Utbildningsutredningen 2005

Transkript

1 0/27 Utbildningsutredningen 2005 Richard Palmer & Jouko Kinnunen

2 1/27 Projektets huvudsyften: 1) att kartlägga och analysera det nuvarande utbildningsbehovet hos på Åland boende individer (åldern år) 2) att göra en prognos över utbildningsbehovet på Åland för de kommande 10 åren

3 2/27 Projektets upplägg Befintliga data om individers utbildning (t.ex via Statistikcentralens (SC) examensregister och ungdomars ansökningar till utbildningar från Studieserviceenheten) Kunskap om individers utbildning och utbildningsbehov via ÅSUB:s enkät Makrosociala/ makroekonomiska data angående arbetsmarknad, löner, migration, näringsstruktur, etc. Kvantitativ/kvalitativ analys Prognosmodell Kartläggning/prognos (skriftlig rapport, m.m.) Material till databas (datafiler)

4 3/27 Det informella lärandet omfattar någon form av målmedvetenhet men det är icke-formaliserat, och ofta löst strukturerat och kan ske i olika sociala miljöer Den informella utbildningen kan omfatta olika former av organiserade lärotillfällen men dessa saknar oftast sådant som allmänna antagningskriterier, hierarkiska betygsnivåer och fastslagna pedagogiska metoder. Den formaliserade utbildningen karaktäriseras av en fast struktur i form av fastställda antagningskriterier, inskrivning, läsordningar, betygssystem, kronologisk- kvalitativa nivåer, läroplaner och pedagogiska metoder.

5 4/27 Enkätens huvudfrågor: I vilken omfattning har (och har inte) enskilda människor på Åland ett utbildningsbehov? Handlar det om pågående studier, om vidareutbildning, eller handlar det om ett framtida behov? Varför vill man utbilda sig? Var man vill utbilda sig? Hur omfattande utbildning efterfrågas och i vilken form vill man ha denna utbildning? Vilka utbildningsområden efterfrågas? I vilken omfattning vidareutbildar sig yrkesarbetande och hur har man upplevt nyttan av denna vidareutbildning?

6 5/27 Respondenternas sysselsättning föräldra-, vårdledig/ hemarbetande 3% arbetslös 1% pensionär 3% annat 2% studerande 10% företagare/ arbetsgivare/ lantbrukare 14% arbetstagare/ tjänstemän 67%

7 6/27 Utbildningsnivån hos ålänningar i åldern år forskarutbildning (8) 0,2% högre högskolenivå (7) 7,4% gymnasie- och grundläggande yrkesutbildning (3) 49,6% lägre högskolenivå (6) 9,6% institutnivå (5) 15,9% okänd nivå (9) 6,0% lägre grundnivå (1) 2,1% högre grundnivå (2) 9,2% Anm.: Siffrorna inom parentes representerar den finländska Statistikcentralens koder för utbildningsnivåer Källa: ÅSUB:s utbildningsenkät

8 7/27 De vanligaste utbildningsområdena och nivåerna hos ålänningar i åldern år

9 8/27 Studier och utbildningsbehov efter åldersgrupp (Procentuella andelar inom respektive åldersgrupp) 100% inget behov 80% behov inom 5 år vidareutbildar sig varje år studerar 60% 40% 20% 0% år år år år år år Källa: ÅSUB:s utbildningsenkät 2005

10 9/27 Varför vill man utbilda sig? (procent av de svarande som angivit respektive alternativ) utveckla/bredda min yrkeskunskap 65 upprätthålla min yrkeskunskap höja min konkurrenskraft på arbetsmarknaden förverkliga mig själv 31 få möjlighet att göra karriär/få högre lön klara av nya arbetsuppgifter få större inflytande över mina arbetsuppgifter/min egen arbetssituation få förmåga/möjlighet att ta mig nya arbetsuppgifter hos min arbetsgivare skaffa mig ett yrke 18 byta yrke höja min konkurrenskraft som företagare 10 9 jag måste byta yrke/arbetsuppgifter av hälsoskäl 3 mina arbetsuppgifter har omorganiserats/skall omorganiseras 2 Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

11 10/27 Var vill man utbilda sig? 100% ingen skillnad/ej svarat övriga världen 80% Finland Sverige 60% Åland 40% 20% 0% år år år Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

12 11/27 Utbildningsbehovets omfattning hos kvinnor och män i olika ålderskategorier 100% 80% 60% 40% mer än 6 månader 3-6 månader 2 veckor - 3 mån mindre än 2 veckor 20% 0% kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män år år år år Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

13 Preferenser för olika utbildningsformer bland kvinnor och män i åldern år (procentuella andelar * ) 12/27 *) Siffrorna grundar sig på överlappande svarsalternativ, vilket innebär att en enskild individ kan vara representerad i flera staplar Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

14 13/27 Utbildningsbehovet inom olika sektorer och branscher. Andel svarande (procent) med ett behov bransch/sektor totalt kvinnor män offentliga sektorn privata sektorn övriga tjänster 72 bank- och försäkring 70 livsmedelsindustri 50 transport- och kommunikation 50 övrig industri 47 hotell och restaurang 47 primärnäringar 43 handel 34 byggverksamhet 25 vatten- och el 25* Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

15 14/27 De populäraste ämnena hos dem som efterfrågar yrkesoch examensinriktade utbildningar: matematik (6,6%) data (5,9%) allmänutbildning (5,8%) företagsekonomi (5,4%) redovisning, administration (5,4%) pedagogik/psykologi (4,8%) språk (4,6%) juridik (4,3%)

16 15/27 De populäraste ämnena hos dem som har ett utbildningsbehov relaterat till sitt arbetsliv: data (35 %) språk (24 %) redovisning, administration (23 %) företagsekonomi (22 %) pedagogik/psykologi (18 %) arbetarskydd, arbetssäkerhet (15 %) juridik (13 %) el- och IT-teknik (12 %) medicin (12 %) matematik (10 %)

17 16/27 De populäraste ämnena hos dem som efterfrågar kurser/utbildningar för vilka de har ett allmänt intresse språk (29 %) pedagogik, psykologi (24 %) data (21 %) jord-, skogsbruk, trädgårdsskötsel (17 %) konst (16 %) juridik (16 %) samhällskunskap/politik (16 %) fritid, ungdom (15 %) biologi, miljö (15 %)

18 17/27 De populäraste ämnena bland individer i åldern år med ett utbildningsbehov 0% 20% 40% 60% 80% 100% data 5,9 35,1 20,8 språk 4,6 24,1 29,4 pedagogik, psykologi 4,8 17,6 24,3 företagsekonomi redovisning, administration 5,4 5,4 21,8 23,4 13,0 10,5 behov av yrkesutbildning/ examen behov inom yrkeslivet juridik 4,3 12,9 15,8 matematik 6,6 9,6 15,1 allmänt intresse Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

19 18/27 Uppskattning av antalet individer i åldern år med behov av yrkes- /examensinriktad utbildning som vill studera på heltid Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning 2005

20 19/27 Uppskattning av antalet individer med behov av yrkes- /examensinriktad utbildning som vill studera på heltid (efter åldersgrupper) Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

21 20/27 Uppskattning av antalet ålänningar i åldern år som skulle vilja studera på heltid till en examen på Åland per år under perioden , efter område data och matematik 39 hälso- och socialvård 37 teknisk utbildning 29 pedagogik, psykologi 23 språk 19 hotell, turism, restaurang 18 företagsekonomi, redovisning, o. likn. 17 övrig samhällskunskap Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

22 Andel anställda som fortbildat sig under det senaste året, efter ålder och kön 21/ kvinnor män Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

23 22/27 Andel av de yrkesverksamma som fortbildat sig under det senaste året (procent, efter utbildningsnivå) Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

24 23/27 Fortbildningsfrekvens efter skola. Procent av de utexaminerade som fortbildat sig under det senaste året Sjöfartsutbildning* 44 Ålands vårdinstitut 39 Ålands yrkesskola 35 Ålands handelsläroverk 33 Ålands hotell- och restaurangskola *) Ålands sjömansskola och Ålands sjöfartsläroverk Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning 2005

25 24/27 Genererar utbildning mer utbildning? Det beror på högskoleutbildade har i betydligt högre grad än andra ett utbildningsbehov, men bland dem som har ett behov (högskoleutbildade och andra), inverkar inte den tidigare utbildningsnivån på omfattningen av den utbildning som efterfrågas. högskoleutbildade fortbildar sig i betydligt högre grad än andra: Åt den utbildade skall fortbildning vara givet. kvinnorna fortbildar sig mer sällan än männen, och därtill erbjuds kvinnorna i betydligt mindre utsträckning än männen fortbildning av sin arbetsgivare. Åt männen skall vara givet längre fortbildning än åt kvinnorna.

26 25/27 Om man får fortbilda sig beror också på vilken sektor man jobbar inom Inom den offentliga sektorn fortbildar sig 53 % av kvinnorna och 55 % av männen Inom den privata sektorn fortbildar sig 38 % av kvinnorna och 47 % av männen men

27 26/27 Fortbildningsfrekvensen skiljer sig mycket mellan det privata näringslivets olika branscher Andel anställda (procent) som fortbildat sig under det senaste året Källa: ÅSUB:s utbildningsutredning

28 27/27 Slutsats: för att ha den bästa chansen att din arbetsgivare skall satsa på din fortbildning bör du vara: högskoleutbildad man anställd inom bank- och försäkringsbranschen