Komplettering av ansökan om tillstånd enligt MB 7 kap 28 a samt ansökan om dispens enligt MB 14 kap 7, 9, begärd av Naturvårdsverket

Transkript

1

2 Uppsala Bilaga 1 Komplettering av ansökan om tillstånd enligt MB 7 kap 28 a samt ansökan om dispens enligt MB 14 kap 7, 9, begärd av Naturvårdsverket Jan O. Lundström & Martina Schäfer 1. I MKB 2012 under punkten 2. En komplettering behövs med beskrivning av påverkan på arter typiska för naturtypen svämlövskog. Enligt beskrivning i MKB 2012 så innebär spridning av VectoBac G med mängden ca 15 kg/ha endast en obetydlig risk för eventuell gödningseffekt och det i en miljö där variationen är enorm beroende av återkomande översvämningar och betydande deposition från örter, buskar och träd. Den aktiva beståndsdelen i form av Bti är ett mycket specifikt biologiskt bekämpningsmedel mot stickmygglarver men som i den aktuella svämlövskogsmiljön, och vid mycket betydande överdosering, skulle kunna påverka larver av familjen fjädermyggor. Bti har ingen negativ effekt på övriga insekter, andra djur, eller några växter överhuvudtaget. Det innebär i klartext att varken övrig fauna eller flora i de aktuella Natura 2000 områdena eller i närliggande områden påverkas negativt av denna åtgärd. 2. I MKB 2012 under punkten 4.4. beskrivs befolkningens livssituation under mygginvasion. Naturvårdsverket saknar information om befolkningsunderlaget. Hur många personer berörs, var ligger de utsatta områdena och hur många personer bor i respektive område? Totalt bor personer i samhället Deje (postnummer Deje) och de kan drabbas av Aedes sticticus och andra långflygande översvämningsmygg. Aedes sticticus kan sprida sig upp till km ifrån sina kläckningsplatser (Brust 1980, Bogojevic et al. 2011) och spridningsområdet blir större med större myggpopulationer (Becker 1984). Därför kan man förvänta sig att ett område med stor översvämningsbenägenhet producerar stora mängder av vuxna stickmygg som drabbar människor i ett avsevärt större område (upp till 10 km radie) än ett område som översvämmas mera sällan och producerar mindre myggmängder som då bara orsakar problem i närområdet (ca 2 km radie). Ramområden för myggbekämpning nedströms Dejeforsen (inklusive Natura 2000-områdena Pannkakan och Ådrans älvskogar) bedöms som mellanproduktiva och översvämningsmygg från dessa områden drabbar människor inom 3 km radie. Ramområden uppströms Dejeforsen samt vid Lusten bedöms som lågproduktiva och översvämningsmygg från dessa produktionsområden drabbar människor inom 2 km radie. Översvämningsmyggor som rör sig inom en radie av 3 km från översvämningsområdena nedströms Dejeforsen kommer in i Deje tätort och drabbar därmed de ca 2700 människor som bor i samhället. Produktionen av översvämningsmyggor från Natura 2000-området Pannkakan 1

3 drabbar ca 1700 människor, och myggproduktion från Natura 2000-området Ådrans älvskogar drabbar ca 1200 människor. Översvämningsmyggorna från områdena uppströms Dejeforsen drabbar ca 800 människor och från områdena vid Lusten ca 200 människor. Uppgifterna om befolkningsmängd kommer från Center for International Earth Science Information Network ( och från Forshaga kommun. 3. I MKB 2012 under punkten 6.2 Tidsintervall och bedömning av behov. Hur har sambandet temperatur i Klarälven kläckning av mygglarver undersökts, och vilket resultat har framkommit? Naturvårdsverket önskar dokumentation på denna diskussion. Hur kommer åtgärder och bedömningar av behov av åtgärder att dokumenteras? Målarten är främst översvämningsmyggan Aedes sticticus och dess miljökrav skiljer sig inte mellan Dalälven och Klarläven, vilket innebär att erfarenheter från Dalälven direkt kan överföras till förhållandena vid Klarälven. Det innebär att det inte är motiverat att genomföra någon specifik undersökning av artens miljökrav i ett enstaka område. Bedömningar av bekämpningsbehov beskrivs i MKB 2012 och de viktiga kriterierna är 1) data från tidigare år visar att området har potential att producera stora mängder översvämningsmyggor som dessutom flyger till bebodda områden och orsakar betydande problem (grunden för föreliggande ansökan), 2) översvämning inträffar inom potentiellt myggproduktiva områden under perioden maj-augusti, 3) standardiserad mätning av mängden översvämningsmygglarver och GPS-baserad inmätning av vattenytor, visar att kombinationen av mängden larver och ytornas omfattning motiverar att bekämpning genomförs. Detta följer helt de krav som ställdes av Kemikalieinspektionen när VectoBac G registrerades som bekämpningsmedel mot översvämningsmyggor i Sverige. Dessutom sammanställs information om varje bekämpningsinsats i en årlig bekämpningsrapport där bekämpningens motivering, omfattning, larvmängder, samt information om helikopterflygningen (datum, pilot, vädret) redovisas. 4. I MKB 2012 under punkten 5.3 står att bekämpning från helikopter förordas.. då metoden innebär låg risk för djurlivet. Under punkten 7.5 som rör häckande fågel och risk för helikopterstörning anges att risken för störning bedöms som mycket låg. Under punkten 8 i slutsatsen beskrivs att en åtgärd är att känna till och i görligaste mån undvika att störa häckande storfåglar. Länsstyrelsen har bedömt att de i ansökan beskrivna åtgärderna omfattas av förbudet i 4 artskyddsförordningen (2007:845) och därför krävs en dispens enligt 14. Kommer kommunen att söka dispens? Kommer det att påverka tiden för åtgärderna dvs. kommer ansökan fortfarande omfatta perioden maj-augusti? Vilka åtgärder kommer att vidtas för att undvika störa häckande storfåglar? 2

4 Kommunen avser att söka denna dispens då det är av största betydelse att utföra bekämpning vid den för säsongen första betydande myggproduktiva översvämningen. Återigen, erfarenheter från över ett decennium av myggstudier vid nedre Dalälven visar att Aedes sticticus kan kläckas fram under översvämning redan i månadsskiftet april/maj och att mygglarver som utvecklas redan under maj kan ställa till med oerhört omfattande myggproblem under stora delar av sommaren. Det finns ingen anledning att dra några andra slutsatser angående denna arts ekologiska krav vid Klarälven. Observera dessutom att varje beslut om att genomföra bekämpningsåtgärd bygger på inmätning av larvmängder och vattenytor vid en aktuell översvämning, vilket betyder att översvämning utan larvproduktion inte kan motivera någon insats. Det är ännu oklart vilka störningskänsliga fågelkarter som regelbundet förekommer eller häckar i området. Under samråd med Länsstyrelsen fick vi information om att hänsyn behövde tas till vitryggig hackspett i dessa Natura 2000 områden, men dock ingen information om häckning av andra känsliga fågelarter. Även vid samråd med speciellt berörda organisationer (inklusive ornitologiska föreningen i Värmland) så nämndes enbart den vitryggiga hackspetten och inga andra känsliga fågelarter. Men nu har länsstyrelsen kommit fram till att den vitryggiga hackspetten inte behöver diskuteras utan i stället behövs en specifik ansökan enligt artskyddsförordningen gällande arterna sångsvan, trana och fiskgjuse. Denna omsvängning är inte lätt att förstå men vi fortsätter dock att följa de instruktioner som kommer frän ansvariga myndigheter. Om det nu är så att någon eller några av de tre på senare tid nämnda fågelarterna häckar i området så finns behov av att årligen under våren inventera var de har sina bon och om det pågår aktiv häckning. Om ett aktivt bo av fiskgjuse förekommer så följer vi de regler som beslutats av Kemikalieinspektionen, vid liknade situation i nedre Dalälven, vilket innebär att helikopter inte flyger närmare än 200 m från aktivt bo. För sångsvan och trana har myndigheten inte bedömt att det behövs några skyddsavstånd. I detta läge kan det vara på sin plats att nämna att helikopter regelbundet används för att hovra (=stå still i luften) inom något tiotal meter från aktiva bon av havsörn, jaktfalk och pilgrimsfalk. De mycket erfarna och välkända ornitologer som genomför dessa observationer anser inte att helikoptern innebär en betydande störning, trots att den flyger väldigt nära bon med ägg eller små ungar och trots att den uppehåller sig förhållandevis lång tid nära boet. 5. MKB punkterna 7.7 och 7.8. I slutsatsen i punkten 7.7 anges att ett uppföljningsprogram liknande det för nedre Dalälven är för omfattande för att utföras i Dejeområdet. I slutsatsen i punkten 7.8 anges att Någon sannolikhet för konsekvenser.. till nackdel för miljön föreligger sledes inte. För prövningen är det relevant att bedöma utformningen och omfattningen av ett uppföljningsprogram. Naturvårdsverket önskar ta del av ett lokalt anpassat uppföljningsprogram för Deje-området. Det mycket omfattande egenkontroll/uppföljningsprogram som genomförts vid nedre Dalälven under åren 2002 till 2007 visade att inga betydande negativa effekter orsakats av 3

5 bekämpningen. Den enda grupp av organismer, förutom larver av stickmyggor, förekommande i översvämningsområden och som möjligen skulle kunna påverkas negativt av bekämpningen är familjen fjädermyggor. Men meta-analys, en kraftfull statistisk metod som sammanväger de enskilda resultaten från en mängd enskilda studier, visar att det krävs en 11- faldigt ökad dos för att ge någon signifikant minskning av fjädermyggor vilket innebär att ännu högre dosering krävs för att orsaka en betydande reduktion av mängden fjädermyggor. Slutsatsen är att det troligen är mycket svårt att statistiskt kunna påvisa någon som helst negativ effekt på fjädermyggor, de i särklass känsligaste av icke-målorganismerna i området, med ett mindre uppföljningsprogram än det som genomförs vid nedre Dalälven. Dessutom är de rätt begränsade översvämningsområdena vid Deje för små för att kunna rymma ett mer omfattande egenkontrollprogram. Sammantaget visar detta att det inte finns incitament att genomföra kostsam och omfattande egenkontroll i Deje. Sådana insatser bör enligt vår mening vara miljömässigt motiverade, tekniskt genomförbara och ekonomiskt rimliga. Ser inte att något av dessa krav uppfylls i fråga om ett omfattande egenkontroll/uppföljningsprogram i Deje. Däremot kan det vara lämpligt att följa resultaten av det egenkontroll/uppföljningsprogram som genomförs årligen vid nedre Dalälven för att känna till vilka resultat som framkommer och om de kan leda till en omvärdering av behoven av uppföljning. 6. MKB punkten 9.2. Har möjligheterna för alternativa bekämpningsmetoder när det gäller vattenreglering prövats? Har diskussioner med berörda förts när det gäller att inom ramen för gällande vattendomar undersöka möjligheterna med regleringar ur ett lokalt perspektiv? Om inte, kan en sådan diskussion tas upp, exempelvis via en samrådsgrupp med kommun, länsstyrelse och vattenföretag? Ändrad vattenreglering som myggbekämpningsmetod diskuterats för nedre Dalälven och kan också diskuteras för Klarälven. En långsiktig lösning av myggproblemet skulle innebära en reglering av älven som tar bort alla översvämningar under vår och sommar. En sådan drastisk omreglering av älven skulle också orsaka mycket omfattande förrändringar av de översvämningsvåtmarker, varav två (Pannkakan och Ådrans älvskogar) är skyddade som Natura 2000-områden baserad på naturtyp Alluviala lövskogar, som tidvis är översvämmade Dessutom innebär en sådan omreglering av älven bortfall av elkraftproduktion. Man kan räkna med att förberedelser för eventuell omreglering kommer att kräva decennier av utredande inklusive ekologiska konsekvenser, ekonomiska konsekvenser, juridiska konsekvenser, energiförsörjningskonsekvenser, för att nämna några. Det går därför inte i nuläget att överblicka tidsaspekterna på eventuell myggbekämpning genom omreglering i detta område. Dock finns det inga hinder att starta en diskussion via en samrådsgrupp med kommun, länsstyrelse och Fortum, som kan t ex handla om att reglera bort vissa mindre flödestoppar under sommaren. 4

6 7. För prövningen är det relevant att bedöma om det finns alternativa lösningar. Har en diskussion om en långsiktig lösning på problemet med översvämningsmygg påbörjats? Naturvårdsverket önskar i så fall ta del av dokumentation kring detta. Det råder en viss förvirring vad gäller så kallad långsiktigt lösning på problemet med översvämningsmygg. Bekämpning av mygglarverna med hjälp av Bti spridd från helikopter är en metod som är väl etablerad och som troligtvis kommer att fungera över lång tid framöver, vilket innebär att det är en relativt långsiktig lösning som dessutom kan genomföras redan kommande sommar. Det kan nämnas att myggbekämpning med Bti används som väl fungerande metod i Tysklands Rhendalen sedan Bekämpning av översvämningsmyggor med hjälp av omreglering av Klarälven så att översvämningar under vår och sommar uteblir riskerar att ta mycket lång tid att utreda ur alla aspekter (miljökonsekvenser av ändrad hydrologi i känsliga våtmarker, konsekvenser för landet elenergiförsörjning, ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt, ändringar av vattendomar etc). Det går därför inte i nuläget att överblicka tidsaspekterna på eventuell myggbekämpning genom omreglering i detta område. Bekämpning av översvämningsmyggor med hjälp av ändrad topografi genom borttagning av buskar och träd, följt av slåtter av älvängar och ökat betestryck kan i bästa fall leda till en lokal minskning av myggpopulationen. Men detta är ingen beprövad metod för bekämpning av översvämningsmyggor. Slåtter och betestryck behöver hur som helst fortsätta år efter år. 5