen, berörs inte. Avseende SSM:s fråga angående RAB:s ställningstagande till den mindre marginalen i DG910 och användandet av DG910 på Ringhals 2 anges att DG910 bedöms av RSK vara driftklar då den ersätter ett godtyckligt aggregat på R2, se (2). Denna skrivning kan inte uttolkas av SSM. Avseende SSM:s fråga om dieselaggregatens kylning är tillräcklig för att aggregaten ska klara konstruktionsgrundande belastningar även vid onormala förhållanden (hög utelufttemperatur och havsvattentemperatur) hänvisar RAB i avsnitt 4 i (2) till SAR avseende konstruktionen av dieselsäkrat system, dieselaggregat. Den specifika frågeställningen, som är driven av att dieselaggregats effektprestanda generellt sjunker vid högre temperatur på förbränningsluft och bränsle, besvaras inte explicit. I RG 1.9 finns bl.a. också krav på lägsta spänning och frekvens på dieselgeneratorerna vid lastinkopplingar samt krav på återhämtning mellan inkopplingssteg. I NRC Draft RIS (1) behandlas också problematiken med underspänning på säkerhetsklassade laster. RAB:s svar i avsitt 2 av (2) på SSM:s frågor om uppfyllandet av stegkrav enligt RG 1.9, reläskyddskoordinering samt bedömning mot bakgrund av (1) redovisas bl.a. att den tid som objekt kan utsättas för överlast är försumbar och det inte finns någon risk att objekt löser ut/felfungerar på grund av låga spänningar under de nivåer som kan förekomma under genomlöpande av en dieselsekvens.. D.v.s. objekt riskerar inte att lösa ut på underspänningar vid en dieselsekvens. Dock redovisas att RAB sedan tidigare identifierat förbättringsmöjligheter avse-

10 Sida: 10/13 ende långvarigt degraderad spänning som eventuellt kommer att planeras in. I de bedömningar som redovisas i detta avsnitt 2, kan SSM inte återfinna några spårbara referenser. I avsnitt 7 i (2) förtydligas att RAB avser att redovisningen av sekvenssteg och hur de uppfyller RG 1.9 kommer att förtydligas i en kommande revision av (3). Svar på en följdfråga från SSM avseende inverkan av underspänningar på kraftelektronik redovisas i avsnitt 3 i (2). Här redovisas att UPS-aggregat stoppar vid 90 % av nominell spänning och likriktare vid 85 % men att återinkoppling kommer att ske då spänningen återvänt över ett definierat tröskelvärde. Det anges också att driftspänningen normalt är högre än nominell spänning. Detta ska beskrivas övergripande i refererad (8) rapport skriven efter Forsmarkhändelsen. I övrigt avseende de bedömningar som redovisas i detta avsnitt 3, kan SSM inte återfinna några spårbara referenser. SSM ser inte klart hur slutsatserna i avsnitt 2 och 3 avseende risk för lasternas bortkoppling, sammantaget ska tolkas. SSM:s frågor om klarläggande av om felfungerande icke-1e klassade objekt kan slå ut 1E klassade objekt samt vilka laster som är klassade 1E och icke- 1E besvaras i avsnitten 5 respektive 6 i (2). Här anges att det inte finns risk för att fel i icke-1e klassade objekt slår ut 1E klassade objekt. Hänvisning görs till SAR för dieselsäkrat system, lokaltransformator med fördelningscentraler men att krav enligt RG 1.75 (separation) inte applicerats. Vidare avser RAB att uppdatera klassningslistan med förtydligande av lasternas klassning. SSM ställer sig frågande till hur RAB har bedömt applikationen av RG 1.75 (att inte applicera den), speciellt mot bakgrund av att den utkom i sin första (draft) version redan 1974 och reviderats under 70-talet och senast 2005 och därigenom flera gånger borde kommit upp för bedömning av normkommittén. Avseende SSM:s fråga om provning svarar RAB i avsnitt 8 i (2) att RAB kommer att utföra prov som verifierar de dynamiska förhållanden och vid behov utgör underlag för eventuell modifiering av ingångsdata till simuleringarna. Sammantaget avseende elkraftförsörjningen bedömer SSM att inte något av de granskade konstruktionsstyrande och verifierande dokumenten enligt ovan når upp till kraven på tydlighet och spårbarhet avseende redovisning av krav och kravuppfyllnad.

11 Sida: 11/13 De svar som RAB redovisat på SSM:s specifika frågor, (2), ger en hel del förtydliganden men är dock inte i alla avseenden tillräckligt klargörande. Spårbarhet till underlag för svaren saknas generellt. SSM:s bedömer dock att RAB troligtvis uppfyller de krav som ställs på elkraftförsöjningen. Avseende frågan om robustheten i belastningarnas dimensionering i förhållande till dieselaggregatens kapacitet anser SSM att metodiken och resultatet av de redovisade simuleringsgrundade beräkningarna i (3) generellt kan godtas, inklusive ansatta belastningsuppskattningar, förutsatt att de kan valideras med de planerade proven enligt avsnitt 8 i (2). Avseende uppfyllandet av kraven på marginal mellan belastning och dieselaggregatens kapacitet anser SSM, mot bakgrund av att sofistikerade analytiska verifieringar tvingats tillgripas, att denna marginal ska vara minst 5 % i enlighet med kravbilden i RG 1.9 rev 4. Detta innebär att DG910, mot bakgrund av nuvarande redovisning, inte kan anses vara en i alla lägen fullgod ersättare för DG210. Övrigt I RAB:s anmälan om anläggningsändring (9) samt i det dokument som redovisar reaktorsäkerhetspåverkan (7) redovisas att anläggningens sammanlagda säkerhet bedöms bli förstärkt i och med de nya kraftigare hjälpmatarvattenpumparna. SSM kan ej uttyda detta i redovisningen. Bilaga 2 i systemveriferingsrapporten (5) är i pappersformat extremt svårläst. Anledningen till detta är att bilagan är gjord i Excel. För att få en lättläst rapport behöver bilaga 2 i systemverifieringsrapporten (5) omarbetas så att den tydligt går att läsa både i pappersformat såväl som i samma elektroniska format som huvudrapporten. SSM:s bedömning av RAB:s hantering av ärendet Anmälan Befintlig anmälan (9) med bilagor bedöms av SSM uppfylla de krav som ställs på anmälan om ändringar i 4 kap 5 SSMFS 2008:1. SSM konstaterar dock att detta ej är den ursprungliga anmälan om aktuell anläggningsändring. Ej heller är det den ursprungliga ansökan om återgång till 100 % termisk effekt. Detta redovisas i (9) med motiveringen att den ursprungliga anmälan (SSM 2011/777) drogs tillbaka då, av RAB, genomförda belastningsberäkningar visade på att den ursprungliga anmälan innehöll onödiga moment. SSM vill påpeka att den ursprunglig anmälan först drogs tillbaka sedan SSM kommunicerat ett koncept på beslut som syftade till att ej godkänna RAB:s ursprungliga anmälan om anläggningsändring och med den ej godkänna den ursprungliga ansökan om återgång till drift vid 100 % termisk effekt.

12 Sida: 12/13 Primär och fristående säkerhetsgranskning SSM har granskat PSG och FSG i (10), (11), (12) och (13), och bedömer, mot bakgrund av de tämligen omfattande kommentarerna och bedömningarna ovan gällande krav på hjälpmatarvattenpumparnas elmotorer samt elkraftförsörjning, att granskningen inte tillräckligt förmått se luckor i redovisningens kravbild och brister i kravhantering och spårbarhet. Samlad bedömning I fråga om den tekniska sakfrågan SSM:s samlade bedömning är att den anmälda anläggningsändringen till största delen uppfyller de krav som ställs 3 kap 1 SSMFS 2008:1 gällande att vara en robust konstruktion med en tålighet mot felfunktioner i komponenter och system 2. SSM anser också att den anmälda anläggningsändringen uppfyller kraven i 4 punkt a i SSMFS 2008:17 gällande enkelhet och tålighet i uppbyggnaden i säkerhetssystemen. SSM anser dock att den granskade redovisning har vissa brister i redovisningen av kravbild samt vissa brister i kravhantering och spårbarhet. Utöver detta anser SSM vidare att det ska finnas en marginal på minst 5 % mellan dieselaggregats kapacitet och last, enligt RG 1.9 rev 4. Med bakgrund av detta gör SSM bedömning att R2, efter genomförd anläggningsändring, kan drivas vid effektdrift motsvarande 100 % termisk effekt, men att RAB behöver uppdatera sin redovisning innan den kan anses som slutlig. RAB behöver vidare utvärdera och redovisa hur en marginal på minst 5 % mellan dieselaggregats kapacitet och last påverkar anläggningen och dess säkerhetsredovisning. I fråga om hanteringen av ärendet SSM bedömer att RAB:s hantering av ärendet är acceptabel med två undantag. SSM samlade bedömning av säkerhetsgranskningen är att den inte tillräckligt förmått se luckor i redovisningens kravbild och brister i kravhantering och spårbarhet. Befintlig anmälan inkom först efter det att de nya hjälpmatarvattenpumparna hade börjat installerats i R2. Även ursprunglig (och tillbakadragen anmälan) inkom till SSM något senare än vad som normalt krävs innan införandet av anläggningsändring påbörjas. RAB bör 2 Med undantag för användandet av den mobila dieseln DG910 på diesel DG210:s plats.

13 Sida: 13/13 därför i framtiden säkerställa att anmälningar om anläggningsändringar anmäls i god och med bra kvalitet till SSM Referenser 1. Draft RIS 2011-XX Adequacy of Station Electric Distribution System Voltage, ML. Dok.id Frågeställningar uppkomna vid mötet med SSM 27/4-2011, med anledning av ökad dieselbelastning vid införande av nya hjälpmatarvattenpumpar i system 416 (A.01309). Dok.id / R2 Belastningssituationen för dieselgeneratorerna DG210-DG240 samt DG910. Dok.id / Systemkonstruktionsspecifikation R2 Utbyte av motordrivna hjälpmatarvattenpumpar, A.01309, System 416. Dok.id / Ringhals 2 - Systemverifiering av hjälpmatarvattensystemet (416). T-NSA Rev RAB kvalificering av motor Fabrikat ABB Typ HXR400LDH2 avsedd för 20416FAPMD-01/-02. Dok.id / Redovisad reaktorsäkerhetspåverkan - R2 Utbyte av motordrivna hjälpmatarvattenpumpar, A.01309, System 416. Dok.id / R1-R4 Övergripande analys av lokalkraftens konstruktion och robusthet. Dok.id / Ringhals 2, 416 Ökad flödeskapacitet. Anmälan om anläggningsändring enligt SSMFS 2008:1, 4 kap 5. Anmälan om konstruktionsförutsättningar enligt SSMFS 2008:13, 4 kap 4. samt Ansökan om tillstånd för återgång till 100 % termisk effekt (2660 MWt). Dok.id R2 Primär säkerhetsgranskning av ändringsunderlag för uppdatering av SAR, STF och PLS samt systemveriifering av hjälpmatarvattensystemet (416) i samband med byte av motordrivna hjälpmatarvattenpumpar. Dok.id / R2 Fristående säkerhetsgranskning av ändringsunderlag för uppdatering av SAR, STF och PLS i samband med byte av motordrivna hjälpmatarvattenpumpar och återgång till drift vid 100 % effektnivå. Dok.id / R2 Primär säkerhetsgranskning av byte av eldrivna hjälpmava-pumpar. Dok.id / R2 Fristående säkerhetsgranskning av byte av motordrivna hjälpmatarvattenpumpar efter nytt inriktningsbeslut enligt ändringsmeddelande 11. Dok.id /2.0.