Verksamhetsplan. Backa Förskola. Inledning 2. Informationskällor 2. Utvecklingsområde 1: Kompetensutveckling 3. Utvecklingsområde 2: Utomhusmiljö 5

Transkript

1 Verksamhetsplan Backa Förskola Innehållsförteckning Inledning 2 Informationskällor 2 Utvecklingsområde 1: Kompetensutveckling 3 Utvecklingsområde 2: Utomhusmiljö 5 Utvecklingsområde 3: Värdegrundsarbete 5 Utvecklingsområde 4: Utveckling och lärande 10 Utvecklingsområde 5: Barns inflytande 11 Utvecklingsområde 6: Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 13 Utvecklingsområde 7: Förskola och Hem 13 Utvecklingsområde 8: Samverkan med närmiljön och lokalsamhället 14

2 Inledning I detta dokument finns förskolans pedagogiska utvecklingsplan för Vårterminen Detta betyder att vi här sammanfattar de områden vi vill utveckla och mål vi vill uppnå under den perioden för att stärka förskolans pedagogiska kvalité och omsorg. Först presenteras var informationen för målsättningen har kommit ifrån. Därefter presenteras de 8 utvecklingsområdena. För varje finns det: - Nuläge: En deskription av hur förskolan står till för det utvecklingsområdet. - Planeringsmatris: Här finns det målsättningen för terminsplaneringen samt indikatorer som kommer att visa till vilken grad vi uppnått målet och vilka som är ansvariga. Uppföljning av verksamhetsplanen är ens ansvar. Denna uppföljning måste inkludera barn, vårdnadshavare och pedagoger. Vid slutet på terminen görs en utvärdering av hela verksamhetsplanen tillsammans med barn, pedagoger och vårdnadshavare. Sammanfattningen av denna utvärdering skickas till Styrelsen i juli Informationskällor Verksamhetsplanen är inspirerad i Nyeds Friskola Ekonomiska Förenings vision och riktlinjer. Dessa sätter grunden för vad förskolan ska satsa på varje år. Vår gemensamma vision är : Backa Förskola erbjuder barn möjlighet att växa upp som hela individer, med medvetenhet om, tillgång till, och förmåga att uttrycka, alla aspekter av sitt varande. Barnen på förskolan upplever glädje, kreativitet, inspiration, lust att lära, trygghet, gemenskap, skönhet, utveckling och frihet att vara sig själva. På Backa Förskola lär sig barnen tekniker, kunskaper och kommunikationsverktyg som bidrar till att de, i samarbete med andra, kan bidra till att forma ett framtida hållbart samhälle. Holism: Holism innebär att tillåta och ge utrymme för alla aspekter av livet, samt att vara medveten om hur allting hänger samman. Vi visar genom vårt språk och genom vårt förhållningssätt en förståelse för att kropp, sinne, emotioner och själ inte är åtskilda från varandra utan djupt sammanlänkade. Hållbarhet: Vi ger barnen tillfällen att uppleva och förstå hur vi påverkar och påverkas av naturen, av vår omgivning och av varandra. Genom att vara medvetna om den effekt vi själva har på vår omgivning kan vi lära oss att ta ansvar för konsekvenserna av våra handlingar. Hållbarhet för Backa Förskola betyder också att hela förskolan använder sig av miljömärkt och giftfritt material/produkter och att vi aktivt jobbar för att bygga upp en positiv arbetsmiljö som minskar stress, utbrändhet, mm.

3 Empatiskt förhållningssätt : Alla känslor är berättigade och vi hindrar inte barn från att visa någon form av känsla, så länge de inte skadar sig själva eller någon annan. Vi undviker medvetet ett språk som bedömer och kategoriserar känslor som bra eller dåliga, positiva eller negativa. Vi ser att alla människor har i grunden en naturlig Förskolans uppdrag är att ge barn: Stark självkänsla och tro på sitt eget värde som en unik individ Självinsikt och förmåga att uttrycka sina behov och att stå upp för sig själva Tilltro till och respekt för sina medmänniskor Förmåga att kommunicera och samarbeta med andra Förmåga att uttrycka alla aspekter av sitt varande Livslust, glädje och en lust att lära, utforska och skapa En grund för att kunna ta ansvar för att på demokratiskt sätt tillsammans med andra forma ett hållbart samhälle för framtiden Verktyg som stödjer ett liv i hälsa och välmående på alla plan; själsligt, emotionellt, mentalt och fysiskt För att kunna göra en konkret målsättning för terminen har förskolechefen gjort analys av dessa dokument: - Medarbetarsamtal - Utvärdering av den pedagogiska verksamheten under Höstterminen Normkritiska reflektioner i personalgruppen - Enkäter från barn och föräldrar gjorda i november 2016 Utvecklingsområde 1: Kompetensutveckling Nuläge: Itza Orozco är anställd som förskolechef och har 70% arbetstid i barngrupp. Itza delar föreningens vision, värderingar och mål. Itza har arbetat som förskollärare i 5 år och 4 år som förskolechef och pedagogisk ansvarig för årskurs 1-3 i en alternativ förskola och skola i Nicaragua. Itza är utbildad sociolog med Master i Pedagogisk utveckling. Itza har gått kurser i: film som pedagogisk redskap, storytelling som pedagogiskt verktyg, yoga/dans/slowmotion för barn, intersektionell feminism och genuspedagogik. Ulrika Svanström är anställd som barnskötare och trädgårdsansvarig. Ulrika har arbetat i 1 år som förskollärare på Waldorfförskola. Ulrika är utbildad inom naturmedicin och arbetar som lärare inom det ämnet på folkhögskola. Ulrika har gått en kurs i barnyoga och yoga/rörelse/slowmotion för barn. Ivon van den Broek är anställd som barnskötare. Ivon är Montessoripedagog för åldersgrupperna 4-12 år. Ivon har gått en kurs i barnyoga. Ivons fokus är lärande och utveckling. Ivon har administrativt ansvar för barn-schema och för att tillverka material för den pedagogiska verksamheten samt annat som förskolechefen behöver.

4 Henrik Jansson är anställd som barnskötare. Henrik är utbildad fritidsledare och barnskötare. Henriks fokus är utomhuspedagogik, aktiv lek och rörelse. Pierre Stridh är musiker och anställd som köksansvarig. Personalen som har varit stabil har haft utbildning i aktiv lyssnande och NVC och grundläggande kompetenser kring normkreativitet. Personalen har möte varje fredag eftermiddag där de gör en analys av veckans verksamhet och planerar inför kommande vecka. Här ges också möjlighet för fortbildning och reflektionsövningar. Personalen behöver komma in i rutiner, mallar och dokument som stärker kvalitén och objektivitet i deras analys av deras egna agerande som pedagoger och kring barns utveckling och lärande. Det finns en öppen tjänst som förskollärare. Det är ett krav från kommunen att ha mins en legitimerad och certifierad förskollärare i verksamheten plus att förskolan vill behålla den personaltätheten den är ute efter. Under höstterminen fram till nu har förskolan fyllt i den här tjänsten med Ellen som har jobbat på förskolan sen den startade som dagmamma och med andra vikarier. Detta känns inte som en hållbar situation för personalgruppen då det har upplevt att det: - Stödjer inte för att bygga upp trygga rutiner och struktur - De har ingen pedagogisk erfarenhet så de kan bara stötta med omsorgs delen av förskolans uppdrag - Tar väldigt mycket energi Under åren som har gått har detta inte känts och varit så närvarande då det har varit fokus på annat och för att personalen känner att de behöver stöd och inspiration för att kunna hitta på och skapa mindfulness övningar som är anpassade för barnen. Mål Indikatorer Ansvarig Behålla personaltätheten (max 5 barn/vuxen). Personalen mår bra på förskolan, upplever en positiv och lugn arbetsmiljö. Personalen är utbildad i HLR för Personal-schemat är strukturerat för att behålla personaltätheten. En ny fast anställd (förskollärare). Personalen uttrycker att de känner sig bra på förskolan under medarbetarsamtalen eller/och personalenkäten. och Huvudman Huvudman?

5 barn Förskolans personalgrupp är stabil och arbetar med NVC och normkreativitet som förhållningssätt, reflekterar, planerar, genomför och utvärderar undervisning och lärandesituationer utifrån förskolans riktlinjer. Personalen kan argumentera varför det är viktigt att använda sig av yoga, mindfulness och ceremoni med barnen. Förskolans systematiska kvalitetsarbete har utvärderats och förbättrats Personalen arbetar självständigt och aktivt med dokumentation, reflektion och utvärdering. Mallar, riktlinjer och handledningar för dokumentation, utvärdering, planering och reflektion kring den pedagogiska verksamheten är fastställd och strukturerad Pedagoger Utvecklingsområde 2: Utomhusmiljö (väntar på Emmas förslag) Nuläge: Mål för terminen: Indikatorer: Utvecklingsområde 3: Värdegrundsarbete På Backa Förskola låter vi vårt förhållningssätt inspireras av Nonviolent Communication (NVC) i alla relationer människor emellan. Vi tror att det arbetssättet bidrar till respektfullt bemötande både elever emellan och i pedagogernas relationer. Vi gör en tydlig skillnad på person och handling. Vi ser konflikter som ett gyllene tillfälle att lära oss förstå varandra, oss själva och hur vi kan fungera tillsammans. Våra pedagoger utbildas, fortbildas och får handledning i NVC och kring normkritiskt perspektiv och normkreativ förhållningssätt. Vi använder Att göra förlåt metoden. Nedanför summeras resultaten av sista utvärderingen för att se en mer detaljerad nulägesbeskrivning: Område Hur/när/vem utvärderade? Hur står vi till?

6 Generell välmående Non Violent Communication Diskriminering Enkäter: Barn och vårdnadshavare Övningar under fortbildning i november. Diskussion under personalmöte i november. Observationer i barngrupp, speciellt under samlingen när känslo-klockan och färg-monstret används. Alla pedagoger Diagnos kring hur förskolan står till kring det användes: Majoriteten av barnen upplever att vuxna och barn behandlar dem väl. Barnen säger att de tycker om sina fröknar och att de har någon att leka med. Det fanns ett barn som kände sig ensam och utanför. Åtgärder har gjorts och barnet mår bättre enligt vårdnadshavare och pedagogernas observationer. Vårdnadshavare upplever att sina barn blir väl behandlade av andra barn och av vuxna på förskolan. De upplever att de känner hur NVC synliggörs i vardagen. Under fortbildningen vi hade i november 2016 identifierades att personalen: Har grundläggande kunskaper och färdigheter i NVC-processen. Använder en NVC-inspirerad konflikthanteringsmetod Barnen kan identifiera känslor som ledsen, rädd, glad, lugn, arg. Barn pratar och kan sätta ord på sina känslor i konflikt eller andra situationer. Behov: Barn och vuxna: Vidga ordförrådet kring känslor och behov. Med barnen: träna förståelse kring relationen mellan känslor och behov. Vuxna: få inspiration om hur man hanterar svåra situationer (när det är stressigt, många barn-svårt att få kontakt, mm). Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet och utseende

7 Materialluppen Vilka är vi vuxna? Reflektionsövning: Lillskruten Alla pedagoger: 2:a januari 2017 Vi identifierar att personer som rör sig runt förskolan inte visar mångfald när det gäller hudoch hårfärg. Likaså i böckerna. Det finns bara en bok med karaktärer som visar mångfald. Därför tycker vi att normen existerar i form av en idé. Om vi inte uppmärksammar det kan det lätt bli att barn får en vithetsnorm och smalhetsnorm. Diskrimineringsgrund: ålder Vi identifierade att vi har beteenden som tyder på att vi har en vuxen-norm på förskolan. Vi har förväntningar om hur barn ska bete sig som utgår från ett vuxen-perspektiv. Diskrimineringsgrund: kön Vi identifierade att våra sätt att vara män och kvinnor på förskolan passar in i samhällets normer kring hur man ser ut och beter sig när man är kvinna och man. Därför känner vi att våra sätt att vara inte ger mångfald i frågan. Böckerna vi har är väldigt cis-normativa. I våra observationer av hur barnen leker tyder vi inte på att barnen känner sig begränsade i leken och handlingar på grund av cis-normativa idéer. Diskrimineringsgrund: funktion Våra böcker och material osynliggör barn och vuxna med

8 funktionshinder. Det finns bara en bok som har som karaktär någon som sitter i rullstol. Förskolans lokaler är inte anpassade för barn eller vuxna med funktionshinder som: synnedsättning, döva, rörelsehinder, dövblindhet. Diskrimineringsgrund: religion/trosuppfattning Förskolans böcker, material och bilder visar inte att man kan tro på olika gudar, eller tänka om livet på olika sätt. Mål för terminen: Diskrimineringsgrund Mål Indikator Vithetsnorm/smalhetsnor m Förskolans material erbjuder möjligheten till igenkänning för barn med olika hudoch hårfärg Det finns böcker och bilder i verksamheten som visar mångfalden i barn och vuxna. Barnen kan illustrera hur människor kan se ut i olika ställen i Sverige. Vuxen-norm Förskolan erbjuder en plats där barn blir bemötta som kompetenta. Förskolan erbjuder stunder där barnen får möjligheten att ta ansvar och påverka verksamheten. Barnen organiserar lekstunden efter mellanmål. Pedagogerna använder en varierad ordförråd för att benämna/prata med/prata till/prata om barn. Kvinno- och man norm: Förskolans material utmanar kvinno-och mansnormen när Barnen bemöter normkreativa situationer med öppenhet och respekt.

9 Funktionsnorm: det gäller beteende och utseende. Verksamheten erbjuder situationer/aktivitete r där kvinno-och mansnormen vidgas. Förskolans material erbjuder möjligheten till för att upptäcka hur barn och vuxna med olika funktionshinder upplever verkligheten. Förskolan förbereder sig för att kunna erbjuda en inkluderande lärmiljö. Det finns böcker och bilder i verksamheten som visar olika sätt att vara kvinna-man. Personalen använder en varierad ordförråd för att bemöta barns beteende och utseende från ett normkreativt perspektiv. Barnen ger exempel om hur det är att leva med funktionshinder. Det finns böcker och bilder i verksamheten som visar mångfalden i barn och vuxna. Förskolan har en plan för hur lokalerna kan anpassas för att miljön är tillgänglig och inkluderande. Religion/sekulär norm: Förskolan uppmärksammar religiösa högtider från olika delar av världen och kulturer. I verksamheten finns nyfikenhet och acceptans inför olikheter som kan kopplas till religion. Barnen berättar om olika högtider och tron. Barnen använder positiva ord om dom olika religioner som representeras i verksamhetens böcker, bilder och material. Nästa utvärdering Denna handlingsplan skall kontinuerligt utvärderas i personalgruppen, i samråd med vårdnadshavare och barn. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan:

10 en, personal, vårdnadshavare och barn. Årets plan ska utvärderas genom: Enkäter till barn och vårdnadshavare Utvecklingssamtal Medarbetarsamtal Material-luppen Reflektionsövningar med personal och barn Terminens plan ska utvärderas senast: 20 juni 2017 Ansvarig för att planen utvärderas: Utvecklingsområde 4: Utveckling och lärande Nuläge : Under höstterminen 2016 hade vi stort fokus på 4 områden: - Konflikthantering - Bygga upp arbetsro - Stärka självkänsla, trygghet och självständighet - Förståelse kring naturkunskap och hållbarhet Vi jobbade aktivt med detta genom att: - Använda att göra förlåt -metoden för konflikthantering - Skapa freds-hörnan - Använda oss av känslo-klocka och känslo-monster under samlingen varje dag - Använda oss aktivt av NVC - Skapa rutiner och struktur i vardagen - Organiserade aktiviteter där barnen lär sig turtagning, aktiv lyssnande och att utmana sig själva. Vid slutet av höstterminen kände vi att det såg ut så här i gruppen: - Konflikthantering: Det har minskats antal konflikter mellan barnen, de kan samtala och föra en dialog när de inte är överens innan det blir en stor konflikt. När och om det väl blir en förstår barnen processen i att göra förlåt och kan antingen göra det helt själva eller behöver bara lite stöd i processen. - Arbetsro: barnen tycker om och kan respektera någon annans arbetsro. Barnen följer enkla instruktioner och är intresserade av det pedagogerna har erbjuda. - Självkänsla, trygghet och självständighet: barnen plockar undan själva, tar ansvar för det de aktiviteter de väljer själva och känner sig välkomna och trygga på förskolan. - Förståelse kring naturkunskap och hållbarhet: barnen har stor förståelse och respekt för naturen. Dock känner vi att vi behöver arbeta mer med förståelse för var material kommer ifrån, kretslopp i naturen och hur vi kan påverka naturen i vardagen. I Vårens terminsplanering har vi lagt upp de konkreta mål vi vill att barnen uppnår under terminen. Här nedanför finns de mål verksamheten behöver uppnå för att ge barnen möjligheten att uppnå dessa mål.

11 Mål Indikator Ansvarig Pedagoger använder sig av olika undervisningsmetoder inspirerade i en konstruktivistisk filosofi. Pedagoger använder sig aktivt av metakognitiva frågeställningar i vardagen och inkorporerar dem i sin planering. Förskolan utökar spel förrådet. Förskolan utökar böcker som har ett normkritiskt perspektiv och faktaböcker för barn. Pedagoger samlar, skapar och organiserar resurser såsom lekar, STEM och skapande aktiviteter. Pedagoger använder yoga, mindfulness övningar, ceremoni, dans, massage och/eller beröringslekar minst en gång om dagen. Minst 3 olika metoder har använts under terminen. Pedagoger känner att de kan ställa metakognitiva på vardagen. Minst 5 nya spel finns för både logik och språkutveckling. Minst 10 nya böcker finns. Pärmar och mappar med resurser finns tillgängliga för pedagoger och vikarier. Pedagoger känner att de har utvidgat sitt förråd med lekar, skapande aktiviteter och STEM aktiviteter. Pedagoger planerar minst en aktivitet per vecka där man använder sig av dessa verktyg. Alla pedagoger. Alla pedagoger. ansvarar för uppföljning och tips. Alla pedagoger Alla pedagoger. ger tips om hur man kan använda dem. Utvecklingsområde 5: Barns inflytande Nuläge: Barnen bestämmer själva vad de ska göra under flera perioder på dagen. De får välja med vem de vill leka och vad de vill göra (skapa, leka, spel, mm.). När det är organiserade

12 aktiviteter tvingas inte barnen att vara med, om de absolut inte vill kan de göra något lugnt för sig själva. Dock är inte detta något som händer ofta. Pedagoger tar hänsyn till barnens intressen för att planera och välja teman. Detta ser vi inte bara i vardagen utan också i enkäterna inför utvecklingssamtalen. Mål Indikator Ansvarig 3-5 år: Kan aktivt delta i förskoleråd. Barnen deltar aktivt i planering, genomförande och utvärdering av temaarbeten. Barnen känner sig trygga och lyssnade på i förskolan. Barnen deltar när nytt material (så som spel och böcker) beställt till förskolan. Pedagoger sätter sig in i barnens värld ofta under dagen. Barnen upplever att de får bestämma mycket av sin vardag. Barnen kan förklara vad man gör på förskoleråd och ta ansvar för det själva. 3-5 år: Barnen kommer vid olika tillfällen och pratar om temaarbetet och kommer med frågor som de vill ta upp i grupperna. 3-5 år: Barnen värderar ofta det vi gjort och berättar om det varit roligt eller inte. 3-5 år: Barnen har blivit bättre på att återberätta vad vi gjort. De flesta barn vågar tala inför sina kompisar både i den lilla och stora gruppen Minst 70% av alla nya spel och böcker har blivit valda av barnen. Pedagoger dokumenterar spontana leksituationer där de följer barnens lek. Pedagoger och barn upplever att pedagoger säger mest ja än nej till barnen. Alla pedagoger. Speciellt de ansvariga för Knoppar och Blommor. Alla pedagoger. Alla pedagoger. All pedagoger

13 Utvecklingsområde 6: Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Nuläge: Förskolan kommer att börja med sexårsverksamhet under höstterminen Barnen som just nu går på förskolan och har fyllt/kommer att fylla 6 kommer möjligtvis att fortsätta på förskolan under sexårsverksamheten. För tillfället har förskolan ingen kontakt med andra skolor där barnen skulle kunna gå på förskoleklass om de bestämmer för att skola in dem i en annan skola. Mål för terminen: Mål Indikatorer Ansvarig Skapa kontakt med andra skolor med förskoleklass i Molkom. Sexårsverksamheten har de Styrdokumenten för den pedagogiska verksamheten Sexårsverksamheten har de material och utrymme den behöver för att starta. Lista med kontaktuppgifter för ansvariga för Förskoleklassen i Nyeds Skola i Molkom finns. Det finns en konkret målsättning för den pedagogiska verksamheten Det finns tydliga riktlinjer för pedagogerna kring deras uppdrag under Sexårsverksamheten. Pedagogiskt material för läs och skrivinlärning har beställts Material såsom spel och skapande material har beställts. Huvudman Utvecklingsområde 7: Förskola och Hem Nuläge: På Backa Förskola för föräldrarna fortlöpande information om sitt barns utveckling, om verksamheten på förskolan samt om möjligheten att påverka. en skickar ut veckobrev varje fredag med information om händelser på förskolan och planering för den kommande veckan. Föräldrarna bjuds in till utvecklingssamtal 2 gånger om året. Föräldrarna bjuds in till föräldramöte 2 gånger om året. Mål Indikator Ansvarig

14 Förskolan erbjuder strukturerade och tydliga tillfällen för föräldrainflytande och samverkan. Vårdnadshavare är delaktiga i att utvärdera verksamhetsplanen för vårterminen Vårdnadshavare känner att de är lyssnade på och att deras åsikter tas på allvar. Minst 5 vårdnadshavare (som inte deltar i Styrelsen) stödjer förskolan i konkreta uppdrag under Vårterminen. Vårdnadshavare har bjudits in för att ge feedback kring förskolans verksamhetsplan i slutet på terminen. Svarar positivt på frågorna i enkäterna de får inför utvecklingssamtalen.. och pedagoger. Utvecklingsområde 8: Samverkan med närmiljön och lokalsamhället Nuläge: Varje vecka gör vi utflykter med barnen i närmiljön och lokalsamhället för att utforska och lära känna vår omvärld från många olika synvinklar och perspektiv. Nu för tiden går barnen mest till skogen, till sjön, biblioteket, lekplatsen och till Åsbacka ålderdomshem. Mål Indikator Ansvarig Samarbetet med Åsbacka har förstärkts. Barn har upplevt lokalsamhället i Molkom och Karlstad Barn stärker sitt ansvar för att ta hand om närmiljön. Barnen går till Åsbacka varannan vecka under hela terminen. Barn, pedagoger och vuxna på Åsbacka känner att det är roligt att umgås. Barnen går på utflykt (t. ex. föreningar, hantverkare, teater, museum, mm.) minst 3 gånger under terminen. Barnen uttrycker sin respekt för naturen på ett kreativt sätt. och pedagoger och pedagoger Alla pedagoger