Kompetensutveckling i Gävleborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompetensutveckling i Gävleborg"

Transkript

1 Kompetensutveckling i Gävleborg ett diskussionsunderlag om intermediärers betydelse för kompetensförsörjning Anders Axelsson Fredrik Jönsson 1

2 Innehållsförteckning Innehåll Bakgrund... 3 Regional kompetensförsörjning och företagens betydelse... 3 Intermediärer stimulerar förändring som små aktörer inte mäktar med... 5 Tillfällig eller långsiktig intermediär?... 5 Rollen är såväl operativ som strategisk... 6 Praktiskt exempel BraFöre... 7 Är BraFöre en intermediär?... 9 Operativ eller strategisk intermediär? Behövs intermediären framöver och vem axlar rollen? Utmaningar för en långsiktig lösning

3 Bakgrund En fungerande kompetensförsörjning är en viktig faktor i det regionala utvecklingsarbetet. Det handlar om att medverka till att regionens företag och organisationer har tillgång till den kompetens som krävs för att driva och utveckla sina verksamheter. Utmaningarna är stora och i många regioner kommer konkurrensen om arbetskraften sannolikt att vara stor. Samtidigt står stora grupper utanför arbetsmarknaden resurser som behöver tas tillvara på ett bättre sätt. För att klara kompetensförsörjningen krävs nya grepp och ett långsiktigt utvecklingsarbete, om de målsättningar som uttrycks i olika policydokument ska nås. Några av de förändringar som rimligen kommer att behövas bättre samverkan över politikområden och mellan det offentliga och privata har till viss del kunnat prövas inom Socialfondens projektverksamhet. Processtödet SPeL har, tillsammans med Temagruppen A&O, genomfört ett antal studier av intressanta socialfondsprojekt där man försökt hitta nya former kompetensutveckling för anställda och för att fler människor ska kunna närma sig arbetsmarknaden. Ett genomgående drag hos de studerade projekten är att projektägarna är möjliggörare för utvecklingen snarare än utförare. Med andra ord mäklare, motor, eller om man så vill, intermediärer. Att agera på så vis, har visat sig vara en framgångsfaktor då intermediären ser till att saker görs, att exempelvis utbildningsanordnare, företag och offentliga myndigheter gemensamt löser uppgiften, samt att nödvändig samverkan eller samhällspåverkan blir av. Att hålla ihop, och koordinera arbetet, blir ett gebit i sig. Genom att studera det av Region Gävleborg ägda projektet BraFöre - som syftat till att kompetensutveckla företag i länet och bidra till ett långsiktigt arbete kring kompetensförsörjning - är ansatsen att synliggöra rollen som sammanhållande part, intermediär, som en faktor i utvecklingsarbetet. Vidare är syftet att föra diskussioner kring vad det innebär att axla rollen efter projekttiden. Någon analys av projektets resultat har inte gjorts, men väl ett antal intervjuer med människor som från olika håll speglar projektet, goda och mindre goda saker. Regional kompetensförsörjning och företagens betydelse Gävleborgs näringsliv och arbetsmarknad står inför en rad utmaningar under kommande år. Regionens industribaserade näringsliv präglas av en allt starkare internationalisering, något som påverkar alla nivåer i företag och näringsliv. Dessutom genomförs många rationaliseringar inom framför allt tillverkningsindustrin med arbetslöshet som följd. 3

4 Tillverkningsindustri, skogsbaserade näringar samt vård och omsorg utgör stora inslag i regionens näringsstruktur. Gävleborg är det mest utpräglade skogslänet i Sverige. 81 procent av länets yta täcks av skog. Arbetsmarknaden i Gävleborg har historiskt dominerats av en stark basindustri inom stål-, massa- och pappersindustri samt offentlig sektor. Verksamheterna har haft, och har fortfarande, stor betydelse för arbetsmarknaden i regionen, men nya branscher är på frammarsch. En tillväxtmotor i regionen är framförallt Gävle-Sandviken. Genom samarbete mellan näringslivet, offentlig sektor och Högskolan i Gävle etablera sig nu länet som en stark aktör inom IT och kommunikation. Gävleborg har också pekats ut som ett av landets främsta län för etablering av vindkraft. I Gävleborg har män främst arbetat inom industrin medan kvinnor jobbat inom offentlig sektor, vård och omsorg eller kontor och handel. Få av dessa arbeten har ställt krav på eftergymnasial utbildning. Det kan vara en förklaring till att Gävleborg inte har starka traditioner av högre utbildning. Men i takt med att förutsättningar och behov förändras, inom såväl industri som offentlig sektor, ökar behoven av mer kvalificerad arbetskraft, vilket utmanar Gävleborgs förmåga att mobilisera kompetens. Basnäringarnas framgång i Gävleborg är, och har varit viktiga, för utvecklingen av små och medelstora företag. Samtidigt finns det en risk för större sårbarhet i samhällen där en stor arbetsgivare dominerar arbetsmarknaden. En nedläggning drabbar såväl enskilda arbetstagare som mindre företag vilka ofta fungerar som underleverantörer och bygger sina verksamheter på det stora företagets existens. Under loppet av flera decennier har samordningen mellan utbildningsanordnare utvecklats i länet. Den regionala högskolan har successivt utvecklat innehåll och form till en allt starkare forskningsanknytning och förankring i det omkringliggande samhället. Framväxten av Lärcentra, ofta baserad på vuxenutbildningen, har skapat nya plattformar lokalt och regionalt för kompetensförsörjning. Lokala Kompetenscentra (Samverkan lokal/regional nivå) är ett projekt som startats i syfte att skapa samverkan och regionala modeller för bl. a. kommunernas näringslivsavdelningar och lärcentra. Projektet arbetar med olika modeller för att nå företag och individer, för att bättre kunna identifiera, definiera, beskriva och kommunicera behov i företagen samt höja verkningsgraden i insatserna kring kompetensförsörjning, innovation, affärsrådgivning mm. Det finns däremot än så länge relativt svaga kopplingar mellan utbildningsaktörer och regionens branscher. Gymnasieskolan har programråd med en hel del aktiva företagsrepresentanter och företagare där vissa branscher har en lång tradition av utbyte. Den nya Yrkeshögskolan och den tidigare KY-utbildningen baseras på stark koppling till arbetsliv, de banden finns i huvudsak på företagsnivå och inte på samlad branschnivå. Teknikcollege (teknik- och industriprogram) samt Vård-och omsorgscollege (vård- och omsorgsprogram), bygger på nära kontakter och samarbete med arbetslivet. 4

5 Kompetensprogrammet lyfter vikten av att skapa goda förutsättningar för livslångt lärande med målet att skapa ökad tillväxt i länet. Där beskrivs en fungerande kompetensförsörjning som en förmåga att kunna utveckla, behålla och attrahera kompetens. Kompetens är avgörande ur såväl ett materiellt som ur ett hållbart perspektiv. Arbetslivet i länet blir mer och mer kunskapsintensivt. För att klara kompetensförsörjningen krävs insatser för att höja utbildningsnivån och skapa medvetenhet om behovet av detta. Därför behöver arbetslivet ta mer ansvar för kompetensplanering och kompetensutveckling. För att arbeta med kompetensinventering och planering av utbildningsinsatser behövs täta och kontinuerliga kontakter med företagen. Regional samordning med inomregionala/lokala noder har visat sig vara en verksam modell för att uppnå kostnadseffektiva samordningsvinster och operativ mobilitet samt flexibilitet. Det behövs innovativa grepp och flexibla företagsnära metoder för att kompetensutveckling skall leda till integrering med arbetsplatsernas verksamhetsutveckling. Det visar flera genomförda ESF- finansierade projekt. För individen kan det handla om att få möjligheter till en ökad grad av planering samt ett större ansvar som ger en bättre helhetsbild av arbetet. På organisationsnivå är målet att stimulera företag att arbeta med kompetensplanering på längre sikt. Region Gävleborg har inom ramen för projektet BraFöre, Branschanknuten och företagsnära kompetensförsörjning i Gävleborgs län, genomfört flera kompetensinventeringar i företag samt kompetensutvecklingsinsatser för anställda. Projektets resultat och utfall är tänkt att knytas till det uppdrag Region Gävleborg har med regionala kompetensplattformar där Kompetensforum Gävleborg blir ett stöd i analysarbete och resultatspridning och förankring. - Text formulerad av Jaana Kurvinen, Region Gävleborg Intermediärer stimulerar förändring som små aktörer inte mäktar med Under senare tid har begreppet intermediära organisationer börjat användas. Begreppet har aktualiserats inom akademin, men även inom Socialfonden där bland annat SPeL s studie av ett antal socialfondsprojekt visar att en intermediär kan vara draglok och möjliggörare för olika lokala och regionala kompetensutvecklingsinsatser. I sin enklaste form kan man säga att en intermediär utgör en slags mellanliggande förbindelse mellan olika parter, ibland kallad mäklare, medlare, rådgivare, mellanhand, eller länk. De kan även ses som förändringsagenter eller pådrivare vad gäller förändring och utveckling. Tillfällig eller långsiktig intermediär? Processtödet SPeL har identifierat två former av intermediärskap. En form är att intermediären finns i en temporär projektvärld, som projektägare, under möjligen 5

6 upprepade perioder. En annan form är att intermediären agerar i sin permanenta organisation och ordinarie roll. Gemensamt för de båda intermediärtyperna är ambitionen att agera utvecklingsstödjande och göra insatser som syftar till långsiktiga effekter. Projektkonstruerade intermediärer kan övergå i ordinarie system även om de skapas utifrån ett tillfälligt utvecklingsarbete. Det kan mycket väl vara så att det i takt med att utvecklingsarbetet fortlöper och resultat ska implementeras, står klart att det även fortsättningsvis behövs en intermediär funktion som kan koordinera framtida insatser, aktörer och samverkan. I dessa fall torde det vara möjligt att intermediärfunktionen lever vidare, och kan ses som ett resultat bland flera i ett utvecklingsarbete. Utmaningen är då att under projekttiden säkra en permanent finansiering av den intermediära verksamheten. Potentialerna med en intermediär är i korta ordalag följande; att hålla ihop utvecklingsarbeten med många aktörer, att få saker att hända, samt att koppla görandet till verkliga behov och strategier, exempelvis regionala behov eller lokala utmaningar. Rollen är såväl operativ som strategisk Intermediärens roll är som sagt att säkerställa att det görs saker att relevanta aktiviteter och insatser för organisationer och individer genomförs. Det handlar mycket om att samordna arbetet enligt uppsatta syften och mål. Det handlar också om att skapa förutsättningar för lärande tillsammans med aktörer, att påverka strukturer mer långsiktigt. Arbetet har både en operativ som en strategisk sida. Intermediären växlar mellan dessa två perspektiv, där erfarenheterna och kompetensen bidrar till att förbättra de långsiktiga effekterna av exempelvis en utvecklingssatsning. Koordinering av det operativa arbetet för att säkra insatser för individer och organisationer Intermediär Motor för samverkan och långsiktiga effekter på lokal eller regional nivå Figur 1: Växelverkan mellan operativt och strategiskt arbete Intermediären koordinerar det operativa arbetet för att säkra relevanta insatser för individer och organisationer. Om det är ett kompetensutvecklingsprojekt handlar det i första hand om; se till att behovsanalyser och annat kompetensstöd organiseras och genomförs se till att företag och organisationer får tillgång till relevant utbildning 6

7 Intermediärens funktion är alltså inte att vara den som alltid genomför aktiviteterna det handlar snarare om att koordinera arbetet och se till att det blir av. I vissa fall kan intermediären ta rollen som utförare i en del frågor, exempelvis som utbildare. I andra fall är det inte så. Intermediärens viktigaste uppgift blir då att säkerställa att nödvändiga kompetenser och resurser tillförs projektet för att lösa den aktuella insatsen. När det gäller att driva ett strategiskt arbete för långsiktighet, handlar det om att skapa mervärden i organisationer och strukturer utifrån projektets resultat, erfarenheter och kunskap. För att lösa ett identifierat problem eller en utmaning för en kommuns eller regions kompetensförsörjning behövs ofta samverkan mellan flera aktörer. Aktörerna kan ha olika uppdrag och verka inom olika områden, till exempel näringsliv/utbildning/arbetsmarknad. Om det är ett kompetensutvecklingsprojekt kan det handla om att; Samla aktörer för att testa nya former av lärande. Det kan handla om nya idéer kring arbetsplatslärande, lärlingsupplägg eller koncept för hur utbildningsinsatser ska kopplas ihop med verksamhetsutveckling Se till att det skapas ett lärande, och ett erfarenhetsutbyte, mellan organisationer inom, och över kommun- eller länsgränser Säkra gemensamma insatser för att påverka system och strukturer som verkar hindrande för lösning av problemen inom utvecklingsområdet, exempelvis utbildningssystemet, regional samverkan mellan vuxenutbildning eller inomkommunalt samarbete Driva arbetet för att etablera långsiktighet gällande finansiering, organisering och arbetssätt Praktiskt exempel BraFöre Detta avsnitt baseras framför allt på intervjuer med regional projektledning och de fyra nodansvariga. Ansatsen var att i huvudsak spegla deras bild av vad projektet ämnade göra och vilka de huvudsakliga momenten var. Eventuella kommentarer och reflektioner från författarna redovisas framför allt i nästkommande avsnitt. Projektet är en satsning som bland annat kommer ur arbetet med Kompetensforum Gävleborg och i grunden de utvecklingsstrategier som regionen har tagit fram, och som bland annat ämnar skapa förutsättningar för kompetensförsörjning genom samverkan mellan aktörer som främjar kompetensförsörjning. Projektet som sådant har haft ansatsen att initiera och bygga grunden till ett regionalt och långsiktigt arbete kring kompetensförsörjning i länet, primärt mot små och medelstora företag. Tanken var att använda kompetensplanering för att koppla medarbetarnas 7

8 kompetensutveckling till företagets verksamhetsutveckling. Enligt projektledningen engagerades totalt 142 företag. Projektets operativa arbete var organiserat genom fyra noder, där Gävle, Sandvikens, Söderhamns och Hudiksvalls kommun ansvarade för detta. Nodindelningen var som följer; Norra Gävleborg: Ljusdal, Nordanstig och Hudiksvall Mellersta Gävleborg: Ovanåker, Bollnäs och Söderhamn Sydöstra Gävleborg: Gävle och Älvkarleby Sydvästra Gävleborg: Hofors, Ockelbo och Sandviken Företag från länets samtliga kommuner deltog. För att genomföra projektet skapades en projektstruktur där Region Gävleborg stod som projektägare. Projektet administrerades av en regional projektledare och en projektekonom på Region Gävleborg. De hade det övergripande ansvaret för planering, samordning och uppföljning av projektaktiviteterna. BraFöre styrdes av en styrgrupp av representanter från varje lokal nod, från Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Mellansvenska Handelskammaren samt Region Gävleborg. Förutom dessa aktörer hade projektet kontakt med bland andra lärcentra, högskolan, yrkeshögskola Hälsingland, fackförbund och kommunernas näringslivsenheter. Projektets bärande moment var grovt sett att arbeta med följande saker; Kompetensanalyser och kompetensplanering Strukturpåverkan Kompetensutveckling Fig 2: Huvudsakliga intermediära arbetsområden Kompetensanalyser och kompetensplanering Innebar att företagens behov av kompetensutveckling, och medarbetarnas kompetens kopplat till företagets mål på 3-5 års sikt inventerades. En samlad kompetensplan togs fram med både branschspecifika behov och behov som stärker organisationen och individen på 8

9 marknaden utifrån företagens mål, i de fall sådana fanns. Poängen var att företagen skulle äga sin egen kompetensinventering, och att projektet kunde ge stöd inom vissa områden. I de områden där projektet inte hade möjlighet att hjälpa till kunde företagen själva gå vidare med utbildningsinsatser. Nodledarna har i detta moment haft en betydelsefull roll genom att de hade en nära kontakt med företagen, träffade dem alla, och var de som tillsammans med kontaktpersoner från varje företag planerade vilka aktiviteter i den samlade kompetensplanen som projektet kunde finansiera. Efter inventeringen fördes diskussioner med projektets regionala projektledare för att säkerställa företagens utbildningsmöjligheter. Därefter jämfördes offerter från avtalade utbildningsleverantörer och när detta avhandlats tog ett antal utbildningsföretag kontakt med företagen för att konkretisera utbildningsbehoven. Rapportering av aktiveten och deltagarnas utvärdering skedde till nodledarna efter genomförd utbildning. Kompetensutveckling Efter att inventeringsarbetet var klart, och företagen skapat kompetensplaner påbörjades utbildningsfasen. Utbildningsföretag genomförde insatserna, och ansvarade även för att nodledningen fick tillgång till den uppföljning som genomfördes. Nodledningen kontaktade även företagen själva för att genomföra egen, kompletterande uppföljning. Utbildningsleverantörerna kontaktade företagen och undersökte och inventerade de behov som fanns genom intervju, enkäter och samtal, workshops. Noderna sammanställde kompetensinventeringarna från avtalade utbildningsleverantörer i en samlad kompetensplan med underliggande dokument där varje specifikt inventering ägdes av företagen själva. Inventeringarna såg olika ut eftersom flertalet olika utbildningsföretag genomfört inventeringarna. Strukturpåverkan För att skapa framtida möjligheter att bättre arbeta med kompetensförsörjningsfrågor hade projektet ambitionen att genomföra ett spridningsarbete från projektet till ansvariga för utvecklingen av lokala kompetenscentra, och andra sammanhang. Och vice versa från yttre sammanhang till projektet, via olika mötesforum och kanaler. Nodledarna hade till uppgift att sprida erarenheter lokalt genom att delta på olika möten med företag, med kommunernas näringslivsenheter, företagarföreningar, Rotary, andra projekt och organisationer. Ansatsen med spridningen var ta projektlärdomar in i befintliga organisationer för att påbjuda till samverkan, inte minst lokalt. Är BraFöre en intermediär? För att få till arbetet inom projektet, att kunna säkra arbetet kring de tre huvudsakliga områdena har projektet skapat ett antal funktioner med uppgift att försöka samordna och organisera olika aktörer. BraFöre har därmed haft ambitionen att ikläda sig intermediärens roll, primärt genom funktionerna nodledare, den regionala projektledningen och Region 9

10 Gävleborg som projektägare. Tillsammans har de försökt utveckla de miljöer, processer och förutsättningar som möjliggör både ett operativt arbete mot företagen, men även förutsättningar för långsiktighet. Nedan följer några exempel. Nodledningen: Projektets operativa arbete har som tidigare nämnts skett i fyra noder, och nodledare har haft ansvaret att leda arbetet. De främsta intermediära arbetsuppgifterna har varit att; Intressera företag för projektet, att få dem att delta. Agera en väg in för kommuner, företag och utbildare. Koordinera kompetensinventeringsarbetet att se till att deltagande företag kom i kontakt med konsulter och utbildningsanordnare med uppdraget att genomföra kartläggningarna. Ta in offerter från utbildningsanordnare, mäkla mellan företag och utbildare. Utveckla metoder och arbetssätt. Säkra att det inte blev ett pengarace, utan att inventerings- och utbildningsprocesserna blev mer på riktigt. Följa upp insatser, föra diskussioner med företag om vidare behov. Ha kontakt med utbildarna, ta in offerter osv. Involvera övriga kommuner i noderna i den mån det var möjligt. Sammantaget kan sägas att nodarbetet var lyckosamt. I intervju med projektets utvärderare, via genomgång av utvärderingsmaterial och genom samtal med en företagare och en näringslivschef uttrycktes detta. Nodarbetet möjliggjorde närhet till företagarna, enkelhet i processerna och att någon tog ett helhetsansvar över det operativa arbetet. Även en utbildningsleverantör uttrycker nodarbetet som värdefullt då det tillhandahållit modeller och människor som på olika sätt kunnat stötta utbildningsprocesserna. Enligt utvärderingen är detta en av projektets främsta framgångsfaktorer. Regional projektledning: Denna roll har varit viktig, inte minst har de fyra nodledarna vittnat om detta. Som en sammanhållande part i det inre projektarbetet har denna funktion möjliggjort lärande och erfarenhetsutbyte på såväl strategisk som operativ nivå, men även mellan nivåer. De främsta intermediära arbetsuppgifterna har varit att; Övergripande jämföra och utvärdera utbildningsbehoven utifrån branschspecifika krav och företagens behov utifrån den samlade kompetensplanen. Godkänna offerter och avrop utifrån avtal med noderna. Sprida erfarenheter av projektet till samverkanspartners i regionen och andra projekt. Hålla kontakt med avtalade leverantörer och kontinuerligt informera om projektets utveckling. Anordna och leda projektgruppsmöten för lärande och erfarenhetsutbyte på operativ nivå. 10

11 Delta på styrgruppsmöten och i andra sammanhang (konferenser och seminarier) för att sprida/påverka med projektets resultat. Agera mellanhand mellan finansiär och projektet. Samordna övergripande aktiviteter, och ge noderna stöd inför dessa. Sprida arbetet med lokalt kompetenscentra och Kompetensforum Gävleborg mot bland annat företag och utbildningsanordnare. Samordna utbildningsaktiviteter mellan företag från projektet, men även aktiviteter med företag utanför projektet. Inte minst har arbetet med att organisera för frekvent återkommande projektgruppsmöten där lärande och erfarenhetsutbyte mellan nodledarna varit uppskattade inslag, moment som enligt nodledarna lett till bättre metoder och arbetssätt, att utbildningar mellan företag från olika noder kunnat genomföras och att arbetena i noderna kunnat utvecklas på generell basis och att nodledarna blivit tryggare i sina roller. Enligt nodledarna själva har detta bidragit till bättre kvalité. Projektägaren: Projektägaren, tillika styrgruppens ordförande, hade som huvuduppgift att leda projektets strategiska arbete, primärt genom styrgruppen. De främsta intermediära arbetsuppgifterna var att; Koppla ihop projektets arbete och resultat till finansiären. Driva styrgruppsarbetet, säkra att den strategiska nivån var fritt från revirtänk. Sammankallande. Koppla ihop kompetensplattformsuppdraget och Region Gävleborgs övriga kanaler med projektet. Driva arbetet för långsiktighet kopplat till kompetensforum, lokala kompetenscentra och diskussionerna kring framtida påbyggnadsprojekt. Projektägarens roll har inte minst varit att skapa driv kring frågorna och få samverkansparter att dra åt samma håll. I egenskap av Region Gävleborg som huvudman har det enligt projektledare och projektägare varit möjligt att samla aktörer, att driva arbetet och även att koppla ihop projektet med andra utvecklingsprocesser på regional och lokal nivå. Inte minst verkar det tidigare Varselprojektet ha banat väg för detta. Sammantaget, och aningen förenklat, kan projektets intermediära funktioner sammanfattas i nedanstående bild. En intermediär arbetsuppgift som inte nämns i bilden, men som ändå görs är att sammanföra det operativa arbetet med det strategiska, att skapa växelverkan mellan det som görs och de erfarenheter som bildas i projektet, med den strategiska styrningen. Och vice versa. 11

12 Operativt Strategiskt Handlar upp utbildningssamordnare Koordinerar genomförande av kompetensinventering Mäklar mellan företag och utbildare Är en dörr in för företag, kommuner och utbildningsanordnare Driver, samordnar, och administrerar arbetet i noden Följer upp, analyserar förbättringsarbete BraFöre Skapar lärande mellan noderna Kopplar ihop regionala aktörer med projektets operativa arbete Påverkar regionala och lokala aktörer i frågor kring långsiktighet, exempelvis lokala kompetenscentra och kompetensforum Växelverkan mellan operativt och strategiskt arbete Fig 3: Intermediära arbetssätt i projektet Operativ eller strategisk intermediär? En intermediär kan vara mer eller mindre operativ eller strategisk. Exempel finns, där det funnits ansatser för intermediären att samla aktörer och driva ett strategiskt förändringsarbete med ambitionen att påverka såväl strukturer som ordinarie arbetssätt hos de som berörs, och även samarbetet mellan dessa. Problemet har emellertid varit att intermediärrollen på olika sätt inte kunnat blomma ut, och ta sig den samlande, koordinerande rollen för förändring. Det har inte sällan berott på svag projektförankring hos de aktörer som måste vara med, att förarbete och förståelse för utvecklingsarbetet inte satt sig hos delägarna. Inte sällan hänger det också ihop med brist på legitimitet och mandat hos intermediären att leda och driva förändringsfrågorna. Att försöka vikta intermediärskapet, att försöka tydliggöra huruvida det varit mer operativt, eller mer strategiskt, kan vara en bra ingång till diskussioner om utvecklingsområden. Har ansatserna varit att vara mer strategisk än som sedan blev, och vad kan detta bero på? Vad kan man göra bättre i framtiden? Utifrån denna studie anser vi att intermediärskapet varit mer operativt än strategiskt. Projektet har varit lyckosamt i att leverera utbildning och ge stöd för kompetensplanering, men sämre vad gäller att bygga strukturer och allianser. Därmed anser vi att intermediärrollen, och utvecklingsarbetet, kan uppväxlas för att bli mer strategiskt, framförallt genom att; Bättre involvera kommunerna i projektarbetet för förankring och större möjligheter till strategisk påverkan. 12

13 Bättre involvera företagen och dess intresseorganisationer för skapandet av strategiska allianser mellan parter. BraFöre Operativ intermediär Strategisk intermediär Fig 4: BraFöre som operativ eller strategisk intermediär Behövs intermediären framöver och vem axlar rollen? Den ständiga frågan i projektverksamhet är hur man säkrar långsiktighet, hur verksamheten och arbetssätten tas vidare efter projekttiden när det inte längre finns EU-pengar och projektorganisationer. Generellt sett kan man påstå att detta varit den mest kritiska frågan för projektverksamheten under programperioden. Inte minst har möjligheterna till fortsatt arbete stupat på att för få axlat ett aktivt ägarskap, tagit på sig ledarvästen och sett till att processer, metoder och arbetssätt integrerats i ordinarie strukturer. Det har också varit svårt att få till fungerande samverkanslösningar, åtminstone sådana som utmanat och haft nya ansatser. Innan man överhuvudtaget påbörjar en diskussion om implementering och att förändra existerande processer, krävs naturligtvis att aktörerna har klart för sig vilka resultat som är relevanta och realistiska att implementera. I intermediära projekt, som exempelvis BraFöre, behöver man också särskilt fundera kring den intermediära rollen. Denna kan analyseras och bedömas som ett potentiellt resultat i sig, likställt andra resultat. Finns det inslag i de nya arbetssätten som har visat sig hantera problem på mer kreativa sätt? Kan vi se mervärden i hur vi organiserat projektet och i de funktioner som byggts upp? Svarar man ja på dessa frågor blir det också nödvändigt att fråga sig vem, eller möjligen vilka, som kan axla de intermediära arbetsuppgifterna efter projektet. Det behöver nödvändigtvis inte vara en aktör som axlar intermediärfunktionen, eller ens samma som under projekttiden. Det viktiga är att arbetsuppgifterna ägs, bärs upp och genomförs av någon eller några som ges mandat och legitimitet att göra så. För att exemplifiera; Om noderna varit bra och om nodledningarna haft viktiga sammanhållande och möjliggörande roller, bör det rimligen funderas över hur denna funktion kan finnas kvar. Det är emellertid inte nödvändigt, anser vi, att det är samma organisation, eller ens samma person som agerar nodledare, men de inneboende kvaliteterna i arbetet, metoderna och förhållningssätten bör givetvis vara en utgångspunkt. 13

14 Detsamma gäller rollen som den regionala projektledaren hade, och som genom att bland annat föra samman noderna för kontinuerligt lärande och erfarenhetsutbyte, lyckades bidra till metodutveckling, samarbete över länet och upplevd kvalitetshöjning av det operativa arbetet. Denna sammanhållande roll och dess inneboende kvaliteter och arbetsuppgifter bör, om det anses vara ett vägvinnande koncept, diskuteras som ett möjligt resultat att implementera, eller återanvända i kommande utvecklingssatsningar. Utmaningar för en långsiktig lösning Vi menar att det finns några utmaningar och nödvändiga utvecklingsområden för att kommande projektsatsningar ska kunna bidra till en långsiktig lösning av kompetensförsörjning av små- och medelstora företag i regionen. Tillvaratagandet av de intermediära arbetsuppgifterna och rollerna är en sak, att utveckla eller utöka den är delvis en annan fråga. Deltagande från lokal nivå: Intervjuerna med nodledarna visar på några framgångsfaktorer, exempelvis lokal förankring, företagskännedom, närhet och tillit till företagsledarna och utbildningsanordnare. Det som däremot verkar halta är kopplingen till de enskilda kommunerna i respektive nod. Inte sällan till kommunernas näringslivsenheter, något som projektets utvärderare också säger. Man kan ställa sig frågan kring vilken roll de enskilda kommunerna egentligen haft i projektet. Vidare kan man ställa sig undrande om det är ett problem att nodarbetet, och det ordinarie arbetet i de övriga kommunerna, inte var bättre sammankopplade och att kommunerna bereddes en tydligare roll i projektarbetet. Brist på förankring skapar inte sällan brist på delaktighet, förståelse och vilja till deltagande. Samtidigt pågår ett utvecklingsförsök med att etablera lokala kompetenscentra som i hög utsträckning utgår från kommunerna, även om en rad externa aktörer ska involveras i ett framtida samarbete. Troligen hade projektet BraFöre tydligare kunnat bidra till utvecklingen av de lokala kompetenscentra, om kommunerna beretts en mer aktiv roll i projektet. Överföring av lärdomar från exempelvis nodarrbetets intermediära funktioner och arbetssätt hade kunnat få tydligare fäste i utvecklingen av de lokala kompetenscentra. I ett par av våra intervjuer framkommer också tveksamheter vad gäller lokala kompetenscentra och vad de ska vara till för. Man menar att det råder oklarheter kring dess syfte, vad de ska göra samt uppfattar satsningen som luddig och pratig. Å andra sidan är flertalet av de vi intervjuat noga med att påpeka att denna typ av lokalt förankrad organisering behövs om det ska gå att arbeta rationellt med olika former av kompetensstöd kompetensanalyser, samordning av utbildning, nätverksbygge m.m Sammantaget kan det vara klokt, exempelvis i kommande projekt, att fundera över hur lokal nivå ska involveras. Tappar man kommunerna riskerar utvecklingsarbetet att bli toppstyrt, verklighetsfrånvänt och med uppenbara svårigheter att skapa nödvändigt engagemang och legitimitet. 14

15 Regionalt kompetensforum Socialfondsintermediär Socialfondsintermediär Socialfondsintermediär Lokala kompetenscentra Fig 5: Tankemodell där intermediärer håller samman nivåer Illustrationen visar på ett enkelt sätt hur intermediärer kan ta en funktion att knyta samman nivåer då deras uppgifter i hög utsträckning handlar om att möjliggöra operativt och strategiskt arbete, samt att bidra till växelverkan mellan de båda nivåerna. Generellt sett finns förbättringsarbete att göra vad gäller projekts strategiska organisering och genomförande, så även i de intermediära projekten. Men lyckas man med detta är det möjligt att skapa utvecklingssatsningar som inte bara binder ihop nivåer, utan också som skapar verkliga resultat. Om tanken är att vidareutveckla kompetensförsörjningsarbetet i regionen genom bland annat ett nytt socialfondsprojekt kan det, som tidigare nämnts, vara klokt att jobba vidare på de intermediära uppgifterna som fungerat relativt väl i BraFöre, inte minst nodarbetet och Region Gävleborgs sammanhållande roll. Det är även klokt att utveckla rollen för att skapa tydligare lokal förankring, att få hur de enskilda kommunernas att bidra. Att ge dem tydligare roller i egenskap av delägare av problem och lösning. Företagens och Företagarnas roll: Vem ska betala för kompetensprocessen och vem ska driva den? Vilken roll kan företagen själva och deras organisationer ha? Till att börja med menar flera av de vi intervjuat att projektet BraFöre gjort en viktig insats genom att sätta frågan om kompetensutveckling på företagens karta. Man menar att många företag är ovana vid att tänka strategisk kring kompetensfrågor. Flera saknar greppet om sina kompetensbehov, och även relativt stora företag saknar ibland vana att arbeta systematiskt med kompetensplanering. Projektet har därmed kunnat starta upp processer och kunnat få till ett samlat engagemang och uppmärksamhet kring kompetensfrågor, som annars inte kommit till stånd. Dessutom har projektet genom sin uppbyggnad och lokala förankring kunnat leverera utbildningslösningar i snabb takt och under en överblickbar tidsperiod, något som uppskattats av företagen. I sammanhanget är det dock flera som 15

16 påpekar att frågor om att skapa en hållbar struktur för kompetensstöd till företag och arbetsplatser inte kan lösas med tillfälliga projekt. Det behövs långsiktiga och stabila system. Risken med projekt, och med stor tillgång till projektmedel, är att företagen riskerar passiviseras och sitta med armarna i kors och vänta att de får intrycket att det offentliga är en gratisbutik och att kompetens är något som andra ordnar. Om det råder konsensus om att BraFöre har spelat en viktig roll i att starta upp processer och öka insikten kring kompetensfrågor, finns å andra sidan en tveksamhet och en intressant kritik kring hur projektet organiserats och hur fördelningen av roller och ansvar mellan det offentliga och privata sett ut. Vi delar den kritiken. Kritiken följer två spår. Det ena spåret handlar om projektets ägarskap och styrning. Flera av våra intervjuade påpekar att varken Svenskt Näringsliv, Företagarna eller olika branschorganisationer varit aktiva i projektet, varken i det tidigare varselprojektet eller i BraFöre. Självfallet har mycket gott samarbete skett på lokal nivå, och arbetet mellan projektföreträdare och enskilda företag har många gånger varit förtroendefullt och produktivt. Men på strategisk nivå har projektet varit en affär för offentliga aktörer, möjligen utifrån idén att det offentliga ska göra saker för företagen och inte med företagen. En av de intervjuade intressenterna i projektet hade exempelvis aldrig tänkt tanken att man skulle kunna ställa krav på näringslivets organisationer att agera delägare till utvecklingsarbetet, eller ingå en allians med det offentliga kring gemensamma åtaganden och ansvar. En intervjuad företagare svarar att han inte vet varför, på frågan varför företagens egna organisationer inte varit drivande i projektet. Hans motfrågor blir; Finns möjligheten? Har dom blivit tillfrågade?. Denna företagare, liksom flera andra som vi intervjuat i andra sammanhang, har uppfattat att EU-projekt är något som handhas och drivs av offentlig sektor och att företagen och deras organisationer inte förväntas ha någon roll i detta. Denna specifika fråga, hur ESFmyndigheten eller möjligen rutinerade projektägare kommunicerar kring näringslivets roll och medverkan i Socialfondsprojekt, är i sig intressant men något som inte ryms i denna rapport. Istället kan vi konstatera att vår intervjuade företagare, liksom de flesta andra vi talat med, menar att projekt som BraFöre skulle bli starkare, mer strategiska och mer uthålliga om företagens egna organisationer gick in som strategiska partners och tillsammans med berörda offentliga aktörer kunde garantera långsiktighet och mer stabila strukturer för lärande på företag. En sådan allians kunde också bidra till att BraFöre och liknande utvecklingssatsningar fick en mer legitim roll att ge stöd i företagens kartläggningar och behovsanalyser. Våra intervjuer speglar en viss kritik mot BraFöre att i för hög grad ha handlat om att genomföra olika utbildningar, och för lite vad gäller andra former av kompetensstöd - kartläggning, behovsanalyser, utbildningssamordning, nätverksbygge m.m. Dessa områden framstår som mest intressanta för företagen, och betydligt viktigare än att tillhandahålla gratis utbildning. En del menar också att det är inom områden som 16

17 kartläggning och analysmodeller som en metodutveckling är som mest nödvändig, och att den metodutvecklingen knappast kan göras i någon mer kvalificerad mening utan företagen och dess organisatörer i drivande positioner. Om den ena kritiken mot att projektet organiserats utan aktiv medverkan från företagens egna organisationer gällt frågan om ägarskap och styrning, har den andra synpunkten handlat om vem som ska betala för själva utbildningen. En majoritet av de vi intervjuat menar att det egentligen är företagen själva som ska betala. Här ser dock argumentationen och förslagen till lösningar lite olika ut. En åsikt är att kostnaden för utbildningen troligen behöver subventioneras av projektmedel eftersom företagen många gånger saknar pengar till kompetensutveckling och att allt för många skulle avstå om de behövde betala vad det egentligen kostar. Argumentet här är alltså att det behövs morötter och att företagen behöver lockas upp på banan. De flesta menar dock att företagen själva ska betala för utbildning men att det offentliga kan erbjuda viss intermediärtjänst i form av utbildningssamordning, stöd till kompetensanalyser, samordning av nätverk m.m. En intressant inriktning för ett kommande projekt skulle då vara att träna på samverkan mellan näringsliv och offentlig verksamhet, både gällande den strategiska nivån men också operativt alltså att tillsammans testa olika idéer för hur olika stöd i kompetensprocessen skulle kunna formas. En sådan allians eller träningsarena för samverkan mellan offentliga aktörer och näringslivet skulle också behöva ha största möjliga politiska förankring, eftersom olika former av processtöd eller lärandeservice till företag i högsta grad är en politisk fråga. Så vad blir slutsatsen vilken är den långsiktiga utmaningen ur ett intermediärt perspektiv? Projektet BraFöre och Region Gävleborgs arbete med att bygga upp lokala kompetenscentra är exempel på initiativ som adresserar viktiga utmaningar och som pekar åt rätt håll. Tanken att kombinera lokalt och regionalt samt viljan att foga in dessa satsningar i befintliga strategidokument lägger grunden för att kommande utvecklingssatsningar kan ske strukturerat och med politiska mandat. Men regionens och kommunernas roll som utvecklingsmotor och intermediär för kompetensutvecklingsfrågor kan inte bli kraftfull eller hållbar om den enbart drivs av offentliga aktörer. Företagen och dess organisationer måste med. Det krävs som bekant två parter för att kunna dansa. Om sen orsaken till den uteblivna dansen handlar om att företagen fått nobben eller själva inte velat dansa det är vi inte riktigt säkra på. 17

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Kan en kommun vara intermediär?

Kan en kommun vara intermediär? Kan en kommun vara intermediär? Vad krävs i så fall för att lärcentra eller annan offentlig verksamhet ska kunna axla rollen som kvalificerad utbildningsmäklare, pedagogisk motor och konceptbyggare för

Läs mer

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Statsbidrag för att utveckla regionala stödfunktioner mellan skola och arbetsliv om yrkesutbildning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

BraFöre. Förändrings- och förbättringsarbeten TEMA LEAN. Branschanknuten och företagsnära kompetensförsörjning i Gävleborg

BraFöre. Förändrings- och förbättringsarbeten TEMA LEAN. Branschanknuten och företagsnära kompetensförsörjning i Gävleborg BraFöre Branschanknuten och företagsnära kompetensförsörjning i Gävleborg TEMA LEAN Förändrings- och förbättringsarbeten Några ord från deltagare: Vi har tydligare roller och förbättrad kontroll. Detta

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Vård- och omsorgscollege och regional kompetensförsörjning

Vård- och omsorgscollege och regional kompetensförsörjning Vård- och omsorgscollege och regional kompetensförsörjning Delrapport VO-College kansli Anders Axelsson 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Tillvägagångssätt/metod... 3 Resultat... 4 Analys...

Läs mer

Gävleborgs utmaningar utanförskap kopplat till kompetensförsörjning

Gävleborgs utmaningar utanförskap kopplat till kompetensförsörjning Slutrapport Gävleborgs utmaningar utanförskap kopplat till kompetensförsörjning Denna förstudie har bedrivits på uppdrag av Region Gävleborg. Förstudiens huvudlinje har varit att försöka fånga de mest

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-06 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor bestående

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Analys, slutsatser och förslag

Analys, slutsatser och förslag Analys, slutsatser och förslag Uppdraget och vad vi gjort Uppdraget och utmaningen i denna förstudie har varit att undersöka förutsättningarna för ett kraftfullare arbete med den nya Yrkeshögskoleutbildningen

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Yh Mälardalen Örebroregionen En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Västmanland Sörmland Samarbete mellan tre län inom ramen för ett regionalfondsprojekt under 3 år Historik Yh Mälardalen

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Analys Syfte och Mål:

Analys Syfte och Mål: Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få

Läs mer

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Kalmar län har startat en process som syftar till att inrätta ett Vård- och omsorgscollege i regionen. Nedan beskrivs vad ett Vård- och omsorgscollege

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling

Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling Marja-Leena Lampinen Frågor i fokus idag Kompetensplattform - vad har det lett till? Strategi för tillväxt- och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 -

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt

Läs mer

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College!

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! Välkommen till Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa startar Planering för utvecklingsarbetet Under september genomförs tre dialogmöten norra, mellersta

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Titel: PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola - Arbetsliv Projekt: ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Idnr: xxx Beställare: Kommunförbundet Västernorrland/Skolcheferna

Läs mer

Campus Värnamo 2015. Bakgrund

Campus Värnamo 2015. Bakgrund Datum 2011-01-27 Dnr 2010.192 Kommunledningskontoret Campus Värnamo Kommunstyrelsen Campus Värnamo 2015 Bakgrund Campus Värnamo startade sin verksamhet höstterminen 2007. Hösten 2006 och våren 2007 var

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2014

Verksamhetsplan och budget 2014 Samordningsförbund Välfärd i Nacka Verksamhetsplan och budget 2014 Samordningsförbund Välfärd i Nacka Org.nr 222000-2774 Innehåll Uppdrag... 3 Samordningsförbundet Välfärd i Nacka ska verka för att...

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Regional kompetensplattform i Västerbottens län

Regional kompetensplattform i Västerbottens län Regional kompetensplattform i Västerbottens län Konferens om vuxnas lärande den 25 februari 2011 Disposition 1. Uppdraget att etablera en regional kompetensplattform 2. Hur vi tänker och vad vi gör just

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt?

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vård och omsorgscollege; är en samverkansform för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling mellan utbildningsanordnare, arbetslivet och de fackliga

Läs mer

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Växa i Västmanland Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Slutrapport Växa i Västmanland 1 december Referensgrupp Kompetensrådet - Länsstyrelsen sammankallande Arbetsförmedlingen, Folkbildningen, Jobba

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

VINNVINN konceptdokument

VINNVINN konceptdokument Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Beslut om EU-stöd via Europeiska socialfonden för bemöta varsel i Norra Mellansverige

PRESSMEDDELANDE. Beslut om EU-stöd via Europeiska socialfonden för bemöta varsel i Norra Mellansverige PRESSMEDDELANDE Beslut om EU-stöd via Europeiska socialfonden för bemöta varsel i Norra Mellansverige Efter s prioriteringar tar nu Svenska ESF-rådet beslut om ekonomiskt stöd för att bemöta varsel i norra

Läs mer

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven ESF10feb/ E Ramel Tematiska mål Mål 10 Investera i yrkesutbildning och livslångt lärande 1626 Mål

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Samverkansavtal om regionalt Vård- och omsorgscollege

Samverkansavtal om regionalt Vård- och omsorgscollege 2016-09-07 2016/2128 1(5) Vår adress Sociala sektorn Borlänge kommun Adress Omsorgsnämnd Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Mats Boman 0243-74315 mats.boman@borlange.se Nämnd Datum

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning?

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning? Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning? Kunskapslänken Övergripande mål: Skapa en långsiktig och väl förankrad nationell kunskapsorganisation som möjliggör samordning,

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Avtal om Samhällskontraktet

Avtal om Samhällskontraktet 1 (5) Avtal om Samhällskontraktet 1 Parter 1. Mälardalens högskola, Box 883, 721 23 Västerås ( MDH ) 2. Västerås kommun, genom dess kommunstyrelse, org.nr. 218000-2180 ( Västerås ) 3. Eskilstuna kommun

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Genomlysning Campus Alingsås

Genomlysning Campus Alingsås Genomlysning Campus Alingsås Innehåll Verksamhet...3 Uppdrag...3 Organisation...3 Utbildningsutbud och antal studerande 2015...3 Yrkeshögskola (YH)...5 Samverkan nationellt...5 Samverkan regionalt...5

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Genomlysning Campus Alingsås

Genomlysning Campus Alingsås Genomlysning Campus Alingsås Innehåll Verksamhet...3 Uppdrag...3 Organisation...3 Utbildningsutbud och antal studerande 2015...3 Yrkeshögskola (YH)...5 Samverkan nationellt...5 Samverkan regionalt...5

Läs mer

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för

Läs mer

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen. Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi

Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen. Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi Välkomna Presentation Dagens agenda Kort om Regeringsuppdraget: Länsstyrelserna i Norrbotten och Västmanland,

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

ERBJUDANDE till Gävleborgs kommuner. PROCESSUTBILDNING FÖR SEKTORSÖVERGRIPANDE BARN- OCH UNGDOMSPOLITIK år 2012-2013

ERBJUDANDE till Gävleborgs kommuner. PROCESSUTBILDNING FÖR SEKTORSÖVERGRIPANDE BARN- OCH UNGDOMSPOLITIK år 2012-2013 ERBJUDANDE till Gävleborgs kommuner 1 (5) PROCESSUTBILDNING FÖR SEKTORSÖVERGRIPANDE BARN- OCH UNGDOMSPOLITIK år 2012-2013 Inom ramen för den regionala barn- och ungdomspolitiska strategin Region Gävleborg

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Bakgrund Vård- och Omsorgscollege är en samverkansform

Läs mer

Utifrån fastställd verksamhetsinriktning presenteras här en handlingsplan för de pågående och planerade aktiviteterna som ska ske under 2013.

Utifrån fastställd verksamhetsinriktning presenteras här en handlingsplan för de pågående och planerade aktiviteterna som ska ske under 2013. Handlingsplan 2013 Utifrån fastställd verksamhetsinriktning presenteras här en handlingsplan för de pågående och planerade aktiviteterna som ska ske under 2013. Verksamhetsinriktning 2013 fastställt av

Läs mer

VALLE 2.0 ÖVERGRIPANDE MÅL: UTGÅNGSPUNKTER:

VALLE 2.0 ÖVERGRIPANDE MÅL: UTGÅNGSPUNKTER: ÖVERGRIPANDE MÅL: Etablera en regional stödplattform för validering i Skåne - Innebärande Ökat utbud av validering Ökad tillgänglighet till validering Gemensamt utvecklingsarbete avseende validering -

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017 Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Policy för kompetensförsörjning

Policy för kompetensförsörjning Kommunstyrelseförvaltningen POLICY Policy för kompetensförsörjning Dokumentnamn Policy för kompetensförsörjning Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige

Läs mer