Kvalitetsredovisning (Lillkyrka förskola )
|
|
- Frida Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsredovisning (Lillkyrka förskola )
2 Innehållsförteckning 1 Bakgrundsfakta Framtagningen av kvalitetsredovisningen Prioriterade förbättringsområden från den föregående kvalitetsredovisningen Mål och resultat Enköpings skolor når ett bättre resultat än genomsnittet i landet Alla förskolor och skolor kommunicerar sitt arbetssätt på ett sätt som är lättförståeligt Arbetsmiljön ska upplevas som god såväl av elever som medarbetare Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen Beskrivning av arbetet med hälsa och livsstil Beskrivning av arbetet med jämställdhet Beskrivning av arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd Beskrivning av arbetet med barn och elever med annat modersmål än svenska Resultat Nyckeltal Sammanfattande analys av helheten samt respektive verksamhet inom enheten Prioriterade förbättringsområden Datum och namn på ansvarig (10)
3 1 Bakgrundsfakta Förskolan och ett familjedaghem tillhör Lillkyrka rektorsområde. Rektor är bitr. rektors närmsta chef och ytterst ansvarig för rektorsområdets verksamhet. Bitr. rektor har ansvar för verksamhetsfrågor och personal, tillsammans med rektor även budgetfrågor inom förskoleverksamheten. Bitr. rektor ingår i skolans ledningsgrupp. Familjedaghemmen består fram till sommaren -10 av en dagbarnvårdare med 4 barn. From augusti -10 finns ingen familjedaghemsverksamhet i området. Förskolan flyttade in i nya lokaler vid årsskiftet 09/10. I nya förskolan finns två avdelningar med barn i åldrarna 1-3år och två avdelningar med barn i åldrarna 4-5 år. Vi har ca 18 barn/avdelning. Till förskolan finns också en iordningsställd uteplats den s.k. Skogsgläntan som är förskolans extra rum i skogen. Personalen på resp. avdelning bildar ett arbetslag med en arbetslagledare, totalt fyra arbetslag. Varje arbetslag upprättar eget teamkontrakt. Arbetslagen har 2 timmars planering varannan vecka, de andra arbetslagen tar då över ansvaret för barnen. Samarbete över arbetslagen sker också på morgonen, sen eftermiddag och när någon personal är frånvarande. Förskolans ledningsgrupp består av en arbetslagsledare från varje arbetslag samt bitr. rektor. Ledningsgruppen träffas ca 1 tim./varannan vecka. Alla pedagoger har ca 2 tim enskild planeringstid/vecka. Arbetsplatsträffar är schemalagda på kvällstid med en träff per månad, vissa är gemensamma med skolans personal. Under detta år har förskolan stängt sin verksamhet 4 dagar för planering och fortbildning 2 Framtagningen av kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen baserar sig på utvärdering som har skett i arbetslagen och av bitr.rektor samt sammanställts av bitr rektor. Som underlag i utvärdering har använts teamkontrakt, personalenkät, föräldraenkät, hälsobokslutsenkät, barnintervjuer, medarbetarsamtal, inkomna föräldrarådssynpunktervecklingssamtal med barn/ föräldrar och portfolioarbete. Rapporten har behandlats i pedagogiska ledningsgruppen, personalgruppen och föräldrarådsgruppen. 3 Prioriterade förbättringsområden från den föregående kvalitetsredovisningen Genusarbete Omarbetning av likabehandlingsplanen Arbetsmiljö Föräldrars delaktighet och information Matematik Materialtillgänglighet för inspiration Utökning av uteverksamhet 3(10)
4 4 Mål och resultat 4.1 Enköpings skolor når ett bättre resultat än genomsnittet i landet. Resultat Vi ser att barnens intresse för matematik och deras sätt att tänka matematiskt har utvecklats. Insatser Arbetet har bestått i både planerade/organiserade aktiviteter och det som spontant uppstår i vardagen. Vi har jobbat mer med mängd, volym, mönster, sortering än med siffrors utseende och betydelse. Bland de mer organiserade insatserna kan vi lyfta: En avdelning har tillsammans med barnen skapat en affär som bygger på matte. Den är mycket populär och i affärsleken tillsammans med vuxen ger den mycket matteinspiration. En mattehylla där innehållet regelbundet byts ut för att väcka nyfkenhet och intresse är spännande och används flitigt. Regelbunden bakning ur ett matte/naturvetenskapligt perspektiv har visat sig ge väldigt bra diskussioner även med de små barnen. Tillverkning av former, för de lite äldre barnen, med pinnar, sugrör, stenar mm har kombinerat matte och kreativitet. Vi har påbörjat inredning av ett "forskarrum" där vi kommer att samla matte/teknik/naturvetenskaps inspiration för både barn och personal. Detta rum ska användas dels som idébank, dels till upplevelser i mindre grupper. Analys/Slutsats Vi har lyckats få in matte som en naturlig del av vardagen. Vi ser det i att både barn och personal ser och lyfter mönster, antal, sortering mm i nästan alla situationer och alla miljöer, både utomhus och inomhus. Personalen har i medarbetarsamtal uppgett att de numer "ser" matte i allt! Detta har verkligen slagit rot. Vi upplever att de kunskaper som barnen lättast tar till sig är det som vi fångat ur ett spontant intresse och sedan utvecklat och utmanat barnen i. Detta kräver närvarande och flexibla pedagoger vilket vi nu ser att vi har. Viktigt i det är också att lättillgängligt presentera stimulerande material för att skapa lärandesituationer. Framåt tänker vi att vi mer med barnen ska benämna att "detta är matte" för att på så sätt visa att matte är roligt! 4(10)
5 Enhetens slutmål Måluppfyllnad VPs slutmål kopplat till nationella mål Måluppfyllnad av det nationella målet Barnen vid Lillkyrka förskola har ett Ganska väl Tertial fördjupat matematiskt tänkande. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Ganska väl 4.2 Alla förskolor och skolor kommunicerar sitt arbetssätt på ett sätt som är lättförståeligt. Resultat Vi anser att vi helt nått målet då föräldraenkäten 2010 visar att föräldrarna i högre utsträckning än förra året är nöjda med information om målen, det egna barnets lärande, eget inflytande i verksamheten och hur personalen tillgodoser det egna barnets utveckling och behov. Enkäten visar också att datorn används i högre utsträckning än tidigare för kommunikation mellan hem och förskola. Insatser Vi har på föräldramöten och i regelbunden mailkommunikation informerat om målen och vårt arbete mot dessa. Under början av hösten -09 lade varje avdelning in mailadresser till berörda föräldrar där information kan gå i båda riktningar. Detta används idag flitigt. I hallen sätts också upp text och bilder med information om vilka mål som är i fokus just nu och hur man arbetar för att nå de målen. I hallen har vi också satt upp digitala fotoramar där föräldrar och barn tillsammans kan se, via bildspel, vad som hänt i verksamheten under dagen. Under föräldrarådsmöten har föräldrarna haft möjlighet att ge synpunkter och lämna förslag på aktiviteter och arbetssätt mot målen, särskilt inom vårt "Grön Flagg" arbete. I utvecklingssamtalen har vi informerat om hur vi arbetar mot målen både för gruppen och för det enskilda barnet. Vi har också under samtalet frågat föräldrarna om de känner sig informerade. Vid hämtning och lämning förekommer också bra dialog om verksamheten. Analys/slutsats Vi ser att föräldrarna är mer nöjda med delaktigheten i sitt barns lärande och att den blandning av kommunikationssätt vi använt har fungerat bra. Vi har täckt in olika föräldrars olika kommunikationsbehov. Många föräldrar har uttryckt att de är mycket nöjda med den digitala informationen, då det ibland kan vara stressigt vid hämtning/lämning och lappar lätt kan komma bort. Vi avser att fortsätta med dessa system. I enkäten ser vi också att färre föräldrar än tidigare upplever att utvecklingssamtalet används till diskussion om framtida utveckling av det egna barnet och att utvecklingssamtalet känns meningsfullt. Detta får vi se över vad det kan bero på och utveckla till nästa år. 5(10)
6 Enhetens slutmål Måluppfyllnad VPs slutmål kopplat till nationella mål Måluppfyllnad av det nationella målet Föräldrarna på Lillkyrka förskola upplever delaktighet i sitt eget barns lärande Helt Tertial Arbetslaget skall -ge föräldrarna möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen -beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Helt 4.3 Arbetsmiljön ska upplevas som god såväl av elever som medarbetare. Resultat I enkäterna ser vi att arbetsmiljön upplevs som lugnare och bättre än föregående år av både personal och föräldrar. Ändå upplever vi själva att de lokalproblem med vattenskador vi hade under hösten påtagligt försämrade arbetsmiljön för oss alla. Även har flytten till de nya lokalerna medfört störningar i verksamheten för de äldre barnens avdelning eftersom vi valde att slå ihop två grupper och vi inte hittade riktigt bra former för detta. Insatser Vi startade läsåret med en inspirerande föreläsning av Susanne Petterson. Samliga avdelningar har via mål i verksamhetsplanen fått i uppdrag att införa minst en återkommande åtgärd för att minska stress/tillföra lugn för barn och personal. Detta har resulterat i att hela förskolan har arbetat med massage under olika former, både enskilt och i grupp, och för de äldre barnen även utomhus. Alla avdelningar startar dagen med levande ljus och lugn musik i hallen. Alla avdelningar organiserar så att barnen får vistas stor del av dagen i mindre grupp, både ute och inne, för att skapa lugn. Alla avdelningar vistas till stor del utomhus eftersom ute med stora ytor kan alla barn hitta plats för lek i lugn och ro. En avdelning har infört fler lugna stunder med sagoläsning. All personal har också, var och en, i höstens medarbetarsamtal fått i uppdrag att bidra med något, litet som stort, som förbättrar arbetsmiljön för hela eller delar av förskolan. Resultatet av det har bidragit till många förbättringar för allt från lokaltillsyn till social gemenskap. Ett arbetslag deltog under hösten i av kommunen ordnad stresskurs. Större delen av personalgruppen deltog i massageutbildning. Personalgruppen har tillsammans med skolans personal deltagit i stegräknartävling och skolan/förskolan har inköpt massagekuddar till personalrummet. Friskvårdsbidraget utnyttjas i relativt hög grad. I de nya förskolelokalerna har den ergonomiska utformningen varit viktig med tex. placering av diskmaskin, val av porslin, hjälpmedel för i- och urlyftning av små barn i vagnar mm. Analys Under året har vi målsatt lugn och stressfrihet för både barn och personal. Vi har tillfört olika aktiviteter och hjälpmedel på olika nivåer (se ovanstående insatser). I enkäter ser vi att vi gått framåt i vårt arbete med god arbetsmiljö trots alla de lokalproblem vi haft. Eftersom en god arbetsmiljö för barn och medarbetare är A och O när det gäller att skapa en bra pedagogisk verksamhet vill vi fortsätta detta arbete. Vi tror att vi kan komma längre om vi fortsätter ha liknande fokus på det under förhoppningsvis bättre förhållanden under nästkommande år. 6(10)
7 Enhetens slutmål Måluppfyllnad VPs slutmål kopplat till nationella mål Måluppfyllnad av det nationella målet Arbetsmiljön i Lillkyrka förskola upplevs som lugnare. Ganska väl Tertial Alla som arbetar i förskolan skall samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Ganska väl 5 Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen Vi har omarbetat likabehandlingsplanen utifrån de nya statliga direktiv som gäller för förskolan. I framtagandet har personal, barn och föräldrar varit delaktiga genom den kartläggning som gjorts utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. För att planen ska vara ett levande dokument kommer vi att följa upp främjande och förebyggande åtgärder med barnen, på arbetsplatsträffar, avdelningsplanering och föräldrarådsmöten. Vi anser att vi väl uppfyller läroplanens mål för normer och värden. Det grundliga arbete vi lade ned förra året är fortfarande en bra grund att stå på. Värdegrundsdiskussioner är även i år vanligt förekommande i vardagen både för barn och personal. Kompissolen är utgångspunkten i diskussionerna med barnen och därför deras levande dokument. Vi har sett att det blir bra samtal utifrån denna som gör att vi kan få in salutogent tänkande. 6 Beskrivning av arbetet med hälsa och livsstil Genom vårt arbete i Grön Flagg arbetar vi ständigt med hälso- och miljöarbete. I detta arbete är även föräldrarådet delaktigt eftersom det samtidigt fungerar som miljöråd och deltar i planeringen. Vi har planerat vår nya förskolegård som naturmiljö med endast några få lekredskap eftersom den naturliga miljön i sig erbjuder ytor för gemensam lek men också många platser för enskild lek eller lek i mindre grupp. Detta ger barnen möjlighet att välja lugn och ro när de känner att de behöver det. Dessutom främjar naturlig utemiljö fantasi och kreativitet vilket vi vill ta vara på. I den naturliga utemiljön kan leken pågå flera dagar eftersom naturen finns kvar det ska inte plockas undan varje kväll. Detta är ett faktum som i sig tillför lekro Stor del av verksamheten sker utomhus, särskilt för de äldre barnen. Lek, aktiviteter och matlagning sker utomhus under flera av veckans dagar. Förutom de vinster som redan nämnts ser vi att hälsotalet bland barnen ökar med detta arbetssätt. De yngre barnen sover ute under tak varje dag. Luncherna äts ute eller inne i små grupper för att skapa matro och möjlighet till givande samtal. 7 Beskrivning av arbetet med jämställdhet Utifrån ett grundligt arbete inom ett genusprojekt vi deltog i för ett antal år sedan anser vi att vi arbetar relativt genusmedvetet. Utgångspunkten i vardagen är att se till varje barns behov och inte till kön. Barnen leker i könsblandade konstellationer och material används till största delen könsobundet. Vi tillbringar stor tid ute i skog och mark och ser att den typen av verksamhet verkligen inbjuder till icke könsbundna lekar. 7(10)
8 Trots det ser vi i samtal med de äldre barnen att en del pojkar säger sig hellre leka i bygg/konstruktionsrummet och en del flickor hellre i hemrummet. Under året har kommunens inspirationspedagog i genus besökt alla avdelningar på förskolan för att inspirera till utveckling och delge den senaste forskningen i ämnet. Hon har även besökt ett föräldramöte. Vi har också deltagit i föreläsning med genuspedagog Kristina Henkel. Vi vill under kommande år ytterligare förbättra vårt genusarbete. Utifrån fortbildningen har vi redan påbörjat ett ännu mer medvetet val av litteratur och material för barnen. Som personal ska vi också vara medvetna om vårt förhållningssätt och vara goda förebilder. Vi vill aktivt inspirera barnen att mer fritt välja/ våga prova nya aktiviteter och material utifrån intresse, oavsett kön. 8 Beskrivning av arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd Vi har under året haft relativ många barn inskrivna som haft behov av särskilt stöd i olika former. Vi har därför organiserat den dagliga verksamheten så att barnen i största möjliga utsträckning haft möjlighet att vistas i liten grupp då vi ser att den positiva utvecklingen blir störst då. Risken att misslyckas minskar i den lilla gruppen där var och en hinner bli hörd och sedd. Vi har använt stödverktyg såsom bildstöd, kartläggningar, sociala berättelser, seriesamtal m. m. Vi har också haft stöd i form av extrapersonal och handledning. Vi har samarbetet med BUP, BVC, psykolog och synpedagog. Vi ser att våra åtgärder/insatser gett resultat och fortsätter därför arbeta på detta sätt. 9 Beskrivning av arbetet med barn och elever med annat modersmål än svenska Vi har under året gjort en noggrann inventering över antalet barn med annat modersmål och konstaterat att vi har ett relativt stort antal. Vi har hittills inte haft så stort fokus på detta men har under året startat upp med ett mer djupgående arbete för att kunna ge de aktuella barnen mer kraft i sina dubbla identiteter. Under nästkommande år kommer tre avdelningar att vidareutbilda sig inom detta som idag är ett förbättringsområde för oss. 8(10)
9 10 Resultat 11 Nyckeltal 12 Sammanfattande analys av helheten samt respektive verksamhet inom enheten Under året ha mycket stor del av tid och engagemang gått åt till flytten till de nya lokalerna. Vi har också under hösten haft problem med vattenskador i de gamla lokalerna, som vi fick lov att utrymma, vilket också tagit kraft och energi. Vi hade under en tid diskuterat en eventuell utegrupp och i samband med lokalbrist hösten -09 bestämde vi oss för att göra slag i saken. Utegruppen blev en fullträff med en fin plats i skogen, som personal och föräldrar iordningställde. Där pågick verksamheten under hösten varje dag mellan kl Barn, personal och föräldrar var mycket nöjda. Att vi lyckats så bra med arbetet runt både lokalproblem, flytt och utegruppen beror på personalens stora engagemang, pedagogiska kunnande, framförhållning och flexibilitet. Vi har under året, mycket genom vår väl fungerande utegruppsverksamhet, utvecklat vår uteverksamhet. Framöver vill vi mer strukturera och permanenta detta arbete och därigenom mer profilera oss som en naturförskola. Vid flytten vid årsskiftet integrerade vi utegruppen med storbarnsavdelningen och vi startade en avdelning för alla de äldre barnen tillsammans. Med facit i hand ser vi att det inte var så lyckat med så många barn och personal tillsammans på en avdelning. Varken barn eller personal upplevde arbetsro. Det var svårt att få struktur på information både inom huset men också gentemot föräldrar. Detta innebar att 9(10)
10 varken barn, personal eller föräldrar var helt nöjda. Vi kommer därför till hösten att organisera om till två mindre avdelningar och förbättra den verksamheten. Vi har under året haft många barn i behov av extra stöd i olika former. Vi ser i det vikten av att redan på planeringsstadiet försöka bygga in möjlighet till flexibilitet i grupp- och schemaorganisation för att dagligen kunna möta varje barns behov, eftersom behoven kan se olika ut olika dagar även hos samma barn. Trots att vi på grund av ovanstående inte kunnat hålla 100 % fokus på målen har vi relativt hög måluppfyllelse. En av orsakerna kan vara att vi startade arbetsåret med en föreläsning av Susanne Pettersson som inspirerade till positivt tänkande och detta har vi verkligen behövt under året! För att följa upp detta fick var och en i personalen, i medarbetarsamtalet, i uppdrag att under året bidra med någonting (stort eller litet) som skulle förbättra arbetsmiljön. Utifrån det har nu många i personalgruppen under året valt att medvetet fokusera på ett positivt synsätt där man hela tiden försöker hitta möjligheter och vara flexibel. Personalen har också stöttat och peppat varandra när det varit motigt. Ur detta synsätt, ser vi, växer medvetenheten om och möjligheterna till att fånga tillfällen i flykten. Att fånga eller skapa en lärandesituation som utgår från barnets lust och bygger på barnets delaktighet och egna aktivitet, är en framgångsfaktor vi ser fungerar och som vi vill jobba vidare med och utveckla. Föreläsningen med Erik Bruun om Lärande Förskola stärkte och inspirerade oss i detta tänk. Ytterligare en orsak till den relativt höga måluppfyllelsen kan vara att vi valt att inte arbeta med för många mål samtidigt. Det är bättre att ha fokus på färre områden och bottna i dem. Att också få arbeta över tid, ha samma mål ett antal år i rad, ger större chans att den kvalitetsnivå vi når verkligen bibehålls. Vi ser också att arbetet med att målsätta verksamheten i teamkontrakt ger bra resultat och bidrar till att alla i verksamheten drar åt samma håll. 13 Prioriterade förbättringsområden Barnens delaktighet och lust till lärande Utvecklingssamtal Föräldrars delaktighet i sitt barns lärande Arbete med modersmål Lugn arbetsmiljö Uteverksamhet 14 Datum och namn på ansvarig Enköping Denise Lennvall Bitr.rektor 10(10)
Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Torstuna Förskola i Enköpings kommun
Kvalitetsredovisning Läsåret 2008-2009 Kvalitetsredovisning för Torstuna Förskola i Enköpings kommun Detta är kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal
Läs merMål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning
Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor
Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts
Läs merNygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål
Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Läs merMarieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning
Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder
Läs merFöräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?
Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Svar; Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Svar; Fråga 3. Trygghet, trivsel och glädje ; I I ditt barn får den trygghet det behöver på förskolan ditt barn
Läs merKvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830
Läs merTEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus
1(14) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1 LPFÖ 98/10)...
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merHällabrottets förskola
1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merKvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Läs merHallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014
Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Läs merKvalitetsredovisning
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en
Läs merVerksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merFörskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.
1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning
Läs merArbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan
Arbetsplan Kvalitetsredovisning Handlingsplan Fritidshemmet Mullvaden 2010/2011 Vision: Vår vision är att alltid ha barnens trivsel, delaktighet och välmående i centrum. Innehållsförteckning 1. Fritidshemmets
Läs merFamiljedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14
1 Familjedaghemmen Sävar Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3-7 Slutord 8 Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
Läs merKvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun
Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner
Läs merFörskolan föräldraenkät På vår. Solhjulets. Gävle Totalt. Bomhus. förskola. Antal svarande Utveckling och Lärande
Förskolan föräldraenkät 2017 På vår förskola Solhjulets förskola Bomhus Gävle Totalt Antal svarande 71 69 440 485 2900 Utveckling och Lärande Ges vårt barn förutsättningar att utvecklas och lära 3,7 3,7
Läs merför Havgårdens förskola
Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2008-2009
Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredovisning för Enögla - Västerleden och Galaxens förskolor i Enköpings kommun Detta är kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom
Läs merHolma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merKvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola
Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av
Läs merBarn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia
Läs merVerksamhetsplan för Malmens förskolor
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån
Läs merMed utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.
Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks
Läs merVerksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merFörskolan Blåsippan. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål
Förskolan Blåsippan Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merVerksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Ormbacka förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef:
Läs merLokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor
Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts
Läs merArbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området
Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.
Läs merKVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
Läs merArbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter
Arbetsplan Pilen handlingsplan Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Innehållsförteckning 1. Förskolans verksamhet och förutsättningar...3 2. Kvalitetsarbetet...3 3. Utvecklingsåtaganden...4
Läs merNeglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA. Inglis Lindahl
2011-03-17 KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten. Område/förskola/arbetslag: Ansvarig
Läs merArbetsplan. Killingens förskola
Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merKvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14
1 (6) Datum Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merÄngstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.
Läs merKvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merBrukets förskolas arbetsplan 2013-2014
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven 1 2 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merArbetsplan för Violen
Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merVerksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1
Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1 Verksamhetsåret 2010/2011 Rektor Elinor Lindsten Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1 Verksamhetsåret 2010/2011 Vision: I förskolan ska alla barn bli sedda,
Läs merSpekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avd. Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2017/2018 Synliggöra
Läs merLokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall
Läs merAktuell sektor UKF: Enhetsplan för Äppelgårdens förskola
Aktuell sektor UKF: Enhetsplan för Äppelgårdens förskola 2012-2013 1. Verksamhetsbeskrivning Äppelgårdens förskola är en helt nybyggd förskola som startade sin verksamhet augusti 2011. Förskolan ligger
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tistelstången 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt
Läs merVerksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011
Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Läs merPrästkragens förskola. Danderyds Kommun
Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
1(9) Utbildningsförvaltningen 2019-02-20 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inkluderande jämställdhetsplan 2019/2020 Post Box 500, 343 23 Älmhult. Besök Stortorget 1, Älmhult. Telefon
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer
Läs merVI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merLokal arbetsplan. för. Nallens Förskola
Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för
Läs merVerksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014
Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle
Läs merARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN
ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk
Läs merBenjamins förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Benjamins förskoleenhet Köpings kommun Leila Tahvanainen 2015-06-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har ordet Innehåll
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Nya Slättängsgårdens förskola Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Slättängsgårdens förskola har idag fyra avdelningar och
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merNytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merTjörn Möjligheternas ö
Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola Myggenäs Förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Linda Markus 150708 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Enhetens namn 4
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,
Läs merTEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för
Läs merKvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning
Läs merLokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010
Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100
Läs mer