Granskning av O3 CSR inför säsongen samt OKG:s hantering av torrkokningsanalyser i härdändringsprocessen 2010

Transkript

1 Sida: 1/16 GRANSKNINGSRAPPORT Datum: SSM 2010/728 SSM 2010/2000 SSM 2010/3694 SSM 2010/3834 Författare: Elisabeth Rudbäck, KR Samråd: Klas Idehaag, KD Fastställd: Lars Skånberg, ckr Granskning av O3 CSR inför säsongen samt OKG:s hantering av torrkokningsanalyser i härdändringsprocessen 2010 Sammanfattning Oskarshamns Kraftgrupp AB (OKG) har efter ett kortstopp i maj 2010 fram till september drivit Oskarshamn 3 (O3) med för låga torrkokningsgränsvärden. I vänta på OKG:s slutliga grundorsaksutredning har myndigheten gjort en granskning av OKG:s rutiner vid bestämning av torrkokningsgränsvärden inom härdändringsprocessen. SSM granskningen visar att säkerhetsanalysen för bestämning av torrkokningsgränsvärden behöver lyftas fram i OKG:s process för härdändring, att beräkningsförutsättningarna behöver dokumenteras och att beslut om fastställande av torrkokningsgränsvärden behöver förtydligas. Myndigheten har också granskat OKG:s kvalificering av SVEA-96 Optima3 som ersättningsbränsle och gör bedömningen att de krav som är ställda uppfylls på ett acceptabelt sätt.

2 Sida: 2/16 Bakgrund I inledningen av år 2010 ligger O3 i provdrift med planerad revision i mitten av juni. I slutet av februari 2010 gör OKG en anmälan av cykelspecifik säkerhetsredovisning (CSR) för O3 för kommande säsong (SSM 2010/728). I anmälda CSR valde myndigheten att granska OKG:s introduktion av SVEA-96 Optima 3 som ersättningsbränsle. I maj 2010 inkom OKG med en anmälan om härdändring för driftperioden maj-september Härdändringen skulle genomföras under ett kortstopp i slutet av maj 2010 (SSM 2010/2000). Anledningen till kortstoppet var både att ett läckande kärnbränsleknippe skulle bytas ut och att färskt bränsle skulle tillföras. Det färska bränslet behövdes för att under den fortsatta provdriften kunna driva härden med höjd effekt trots höjda torrkokningsgränsvärden. Orsaken till höjningen av torrkokningsgränsvärdena var en inträffad händelse i O3 i februari (den sk. osignalerade TSxD-händelsen) som gjort att några s.k. H3-händelser i säkerhetsredovisningen (SAR), tills förväntad tillförlitlighet har verifierats, ska utvärderas som H2-händelser (SSM 2010/36). Vid Westinghouse:s (WSE) analys av O3:s torrkokningsgränsvärden gjordes ett antal fel i analysen vilka uppdagades efterhand med början i juni Det första felet låg inom feltoleransen enligt OKG:s tolkning vilket SSM bemötte i ett svar på anmälan av härdändring (SSM 2010/2850) i början av augusti. Felen i torrkokningsanalyserna anmäldes slutligen som en kategori 2-händelse i september 2010 (RO-O3-20/2010). OKG:s slutliga grundorsaksutredning pågår och kategori 2-händelsen ska enligt OKG ha slutrapporteras innan O3:s reaktoreffekt får gå över 109%. I väntan på att grundorsaken har utretts tillämpas ett extra påslag på beräknade torrkokningsgränsvärden. O3 hade gått på reducerad effekt eller stått stilla längre tid än planerat under den inledande provdriften. I samband med kortstoppet flyttades även revisionen till slutet av september. Förutsättningarna i den CSR som lämnades in i februari för säsongen hade därmed förändrats så mycket att OKG i oktober 2010 tog fram en uppdaterad version av CSR (SSM 2010/3834). Inför framtagning av den nya versionen fick OKG ta del av SSM:s prelimi-

3 Sida: 3/16 nära kommentarer från granskning av SVEA-96 Optima3 som ersättningsbränsle [1]. I föreliggande rapport redovisas SSM:s förnyade granskning av SVEA-96 Optima3 utgående från den uppdaterade versionen av CSR för säsongen Som följd av felen i torrkokningsgränsvärden har SSM initierat ett ärende, SSM 2010/3694, för speciell granskning av OKG:s hantering av torrkokningsgränsvärden år Även denna granskning redovisas i föreliggande rapport. Syfte med granskningen Syftet med att granska CSR för O3 var att bedöma om SVEA-96 Optima 3 ur säkerhetssynpunkt uppfyller ställda krav på ett ersättningsbränsle. Syftet med att göra en speciell granskning av OKG:s framtagning av torrkokningsgränsvärden är att bedöma om ändamålsenliga rutiner används vid denna typ av årlig säkerhetsanalys och om den personal som gör analysen har rätt förutsättningar för arbetet med att ta fram torrkokningsgränsvärden. Syftet med att genomföra en verksamhetsbevakning kopplat till torrkokningsproblemen var att få ytterligare information om hanteringen av torrkokningsanalyser i härdändringsprocessen för O3. Dessutom ingår i granskningen att bedöma om OKG:s egenkontroll av ärendena uppfyller ställda krav på säkerhetsgranskning. Granskningens genomförande Granskningen har i huvudsak följt myndighetens processer för säkerhetsgranskning. I rutinen för verksamhetsbevakning har undantag gjorts genom att informationen som inhämtades vid verksamhetsbevakningen har redovisats i denna rapport istället för i en särskild rapport. Granskningen har delats i två delar; dels granskning av den cykelspecifika säkerhetsredovisningen (CSR) för säsongen som anmälts under 2010, dels granskning kompletterad med informationsinhämtning genom verksamhetsbevakning vad gäller rutiner vid framtagning av torrkoknings gränsvärden.

4 Sida: 4/16 Granskning av O3 CSR inför driftsäsongen Granskningen av CSR för driftsäsongen avgränsas till en granskning av om bränsletypen SVEA-96 Optima 3 efter drift som utvecklings- och demonstrationsbränsle ur säkerhetssynpunkt uppfyller ställda krav på ett ersättningsbränsle. Krav och andra regler Granskningen görs mot följande krav samt andra regler och rekommendationer: 3 kap 1 SSMFS 2008:1 konstruktionen ska vara tillförlitlig, driftstabil och tålig mot händelser samt anpassad till den specifika reaktoranläggning där den ska användas. 3 kap 2 SSMFS 2008:1 konstruktionen ska vara prövad under de förhållanden som förväntas i anläggningen. Konstruktionen kan även visas ha de egenskaper som krävs genom att vara utprovad och utvärderat på annat sätt. 3 kap 4 SSMFS 2008:1 konstruktionen ska vara provad med hänsyn till dess funktion och betydelse för säkerheten. 4 kap 5 SSMFS 2008:1 ändringar som kan påverka SAR ska säkerhetsgranskas. Allmänna råd till 17 SSMFS 2008:17 krav på miljötålighet innebär att bränslekonstruktionen ska vara tålig mot den bestrålning och den miljö som förkommer t.o.m. händelseklass H2. Dåvarande Statens kärnkraftsinspektion utarbetade 2006 en promemoria, SKI PM 06:05 (SKI 2006/348) [2], med myndighetens syn på anmälan och redovisning av härdändring. I promemorian framgår bl.a. följande om anmälan av ersättningsbränsle: I härdanmälan till myndigheten behöver det ingå en beskrivning av erfarenheter från demonstrationsdriften och inspektionsresultat samt en motivering till att bränslekonstruktionen ur säkerhetssynpunkt uppfyller kraven på ett ersättningsbränsle.

5 Sida: 5/16 För att kvalificeras som ersättningsbränsle behövs minst två års demonstrationsdrift med goda erfarenheter eller tillräcklig utprovning och utvärdering på annat sätt. Analys Redovisat underlag I OKG:s uppdaterade CSR för O3 inför säsongen har OKG infört en tydlig redovisning av erfarenheterna av SVEA-96 Optima3 som utvecklings- och demonstrationsbränsle. OKG redovisar både goda erfarenheter från bestrålning av enskilda konstruktionsdetaljer och av hela Optima3-patroner. Resultat av inspektioner som gjorts kommenteras och bränslet bedöms uppvisa goda egenskaper. De konstruktionsskillnader som finns mellan demonstrationsbränslet och ersättningsbränslet redovisas och kommenteras. Enligt OKG:s åsikt har tillräcklig utvärdering och provning gjorts för att ladda fyra knippen av det nya ersättningsbränslet. Om inte inspektionen av demonstrationsbränslet under den kommande revisionsavställningen 2011 (RA-11) visar något oväntat kommer OKG använda SVEA-96 Optima3 som ersättningsbränsle i större skala. SSMs bedömning I CSR har OKG anmält att SVEA-96 Optima3 är moget att användas som ersättningsbränsle. I anmälan har OKG på ett tillfredsställande sätt, helt i enlighet med SKI PM 06:05 [2], beskrivit sina drifterfarenheter och inspektionsresultat. Redovisningen innehåller också en tydlig motivering till att man bedömer att bränslekonstruktionen uppfyller kraven på ett ersättningsbränsle, helt i enlighet med råden i [2]. SSM instämmer i OKG:s bedömning att den sammantagna drifterfarenheten och utprovningen av SVEA-96 Optima3 som utvecklings- och demonstrationsbränsle är tillräcklig för att kunna använda bränslet som ersättningsbränsle. Att göra en inspektion av demonstrationsbränslet under RA-11, innan användning i större skala, bedömer SSM som en bra försiktighetsåtgärd. Från och med mars återupptas provdriften med reaktoreffekt över 109% vid O3. Genom förlängd demonstrationsdrift av SVEA-96 Optima3 fram till RA-11 uppnås även att bränslet eventuellt kommer att ha provat på den effektnivå som kommer att råda i anläggningen när effekthöjningen är genomförd. Detta stämmer överens med intentionen i 3 kap 2 SSMFS 2008:1. Sammanfattningsvis gör SSM bedömningen att OKG har uppfyllt de i sammanhanget gällande kraven.

6 Sida: 6/16 Granskning av rutiner vid bestämning av torrkokningsgränsvärden Krav 2 kap 8 SSMFS 2008:1 Den kärntekniska verksamheten ska ledas, styras, utvärderas och utvecklas med stöd av ett ledningssystem. 2 kap 9 SSMFS 2008:1 Tillståndshavaren ska se till att verksamheten planeras så att tillräcklig tid och tillräckliga resurser avsätts. Kravet på planering omfattar både egen verksamhet och upphandlingar som görs. Den som arbetar bör ges de förutsättningar som behövs. 27 SSMFS 2008:17 Det ska finnas fastställda driftgränser för varje härd. Analyserna av driftgränser ska redovisas i säkerhetsredovisningen. Allmänna råd till bilaga 2 SSMFS 2008:1 Redovisning av analys av driftgränser kan ske genom att aktuell CSR införs som en referens i SAR 4 kap 1 SSMFS 2008:1 Modeller, metoder och data som används för att fastställa driftgränser ska vara validerade och förekommande osäkerheter ska vara beaktade. Allmänna råd till bilaga 2 SSMFS 2008:1 Redovisningen av säkerhetsanalyser bör innehålla beskrivningar av metoder och modeller som har tillämpats. Allmänna rådet till 4 kap 2 SKIFS 2008: - De använda förutsättningarna och den tillämpade metodiken i säkerhetsredovisningen bör vara väl beskrivna med tydliga referenser till allt underlag. 4 kap 3 SSMFS 2008:1 Säkerhetsredovisningen ska säkerhetsgranskas.

7 Sida: 7/16 Verksamhetsbevakning vid OKG Deltagare Vid verksamhetsbevakningen vid OKG den 9 10 december 2010 deltog från myndighetens sida Klas Idehaag, KD och Elisabeth Rudbäck, KR. Syftet med verksamhetsbevakningen Syftet med verksamhetsbevakningen var att på plats få en tydligare belysning av OKG:s hantering av torrkokningsanalyser i härdändringsprocessen för O3: Arbetsflödet i processen för konstruktion av härd Samspelet med processen för bestämning av torrkokningsgränsvärden Interaktionen med leverantören av torrkokningsanalyserna WSE Tidpunkter i processerna då säkerhetsgranskning sker. Observationer Arbetsflöde Inledningsvis presenterade avdelning Teknik, Härd och bränsle (TH), som ansvarar för alla delar av bränslecykeln, härdändringsdelen i den cykelspecifika säkerhetsredovisningen, CSR. TH:s beskrivning har här kompletterats med avdelning Teknik, Reaktorsäkerhet och tvärteknik:s (TR) beskrivning av sitt ansvar för framtagning av torrkokningsgränsvärden. CSR görs i tre Steg: Steg 1 - I Steg 1 av CSR, ca 14 månader före revisionsavställningen (RA), ställs förutsättningarna för härddimensioneringen upp och den nukleära dimensioneringen av bränslet redovisas. CSR Steg 1 redovisas i ett internt TH-dokument. Steg 2 - I CSR Steg 2 kopplas projektledare från Teknik, Projekt (TP) in då CSR är en projektrapport för anläggningsändringen härd. - I Steg 2 redovisas resultat av preliminärt bränslebyte och analys av torrkokningsgränsvärden. Steg 2-rapporten granskas och anmäls till SSM 3 månader före revisionsavställningen (RA). - Torrkokningsgränsvärdena i CSR har kvalitetsgranskats hos leverantören samt sakgranskas och godkänns av TR. - Sakgranskning av CSR görs av Teknik, Härd och bränsle, Reaktorfysik (THF) och Teknik, Härd och bränsle, Bränsleteknik

8 Sida: 8/16 (THB) samt av TR, Miljö (M), Underhåll (U) och Anläggningskoordinatorn för block 3 (AK3) - Kvalitetsgranskning görs av TH - TP ansvarar för primär säkerhetsgranskning (PSG) tittar på helheten och kontrollerar att någon med djupare teknikkunnande gjort sakgranskningen. - TP ansvarar för godkännande av CSR genom att se till att chefen för avdelning Teknik (T) tar Beslut i sakfråga - Fristående säkerhetsgranskning (FSG) görs av avdelning Säkerhet (S) - Slutligen tar anläggningschefen Beslut om införande i enlighet med CSR Steg 3 - CSR Steg 3 är slutlig redovisning av härdkonstruktion inkl. torrkokningsgränsvärden och anses inte lägre vara en anläggningsändring. Om nya förutsättningar använts i Steg 3 får TP avgöra om det ska betraktas som anläggningsändring - Bestämning av torrkokningsgränsvärden görs på slutlig härdkonstruktion - Steg 3-rapporten granskas och anmäls till SSM senast 7 dagar efter fasning av reaktorn till yttre nät - Steg 3-rapporten är som referens också en del av SAR. - WSE gör en oberoende kontroll av härddimensioneringen. - Alla övrig granskning som gjordes i Steg 2 upprepas i Steg 3 men PSG görs av TH istället för TP - TR godkänner PSG och chefen T fattar Beslut i sakfråga och tar samtidigt ställning till CSR som en del av SAR Uppdatering av sidan med torrkokningsgränsvärden i de säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF) - Förslag till ny STF-sida med torrkokningsgränsvärden tas fram av TH - Sakgranskning görs av TH, TR och AK3 - Kvalitetsgranskning och PSG görs av TR - Godkännande av STF-sida görs av TR - TR tar ställning till uppdatering av STF och Beslut i sakfråga - FSG görs av avdelning S

9 Sida: 9/16 Allmänt om CSR - Myndigheten gjorde påpekanden till OKG om att innehållet i anmäld CSR Steg 2 inför omladdning under kortstoppet i maj var otillräckligt [3]. OKG har därför förtydligats instruktioner och rutinerna vid kortstopp. Som exempel skulle OKG i motsvarande situation idag ha krävt komplett redovisning och fullständiga analyser vilket skulle ta ca 6 veckor. - Det har varit förvirringen kring cykelnummer i O3 under Problemet kommer att lösas genom att OKG inför speciella beteckningar, inte cykelnummer, för driftperioden efter ett kortstopp. - TH tycker att CSR i nuvarande form är för stor och har beslutat att dela upp den i tre delar en för mekanisk bränslekonstruktion, en för designkrav samt en härdkonstruktionsrapport. - OKG välkomnar ett planerat möte till våren mellan SSM och kraftbolagen om den cykelspecifika säkerhetsredovisning och tillämpningen av SKI:s PM 06:05. om torrkokningsanalyser - STF-sidan med torrkokningsgränsvärden måste vara uppdaterad och fastställd före driftmötet innan uppstart. Därmed blir säkerhetsanalyserna med programkoderna i BISON-paketet, som underlag för torrkokningsgränsvärden i STF, belysta, behandlade och granskade internt OKG innan den egentliga säkerhetsredovisningen (CSR) är fastställd. - OKG har inte någon dokumenterad metodik för cykelspecifik torrkokningsanalys men en instruktion finns som beskriver hur gränsvärden tas fram. Mycket av metodiken ligger hos OKG inbäddad i de s.k. CT-scripten (hjälpprogram för Cykelspecifik Transientanalys). - Analysförutsättningar för bestämning av torrkokningsgränsvärden ingår inte i CSR och finns inte heller nedskrivna i något annat dokument. - Anläggningsändringar som påverkar BISON-analyser uppmärksammas inte av CSR-projektet eller vid granskning av STF utan ska tas omhand av TR. - Dataöverföring och uppdatering av BISON:s anläggningsmodell har under 2010 gjorts inom PULS-projektet. WSE ingår i PULS och svarar själva för QA-säkring av indata. - Som konsekvens av den osignalerade TSxD-händelsen i februari har en Samfunktionsgrupp bildats med deltagare från TR, WSE,

10 Sida: 10/16 Alstom och O3 för att bevaka hur PULS-arbetena påverkar SAR, BISON och samfunktionsanalyserna 1. Angående fel i torrkokningsanalyser - Första felet i WSE:s analyser upptäcktes kort efter kortstoppet i maj och berörde torrkokningsgränsvärden för driftperioden majseptember. - Följande felaktigheter har redovisats: fel option vid effektprofiliterationen p.g.a. fel i anrop av hjälpscript varav följde felaktigt ansatta konservatismer en ändring som hade införts i anläggningen (borttagen DRVfördröjning) hade inte modellerats i BISON:s anläggningsmodell fel option i torrkokningskorrelationen för Optima2 (AL/BLlåsning) - Efter korrigering av samtliga fel fick torrkokningsgränsvärdet höjas så mycket som 0,17 för SVEA-96 Optima2 och 0,20 för SVEA-96 Optima3 Angående granskning och ändringar i säkerhetsanalyser - Analyserna inför kortstoppet var de första som redovisats där avsteg gjorts från förutsättningarna i PULS SAR-analyser (händelseklassning och anläggningsdata). - WSE gjorde inom projekt PULS en värdering av inverkan på SAR och samfunktionsanalyser av tillkommande omklassade händelser och ändringar i BISON:s anläggningsmodell - WSE har totalt gjort fyra cykelspecifika torrkokningsanalyserna åt OKG sedan PULS-införandet. - Granskning av WSE:s arbete för OKG:s räkning gjordes inledningsvis med hjälp av en person på plats en rutin som efter problem med analyserna har återinförts. - OKG har inga planer på att utföra cykelspecifika analyser med PULS SAR-paket i egen regi innan provdriften är avslutad Angående planerat införande och licensiering av nya bränslen vid OKG - Information om upphandlingsresultaten och hur OKG tänker göra introduktion och licensiering skickas till SSM efter nyår. - Det finns problemet med att behålla önskad marginal i lyftkraftsberäkningarna för GE- och AREVA-bränsle. 1 Realistiska analyser med BISON som beskriver hur den effekthöjda anläggningen förväntas uppträda vid planerade prov, störningar och transienter

11 Sida: 11/16 Skillnader i lyftkraft GE/AREVA SVEA beror på att SVEA har mindre tvärsnittsarea än GE/AREVA, boxens vätta yta är två gånger störrre i SVEA samt att inloppsfilter och handtag sitter i knippet i GE/AREVA:s konstruktion. Problemet kan åtgärdas genom att begränsa HC-flödet under drift men GE har också föreslagit en konstruktionslösning som OKG ser positivt på. Ev. införande av den nya konstruktionslösningen bör presenteras för myndigheten genom Tidig anmälan. - Fel har hittats i AREVA:s lyftkraftanalyser. En kategori 2-anmälan kommer och Vattenfall är informerade. Analys och slutsatser Att tillämpa en cykelspecifik bestämning av torrkokningsgränsvärden innebär att ingen av torrkokningsanalyserna i SAR visar att acceptanskriteriet i SAR avsnitt 2.5 är uppfyllt för aktuell härd. Istället har SAR-analyserna varit grund för en rangordning med avseende på vilka transienta händelser som kan bli gränssättande. Vilken eller vilka de gränssättande transienterna är som ska ingå i en cykelnära bestämning av torrkokningsgränsvärden finns för O3 beskrivet i SAR Allmän del kapitel Cykelnära säkerhetsanalys med avseende på händelseklass H2 görs genom att man bestämmer den aktuella härdens cykelspecifika krav på transient torrkokningsgränsvärde för att uppfylla acceptanskriteriet i SAR. Den cykelnära analysen av torrkokningsgränsvärden görs med indata för aktuell härd och styrstavssekvens. Då normalt inga ändringar med påverkan på transientanalysen har gjorts i anläggningen, utöver härden, görs den cykelspecifika transientanalysen med samma kvalitetssäkrade anläggningsindata och transientbeskrivningar som använts i SAR. Vid den pågående intrimningen av O3 under provdriften görs ändringar i anläggningen som påverkar anläggningens transienta uppträdande. De flesta ändringar har återförts till BISON:s anläggningsmodell och har fått inverkan på analysen av torrkokningsgränsvärden. Under provdriften mäts även andra förhållanden upp för att ersätta preliminärt antagna anläggningsdata i säkerhetsanalysen under PULS. Som exempel kan nämnas relerlinjens lutning, matarvattentemperaturens variation med effekten och fördelning av tryckfallet i reaktorkylkretsen. SSM känner inte till om denna typ av anläggningsinformation återförts till anläggningsmodellen. I WSE:s analysrapporter finns inga sådana ändringar nämnda.

12 Sida: 12/16 PULS-projektet tycks ha varit uppmärksamma på att ändringar i anläggningsmodellen och ändrade analysförutsättningar kan påverka säkerhetsanalysen. Insynen om vilka ändringar som görs i BISON-modellen tycks ha varit begränsade från TR:s sida innan Samfunktionsgruppen bildades. Myndigheten ser positivt på att kontoret TR, med ansvar för säkerhetsredovisning och säkerhetsanalys, nu har denna insyn. Under anläggningens provdriftperiod bör dock OKG dokumentera vilka data i anläggningsbeskrivningen som har ändrats och motivera vilka man valt att inte ändra. Förutsättningar för säkerhetsanalysen bör i ett tidigt skede kommuniceras den som ska utföra analysen medan redovisningen kan göras i CSR. Analysen av driftgränsvärden ska redovisas i SAR enligt 27 SSMFS 2008:17. Kravet på redovisningen i SAR kan enligt Allmänna råd till bilaga 2 SSMFS 2008:1 också göras genom att analysen av driftgränsvärden ingår i CSR som i sin tur är en referens i SAR. OKG inför årligen CSR som referens i SAR. Med den form som CSR har fått hos OKG så är huvudsyftet att dokumentera och kontrollera härdens dimensionering inför en viss driftperiod. Under året har dock både beskrivning av styrstavsprojektet och kvalificeringen av nytt ersättningsbränsle ingått i rapporten. Detta är helt i enlighet med att reaktorhärden utgörs av kärnbränsleknippen, styrstavar och neutrondetektorer. Härdens cykelspecifika krav på transient torrkokningsgränsvärde för att uppfylla acceptanskriteriet i SAR redovisar OKG i CSR genom att de händelser som ska analyseras beskrivs, en referens till analysrapporten ges, en tabell med minsta tillåtna torrkokningskvot ur analysrapporten presenteras och en figur visas som beskriver härdens marginal till torrkokningsgränsvärdet under driftperioden. En redovisning av genomförda H2 säkerhetsanalyser (Allmänna råd till bilaga 2 SSMFS 2008:1) med förutsättningar (Allmänna rådet till 4 kapitlet 2 SKIFS 2008:1) och beskrivning av metoder och modeller (4 kap 1 SSMFS 2008:1 och Allmänna råd till bilaga 2 SSMFS 2008:1) saknas i CSR. Säkerhetsanalysen för torrkokning i händelseklass H2 återfinns därmed bara som en andra ordningens referens till SAR. Kravet i 27 SSMFS 2008:17 att analysen av fastställda driftgränsvärden ska redovisas i SAR är enligt myndighetens åsikt därmed inte helt uppfyllt. Myndigheten ser positiv på de förändringar OKG har infört för att förbättra innehåll och hantering av CSR vid kortstopp i fall när härdändringen omfattar mer än bara utbyte av en patron med läcka och dess symmetripatron. Felen i torrkokningsanalyserna vid kortstoppet i maj kan till del

13 Sida: 13/16 hänföras till brist på insikt om omfattningen vid beställning av arbete hos WSE. Myndigheten förväntar att förändringarna vid kortstopp även gäller planeringen av arbeten så att större tydlighet, tillräcklig tid och tillräckliga resurser avsätts i egen organisation och hos uppdragstagare för att utföra allt ändringsarbetet med bra kvalité i enlighet med 2 kap 9 SSMFS 2008:1. Analyserna av torrkokningsgränsvärden omfattar många enskilda analyssteg och endast en rimlighetsbedömning av analysens resultat är möjlig vid mottagning av en analysrapport. Analysarbetets kvalité är därmed beroende av att den som genomför analysen har metodikbeskrivningar/ tillräckligt detaljerade instruktioner, kvalitetssäkrade hjälpprogram som genomför kedjor av analyser samt att en genomtänkt kontroll av analysresultaten görs i analyskedjans olika steg. Att OKG har återinfört granskning av analyserna med hjälp av en person på plats är enligt SSM:s bedömning ett bra sätt att stärka den egna granskningen. OKG:s grundorsaksutredning av hur så stora fel kunde göras i O3:s torrkokningsanalyser för perioden juni- september 2010 är inte färdigställd. Vilka slutliga åtgärder som ska vidtas för att hindra en upprepning har därmed inte presenterats. SSM anser att det påslag OKG gjort på torrkokningsgränsvärdena för innevarande cykel, i väntan på slutlig rapportering, är rimliga. I den process som OKG har för cykelspecifik säkerhetsredovisning har enligt myndighetens åsikt säkerhetsanalysen för bestämning av torrkokningsgränsvärden fått en alltför undanskymd plats. Både förutsättningar för och resultat av torrkokningsanalysen behöver redovisas tydligare så att en granskning inte bara görs av att härden uppfyller gränsvärdet utan också av att beräkningen av driftgränsen gjorts enligt de krav som ställs på en säkerhetsanalys. OKG:s säkerhetsgranskning av CSR och ny STF-sida har enligt myndighetens bedömning inte noterat torrkokningsberäkningens säkerhetsanalyskaraktär och de krav på redovisning som därmed ställs. Enligt myndighetens åsikt är dessutom OKG:s härdändringsprocess otydlig vad gäller om driftgränserna för torrkokning granskas och fastställ genom beslut om ny STF-sida eller som del i CSR.

14 Sida: 14/16 Bedömningen ovan innebär att OKG har mindre brister i förhållande till följande krav: - 2 kap 8 SSMFS 2008:1 om ledning och styrning av verksamheten - 2 kap 9 punkt 3 SSMFS 2008:1 om tillräcklig tid och tillräckliga resurser - 4 kap 3 SSMFS 2008:1 om säkerhetsgranskning - 27 SSMFS 2008:17 om fastställda driftgränser i säkerhetsredovisningen Dessa brister bör OKG beakta i den förändring av CSR som man redan har påbörjat och vid övriga förbättringar av verksamheten. Övrigt SSM har noterat skillnader mellan det acceptanskriterium för torrkokning (SLMCPR) som OKG redovisar i CSR för SVEA-96 Optima3 jämfört med det värde WSE redovisat i sina analysrapporter. OKG bör klarställa vilket värde som ska användas och kommunicera detta ihop med övriga analysförutsättningar till den som gör bestämning av torrkokningsgränsvärden. Samlad bedömning SSM instämmer i OKG:s bedömning att SVEA-96 Optima3 efter att ha visat gott uppträdande under demonstrationsdriften nu är kvalificerat för att användas som ersättningsbränsle. Att invänta ytterligare en inspektion innan användning i större skala är en bra extra försiktighetsåtgärd. SSM gör bedömningen att de krav som är ställda på ett nytt ersättningsbränsle uppfylls på ett acceptabelt sätt. Med hänsyn till uppdagade brister i säkerhetsanalyserna bör säkerhetsanalysen för bestämning av torrkokningsgränsvärden lyftas fram i OKG:s härdändringsprocess. Detta för att analyserna behöver granskas mot säkerhetsanalyskraven. Enligt myndighetens åsikt kan CSR, som en del av SAR, användas för redovisning av metoder, modeller, förutsättningar och resultat av analysen. Hur torrkokningsgränsvärdena fastställs inom OKG behöver också förtydligas för att bolaget i detta avseende fullt ut ska uppfylla kraven på ledning, styrning och uppföljning av verksamheten.

15 Sida: 15/16 Felen som introducerades i torrkokningsgränsvärdena för perioden maj september i O3 hade delvis sin grund i att analysförutsättningarna inte var tydliga om vilka data i anläggningsmodellen som skulle ändras. Under återstående provdriftperiod bör OKG dokumentera vilka data i anläggningsbeskrivningen som ska ändras och motivera vilka preliminära PULS-data man inte ändrar. Redovisningen görs lämpligen i CSR. OKG har i sina instruktioner gjort åtgärder för att särskilja hanteringen av CSR vid små och stora härdändringar vid kortstopp. SSM förväntar att förändringarna vid stora härdändringar vid kortstopp även omfattar planeringen av arbeten så att större tydlighet, tillräcklig tid och tillräckliga resurser avsätts för att utföra allt ändringsarbete med bra kvalité. Den genomförda granskningen och verksamhetsbevakningen har visat på mindre brister i förhållande till SSM föreskrifter. SSM utgår ifrån att OKG åtgärdar dessa brister i samband med det förändringsarbete som redan har påbörjats. SSM anser att det påslag OKG gjort på torrkokningsgränsvärdena för innevarande cykel, i väntan på slutlig rapportering av felens grundorsak, är rimliga.

16 Sida: 16/16 Referenser 1. Mail från E. Rudbäck till Marcus Nilsson, TH, , med myndighetens utkast till granskning av SVEA-96 Optima3 2. SKI:s syn på anmälan och redovisning av härdändring, SKI-PM 06:05, SKI 2006/ Brev från SSM till OKG inom ärendet SSM 2010/2000 daterat