Högskolan på Åland Serienummer 14/2008. Företagsekonomi. Mariehamn 2008 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskolan på Åland Serienummer 14/2008. Företagsekonomi. Mariehamn 2008 ISSN 1458-1531"

Transkript

1 Kvinnors företagande på Åland i spänningsfältet mellan tradition och frihet Ester Miiros Högskolan på Åland Serienummer 14/2008 Företagsekonomi Mariehamn 2008 ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Företagsekonomi Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Ester Miiros Kvinnors företagande på Åland i spänningsfältet mellan tradition och frihet Ben Henriksson Högskolan på Åland, Katarina Fellman ÅSUB Abstrakt: Föreliggande examensarbete beskriver kvinnors företagande på Åland baserat på 150 enkäter (varav 96 kvinnoföretagare) och 17 intervjuer. Uppsatsen utgår från aktuell forskning inom ämnet, och resultaten jämförs med finländska och rikssvenska uppgifter. Kvinnornas andel bland företagarna på Åland är 31 procent något lägre än i Finland och högre än i Sverige. Deras företagande är i stor utsträckning ett möjlighetsföretagande, där de upplever att de får använda sina kunskaper och färdigheter. Kvinnorna har också startat sina företag utifrån ett upplevt behov på marknaden, vilket är ett kännetecken på entreprenöriellt handlande enligt en modell som presenteras i rapporten. Företagandet har enligt intervjuerna gett kvinnorna frihet, självförtroende och bidragit till personlig utveckling. Företagandet är liksom arbetsmarknaden tydligt könssegregerad. Kvinnor på Åland startar företag inom handel, tjänstesektorn och hotell- och restaurangbranschen. Undersökningens kvinnor är i medeltal fem år äldre än männen, när de startar sina företag. Upplevda hinder för företagets utveckling är begränsad tid, byråkrati och lönekostnader. En femtedel av kvinnoföretagarna är missnöjda med sin förtjänst. De yngre kvinnoföretagarna uppvisar flera tecken som gör dem till en potential för regional utveckling. De har högre utbildning, använder sig i högre grad av rådgivning, startar oftare tillsammans med någon annan och vill investera. Inspirerande förebilder och genomtänkta åtgärder kan säkerligen öka andelen kvinnoföretagare på Åland. Nyckelord (sökord): Kvinnors företagande, entreprenöriellt handlande, kvinnoföretagare på Åland Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 14/ Svenska 70 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland Polytechnic Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Business Administration Ester Miiros Women s Entrepreneurship on the Åland Islands - Traditions and Freedom Ben Henriksson, Katarina Fellman Abstract: This degree thesis describes women s entrepreneurship on the Åland Islands compared to Finnish and Swedish statistics in the light of current research. The study is based on 150 questionnaires (96 women) and 17 interviews. Women stand for 31 per cent of the entrepreneurs on the Åland Islands. It is a opportunity based choice, which enables them to use their talents and knowledge. Women often start their firms as a response to a perceived need on the market. This is considered a sign of entrepreneurial action. According to the interviews, being an entrepreneur has given these women freedom and self-confidence. It has also contributed to their personal development. The segregation of labour market and entrepreneurship is very distinct. Women on the Åland Islands start their firms in the fields of trade and different services. Women also run restaurants and hotels. The study shows that the women are generally five years older than the men, when they start their companies. According to the women, limited time, bureaucracy and salary costs are severe obstacles to the growth of the firm. Twenty-one per cent are not at all satisfied with their earnings. The younger women entrepreneurs show several signs of good potential to contribute to regional development. More women can be encouraged to become entrepreneurs with the help of inspiring role models and supporting measures. Key words: Women s entrepreneurship, women entrepreneurs on the Åland Islands, entrepreneurial acting Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 14/ Swedish 70 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLLSFÖRETECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Syfte och frågeställningar Definitioner Metod, urval och avgränsningar Uppsatsens upplägg FÖRETAGANDE OCH KVINNOR Kvinnor som företagare andel och bransch i Finland, Sverige och på Åland Forskning om kvinnors företagande i Norden Kvinnors företagande storlek, tillväxt och regionala skillnader PRODUKTIVITET, ENTREPRENÖRSKAP OCH KVINNORS POTENTIAL Produktivitet Entreprenöriellt handlande Ökad produktivitet i regioner genom entreprenörskap Att fånga upp kvinnors entreprenöriella kapacitet RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGEN De svarande företagarna - bakgrundsuppgifter Att bli företagare Att vara företagare Inför framtiden Företagarnas kännetecken på framgångsrika företag och åtgärdsförslag FÖRETAGERSKORNA PÅ ÅLAND EN FÖRDJUPAD BILD Vem? Varför och vad? Hur? När? Hur är det att vara företagare? - Fördjupad analys Företagerskornas framtidsplaner, hinder och utmaningar... 56

5 5.7 Företagsbefrämjande åtgärder enligt intervjuerna Varför skall kvinnor starta företag? SLUTSATSER Kvinnors företagande på Åland Vad kännetecknar kvinnoföretagare på Åland och i omvärlden? Betydelsen av entreprenöriellt handlande Åland som företagarregion Reliabilitet och validitet och vidare forskning KÄLLOR BILAGOR Bilaga 1 Enkätformulär 1(4) sidor Bilaga 2 Intervjuformulär 1(2) sidor

6 Tabellförteckning Tabell 1. Andel företagare av det totala antalet sysselsatta samt kvinnornas andel av totala antalet företagare efter region på Åland 2004, % Tabell 2. Sammanställning över branscher, svarsandel, antal svarande samt varav kvinnor Tabell 3. De svarandes fördelning i åldersgrupper efter kön Tabell 4. Sammanställning av de svarande utifrån ålder då de blivit företagare efter kön 32 Tabell 5. Tretton intervjuade kvinnoföretagares åsikter om vissa företagsbefrämjande åtgärder Figurförteckning Figur 1. Entreprenöriellt handlande som en komplex process fritt efter Holmquist 2006, s Figur 2. Ålder när de svarande har startat företag efter kön Figur 3. Orsaker till att personer blivit företagare efter kön Figur 4. Andel inom gruppen som har haft någon företagare som förebild efter kön Figur 5. Andel av de svarande som sökt hjälp och rådgivning efter kön samt varifrån Figur 6. Andel inom grupp utifrån nyföretagarålder som sökt hjälp vid uppstarten efter kön Figur 7. Olika sätt att bli företagare i gruppen unga företagare (15-24 år) efter kön Figur 8. Hur är det att vara företagare? Andel som svarat "Stämmer ganska eller mycket väl" efter kön Figur 9. Hur de svarande kombinerar familjeliv och företagande efter kön (flera svarsalternativ möjliga) Figur 10. Andel av de svarande som har annan yrkesverksamhet samt av vilken typ efter kön Figur 11. De svarandes planer för företaget efter kön (flera svarsalternativ var möjliga samtidigt) Figur 12. Hinder i stor utsträckning för företagets utveckling enligt de svarande efter kön (flera svarsalternativ möjliga) * signifikanta skillnader Figur 13. Kvinnoföretagarnas utbildningsnivå efter ålder Figur 14. Företagarnas branschfördelning efter indelning i åldersgrupp Figur 15. Hur kombinerar man familjeliv och företagande? Andel av svarande som markerat alternativet efter åldersgrupp... 54

7 1 INLEDNING Under en av våra första kurser som studerande vid Högskolan på Åland hösten 2005 fick vi till uppgift att leta reda på en artikel om entreprenörskap. Eftersom jag var helt ny inom området företagsekonomi hade jag ingenting jag spontant tänkte på. Jag valde att göra en sökning med orden kvinna och entreprenörskap. Kvinnor utgör halva befolkningen och har en mycket hög sysselsättningsgrad i Norden. Kanske jag skulle hitta något intressant? Några av mina studiekamrater identifierade personer som Ingvar Kamprad, Bert Karlsson, Markus Wallenberg och Yngve Bergqvist han med ishotellet i Jukkasjärvi. Ingen kvinna nämndes vid namn vad jag minns. Själv fann jag tre artiklar ur Göteborgs-Posten; två handlade om kvinnor som startat företag och följt sina drömmar och den tredje beskrev företagsinkubatorn Drivhusets breddade verksamhet för att nå kvinnliga studerande i Göteborg. Dessa artiklar lyfte fram kvinnors goda idéer och de svårigheter som många kvinnor möter både i sina egna och i andras mentala bilder av vad företagande är och kan vara, ett sammanhang där mannen fortfarande utgör norm. Sedan dess har jag med intresse läst om entreprenörskap, produktivitet och regioners utveckling - och funderat över kvinnornas plats och synlighet i diskussioner och litteratur. 1.1 Bakgrund Under våren 2007 inbegärde landskapsregeringen en offert för en undersökning om kvinnors företagande på Åland. En sådan undersökning hade aldrig tidigare gjorts. Jag ringde upp näringsavdelningens chef Linnea Johansson, som konstaterade att den planerade undersökningen var omfattande och sannolikt skulle utföras av något utredningsinstitut. Genom min högskolepraktik på Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB fick jag hösten 2007 möjlighet att arbeta med just denna undersökning om kvinnors företagande på Åland med inriktning på drivkrafter och hinder. Själva undersökningen har publicerats i ÅSUB:s utredningsserie Rapport 2008:2 med titeln Kvinnors företagande. En samhällsekonomisk resurs med tillväxtpotential. I den rapporten står jag för bakgrundsmaterialet i kapitel 4 och själva undersökningen i kapitel 6 och 7. Utredningschef Katarina Fellman var ansvarig för hela rapporten och fungerade som min handledare. I föreliggande examensarbete kommer jag att använda mig av det datamaterial som vi samlade in och presenterade, kompletterat med fördjupade teoretiska resonemang om entreprenörskap och regional utveckling. 7

8 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande arbete är att beskriva kvinnors företagande på Åland. Målet är att öka kunskapen om och förståelsen för åländska kvinnors företagande. Syftet är även att redogöra för företagandet som en entreprenöriell process och entreprenörskapets betydelse för regional utveckling. Följande frågor skall besvaras i uppsatsen: Finns det "typdrag" hos kvinnors företagande som fenomen? Hur ser de åländska kvinnoföretagarnas bakgrund ut ålder, utbildning, civilstånd, familjesituation, sysselsättning före företagandet? (Bakgrundsfaktorer) Varför har de valt att bli företagare? (Motiv och drivkrafter) Hur ser företagerskorna på sin situation som företagare på Åland? Hur uppfattar de framgång, och hur ser de på sina företags utveckling och framtid? Vad kännetecknar entreprenöriellt handlande och hur påverkar entreprenörskap en regions tillväxt? I avslutningen reflekterar jag över undersökningens resultat för Åland jämfört med statistik och forskning från omkringliggande regioner. Vad är likartat? Vad särskiljer sig? 1.3 Definitioner I föreliggande arbete använder jag mig av följande definitioner: Företagare är en person som driver ett företag samt näringsidkare och personer vars företagarpensionsförsäkring är i kraft. Företagarinkomsterna förutsätts vara större än löneinkomsterna. Inom sysselsättningsstatistiken likställs företagare med näringsidkare. I familjeföretag definieras alla familjemedlemmar som erhåller företagarinkomst och således inte lyfter lön ur företaget som företagare. En fördel med denna definition är att exempelvis båda makarna i familjeföretag vanligen definieras som företagare. Antalet företagare överstiger således antalet företag. (ÅSUB 2008:2, 13). Entreprenör är en person som upptäcker, organiserar och exploaterar möjligheter på marknaden (Landström 2000, 144). Enligt Schumpeter är entreprenören en innovatör som skapar förändringar på marknaden genom till exempel ny teknik, ny produkt, ny produktionsmetod, nya distributionsvägar eller nya organisationsformer (Landström 8

9 2000, 41). Alla företagare är inte entreprenörer. För många är företagandet ett sätt att ordna sin försörjning. Kvinnors företagande utgörs av sådana företag som har en kvinna som företagsledare eller som första bolagsman. I handels- och industriministeriets rapport nämns ytterligare kriteriet att kvinnor skall äga över 50 procent av företaget (KTM 2005, 21). 1.4 Metod, urval och avgränsningar Slutarbetet bygger på relativt omfattande litteraturstudier och ett empiriskt material bestående av 150 inlämnade enkäter och 17 intervjuer. De inledande litteraturstudierna låg till grund för utformningen av enkäten (bilaga 1), eftersom validiteten stärks enligt Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud (2005) genom att man som forskare är påläst och kan jämföra sina tankar och idéer med andras undersökningar. Samma författare lyfter även upp enkätundersökningar som ett gott metodval, då man vill klargöra hur mycket det finns av någonting. En enkätundersökning ger kvantitativa svar. Enkäten som ligger till grund för undersökningen riktades till ett icke slumpmässigt urval av 240 småföretagare på Åland hösten 2007: 100 män och 140 kvinnor. För att kunna beskriva kvinnors företagande måste man också känna till fakta om företagandet som helhet, och därför riktade sig undersökningen till både kvinnor och män. I det här arbetet att beskriva företagandet på Åland uteslöts företag inom traditionellt lantbruk (den största gruppen företagare bland både kvinnor och män), medan företag med förädling eller service inom primärnäringarna ingår. Ytterligare en avgränsning gjordes genom att förse urvalet med en minimigräns på i företagarinkomst för företagarna, varav högst fick bestå av jordbrukarinkomst, och en omsättning på minst för personbolag. Det innebär att många små deltidsföretagare föll bort. Motiveringen är att företagandet bör vara en betydande och aktiv del av den svarandes sysselsättning för att uppfylla undersökningens syfte. I urvalet ingick lika många män och kvinnor med enskild firma, sammanlagt 126 stycken, och personbolag (öppna bolag och/eller kommanditbolag), sammanlagt 74 stycken. Att välja företag "efter kön" innebär att större bolag med styrelsemedlemmar och ägare av både könen inte ingår i undersökningen, eftersom dessa 9

10 inte är funktionella att könsbestämma om man uttryckligen vill undersöka kvinnors företagande. Från företagarregistret plockades dessutom 40 aktiebolag med en kvinna som ägare eller VD. Urvalet representerar olika branscher och omfattade således totalt 240 företag. I enkäten fick den som ville delta i en intervju lämna sina kontaktuppgifter. Intervju som metod ger den enskilda respondenten möjlighet att vidga forskarens förståelse. Kvalitativa metoder har till sin uppgift att generera ny kunskap och används för att ta reda på vad som finns, det vill säga materialets vidd och variationsrikedom (Esaiasson m fl 2005). Denna vidd kan i efterhand kategoriseras. Sanning i den kvalitativa forskningen är resultat som beskriver företeelsen så som respondenten ser den. Över en tredjedel av de svarande kvinnoföretagarna lämnade sina kontaktuppgifter, och av dem intervjuades en tredjedel utifrån ett semistrukturerat frågeformulär (bilaga 2). Ytterligare fyra kvinnor som just skulle starta eller just hade startat ett företag intervjuades. 1.5 Uppsatsens upplägg I kapitel ett beskrivs bakgrunden till denna rapport, syfte, frågeställningar, definitioner och metod samt avgränsningar. I följande kapitel presenteras uppfattningar och fakta om företagande utifrån både ett historiskt, ett globalt och nordiskt perspektiv med tonvikt på kvinnor. I kapitel tre diskuteras närmare produktivitet, entreprenöriellt handlande och dess betydelse för en regions utveckling samt hur man på annat håll fångar upp kvinnors goda idéer. I kapitel fyra presenteras enkätundersökningens resultat för både kvinnor och män. I kapitel fem presenteras enkät- och intervjuundersökningens resultat utifrån en djupare analys av enbart de kvinnor som deltagit i undersökningen. Slutsatserna och resultaten sammanfattas i kapitel 6 och återkopplas till innehållet i kapitel två och tre. I uppsatsens avslutande avsnitt presenterar jag min bedömning av undersökningens reliabilitet och validitet samt ger förslag till vidare forskning. 10

11 2 FÖRETAGANDE OCH KVINNOR En människa kan försörja sig som anställd inom privat eller offentlig sektor eller som företagare. Orsaken till att en person blir företagare varierar. Företagandet kan inte ses som en isolerad företeelse, utan bör studeras i relation till historien och det övriga samhället. Genom samhällets förändring sker också förändringar i efterfrågan och utbud. En allmän indelning av företagandet kan göras i nödvändighetsföretagande och möjlighetsföretagande eller med andra ord ett företagande som uppstår till följd av yttre så kallade push-faktorer (man skuffas/tvingas in i företagandet) eller av pull-faktorer (man väljer dras till företagandet) (se till exempel Sundin & Holmquist 1989, 78 ff). Andelen företagare korrelerar i allmänhet negativt med ett lands ekonomiska utveckling. Det framgår bland annat ur Stels undersökning (2005, refererad till i Henrekson och Stenkula 2007, 79): ju lägre BNP ett land har desto högre andel företagare och omvänt. Ser man på företagandet i ett globalt perspektiv är nödvändighetsföretagande det som dominerar i länder eller regioner med låg eller instabil ekonomisk utveckling och med ett svagt socialt skyddsnät. Det är alltså en nödvändighet att bli företagare för att skaffa sig en försörjning. De flesta företag är dock små och jordbruksrelaterade med låg produktivitet (Henrekson & Stenkula 2007). Samtidigt bedömer många av företagarna sitt företagande som ett möjlighetsföretagande enligt Global Entrepreneurial Monitors rapport, som år 2006 baserar sig på material från 42 länder (GEM-rapporten 2006). Den första GEM-rapporten publicerades Den omfattade då tio länder. Kvinnor har i alla tider drivit företag, men ägandet har varit begränsat och förhindrat på grund av kvinnornas underordnade position i familj och samhälle (Holmquist & Sundin 2002). Det att kvinnor är företagare är i sig inget tecken på jämlikhet. I vissa länder förekommer restriktioner för kvinnor på arbetsmarknaden, vilket gör att kvinnor blir/måste bli företagare. Det finns i allmänhet stora skillnader mellan könen vad gäller företagande och entreprenörskap i olika länder. Enligt GEM-rapporten 2006 är antalet kvinnor och män som företagare jämnast i Filippinerna. Skillnaderna mellan könen som andel företagare är större i rikare länder, eftersom nödvändighetsföretagande minskar i takt med ett ökat allmänt välstånd i ett land och ett gott socialskydd. Historiskt sett har industrialiseringen också medfört att fler personer blivit anställda och att self-employment, 11

12 självförsörjandet, har minskat. Efterkrigstidens framväxande offentliga sektor innebar anställning för många kvinnor. I Norden finns en lång tradition av kvinnors affärsverksamhet, både inom lantbruk och inom andra områden. Många kvinnor arbetade i mannens verksamhet, och änkor kunde under 1800-talet få tillstånd att fortsätta inom skråväsendet efter mannens död, eftersom hon då blev myndig (Sundin & Holmquist 1989, 10). I och med ändrad lagstiftning i Sverige i mitten av 1800-talet minskade myndigheternas kontroll, och fler kvinnor kunde bli företagare. Ogifta kvinnor blev myndiga vid först 25 års ålder och senare 21 år. När de gifte sig, blev de underställda sin makes förmyndarskap. Därför ökade beroendet av den äkta mannen, eftersom han måste ge sitt tillstånd till att hustrun bedrev företag (Sangregorio 2005). Kvinnors omyndighet upphörde inte förrän 1921, då kvinnorna i Sverige som sista land i Norden fick rösträtt. Efter år 1868 tilläts kvinnor starta företag i Finland. Mot slutet av 1800-talet var kvinnors företagande i många fall ett måste för att klara uppehället, det vill säga ett typiskt nödvändighetsföretagande. Stadsbornas ökade behov av varor och tjänster skapade en marknad för kvinnors småföretagande inom bland annat handarbete, tvätteri, textilier och bakverk (KTM 2005). I både fattigare och rikare länder är det personer som redan befinner sig i arbetslivet, som vill och som startar företag enligt GEM:s rapport Det är inte arbetslösa i den utsträckning som man kunde tro. På senare tid noteras att egenföretagandet igen verkar öka i de allra rikaste länderna. Andelen företagare verkar följa ett u-format mönster i förhållande till landets inkomst per capita, vilket framträder i GEM-rapporten Möjliga orsaker kunde vara den ökade specialiseringen till följd av den teknologiska utvecklingen, förskjutningen från produktion till tjänster och att konsumenternas efterfrågan blir mer exklusiv. Innovativa småföretag behöver ofta ett gott startkapital, vilket innebär att personen behöver vara relativt välbärgad eller ha goda finansiärer för att starta upp. Denna typ av möjlighetsföretagande ökar i länder med god ekonomi (mätt i inkomst per capita) och där de allmänna förutsättningarna för företagande är gynnsamma (som exempel nämns Irland, Island, Norge och USA i GEM:s senaste rapport 2006). Likaså framgår att utbildningsnivån bland dem som planerar eller just har startat ett företag är högre än hos de befintliga företagarna. 12

13 2.1 Kvinnor som företagare andel och bransch i Finland, Sverige och på Åland Kvinnor grundar förhållandevis många företag i Finland i jämförelse med övriga Europa. 33 procent av företagarna i Finland var kvinnor enligt Eurostats Labour Force Survey Endast Portugal har fler kvinnoföretag, när primärnäringarna räknas in (KTM 28/2006, 75 ff). Andelen kvinnoföretagare på Åland är nästan lika hög, drygt 31 procent (ÅSUB 2008:2, 28). Sverige ligger under EU-15 medeltalet med 25 procent kvinnor bland företagarna år I Nuteks sammanställning från år 2006 är andelen kvinnor som småföretagare 21 procent. Spilling och hans forskarkollegor undersökte samtliga nyetableringar inom vissa branscher under åren i Norge (Spilling 1998). I den undersökningen utgjorde kvinnorna 20 procent av nyföretagarna. En stor del av företagen knöt an till den befintliga företagsstrukturen i regionen (1998, 96) och bestod av imitation snarare än innovation. Bland nya företagare i Sverige är andelen kvinnor runt 30 procent, vilket tyder på att andelen kvinnor bland företagarna totalt sett verkar öka. I en rapport från Företagarna visas dock att många kvinnoföretag är deltidsföretag, en sidoverksamhet, medan kvinnorna förblir anställda, och att andelen kvinnor bland Sveriges företagare därför har sjunkit under de senaste 20 åren trots den stora andelen kvinnor bland nyföretagarna (Företagarna 2007). På Åland ligger andelen nyföretagare på samma nivå som nuvarande andel bland företagarna, knappt under 30 procent. Under de senaste åren har man inte märkt av den ökning av kvinnornas andel bland nyföretagarna 1 som man kan se i Sverige. I Finland har kvinnoföretagarna (primärnäringarna och familjeföretagen borträknade) ökat på tio år från till (KTM 28/2006, 76). Arbetsmarknaden i Finland har enligt en utredning blivit mer könssegregerad under talet (KTM 11/2005, 11). Det syns också i företagandet, som omfattar ca 9 procent av den arbetsföra befolkningen. Kulturen och traditionen är att kvinnor och män utbildar sig inom olika områden i mycket hög grad. Inom vård, omsorg och service är över 70 procent av de studerande kvinnor och motsvarande över 70 procent av de studerande män inom tekniska utbildningar, jord- och skogsbruk samt naturvetenskaper (ibid, 11). 1 Enligt statistik som Jonny Mattson på Företagarföreningen sammanställt för åren på basen av uppgifter till handelsregistret (år ,6 %, år ,9 % och år ,1 %) 13

14 I både Finland och Sverige är majoriteten av företagen tjänsteföretag. 64 procent av kvinnoföretagarna i Sverige arbetar inom tjänstesektorn och 27 procent inom handel och 9 procent inom förädling (Nutek 2006), och siffrorna för Finland är jämförbara: 63 procent inom servicebranschen, 22 procent inom handel och 10 procent inom förädling. Resterande är inom jord- och skogsbruk (KTM 28/2006, 74 ff). De åländska kvinnorna startar företag inom traditionella kvinnobranscher, vilket överensstämmer med omgivande regioner. När det gäller företagarvärlden är segregeringen mellan branscherna större än inom arbetsmarknaden som helhet. På Åland finns de flesta kvinnoföretag om man bortser från primärnäringarna inom parti- och detaljhandel samt personliga tjänster. Därefter följer en ungefär lika stor andel företagare inom utbildning, hälso- och sjukvårdstjänster, hotell- och restaurangbranschen samt företagstjänster. Männen har företag inom byggbranschen, handel och transportsektorn (ÅSUB 2008:2, 30). Förenklat kan man generalisera att kvinnor betjänar och män bygger. En jämförelse med arbetsmarknaden som helhet visar att kvinnor framför allt startar företag inom de branscher som de även annars är verksamma inom. Det är inte heller vanligt att byta från ett försörjningssätt till ett annat. Löntagarrollen visade sig vara lika stabil som företagarrollen vid en undersökning i Finland. Av de kvinnor som var löntagare år 1995 var knappt 2 procent företagare år Bland männen var det drygt 3 procent som år 2000 var företagare mot att fem år tidigare ha varit löntagare. (Distansgymnasiet 2007). 2.2 Forskning om kvinnors företagande i Norden Kvinnors företagande har först på 1990-talet kommit att uppmärksammas i den offentliga debatten och forskningen i Norden. Den första stora undersökningen om kvinnor som företagare i Sverige publicerades 1989, då Sundin och Holmquist presenterade sin omfattande och banbrytande forskning baserad på 1980 års svenska Folk- och bostadsräkning samt samtliga företag där kvinnor kategoriserat sig som egenföretagare. Deras forskningsresultat sammanfattades i tre ord: osynlighet, mångfald och anpassning (1989, 28 ff): osynlighet att kvinnors företagande inte dess mer noterats fastän kvinnor utgjorde en fjärdedel av alla företagare; mångfald bara 16 av 232 branscher saknade kvinnor som företagare, till exempel statliga monopolbranscher, gruvor, jakt- och viltvård (1989, 45), och dessutom fanns det en stor variation och mångfald bland dem som var 14

15 kvinnoföretagare; och anpassning kvinnor anpassade sitt företagande till sin familje- och livssituation (Sundin & Holmquist 1989). Vår förvåning över det stora antalet kvinnliga företagare övergick under kartläggning och analys till en förvåning över hur det var möjligt att gruppen var så osynlig. Vid vår analys visade det sig att det fanns kvinnliga företagare överallt, om inte under varje buske så åtminstone i varje kommundel, i varje bransch, i varenda åldersgrupp, osv. osv. Hur kunde det komma sig att ingen såg dessa kvinnor? (Holmquist refererad till i Sangregorio 2005, 21) Forskningen fokuserade från början på skillnader i företagaregenskaper mellan kvinnor och män. Kvinnors företagande betraktades som något väsensskilt från det vanliga företagandet (det vill säga mäns företagande). Forskningen har dock blivit alltmer nyanserad. För närvarande pågår många forskningsprojekt, varav ett är Female Entrepreneurship and Management, FEM, som Nutek lanserade 1996, eftersom kunskapen om kvinnors företagande var så outvecklad (Nutek 2005). Forskningsprojektets resultat presenteras längre fram på sidan 17. Forskningen om kvinnor som företagare i Finland tog fart på 1990-talet. Den har följt samma förändring av inriktning från att analysera skillnader mellan könen till att studera kvinnors företagande som någonting eget både vad gäller upplevd verklighet och som en företeelse med egen identitet (KTM 11/2005). Handels- och industriministeriet konstaterar i sin rapport att kvinnors företagande i Finland har en svag egen identitet och att det har påverkats av den starkt segregerade arbetsmarknaden. Mannen ses som norm och kvinnan som företagare definieras genom att man relaterar till normen (KTM 11/2005, 15). I två undersökningar som presenterats 2007 lyfter man fram kvinnoföretagarnas egen syn på sitt företagande. Den ena (Haapakorpi 2007) riktade sig till medlemmar i en kvinnoföretagarorganisation. Resultatet ger för handen att kvinnorna ser sig som något annorlunda än män som företagare, speciellt när det gäller omsorgen om familjens välmående parallellt med företagandet och att personliga värderingar upplevs viktigare än tillväxt. Kvinnor blir företagare senare än män. Kvinnorna ser sig som försiktigare än männen, men lyfter också fram svårigheter att bli tagna på allvar. Den andra undersökningen handlar om hur företagandet knyts ihop med kvinnans andra roller och hela livssituation samt de sociala nätverkens betydelse (Matinlauri 2007). Det är ett relativt outforskat område. Undersökningen visar att kvinnors företagande är intimt förknippat med familjesituationen. Kvinnoföretagarna vidtar olika åtgärder för att få det att gå ihop, t ex distansarbete, avstängd telefon, skilt kontor, - själva företagandet kan vara ett 15

16 sätt att kombinera arbete och familj. Vissa åtgärder hade de undersökta kvinnorna vidtagit själv och andra hade de löst med hjälp av människor omkring dem. De flesta gav uttryck för känslor av dåligt samvete och tillkortakommande när de tänkte på sina barn. Den rådande moderskapideologin kännetecknas av att mamman uppfattas som den bästa/enda rätta personen att ta hand om sina barn. (Matinlauri 2007). Starkaste stödet hade kvinnorna i undersökningen fått av sin familj och sin partner. Andra kvinnor inom samma bransch var också en stor källa till utbyte. De som hade haft en mentor uppskattade det som mycket värdefullt. Kvinnoföretagarna i Matinlauris undersökning var överlag besvikna på samhällets stöd. Problemområden som lyftes fram var bl a kostnader för graviditet, svårigheter vid sjukdom, svårigheter att anställa personal och de motstridiga krav och negativa attityder som finns mot företagandet i allmänhet enligt Matinlauris undersökning Kvinnor som grupp har andra erfarenheter än män som grupp, inte på grund av vad de är utan på grund av vad kvinnor gör, har gjort och hur kvinnor bemöts (Sangregorio 2005, 16). Kvinnors minsta gemensamma nämnare är att kvinnor betraktas som och behandlas som "kvinnor". Det finns två grundstrukturer som man måste vara medveten om när man studerar kvinnor och män: könssegregeringen åtskillnaden och hierarkiseringen den ojämna fördelningen av makt, inflytande och resurser, där en grupp är överordnad en annan (Abrahamsson 2006, 83). I ÅSUB:s rapport om upplevd diskriminering på Åland (2007:7) noteras att 29 procent av ålänningar med svenska som modersmål upplever sig ha blivit diskriminerade någon gång (drygt 30 procent av samtliga respondenter). Könsdiskriminering var den enskilda diskrimineringsgrund som fick flest markeringar, att man upplevt sig diskriminerad för att man hade fel kön i det aktuella sammanhanget. Alla former av diskriminering är strukturella eftersom de bottnar i rådande samhällsstrukturer. Det innebär att vissa grupper är dominerande, har mera makt, inflytande och tilldelas fler resurser samt har fler valmöjligheter, medan andra grupper är underordnade och lever under sämre förutsättningar. De här dolda mönstren blir synliga då man sammanställer personers självupplevda berättelser. (ÅSUB 2007:7, 73). Samhällsstrukturen avspeglar sig i de villkor och attityder som också kvinnoföretagare får möta och skall hantera. Arbetet för jämställdhet att kvinnor och män skall ha lika goda möjligheter till inflytande och resurser och att synliggöra strukturer och mönster pågår även inom området kvinnors företagande. 16

17 I Sundins och Holmquists stora undersökning från 1989 framkom att den kvinnoföretagargrupp som var lyckligast var hårfrisörskorna. Deras företagande framstod som okomplicerat: de var professionella, de rönte uppskattning, de kände arbetsglädje och tillförsikt, företagandet/arbetet kunde tydligt åtskiljas från fritiden, deras yrkesroll utgjorde inget hot mot gängse könsrollsmönster eller strukturer och deras marknad var regionoberoende den fanns överallt (1989, 119 ff). Det tidigare nämnda forskningsprojektet FEM:s forskningsansatser utgår från att kombinera genusforskning och småföretagsteori/entreprenörskapsteori. Holmquist och Sundin (2002) konstaterar att varken genusforskningen eller entreprenörskapsforskningen har intresserat sig för kvinnliga företagare i någon större utsträckning, och därför är "Företagande som livsform för kvinnor" och "Kvinnors osynlighet i företagandet" de forskningsfält som studeras inom projektets ram. För varje huvudfråga studeras såväl företagaren, företaget som företagsmiljön. Vi vet mycket litet om den fjärdedel av företagarna som är kvinnor och därmed också för lite om gruppen företagare som sådan. Behovet av tillväxt, nya arbeten och nya verksamheter är stort och bl a därför behövs kvinnor som företagare och verksamhet inom traditionella kvinnliga sfärer som handel och service. Tidigare studier visar att kvinnliga företagare trivs. Företagandet kan för den enskilda kvinnan fungera som ett sätt att undkomma den marginalisering som kvinnor utsätts för i arbetslivet i övrigt - att få råda över sig själv. (FEM-programmets hemsida) FEM-programmets resultat kan hitintills (2007) sammanfattas i följande punkter: Kvinnor som företagare uppvisar stor variation i sitt företagande och som individer. Detta avspeglas i allt från verksamhetsart och tillväxtambitioner till kvinnornas bakgrund - så är t ex högutbildade kvinnors företagande annorlunda än övriga kvinnors företagande Kopplingen till traditionella könsroller är stark, endera följer kvinnorna dem och om inte så tvingas de att förhålla sig till dem. Speciellt synligt blir detta i familjeföretag Företagandet som begrepp är starkt manligt könat - kanske t o m starkare manligt präglat än vad ledarskapsfunktionen är Kvinnors företagande skapas i en kontext, det är beroende av omgivningen och situationen i allmänhet. Så uppvisas stora skillnader mellan kvinnors företagande i olika länder, regioner, sektorer etc. Kvinnors företagande och dominansen av kvinnor i vissa sektorer är osynligt, detta gäller framförallt inom handels- och vårdsektorerna 17

18 Kvinnor som företagare integrerar ofta företagandet i sin totala livsform - företagandet är ett medel och ej ett mål Kvinnor som företagare inom manliga sektorer har ofta en manlig mentor som gör denna inbrytning möjlig Omvandlingen av den offentliga sektorn har effekter för kvinnors företagande - ibland oväntade som att det exempelvis är män som startar eget när traditionellt kvinnliga verksamheter bjuds ut på marknaden (FEM-programmets hemsida) 2.3 Kvinnors företagande storlek, tillväxt och regionala skillnader De flesta kvinnoföretagarna i både Finland och Sverige är soloföretagare, det vill säga de tar hand om sin egen sysselsättning. Dessa företag utgör 68 procent av kvinnors företag i Sverige år 2000 (Holmquist & Sundin 2002) och 64 procent i Finland enligt Handels- och industriministeriets rapport Motsvarande statistik för Åland har inte presenterats, men 88 procent av företagen har mellan 0-4 anställda (ÅSUB 2008:2, 18). I de finländska och rikssvenska studierna framgår att det snarare är bransch än kön som påverkar tillväxtambitionen (bl a Nutek 2003, Nutek 2006). ÅSUB:s statistik visar att den genomsnittliga tillväxten i omsättning hos de åländska kvinnoföretagen har varit snabbare än hos näringslivet som helhet under perioden : 5,5 procent för kvinnoföretagarna mot 2,6 procent för hela näringslivet. Trenden är dock avtagande. Framför allt är det utvecklingen inom handelsföretagen som drar ner tillväxttakten när det gäller omsättningen. Mest positiv har utvecklingen av omsättningen varit inom branschen företags- och personliga tjänster. Kvinnoföretagens lönekostnader har ökat med 10 procent under samma tid, vilket på lång sikt inte kan fortgå, om inte omsättningen ökar mer. (ÅSUB 2008:2, 33-35). De åländska företagarkvinnornas totala skattepliktiga inkomster utgör endast lite över 66 procent av företagarmännens. Skillnaderna kan härledas till bransch. De högsta inkomsterna finns inom transportsektorn och byggverksamheten, där männen dominerar företagandet, medan inkomsterna är betydligt lägre inom hotell- och restaurangbranschen, handel samt inom företags- och personliga tjänsterna, där de flesta kvinnoföretagen finns, enligt ÅSUB:s statistik Kvinnorna har i genomsnitt endast hälften så stora skulder 18

19 som männen. Medan kvinnornas medelnivå för skulderna låg under euro var männens medelnivå över euro skatteåret Nuteks sammanställning från 2003 visar att samverkan och nätverk mellan företag har positiv effekt på tillväxt och ekonomi i företagen. Med samverkan avses här bland annat att samarbeta runt inköp, försäljning, marknadsföring och produktutveckling, Knappt 50 procent av kvinnorna samarbetade med andra företag, och de hade en klart högre omsättning än kvinnoföretagare i genomsnitt. Den största andelen samverkande kvinnor verkade inom branscherna transport och kommunikation. Minst samverkan förekom inom branscherna handel, hotell och restaurang. (Nutek 2003, 78 ff). Andelen kvinnor som nu startar företag är som sagt högre än befintlig andel kvinnoföretagare i Sverige. Ser man geografiskt på situationen startas fler kvinnoföretag i regioner där företagarbenägenheten är stor eller där arbetslösheten är hög (det gäller för gifta kvinnor i glesbygden de unga och ogifta flyttar). Storstadsregioner och företagstäta regioner bidrar till fortsatt företagsetablering. Enligt Nuteks sammanställning (2006) finns 29 procent av alla kvinnoföretagare i Stockholms län. I Stockholm och Skåne har också det jämställda samhällsklimatet påverkat företagandet. Skillnaderna mellan könen är mindre än i övriga regioner både vad gäller lönsamhet, försörjningsförmåga och tillväxtvilja (Nutek 2003). I företagarregioner med ett traditionellt genusklimat, till exempel Gnosjö, framträder större skillnader mellan könen, fastän andelen företagarkvinnor kan vara hög. Abrahamsson (2006) presenterar ett intressant resonemang om småföretagandet som både konserverande och nyskapande faktor i samhället. Just Gnosjö-andans täta nätverk, lokala samverkan och gemensamma värderingar både inkluderar och exkluderar. Denna starka sociala kultur kan samtidigt vara en motståndare mot förändring, blockera innovation och främja konservatism ett sätt som på sikt inte gynnar regionen. Det finns ett motstånd mot det okända, mot invandrare och externt ägande samt en misstro mot akademisk utbildning. Gnosjö utgör ett traditionellt patriarkalt samhälle, där det är svårt för kvinnor att synas, ta plats och få tillträde. Här ses företagandet som en genuint manlig verksamhet. I nationella jämförelser har just kvinnoföretagen här lägre försörjningsförmåga och lägre skattad lönsamhet. Här är skillnaderna större mellan kvinnors och mäns företagande än i Sverige som helhet. Många småföretag har en stark koppling till familjen, till en patriarkal stel organisation eller till en glorifiering av den ensamme kämpande entreprenören. Detta 19

20 kan istället innebära ett skapande av gammaldags och stela organisationer i de växande företagen och även hämma tillväxt. (Abrahamsson 2006, 49) Det finns regionala skillnader i kvinnornas företagande på Åland enligt ÅSUB:s rapport Om man ser till det totala antalet sysselsatta är andelen företagare inklusive primärnäringarna störst i skärgården och lägst i Mariehamn för båda könen. I skärgården är således företagandet en vanligare form av sysselsättning, medan det i Mariehamn är vanligare att vara anställd. När man endast ser till företagarna är kvinnornas andel av företagarna högst i Mariehamn och lägst på fasta Ålands landsbygd, vilket eventuellt kan förklaras av näringsstrukturen, primärnäringarna dominerar på landsbygden, medan tjänstenäringarna är större i Mariehamn. (ÅSUB 2008:2, 30). Tabell 1. Andel företagare av det totala antalet sysselsatta samt kvinnornas andel av totala antalet företagare efter region på Åland 2004, % Skärgården Landsbygden Mariehamn Kvinnor 14,6 9,3 5,3 Män 24,8 22,3 10,0 Kvinnornas andel av företagarna 33,3 28,2 36,5 Källa: ÅSUB 2008:2, s 30 Vid tiden för Sundins och Holmquists undersökning (1989) hade de kvinnliga företagarna en lägre genomsnittlig utbildningsnivå än svenska kvinnor i allmänhet. I takt med att den allmänna utbildningsnivån har höjts har det också skett en förändring vad gäller företagarnas utbildningsnivå. År 2005 har 48 procent av kvinnoföretagarna studerat vid en högskola eller ett universitet mot 34 procent av männen (Nutek 2006). Största hindret för företagets tillväxt var i Nuteks sammanställning 2006 brist på egen tid för både män och kvinnor som företagare, därefter myndighetsregler/byråkrati och hård konkurrens. Största skillnaden mellan könen framträdde för alternativet begränsad tillgång till lämplig personal, där 35 procent av männen uppfattade det som ett mycket stort eller ganska stort hinder mot 22 procent för kvinnoföretagarna. 20

De senaste rapporterna från ÅSUB

De senaste rapporterna från ÅSUB Rapport Rapport 2008:2 2008:2 Kvinnors företagande på Åland Kvinnors företagande på Åland En samhällsekonomisk resurs En samhällsekonomisk resurs med tillväxtpotential med tillväxtpotential 1 De senaste

Läs mer

Kreativa kvinnor om affärsutveckling bland företagarkvinnor (i Finland) på gräsrotsnivå

Kreativa kvinnor om affärsutveckling bland företagarkvinnor (i Finland) på gräsrotsnivå Kreativa kvinnor om affärsutveckling bland företagarkvinnor (i Finland) på gräsrotsnivå Kvinnors entreprenörskap jämställdhet som medel för hållbar tillväxt Attraktionskraft Norden 15.10.2013 5,4 miljoner

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Kvinnors och mäns företagande

Kvinnors och mäns företagande s och mäns företagande Fakta & statistik 2009 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets publikationsservice

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Vad innebär företagande?

Vad innebär företagande? Vad innebär företagande? Företagsamhet är ett sätt att tänka och agera En företagare får sin utkomst genom företagandet Inom många yrken är det vanligt att man är företagare Typisk för en företagare är

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003 Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration Ingvar Svensson Maj 2003 Förord På några tiotal år har andelen människor med utländsk bakgrund i Sverige stigit snabbt. De stora majoriteten av de

Läs mer

Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012

Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012 Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012 Winnet Kalmar län www.kalmarlan.winnet.se kalmarlan@winnet.se Besöksadress: Båtgatan 5, Oskarshamn Postadress Box 137, 572 23 Oskarshamn

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Välkommen till Företagsjuntan 1 28.2.2009

Välkommen till Företagsjuntan 1 28.2.2009 Självpresentation på 30 sekunder Välkommen till Företagsjuntan 1 28.2.2009 Åland, Jomala, Ulfsby gård Jag heter Just nu så En av mina styrkor är Jag är mest stolt över att Presentationer av följande företagarkvinnor:

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

Entreprenörskap. Magnus Henrekson Mikael Stenkula

Entreprenörskap. Magnus Henrekson Mikael Stenkula Entreprenörskap Magnus Henrekson Mikael Stenkula Upplägg: Vad är entreprenörskap och hur kan det mätas? Varför är entreprenörskap viktigt? Vad påverkar entreprenörskapsaktiviteten i ekonomin? 2 Vad är

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland

Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland ENTREPRENÖRSKAP SOM SLAGSORD FÖRÄNDRINGAR I TJÄNSTESEKTORN ESBRI Estrad-föreläsningen 9.5.2006 Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland ENTREPRENÖRSFORSKNING DYNAMISKT OMRÅDE NÄRA ANKNYTNINGAR

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun 1 Att bygga ett starkt varumärke Att bygga ett starkt varumärke kräver inte enbart en bra produkt eller tjänst. Att bygga ett starkt varumärke kräver

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Varför är innovationer viktiga? Innovationer ger teknologisk utveckling som leder till ökad

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014 Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 21 Inkubatorer har etablerats över hela världen som ett viktigt verktyg för att utveckla nya innovativa tillväxtföretag. Det totala antalet inkubatorer i

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Entrepreneurship for Women

Entrepreneurship for Women Catching the Future Entrepreneurship for Women 5 oktober Ingrid Thuresson Välkomna! Vad är det för fel på Kvinnor.. Tolv myter om kvinnors företagande Uppdraget Ambassadör för kvinnors företagande Erfarenhet

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Regionala beredningen

Regionala beredningen Regionala beredningen Delrapport 2004 Roller och uppdrag Beredningarnas roll I Landstingsplanen 2004 står att fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor En undersökning om småföretagares semestervanor Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Jobbar du på semestern?... 4 Hur många timmar en vanlig semestervecka ägnar du åt företaget?... 7 Upplever

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Strategiskt entreprenörskap och företagsledning

Strategiskt entreprenörskap och företagsledning Strategiskt entreprenörskap och företagsledning Mattias Nordqvist Professor i företagsekonomi och föreståndare, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO) Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Kvinnor och mäns företagande

Kvinnor och mäns företagande Kvinnor och mäns företagande Uppsala län Företagens villkor och verklighet 2011 1 Andel företag som drivs av kvinnor 2 24% 23% 20% 1 10% 0% Uppsala Källa: Företagens villkor och verklighet 2011 2 Riket

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad

Framtidens arbetsmarknad Framtidens arbetsmarknad Magnus Henrekson Senioruniversitetet 17 november 2015 Kompetens eller låga löner? Frågan är felställd Det ekonomiska värdet av en viss kompetens förändras över tiden: efterfrågan,

Läs mer

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Strategier för kompetensförsörjning Kompetensutveckling handlar dels om att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, dels om att attrahera nya talanger

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer