UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000

Transkript

1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Utbildning 2001:1 Pb 187, MARIEHAMN UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000 Ny statistikserie ÅSUB har genom överenskommelse med Statistikcentralen tagit över insamlingen av statistik från de åländska skolorna och arbetar med att bygga upp en åländsk utbildningsstatistik. Som ett led i detta arbete publiceras nu det första statistikmeddelandet i serien Utbildning. Avsikten är att utbildningsstatistiken skall utvidgas och utvecklas efter hand. ÅSUB tar gärna emot kommentarer och synpunkter på statistiken. Meddelandet innehåller statistik om utbildning efter grundskolan på höstterminen år Uppgifterna gäller situationen i början av innevarande läsår, eller den 20 september s högskola ingår inte i denna sammanställning. Uppgifter om grundskolan kommer att presenteras i ett separat meddelande. Statistiken baseras dels på individuppgifter som kommer från landskapsstyrelsens utbildningsregister och som har kontrollerats och kompletterats av skolorna, dels på statistik som har begärts in direkt från skolorna. Landskapsstyrelsens utbildningsavdelning har lämnat synpunkter på statistikens utformning och har också, liksom de olika skolorna, bidragit med information om utbildningssystemet. ÅSUB riktar ett tack till alla som har bidragit med uppgifter och kommentarer. Antal studerande hösten 2000 I tabell 1a presenteras antal studerande enligt program och kön. De olika studieprogrammen är grupperade enligt studienivå. De olika studienivåerna baseras på lagstiftning och är: studieföreberedande, studieföreberedande med yrkesprofil, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning samt övrig utbildning. - s officiella statistik -

2 s yrkeshögskola är ett samarbetsnätverk, där utbildningen genomförs som utbildningsprogram vid fem olika läroinrättningar. För varje program anges också i vilken skola det hör hemma, hur många studieår det omfattar samt till vilket utbildningsområde det hör. Utbildningsområdena (allmänbildande, humanistisk etc) bygger på den internationella utbildningsklassificeringen, ISCED. Skolornas och utbildningsområdenas namn anges förkortade i tabell 1a, men framgår i sin helhet i tabell 1b, där det finns summerade uppgifter per skola och per ämnesområde. Totalt studerade personer i de åländska läroinrättningarna på denna nivå. På den studieförberedande utbildningen i s lyceum gick 389 elever och på den studieförberedande utbildningen med yrkesprofil 102 stycken. Yrkesutbildningen på gymnasialstadienivå omfatttade 590 studerande, medan 30 studerande återfanns inom den högre yrkesutbildningen. Yrkeshögskolan hade 323 studerande och den övriga utbildningen 96 stycken. Totalt var de kvinnliga och manliga studerandena ungefär lika många, men när det gäller de olika programmen, nivåerna, ämnesområdena och skolorna finns det dock mycket stora skillnader i könsfördelningen. De manliga studerandena är i majoritet i Yrkeshögskolan och, i viss mån, inom yrkesutbildningen, medan det är kvinnomajoritet inom den studieförberedande utbildningen och inom övrig utbildning. På vissa enskilda program finns det endast manliga och på vissa endast kvinnliga studerande. Av skolorna är Husmodersskolan den enda som har endast kvinnliga studerande, men också i Vårdinstitutet, Hantverksskolan och Naturbruksskolan dominerar kvinnorna. Sjöfartsläroverket, Tekniska läroverket, Sjömansskolan och Yrkesskolan har stor manlig övervikt bland sina studerande. När det gäller utbildningsområde dominerar kvinnorna helt hälso- och socialvården och överväger också inom handel och samhällsvetenskap, lant- och skogsbruk samt allmänbildande och annan utbildning. De manliga studerandena dominerar den tekniska utbildningen och utgör en majoritet också inom utbildning för servicebranscher. Tabell 2a och 2b visar de studerandes fördelning på årskurser och medelåldern i årskurs 1. Vidare framgår de studerandes hemort. I en del fall saknas elever på vissa årskurser i en flerårig utbildning. Detta kan då bero på att utbildningen inte tar in nya elever varje år, eller på att det ett visst år inte har funnits tillräckligt med sökande. I vissa fall finns det studerande bara på årskurs 3 trots att en utbildning är ettårig, beroende på att denna utbildning utgör en påbyggnad eller fortsättning på en annan utbildning. Exempel på detta är fartygsmekanikerutbildningen i Sjömansskolan som utgör en påbyggnad på grundutbildningen inom sjöfartsprogrammet och Hotell- och restaurangskolans kock- och servitörlinjer, där de studerande på årskurs 3 har gått de två första åren i Yrkesskolan, Sjömansskolan eller någon skola utanför. I årskurs 4 ingår också ett antal studerande i Yrkeshögskolan som har studerat längre än fyra år. Medelåldern för de studerande är uträknad enligt deras ålder den När man studerar medelåldern för nybörjarna på olika utbildningar bör man observera att vissa program och kurser är vuxenutbildningar och att vissa har ett stort inslag av vuxenstuderande. Hemort - s officiella statistik -

3 Av samtliga studerande kommer personer eller drygt 82 procent från, 191 personer eller drygt 12 procent från Finland, 68 personer eller 4 procent från Sverige samt 9 personer eller mindre än 1 procent från övriga länder. Den största andelen utomåländska studerande finns inom serviceområdet. De utgör något över hälften av eleverna vid Hotell- och restaurangskolan, Sjöfartsläroverket och Sjömansskolan. De är relativt många också inom gruppen annan utbildning, där det framför allt är vissa av linjerna på Folkhögskolan som lockar studerande utifrån. Lycéet är den skola som har minst andel elever utifrån, men också i Handelsläroverket, Vårdinstitutet, Yrkesskolan och Husmodersskolan är andelen fem procent eller mindre. Av de studerande från Sverige återfinns de flesta i Sjöfartsläroverket och Sjömansskolan. Finländska studerande har också valt dessa båda skolor i stor utsträckning, men därutöver också Hotell- och restaurangskolan och Tekniska läroverket. Studerande från andra länder går främst i Folkhögskolan. Tabell 3 visar de studerandes hemort per skola mera i detalj. Man kan notera en del regionala skillnader. T.ex. är andelen studerande som har valt Lycéet, Handelsläroverket och Sjöfartsläroverket betydligt större i Mariehamn än i landskommunerna. Bland de studerande från skärgården har Yrkesskolan, Sjömansskolan och Sjöfartsläroverket en stark ställning. Nästan hälften av de studerande från skärgården har valt någon av dessa skolor. - s officiella statistik -

4 STUDERANDE PÅ ÅLAND HÖSTEN 2000 Utbildning efter grundskolan Tabell 1a. STUDERANDE ENLIGT UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN Nivå Skola Program/kurs Utbildningsområde Studerande hösten 2000 Studi e- år Antal Procent Total t Studieförberedande: Lycéet Studentlinje Allmänbild ,1 32,9 Gymnasielinje Allmänbild ,4 47,6 Totalt ,9 39,1 Studieförberedande med yrkesprofil: Yrkes El- och datateknik, datateknik Teknisk ,0 Multimedia och kommunikation Humanist ,8 56,3 Samhällelig och social sektor Handel/samh ,2 17,8 Sjömans Vaktmaskinmästare Teknisk ,0 Totalt ,0 50,0 Yrkesutbildning: Handels Handel och administration Handel/samh ,6 52,4 Handel och administration, vuxen Handel/samh ,3 3,7 Yrkes Verkstads- och produktionsteknik Teknisk ,0 Bygg- och samhällsteknik Teknisk ,0 El- och datateknik, datateknik Teknisk ,7 96,3 El- och datateknik, elkraftteknik Teknisk ,0 Fordons- och transportteknik Teknisk ,0 Frisör Service ,0 - Hotell- och restaurang Service ,2 53,8 Sjömans Sjöfart, inr. sjöman Service ,3 97,7 Sjöfart, inr. fartygsmekaniker Teknisk ,0 Sjöfart, inr. fartygsel Teknisk ,0 Hotell, restaurang och storkök Service ,6 36,4 Hotell och restaurang Service ,1 61,9 Hotell, restaurang och café, spec.kl. Service ,3 66,7 Hot.- o rest Hotell- och restaurang, inr. kock Service ,4 57,6 Hotell- och restaurang, inr. servitör Service ,5 37,5 Hotell- och rest, servitör, gymn base Service ,0 25,0 Hotell och konferenspersonal Service ,5 12,5 Vårdinst. Social- och hälsovård Hälso- o soc.v ,4 2,6 Social- och hälsovård, vuxen Hälso- o soc.v ,9 7,1 Naturbruk Naturbruk, inr. lantbruk Lant- o skogs ,7 64,3 Naturbruk, inr. hästhållning Lant- o skogs ,0 - Naturbruk, inr. häst, gymn. baserad Lant- o skogs ,9 9,1 Trädgård Lant- o skogs ,0 30,0 Totalt ,6 54,4 Högre yrkesutbildning: Sjöfarts Sjökapten - 99 Service 1, ,0 Tekniska Vaktmaskinmästare Teknisk ,0 Totalt ,0 Yrkeshögskolan: Handels Ekonomi och marknadsföring Handel/samh ,3 27,7 Sjöfarts Sjöfart Service ,8 91,3 Tekniska Maskinteknik Teknisk ,9 97,1 Elektroteknik, fartygsautomation Teknisk ,0 Informationsteknik Teknisk ,3 66,7 Hot.- o rest Hotell- och restaurangservice Service ,0 36,0 VårdinstituteVård soc.v ,4 3,6 Totalt ,2 62,8 (forts.

5 Tabell 1a. Studerande enligt utbildningsnivå och kön (forts.) Studerande hösten 2000 Nivå Skola Program/kurs Utbildningsområde Antal Procent Studi e- år Total t Övrigt: Husmoders- Allmän linje Annat ,0 - skolan Familjedagvårdare, vuxen soc.v ,0 - Folkhög- Allmän kurs Allmänbild ,6 36,4 skolan Idrottslinjen Annat ,3 66,7 Linjen för skapande verksamhet Annat ,3 7,7 Fotolinjen Annat ,9 9,1 Konst- och hantverkslinjen Annat ,5 12,5 Nordiska konstlinjen Annat ,8 18,2 Hantverks- Textillinje Annat ,0 - skolan Textillinje, påbyggnads Annat ,0 - Trä-, metallinje Annat ,7 33,3 Totalt ,3 17,7 Totalt, alla nivåer ,4 50,6 Tabell 1b. STUDERANDE ENLIGT SKOLA, UTBILDNINGSOMRÅDE OCH KÖN Studerande hösten 2000 Antal Procent Total t Skola: s lycéum ,9 39,1 s handelsläroverk ,7 34,3 s yrkesskola ,2 70,8 s sjömansskola ,1 84,9 s sjöfartsläroverk ,9 92,1 s tekniska läroverk ,4 85,6 s hotell-och rest.skola ,2 37,8 s vårdinstitut ,1 4,9 s naturbruksskola ,5 29,5 s husmodersskola ,0 - s folkhögskola ,2 23,8 s hantverksskola ,6 15,4 Totalt ,4 50,6 Utbildningsområde: 0 Allmänbildande ,0 39,0 1 Pedagogisk Humanistisk ,8 56,3 3 Handel- och samhällsvetenskap ,8 30,2 4 Naturvetenskap Teknisk ,6 93,4 6 Lant- och skogsbruk ,5 29,5 7 Hälso- och socialvård ,4 4,6 8 Servicebranscher ,7 62,3 9 Annat ,3 16,7 Totalt ,4 50,6

6 Tabell 2 a. STUDERANDE ENLIGT UTBILDNINGSNIVÅ, ÅRSKURS, MEDELÅLDER OCH HEMORT Nivå Skola Program/kurs Årskurs Medel- Hemort Hemort, % ålder i åk Finland Sverige Övri ga Utanför Studieförberedande: Lycéet Studentlinje , ,0 - Gymnasielinje , ,4 0,6 Totalt , ,7 0,3 Studieförberedande med yrkesprofil: Yrkes El- och datateknik, datateknik ,6 15,4 Multimedia och kommunikation , ,0 - Samhällelig och social sektor , ,0 - Sjömans Vaktmaskinmästare , ,7 58,3 Totalt , ,2 8,8 Yrkesutbildning: Handels Handel och administration , ,0 - Handel och administration, vuxen , ,0 - Yrkes Verkstads- och produktionsteknik , ,0 - Bygg- och samhällsteknik ,0 - El- och datateknik, datateknik , ,0 - El- och datateknik, elkraftteknik ,0 - Fordons- och transportteknik , ,9 9,1 Frisör ,0 50,0 Hotell- och restaurang , ,7 10,3 Sjömans Sjöfart, inr. sjöman , ,0 75,0 Sjöfart, inr. fartygsmekaniker ,7 33,3 Sjöfart, inr. fartygsel , ,7 26,3 Hotell, restaurang och storkök ,4 63,6 Hotell och restaurang , ,4 28,6 Hotell, restaurang och café, spec.kl , ,0 - Hot.- o reshotell- och restaurang, inr. kock ,6 39,4 Hotell- och restaurang, inr. servitör ,8 56,3 Hotell- och rest, servitör, gymn. baser , ,7 33,3 Hotell och konferenspersonal , ,3 43,8 Vårdinst. Social- och hälsovård , ,9 5,1 Social- och hälsovård, vuxen , ,0 - Naturbruk Naturbruk, inr. lantbruk ,7 14,3 Naturbruk, inr. hästhållning ,8 22,2 Naturbruk, inr. häst, gymn. baserad , ,7 27,3 Trädgård , ,0 - Totalt , ,0 18,0 Högre yrkesutbildning: Sjöfarts Sjökapten , ,8 22,2 Tekniska Vaktmaskinmästare , ,6 71,4 Totalt , ,3 56,7 Yrkeshögskolan: Handels Ekonomi och marknadsföring , ,6 6,4 Sjöfarts Sjöfart , ,0 55,0 Tekniska Maskinteknik , ,9 47,1 Elektroteknik, fartygsautomation , ,8 22,2 Informationsteknik , ,7 5,3 Hot.- o reshotell- och restaurangservice , ,0 72,0 VårdinstituVård ,9 7,1 Totalt , ,9 34,1 (forts.)

7 Tabell 2a. Studerande enligt utbildningsnivå, årskurs, medelålder och he(forts) Nivå Program/kurs Årskurs Medel- Hemort Hemort, % ålder i åk 1 Finland Sverige Övri ga Utanför Övrigt: Husmoders- Allmän linje , ,3 7,7 skolan Familjedagvårdare, vuxen , ,0 - Folkhög- Allmän kurs , ,0 - skolan Idrottslinjen , ,0 - Linjen för skapande verksamhet , ,6 15,4 Fotolinjen , ,1 90,9 Konst- och hantverkslinjen , ,0 50,0 Nordiska konstlinjen , ,3 72,7 Hantverks- Textillinje , ,0 - skolan Textillinje, påbyggnads , ,0 - Trä-, metallinje , ,0 - Totalt , ,0 26,0 Totalt, alla nivåer , ,5 17,5 Tabell 2 b. STUDERANDE ENLIGT SKOLA, UTBILDNINGSOMRÅDE, ÅRSKURS, MEDELÅLDER OCH HEMORT Årskurs Medel- Hemort Hemort, % ålder i åk 1 Finland Sverige Övri ga Utanför Skola: s lycéum , ,7 0,3 s handelsläroverk , ,8 2,2 s yrkesskola , ,1 4,9 s sjömansskola , ,6 50,4 s sjöfartsläroverk , ,3 51,7 s tekniska läroverk , ,2 28,8 s hotell-och rest.skola , ,7 54,3 s vårdinstitut , ,7 3,3 s naturbruksskola , ,1 15,9 s husmodersskola , ,0 5,0 s folkhögskola , ,9 38,1 s hantverksskola , ,0 - Totalt , ,5 17,5 Utbildningsområde: 0 Allmänbildande , ,8 0,3 1 Pedagogisk Humanistisk , ,0-3 Handel- och samhällsvetenskap , ,4 1,6 4 Naturvetenskap Teknisk , ,5 18,5 6 Lant- och skogsbruk , ,1 15,9 7 Hälso- och socialvård , ,9 3,1 8 Servicebranscher , ,0 49,0 9 Annat , ,9 32,1 Totalt , ,5 17,5

8 TABELL 3 ELEVERNAS HEMORT PER SKOLA Därav Hemort Lycéet Handels- Hotell- Vård- Tekniska Sjöfarts- Sjö- Yrkes- Natur- Husmo- Folk- Hant- Summa Yrkeslärov. o rest. inst lärov. lärov. mans skolan bruks derssk. högsk. verkssk. högskolan YH 1) YH 1) YH 1) YH 1) YH 1) Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Landskomm Centralkomm Randkomm Skärgården Mariehamn Summa Ekenäs Hangö Helsingfors Borgå Sibbo Pargas Nagu Houtskär Korpo Åbo Jakobstad Vasa Korsholm Övriga finl. komm Summa Finland Sverige Australien Estland Lettland Litauen Nederländerna Tyskland Summa övr. länder Totalt ) "YH" anger att skolan har program som ingår i s Yrkeshögskola