Högskolan på Åland Serienummer 14/2008. Företagsekonomi. Mariehamn 2008 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskolan på Åland Serienummer 14/2008. Företagsekonomi. Mariehamn 2008 ISSN 1458-1531"

Transkript

1 Kvinnors företagande på Åland i spänningsfältet mellan tradition och frihet Ester Miiros Högskolan på Åland Serienummer 14/2008 Företagsekonomi Mariehamn 2008 ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Företagsekonomi Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Ester Miiros Kvinnors företagande på Åland i spänningsfältet mellan tradition och frihet Ben Henriksson Högskolan på Åland, Katarina Fellman ÅSUB Abstrakt: Föreliggande examensarbete beskriver kvinnors företagande på Åland baserat på 150 enkäter (varav 96 kvinnoföretagare) och 17 intervjuer. Uppsatsen utgår från aktuell forskning inom ämnet, och resultaten jämförs med finländska och rikssvenska uppgifter. Kvinnornas andel bland företagarna på Åland är 31 procent något lägre än i Finland och högre än i Sverige. Deras företagande är i stor utsträckning ett möjlighetsföretagande, där de upplever att de får använda sina kunskaper och färdigheter. Kvinnorna har också startat sina företag utifrån ett upplevt behov på marknaden, vilket är ett kännetecken på entreprenöriellt handlande enligt en modell som presenteras i rapporten. Företagandet har enligt intervjuerna gett kvinnorna frihet, självförtroende och bidragit till personlig utveckling. Företagandet är liksom arbetsmarknaden tydligt könssegregerad. Kvinnor på Åland startar företag inom handel, tjänstesektorn och hotell- och restaurangbranschen. Undersökningens kvinnor är i medeltal fem år äldre än männen, när de startar sina företag. Upplevda hinder för företagets utveckling är begränsad tid, byråkrati och lönekostnader. En femtedel av kvinnoföretagarna är missnöjda med sin förtjänst. De yngre kvinnoföretagarna uppvisar flera tecken som gör dem till en potential för regional utveckling. De har högre utbildning, använder sig i högre grad av rådgivning, startar oftare tillsammans med någon annan och vill investera. Inspirerande förebilder och genomtänkta åtgärder kan säkerligen öka andelen kvinnoföretagare på Åland. Nyckelord (sökord): Kvinnors företagande, entreprenöriellt handlande, kvinnoföretagare på Åland Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 14/ Svenska 70 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland Polytechnic Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Business Administration Ester Miiros Women s Entrepreneurship on the Åland Islands - Traditions and Freedom Ben Henriksson, Katarina Fellman Abstract: This degree thesis describes women s entrepreneurship on the Åland Islands compared to Finnish and Swedish statistics in the light of current research. The study is based on 150 questionnaires (96 women) and 17 interviews. Women stand for 31 per cent of the entrepreneurs on the Åland Islands. It is a opportunity based choice, which enables them to use their talents and knowledge. Women often start their firms as a response to a perceived need on the market. This is considered a sign of entrepreneurial action. According to the interviews, being an entrepreneur has given these women freedom and self-confidence. It has also contributed to their personal development. The segregation of labour market and entrepreneurship is very distinct. Women on the Åland Islands start their firms in the fields of trade and different services. Women also run restaurants and hotels. The study shows that the women are generally five years older than the men, when they start their companies. According to the women, limited time, bureaucracy and salary costs are severe obstacles to the growth of the firm. Twenty-one per cent are not at all satisfied with their earnings. The younger women entrepreneurs show several signs of good potential to contribute to regional development. More women can be encouraged to become entrepreneurs with the help of inspiring role models and supporting measures. Key words: Women s entrepreneurship, women entrepreneurs on the Åland Islands, entrepreneurial acting Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 14/ Swedish 70 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLLSFÖRETECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Syfte och frågeställningar Definitioner Metod, urval och avgränsningar Uppsatsens upplägg FÖRETAGANDE OCH KVINNOR Kvinnor som företagare andel och bransch i Finland, Sverige och på Åland Forskning om kvinnors företagande i Norden Kvinnors företagande storlek, tillväxt och regionala skillnader PRODUKTIVITET, ENTREPRENÖRSKAP OCH KVINNORS POTENTIAL Produktivitet Entreprenöriellt handlande Ökad produktivitet i regioner genom entreprenörskap Att fånga upp kvinnors entreprenöriella kapacitet RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGEN De svarande företagarna - bakgrundsuppgifter Att bli företagare Att vara företagare Inför framtiden Företagarnas kännetecken på framgångsrika företag och åtgärdsförslag FÖRETAGERSKORNA PÅ ÅLAND EN FÖRDJUPAD BILD Vem? Varför och vad? Hur? När? Hur är det att vara företagare? - Fördjupad analys Företagerskornas framtidsplaner, hinder och utmaningar... 56

5 5.7 Företagsbefrämjande åtgärder enligt intervjuerna Varför skall kvinnor starta företag? SLUTSATSER Kvinnors företagande på Åland Vad kännetecknar kvinnoföretagare på Åland och i omvärlden? Betydelsen av entreprenöriellt handlande Åland som företagarregion Reliabilitet och validitet och vidare forskning KÄLLOR BILAGOR Bilaga 1 Enkätformulär 1(4) sidor Bilaga 2 Intervjuformulär 1(2) sidor

6 Tabellförteckning Tabell 1. Andel företagare av det totala antalet sysselsatta samt kvinnornas andel av totala antalet företagare efter region på Åland 2004, % Tabell 2. Sammanställning över branscher, svarsandel, antal svarande samt varav kvinnor Tabell 3. De svarandes fördelning i åldersgrupper efter kön Tabell 4. Sammanställning av de svarande utifrån ålder då de blivit företagare efter kön 32 Tabell 5. Tretton intervjuade kvinnoföretagares åsikter om vissa företagsbefrämjande åtgärder Figurförteckning Figur 1. Entreprenöriellt handlande som en komplex process fritt efter Holmquist 2006, s Figur 2. Ålder när de svarande har startat företag efter kön Figur 3. Orsaker till att personer blivit företagare efter kön Figur 4. Andel inom gruppen som har haft någon företagare som förebild efter kön Figur 5. Andel av de svarande som sökt hjälp och rådgivning efter kön samt varifrån Figur 6. Andel inom grupp utifrån nyföretagarålder som sökt hjälp vid uppstarten efter kön Figur 7. Olika sätt att bli företagare i gruppen unga företagare (15-24 år) efter kön Figur 8. Hur är det att vara företagare? Andel som svarat "Stämmer ganska eller mycket väl" efter kön Figur 9. Hur de svarande kombinerar familjeliv och företagande efter kön (flera svarsalternativ möjliga) Figur 10. Andel av de svarande som har annan yrkesverksamhet samt av vilken typ efter kön Figur 11. De svarandes planer för företaget efter kön (flera svarsalternativ var möjliga samtidigt) Figur 12. Hinder i stor utsträckning för företagets utveckling enligt de svarande efter kön (flera svarsalternativ möjliga) * signifikanta skillnader Figur 13. Kvinnoföretagarnas utbildningsnivå efter ålder Figur 14. Företagarnas branschfördelning efter indelning i åldersgrupp Figur 15. Hur kombinerar man familjeliv och företagande? Andel av svarande som markerat alternativet efter åldersgrupp... 54

7 1 INLEDNING Under en av våra första kurser som studerande vid Högskolan på Åland hösten 2005 fick vi till uppgift att leta reda på en artikel om entreprenörskap. Eftersom jag var helt ny inom området företagsekonomi hade jag ingenting jag spontant tänkte på. Jag valde att göra en sökning med orden kvinna och entreprenörskap. Kvinnor utgör halva befolkningen och har en mycket hög sysselsättningsgrad i Norden. Kanske jag skulle hitta något intressant? Några av mina studiekamrater identifierade personer som Ingvar Kamprad, Bert Karlsson, Markus Wallenberg och Yngve Bergqvist han med ishotellet i Jukkasjärvi. Ingen kvinna nämndes vid namn vad jag minns. Själv fann jag tre artiklar ur Göteborgs-Posten; två handlade om kvinnor som startat företag och följt sina drömmar och den tredje beskrev företagsinkubatorn Drivhusets breddade verksamhet för att nå kvinnliga studerande i Göteborg. Dessa artiklar lyfte fram kvinnors goda idéer och de svårigheter som många kvinnor möter både i sina egna och i andras mentala bilder av vad företagande är och kan vara, ett sammanhang där mannen fortfarande utgör norm. Sedan dess har jag med intresse läst om entreprenörskap, produktivitet och regioners utveckling - och funderat över kvinnornas plats och synlighet i diskussioner och litteratur. 1.1 Bakgrund Under våren 2007 inbegärde landskapsregeringen en offert för en undersökning om kvinnors företagande på Åland. En sådan undersökning hade aldrig tidigare gjorts. Jag ringde upp näringsavdelningens chef Linnea Johansson, som konstaterade att den planerade undersökningen var omfattande och sannolikt skulle utföras av något utredningsinstitut. Genom min högskolepraktik på Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB fick jag hösten 2007 möjlighet att arbeta med just denna undersökning om kvinnors företagande på Åland med inriktning på drivkrafter och hinder. Själva undersökningen har publicerats i ÅSUB:s utredningsserie Rapport 2008:2 med titeln Kvinnors företagande. En samhällsekonomisk resurs med tillväxtpotential. I den rapporten står jag för bakgrundsmaterialet i kapitel 4 och själva undersökningen i kapitel 6 och 7. Utredningschef Katarina Fellman var ansvarig för hela rapporten och fungerade som min handledare. I föreliggande examensarbete kommer jag att använda mig av det datamaterial som vi samlade in och presenterade, kompletterat med fördjupade teoretiska resonemang om entreprenörskap och regional utveckling. 7

8 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande arbete är att beskriva kvinnors företagande på Åland. Målet är att öka kunskapen om och förståelsen för åländska kvinnors företagande. Syftet är även att redogöra för företagandet som en entreprenöriell process och entreprenörskapets betydelse för regional utveckling. Följande frågor skall besvaras i uppsatsen: Finns det "typdrag" hos kvinnors företagande som fenomen? Hur ser de åländska kvinnoföretagarnas bakgrund ut ålder, utbildning, civilstånd, familjesituation, sysselsättning före företagandet? (Bakgrundsfaktorer) Varför har de valt att bli företagare? (Motiv och drivkrafter) Hur ser företagerskorna på sin situation som företagare på Åland? Hur uppfattar de framgång, och hur ser de på sina företags utveckling och framtid? Vad kännetecknar entreprenöriellt handlande och hur påverkar entreprenörskap en regions tillväxt? I avslutningen reflekterar jag över undersökningens resultat för Åland jämfört med statistik och forskning från omkringliggande regioner. Vad är likartat? Vad särskiljer sig? 1.3 Definitioner I föreliggande arbete använder jag mig av följande definitioner: Företagare är en person som driver ett företag samt näringsidkare och personer vars företagarpensionsförsäkring är i kraft. Företagarinkomsterna förutsätts vara större än löneinkomsterna. Inom sysselsättningsstatistiken likställs företagare med näringsidkare. I familjeföretag definieras alla familjemedlemmar som erhåller företagarinkomst och således inte lyfter lön ur företaget som företagare. En fördel med denna definition är att exempelvis båda makarna i familjeföretag vanligen definieras som företagare. Antalet företagare överstiger således antalet företag. (ÅSUB 2008:2, 13). Entreprenör är en person som upptäcker, organiserar och exploaterar möjligheter på marknaden (Landström 2000, 144). Enligt Schumpeter är entreprenören en innovatör som skapar förändringar på marknaden genom till exempel ny teknik, ny produkt, ny produktionsmetod, nya distributionsvägar eller nya organisationsformer (Landström 8

9 2000, 41). Alla företagare är inte entreprenörer. För många är företagandet ett sätt att ordna sin försörjning. Kvinnors företagande utgörs av sådana företag som har en kvinna som företagsledare eller som första bolagsman. I handels- och industriministeriets rapport nämns ytterligare kriteriet att kvinnor skall äga över 50 procent av företaget (KTM 2005, 21). 1.4 Metod, urval och avgränsningar Slutarbetet bygger på relativt omfattande litteraturstudier och ett empiriskt material bestående av 150 inlämnade enkäter och 17 intervjuer. De inledande litteraturstudierna låg till grund för utformningen av enkäten (bilaga 1), eftersom validiteten stärks enligt Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud (2005) genom att man som forskare är påläst och kan jämföra sina tankar och idéer med andras undersökningar. Samma författare lyfter även upp enkätundersökningar som ett gott metodval, då man vill klargöra hur mycket det finns av någonting. En enkätundersökning ger kvantitativa svar. Enkäten som ligger till grund för undersökningen riktades till ett icke slumpmässigt urval av 240 småföretagare på Åland hösten 2007: 100 män och 140 kvinnor. För att kunna beskriva kvinnors företagande måste man också känna till fakta om företagandet som helhet, och därför riktade sig undersökningen till både kvinnor och män. I det här arbetet att beskriva företagandet på Åland uteslöts företag inom traditionellt lantbruk (den största gruppen företagare bland både kvinnor och män), medan företag med förädling eller service inom primärnäringarna ingår. Ytterligare en avgränsning gjordes genom att förse urvalet med en minimigräns på i företagarinkomst för företagarna, varav högst fick bestå av jordbrukarinkomst, och en omsättning på minst för personbolag. Det innebär att många små deltidsföretagare föll bort. Motiveringen är att företagandet bör vara en betydande och aktiv del av den svarandes sysselsättning för att uppfylla undersökningens syfte. I urvalet ingick lika många män och kvinnor med enskild firma, sammanlagt 126 stycken, och personbolag (öppna bolag och/eller kommanditbolag), sammanlagt 74 stycken. Att välja företag "efter kön" innebär att större bolag med styrelsemedlemmar och ägare av både könen inte ingår i undersökningen, eftersom dessa 9

10 inte är funktionella att könsbestämma om man uttryckligen vill undersöka kvinnors företagande. Från företagarregistret plockades dessutom 40 aktiebolag med en kvinna som ägare eller VD. Urvalet representerar olika branscher och omfattade således totalt 240 företag. I enkäten fick den som ville delta i en intervju lämna sina kontaktuppgifter. Intervju som metod ger den enskilda respondenten möjlighet att vidga forskarens förståelse. Kvalitativa metoder har till sin uppgift att generera ny kunskap och används för att ta reda på vad som finns, det vill säga materialets vidd och variationsrikedom (Esaiasson m fl 2005). Denna vidd kan i efterhand kategoriseras. Sanning i den kvalitativa forskningen är resultat som beskriver företeelsen så som respondenten ser den. Över en tredjedel av de svarande kvinnoföretagarna lämnade sina kontaktuppgifter, och av dem intervjuades en tredjedel utifrån ett semistrukturerat frågeformulär (bilaga 2). Ytterligare fyra kvinnor som just skulle starta eller just hade startat ett företag intervjuades. 1.5 Uppsatsens upplägg I kapitel ett beskrivs bakgrunden till denna rapport, syfte, frågeställningar, definitioner och metod samt avgränsningar. I följande kapitel presenteras uppfattningar och fakta om företagande utifrån både ett historiskt, ett globalt och nordiskt perspektiv med tonvikt på kvinnor. I kapitel tre diskuteras närmare produktivitet, entreprenöriellt handlande och dess betydelse för en regions utveckling samt hur man på annat håll fångar upp kvinnors goda idéer. I kapitel fyra presenteras enkätundersökningens resultat för både kvinnor och män. I kapitel fem presenteras enkät- och intervjuundersökningens resultat utifrån en djupare analys av enbart de kvinnor som deltagit i undersökningen. Slutsatserna och resultaten sammanfattas i kapitel 6 och återkopplas till innehållet i kapitel två och tre. I uppsatsens avslutande avsnitt presenterar jag min bedömning av undersökningens reliabilitet och validitet samt ger förslag till vidare forskning. 10

11 2 FÖRETAGANDE OCH KVINNOR En människa kan försörja sig som anställd inom privat eller offentlig sektor eller som företagare. Orsaken till att en person blir företagare varierar. Företagandet kan inte ses som en isolerad företeelse, utan bör studeras i relation till historien och det övriga samhället. Genom samhällets förändring sker också förändringar i efterfrågan och utbud. En allmän indelning av företagandet kan göras i nödvändighetsföretagande och möjlighetsföretagande eller med andra ord ett företagande som uppstår till följd av yttre så kallade push-faktorer (man skuffas/tvingas in i företagandet) eller av pull-faktorer (man väljer dras till företagandet) (se till exempel Sundin & Holmquist 1989, 78 ff). Andelen företagare korrelerar i allmänhet negativt med ett lands ekonomiska utveckling. Det framgår bland annat ur Stels undersökning (2005, refererad till i Henrekson och Stenkula 2007, 79): ju lägre BNP ett land har desto högre andel företagare och omvänt. Ser man på företagandet i ett globalt perspektiv är nödvändighetsföretagande det som dominerar i länder eller regioner med låg eller instabil ekonomisk utveckling och med ett svagt socialt skyddsnät. Det är alltså en nödvändighet att bli företagare för att skaffa sig en försörjning. De flesta företag är dock små och jordbruksrelaterade med låg produktivitet (Henrekson & Stenkula 2007). Samtidigt bedömer många av företagarna sitt företagande som ett möjlighetsföretagande enligt Global Entrepreneurial Monitors rapport, som år 2006 baserar sig på material från 42 länder (GEM-rapporten 2006). Den första GEM-rapporten publicerades Den omfattade då tio länder. Kvinnor har i alla tider drivit företag, men ägandet har varit begränsat och förhindrat på grund av kvinnornas underordnade position i familj och samhälle (Holmquist & Sundin 2002). Det att kvinnor är företagare är i sig inget tecken på jämlikhet. I vissa länder förekommer restriktioner för kvinnor på arbetsmarknaden, vilket gör att kvinnor blir/måste bli företagare. Det finns i allmänhet stora skillnader mellan könen vad gäller företagande och entreprenörskap i olika länder. Enligt GEM-rapporten 2006 är antalet kvinnor och män som företagare jämnast i Filippinerna. Skillnaderna mellan könen som andel företagare är större i rikare länder, eftersom nödvändighetsföretagande minskar i takt med ett ökat allmänt välstånd i ett land och ett gott socialskydd. Historiskt sett har industrialiseringen också medfört att fler personer blivit anställda och att self-employment, 11

12 självförsörjandet, har minskat. Efterkrigstidens framväxande offentliga sektor innebar anställning för många kvinnor. I Norden finns en lång tradition av kvinnors affärsverksamhet, både inom lantbruk och inom andra områden. Många kvinnor arbetade i mannens verksamhet, och änkor kunde under 1800-talet få tillstånd att fortsätta inom skråväsendet efter mannens död, eftersom hon då blev myndig (Sundin & Holmquist 1989, 10). I och med ändrad lagstiftning i Sverige i mitten av 1800-talet minskade myndigheternas kontroll, och fler kvinnor kunde bli företagare. Ogifta kvinnor blev myndiga vid först 25 års ålder och senare 21 år. När de gifte sig, blev de underställda sin makes förmyndarskap. Därför ökade beroendet av den äkta mannen, eftersom han måste ge sitt tillstånd till att hustrun bedrev företag (Sangregorio 2005). Kvinnors omyndighet upphörde inte förrän 1921, då kvinnorna i Sverige som sista land i Norden fick rösträtt. Efter år 1868 tilläts kvinnor starta företag i Finland. Mot slutet av 1800-talet var kvinnors företagande i många fall ett måste för att klara uppehället, det vill säga ett typiskt nödvändighetsföretagande. Stadsbornas ökade behov av varor och tjänster skapade en marknad för kvinnors småföretagande inom bland annat handarbete, tvätteri, textilier och bakverk (KTM 2005). I både fattigare och rikare länder är det personer som redan befinner sig i arbetslivet, som vill och som startar företag enligt GEM:s rapport Det är inte arbetslösa i den utsträckning som man kunde tro. På senare tid noteras att egenföretagandet igen verkar öka i de allra rikaste länderna. Andelen företagare verkar följa ett u-format mönster i förhållande till landets inkomst per capita, vilket framträder i GEM-rapporten Möjliga orsaker kunde vara den ökade specialiseringen till följd av den teknologiska utvecklingen, förskjutningen från produktion till tjänster och att konsumenternas efterfrågan blir mer exklusiv. Innovativa småföretag behöver ofta ett gott startkapital, vilket innebär att personen behöver vara relativt välbärgad eller ha goda finansiärer för att starta upp. Denna typ av möjlighetsföretagande ökar i länder med god ekonomi (mätt i inkomst per capita) och där de allmänna förutsättningarna för företagande är gynnsamma (som exempel nämns Irland, Island, Norge och USA i GEM:s senaste rapport 2006). Likaså framgår att utbildningsnivån bland dem som planerar eller just har startat ett företag är högre än hos de befintliga företagarna. 12

13 2.1 Kvinnor som företagare andel och bransch i Finland, Sverige och på Åland Kvinnor grundar förhållandevis många företag i Finland i jämförelse med övriga Europa. 33 procent av företagarna i Finland var kvinnor enligt Eurostats Labour Force Survey Endast Portugal har fler kvinnoföretag, när primärnäringarna räknas in (KTM 28/2006, 75 ff). Andelen kvinnoföretagare på Åland är nästan lika hög, drygt 31 procent (ÅSUB 2008:2, 28). Sverige ligger under EU-15 medeltalet med 25 procent kvinnor bland företagarna år I Nuteks sammanställning från år 2006 är andelen kvinnor som småföretagare 21 procent. Spilling och hans forskarkollegor undersökte samtliga nyetableringar inom vissa branscher under åren i Norge (Spilling 1998). I den undersökningen utgjorde kvinnorna 20 procent av nyföretagarna. En stor del av företagen knöt an till den befintliga företagsstrukturen i regionen (1998, 96) och bestod av imitation snarare än innovation. Bland nya företagare i Sverige är andelen kvinnor runt 30 procent, vilket tyder på att andelen kvinnor bland företagarna totalt sett verkar öka. I en rapport från Företagarna visas dock att många kvinnoföretag är deltidsföretag, en sidoverksamhet, medan kvinnorna förblir anställda, och att andelen kvinnor bland Sveriges företagare därför har sjunkit under de senaste 20 åren trots den stora andelen kvinnor bland nyföretagarna (Företagarna 2007). På Åland ligger andelen nyföretagare på samma nivå som nuvarande andel bland företagarna, knappt under 30 procent. Under de senaste åren har man inte märkt av den ökning av kvinnornas andel bland nyföretagarna 1 som man kan se i Sverige. I Finland har kvinnoföretagarna (primärnäringarna och familjeföretagen borträknade) ökat på tio år från till (KTM 28/2006, 76). Arbetsmarknaden i Finland har enligt en utredning blivit mer könssegregerad under talet (KTM 11/2005, 11). Det syns också i företagandet, som omfattar ca 9 procent av den arbetsföra befolkningen. Kulturen och traditionen är att kvinnor och män utbildar sig inom olika områden i mycket hög grad. Inom vård, omsorg och service är över 70 procent av de studerande kvinnor och motsvarande över 70 procent av de studerande män inom tekniska utbildningar, jord- och skogsbruk samt naturvetenskaper (ibid, 11). 1 Enligt statistik som Jonny Mattson på Företagarföreningen sammanställt för åren på basen av uppgifter till handelsregistret (år ,6 %, år ,9 % och år ,1 %) 13

14 I både Finland och Sverige är majoriteten av företagen tjänsteföretag. 64 procent av kvinnoföretagarna i Sverige arbetar inom tjänstesektorn och 27 procent inom handel och 9 procent inom förädling (Nutek 2006), och siffrorna för Finland är jämförbara: 63 procent inom servicebranschen, 22 procent inom handel och 10 procent inom förädling. Resterande är inom jord- och skogsbruk (KTM 28/2006, 74 ff). De åländska kvinnorna startar företag inom traditionella kvinnobranscher, vilket överensstämmer med omgivande regioner. När det gäller företagarvärlden är segregeringen mellan branscherna större än inom arbetsmarknaden som helhet. På Åland finns de flesta kvinnoföretag om man bortser från primärnäringarna inom parti- och detaljhandel samt personliga tjänster. Därefter följer en ungefär lika stor andel företagare inom utbildning, hälso- och sjukvårdstjänster, hotell- och restaurangbranschen samt företagstjänster. Männen har företag inom byggbranschen, handel och transportsektorn (ÅSUB 2008:2, 30). Förenklat kan man generalisera att kvinnor betjänar och män bygger. En jämförelse med arbetsmarknaden som helhet visar att kvinnor framför allt startar företag inom de branscher som de även annars är verksamma inom. Det är inte heller vanligt att byta från ett försörjningssätt till ett annat. Löntagarrollen visade sig vara lika stabil som företagarrollen vid en undersökning i Finland. Av de kvinnor som var löntagare år 1995 var knappt 2 procent företagare år Bland männen var det drygt 3 procent som år 2000 var företagare mot att fem år tidigare ha varit löntagare. (Distansgymnasiet 2007). 2.2 Forskning om kvinnors företagande i Norden Kvinnors företagande har först på 1990-talet kommit att uppmärksammas i den offentliga debatten och forskningen i Norden. Den första stora undersökningen om kvinnor som företagare i Sverige publicerades 1989, då Sundin och Holmquist presenterade sin omfattande och banbrytande forskning baserad på 1980 års svenska Folk- och bostadsräkning samt samtliga företag där kvinnor kategoriserat sig som egenföretagare. Deras forskningsresultat sammanfattades i tre ord: osynlighet, mångfald och anpassning (1989, 28 ff): osynlighet att kvinnors företagande inte dess mer noterats fastän kvinnor utgjorde en fjärdedel av alla företagare; mångfald bara 16 av 232 branscher saknade kvinnor som företagare, till exempel statliga monopolbranscher, gruvor, jakt- och viltvård (1989, 45), och dessutom fanns det en stor variation och mångfald bland dem som var 14

15 kvinnoföretagare; och anpassning kvinnor anpassade sitt företagande till sin familje- och livssituation (Sundin & Holmquist 1989). Vår förvåning över det stora antalet kvinnliga företagare övergick under kartläggning och analys till en förvåning över hur det var möjligt att gruppen var så osynlig. Vid vår analys visade det sig att det fanns kvinnliga företagare överallt, om inte under varje buske så åtminstone i varje kommundel, i varje bransch, i varenda åldersgrupp, osv. osv. Hur kunde det komma sig att ingen såg dessa kvinnor? (Holmquist refererad till i Sangregorio 2005, 21) Forskningen fokuserade från början på skillnader i företagaregenskaper mellan kvinnor och män. Kvinnors företagande betraktades som något väsensskilt från det vanliga företagandet (det vill säga mäns företagande). Forskningen har dock blivit alltmer nyanserad. För närvarande pågår många forskningsprojekt, varav ett är Female Entrepreneurship and Management, FEM, som Nutek lanserade 1996, eftersom kunskapen om kvinnors företagande var så outvecklad (Nutek 2005). Forskningsprojektets resultat presenteras längre fram på sidan 17. Forskningen om kvinnor som företagare i Finland tog fart på 1990-talet. Den har följt samma förändring av inriktning från att analysera skillnader mellan könen till att studera kvinnors företagande som någonting eget både vad gäller upplevd verklighet och som en företeelse med egen identitet (KTM 11/2005). Handels- och industriministeriet konstaterar i sin rapport att kvinnors företagande i Finland har en svag egen identitet och att det har påverkats av den starkt segregerade arbetsmarknaden. Mannen ses som norm och kvinnan som företagare definieras genom att man relaterar till normen (KTM 11/2005, 15). I två undersökningar som presenterats 2007 lyfter man fram kvinnoföretagarnas egen syn på sitt företagande. Den ena (Haapakorpi 2007) riktade sig till medlemmar i en kvinnoföretagarorganisation. Resultatet ger för handen att kvinnorna ser sig som något annorlunda än män som företagare, speciellt när det gäller omsorgen om familjens välmående parallellt med företagandet och att personliga värderingar upplevs viktigare än tillväxt. Kvinnor blir företagare senare än män. Kvinnorna ser sig som försiktigare än männen, men lyfter också fram svårigheter att bli tagna på allvar. Den andra undersökningen handlar om hur företagandet knyts ihop med kvinnans andra roller och hela livssituation samt de sociala nätverkens betydelse (Matinlauri 2007). Det är ett relativt outforskat område. Undersökningen visar att kvinnors företagande är intimt förknippat med familjesituationen. Kvinnoföretagarna vidtar olika åtgärder för att få det att gå ihop, t ex distansarbete, avstängd telefon, skilt kontor, - själva företagandet kan vara ett 15

16 sätt att kombinera arbete och familj. Vissa åtgärder hade de undersökta kvinnorna vidtagit själv och andra hade de löst med hjälp av människor omkring dem. De flesta gav uttryck för känslor av dåligt samvete och tillkortakommande när de tänkte på sina barn. Den rådande moderskapideologin kännetecknas av att mamman uppfattas som den bästa/enda rätta personen att ta hand om sina barn. (Matinlauri 2007). Starkaste stödet hade kvinnorna i undersökningen fått av sin familj och sin partner. Andra kvinnor inom samma bransch var också en stor källa till utbyte. De som hade haft en mentor uppskattade det som mycket värdefullt. Kvinnoföretagarna i Matinlauris undersökning var överlag besvikna på samhällets stöd. Problemområden som lyftes fram var bl a kostnader för graviditet, svårigheter vid sjukdom, svårigheter att anställa personal och de motstridiga krav och negativa attityder som finns mot företagandet i allmänhet enligt Matinlauris undersökning Kvinnor som grupp har andra erfarenheter än män som grupp, inte på grund av vad de är utan på grund av vad kvinnor gör, har gjort och hur kvinnor bemöts (Sangregorio 2005, 16). Kvinnors minsta gemensamma nämnare är att kvinnor betraktas som och behandlas som "kvinnor". Det finns två grundstrukturer som man måste vara medveten om när man studerar kvinnor och män: könssegregeringen åtskillnaden och hierarkiseringen den ojämna fördelningen av makt, inflytande och resurser, där en grupp är överordnad en annan (Abrahamsson 2006, 83). I ÅSUB:s rapport om upplevd diskriminering på Åland (2007:7) noteras att 29 procent av ålänningar med svenska som modersmål upplever sig ha blivit diskriminerade någon gång (drygt 30 procent av samtliga respondenter). Könsdiskriminering var den enskilda diskrimineringsgrund som fick flest markeringar, att man upplevt sig diskriminerad för att man hade fel kön i det aktuella sammanhanget. Alla former av diskriminering är strukturella eftersom de bottnar i rådande samhällsstrukturer. Det innebär att vissa grupper är dominerande, har mera makt, inflytande och tilldelas fler resurser samt har fler valmöjligheter, medan andra grupper är underordnade och lever under sämre förutsättningar. De här dolda mönstren blir synliga då man sammanställer personers självupplevda berättelser. (ÅSUB 2007:7, 73). Samhällsstrukturen avspeglar sig i de villkor och attityder som också kvinnoföretagare får möta och skall hantera. Arbetet för jämställdhet att kvinnor och män skall ha lika goda möjligheter till inflytande och resurser och att synliggöra strukturer och mönster pågår även inom området kvinnors företagande. 16

17 I Sundins och Holmquists stora undersökning från 1989 framkom att den kvinnoföretagargrupp som var lyckligast var hårfrisörskorna. Deras företagande framstod som okomplicerat: de var professionella, de rönte uppskattning, de kände arbetsglädje och tillförsikt, företagandet/arbetet kunde tydligt åtskiljas från fritiden, deras yrkesroll utgjorde inget hot mot gängse könsrollsmönster eller strukturer och deras marknad var regionoberoende den fanns överallt (1989, 119 ff). Det tidigare nämnda forskningsprojektet FEM:s forskningsansatser utgår från att kombinera genusforskning och småföretagsteori/entreprenörskapsteori. Holmquist och Sundin (2002) konstaterar att varken genusforskningen eller entreprenörskapsforskningen har intresserat sig för kvinnliga företagare i någon större utsträckning, och därför är "Företagande som livsform för kvinnor" och "Kvinnors osynlighet i företagandet" de forskningsfält som studeras inom projektets ram. För varje huvudfråga studeras såväl företagaren, företaget som företagsmiljön. Vi vet mycket litet om den fjärdedel av företagarna som är kvinnor och därmed också för lite om gruppen företagare som sådan. Behovet av tillväxt, nya arbeten och nya verksamheter är stort och bl a därför behövs kvinnor som företagare och verksamhet inom traditionella kvinnliga sfärer som handel och service. Tidigare studier visar att kvinnliga företagare trivs. Företagandet kan för den enskilda kvinnan fungera som ett sätt att undkomma den marginalisering som kvinnor utsätts för i arbetslivet i övrigt - att få råda över sig själv. (FEM-programmets hemsida) FEM-programmets resultat kan hitintills (2007) sammanfattas i följande punkter: Kvinnor som företagare uppvisar stor variation i sitt företagande och som individer. Detta avspeglas i allt från verksamhetsart och tillväxtambitioner till kvinnornas bakgrund - så är t ex högutbildade kvinnors företagande annorlunda än övriga kvinnors företagande Kopplingen till traditionella könsroller är stark, endera följer kvinnorna dem och om inte så tvingas de att förhålla sig till dem. Speciellt synligt blir detta i familjeföretag Företagandet som begrepp är starkt manligt könat - kanske t o m starkare manligt präglat än vad ledarskapsfunktionen är Kvinnors företagande skapas i en kontext, det är beroende av omgivningen och situationen i allmänhet. Så uppvisas stora skillnader mellan kvinnors företagande i olika länder, regioner, sektorer etc. Kvinnors företagande och dominansen av kvinnor i vissa sektorer är osynligt, detta gäller framförallt inom handels- och vårdsektorerna 17

18 Kvinnor som företagare integrerar ofta företagandet i sin totala livsform - företagandet är ett medel och ej ett mål Kvinnor som företagare inom manliga sektorer har ofta en manlig mentor som gör denna inbrytning möjlig Omvandlingen av den offentliga sektorn har effekter för kvinnors företagande - ibland oväntade som att det exempelvis är män som startar eget när traditionellt kvinnliga verksamheter bjuds ut på marknaden (FEM-programmets hemsida) 2.3 Kvinnors företagande storlek, tillväxt och regionala skillnader De flesta kvinnoföretagarna i både Finland och Sverige är soloföretagare, det vill säga de tar hand om sin egen sysselsättning. Dessa företag utgör 68 procent av kvinnors företag i Sverige år 2000 (Holmquist & Sundin 2002) och 64 procent i Finland enligt Handels- och industriministeriets rapport Motsvarande statistik för Åland har inte presenterats, men 88 procent av företagen har mellan 0-4 anställda (ÅSUB 2008:2, 18). I de finländska och rikssvenska studierna framgår att det snarare är bransch än kön som påverkar tillväxtambitionen (bl a Nutek 2003, Nutek 2006). ÅSUB:s statistik visar att den genomsnittliga tillväxten i omsättning hos de åländska kvinnoföretagen har varit snabbare än hos näringslivet som helhet under perioden : 5,5 procent för kvinnoföretagarna mot 2,6 procent för hela näringslivet. Trenden är dock avtagande. Framför allt är det utvecklingen inom handelsföretagen som drar ner tillväxttakten när det gäller omsättningen. Mest positiv har utvecklingen av omsättningen varit inom branschen företags- och personliga tjänster. Kvinnoföretagens lönekostnader har ökat med 10 procent under samma tid, vilket på lång sikt inte kan fortgå, om inte omsättningen ökar mer. (ÅSUB 2008:2, 33-35). De åländska företagarkvinnornas totala skattepliktiga inkomster utgör endast lite över 66 procent av företagarmännens. Skillnaderna kan härledas till bransch. De högsta inkomsterna finns inom transportsektorn och byggverksamheten, där männen dominerar företagandet, medan inkomsterna är betydligt lägre inom hotell- och restaurangbranschen, handel samt inom företags- och personliga tjänsterna, där de flesta kvinnoföretagen finns, enligt ÅSUB:s statistik Kvinnorna har i genomsnitt endast hälften så stora skulder 18

19 som männen. Medan kvinnornas medelnivå för skulderna låg under euro var männens medelnivå över euro skatteåret Nuteks sammanställning från 2003 visar att samverkan och nätverk mellan företag har positiv effekt på tillväxt och ekonomi i företagen. Med samverkan avses här bland annat att samarbeta runt inköp, försäljning, marknadsföring och produktutveckling, Knappt 50 procent av kvinnorna samarbetade med andra företag, och de hade en klart högre omsättning än kvinnoföretagare i genomsnitt. Den största andelen samverkande kvinnor verkade inom branscherna transport och kommunikation. Minst samverkan förekom inom branscherna handel, hotell och restaurang. (Nutek 2003, 78 ff). Andelen kvinnor som nu startar företag är som sagt högre än befintlig andel kvinnoföretagare i Sverige. Ser man geografiskt på situationen startas fler kvinnoföretag i regioner där företagarbenägenheten är stor eller där arbetslösheten är hög (det gäller för gifta kvinnor i glesbygden de unga och ogifta flyttar). Storstadsregioner och företagstäta regioner bidrar till fortsatt företagsetablering. Enligt Nuteks sammanställning (2006) finns 29 procent av alla kvinnoföretagare i Stockholms län. I Stockholm och Skåne har också det jämställda samhällsklimatet påverkat företagandet. Skillnaderna mellan könen är mindre än i övriga regioner både vad gäller lönsamhet, försörjningsförmåga och tillväxtvilja (Nutek 2003). I företagarregioner med ett traditionellt genusklimat, till exempel Gnosjö, framträder större skillnader mellan könen, fastän andelen företagarkvinnor kan vara hög. Abrahamsson (2006) presenterar ett intressant resonemang om småföretagandet som både konserverande och nyskapande faktor i samhället. Just Gnosjö-andans täta nätverk, lokala samverkan och gemensamma värderingar både inkluderar och exkluderar. Denna starka sociala kultur kan samtidigt vara en motståndare mot förändring, blockera innovation och främja konservatism ett sätt som på sikt inte gynnar regionen. Det finns ett motstånd mot det okända, mot invandrare och externt ägande samt en misstro mot akademisk utbildning. Gnosjö utgör ett traditionellt patriarkalt samhälle, där det är svårt för kvinnor att synas, ta plats och få tillträde. Här ses företagandet som en genuint manlig verksamhet. I nationella jämförelser har just kvinnoföretagen här lägre försörjningsförmåga och lägre skattad lönsamhet. Här är skillnaderna större mellan kvinnors och mäns företagande än i Sverige som helhet. Många småföretag har en stark koppling till familjen, till en patriarkal stel organisation eller till en glorifiering av den ensamme kämpande entreprenören. Detta 19

20 kan istället innebära ett skapande av gammaldags och stela organisationer i de växande företagen och även hämma tillväxt. (Abrahamsson 2006, 49) Det finns regionala skillnader i kvinnornas företagande på Åland enligt ÅSUB:s rapport Om man ser till det totala antalet sysselsatta är andelen företagare inklusive primärnäringarna störst i skärgården och lägst i Mariehamn för båda könen. I skärgården är således företagandet en vanligare form av sysselsättning, medan det i Mariehamn är vanligare att vara anställd. När man endast ser till företagarna är kvinnornas andel av företagarna högst i Mariehamn och lägst på fasta Ålands landsbygd, vilket eventuellt kan förklaras av näringsstrukturen, primärnäringarna dominerar på landsbygden, medan tjänstenäringarna är större i Mariehamn. (ÅSUB 2008:2, 30). Tabell 1. Andel företagare av det totala antalet sysselsatta samt kvinnornas andel av totala antalet företagare efter region på Åland 2004, % Skärgården Landsbygden Mariehamn Kvinnor 14,6 9,3 5,3 Män 24,8 22,3 10,0 Kvinnornas andel av företagarna 33,3 28,2 36,5 Källa: ÅSUB 2008:2, s 30 Vid tiden för Sundins och Holmquists undersökning (1989) hade de kvinnliga företagarna en lägre genomsnittlig utbildningsnivå än svenska kvinnor i allmänhet. I takt med att den allmänna utbildningsnivån har höjts har det också skett en förändring vad gäller företagarnas utbildningsnivå. År 2005 har 48 procent av kvinnoföretagarna studerat vid en högskola eller ett universitet mot 34 procent av männen (Nutek 2006). Största hindret för företagets tillväxt var i Nuteks sammanställning 2006 brist på egen tid för både män och kvinnor som företagare, därefter myndighetsregler/byråkrati och hård konkurrens. Största skillnaden mellan könen framträdde för alternativet begränsad tillgång till lämplig personal, där 35 procent av männen uppfattade det som ett mycket stort eller ganska stort hinder mot 22 procent för kvinnoföretagarna. 20

De senaste rapporterna från ÅSUB

De senaste rapporterna från ÅSUB Rapport Rapport 2008:2 2008:2 Kvinnors företagande på Åland Kvinnors företagande på Åland En samhällsekonomisk resurs En samhällsekonomisk resurs med tillväxtpotential med tillväxtpotential 1 De senaste

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Kreativa kvinnor om affärsutveckling bland företagarkvinnor (i Finland) på gräsrotsnivå

Kreativa kvinnor om affärsutveckling bland företagarkvinnor (i Finland) på gräsrotsnivå Kreativa kvinnor om affärsutveckling bland företagarkvinnor (i Finland) på gräsrotsnivå Kvinnors entreprenörskap jämställdhet som medel för hållbar tillväxt Attraktionskraft Norden 15.10.2013 5,4 miljoner

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Välkommen till Företagsjuntan 1 28.2.2009

Välkommen till Företagsjuntan 1 28.2.2009 Självpresentation på 30 sekunder Välkommen till Företagsjuntan 1 28.2.2009 Åland, Jomala, Ulfsby gård Jag heter Just nu så En av mina styrkor är Jag är mest stolt över att Presentationer av följande företagarkvinnor:

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Vad innebär företagande?

Vad innebär företagande? Vad innebär företagande? Företagsamhet är ett sätt att tänka och agera En företagare får sin utkomst genom företagandet Inom många yrken är det vanligt att man är företagare Typisk för en företagare är

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. Varje svar får innehålla ett

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Utsikt från ateljéerna

Utsikt från ateljéerna Utsikt från ateljéerna Rapport om enkäten om konstnärers förhållande november 2008 Av Malin Åberg Aas Den 17 november 2008 skickade KRO/KIF ut en enkät om Konstnärers förhållanden till 4547 bild- och formkonstnärer.

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Entrepreneurship for Women

Entrepreneurship for Women Catching the Future Entrepreneurship for Women 5 oktober Ingrid Thuresson Välkomna! Vad är det för fel på Kvinnor.. Tolv myter om kvinnors företagande Uppdraget Ambassadör för kvinnors företagande Erfarenhet

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

STUDIENS UTGÅNGSPUNKTER

STUDIENS UTGÅNGSPUNKTER STUDIENS UTGÅNGSPUNKTER # Offentliga sektorns omvandling kvinnors förflyttning på arbetsmarknaden # Sveriges enskilt största arbetsgivare för kvinnor # Vård och omsorg är den delverksamhet som är mest

Läs mer

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1 Inledning 6 2 Hur många är företagare? 7 3 Kan tänka sig att bli företagare

Läs mer

Rapport från Företagarna februari 2012

Rapport från Företagarna februari 2012 Rapport från Företagarna februari 2012 februari 2012 Inledning... 2 Allt fler småföretag, allt fler sysselsatta... 2 Tjänstesektorn allt viktigare... 4 Nya företag och nya företagare... 5 Möjligheter och

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Urbanisering är ett relativt begrepp som ständigt är och ständigt har varit under förändrad betydelse. För 200 år sedan fanns enbart några få procent

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Sammanfattning av CMA-undersökningen

Sammanfattning av CMA-undersökningen Sammanfattning av CMA-undersökningen Syfte Syftet med undersökningen var att undersöka: - UF-deltagarnas attityder till Ung Företagsamhet - Vilken nytta de haft av Ung företagsamhet - Hur stor andel som

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Kvinnor och mäns företagande

Kvinnor och mäns företagande Kvinnor och mäns företagande Uppsala län Företagens villkor och verklighet 2011 1 Andel företag som drivs av kvinnor 2 24% 23% 20% 1 10% 0% Uppsala Källa: Företagens villkor och verklighet 2011 2 Riket

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland

Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland ENTREPRENÖRSKAP SOM SLAGSORD FÖRÄNDRINGAR I TJÄNSTESEKTORN ESBRI Estrad-föreläsningen 9.5.2006 Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland ENTREPRENÖRSFORSKNING DYNAMISKT OMRÅDE NÄRA ANKNYTNINGAR

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld?

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Svenska företags utmaningar och fokusområden 2013 Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Stockholm, 2013-01-18 Kontaktperson: Jakob Holm, VD Axholmen + 46 (0)8 55 00 24 81 jakob.holm@axholmen.se

Läs mer

Entreprenören och tillväxtdilemmat

Entreprenören och tillväxtdilemmat Entreprenören och tillväxtdilemmat Per Davidsson Internationella Handelshögskolan, Jönköping ESBRI 25/9 2003 1 Doktorand Davidsson 1985 Teorien säger: Alla kan, bör och vill växa Tittomkringen säger: Det

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer