PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning

Transkript

1 PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning Enetjärn Natur AB Bakgrund Inför en planerad vindkraftanläggning vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun har Enetjärn Natur AB på uppdrag av Brattberget Vindkraft AB utfört en inventering av sjö- och våtmarksfåglar vid fyra omkringliggande våtmarksområden inom 1 km från utredningsområdets gräns; Järvträsket i söder, Flarkmyran i nordväst, Storflarkmyran i norr och norra Stormyran i öster (figur 1). Inventeringen ska ses som ett komplement till de utredningar och inventeringar av natur- och fågelvärden som utförts i området under senare år och sammanställts i Enetjärn Natur (2013). Utöver inventeringen av våtmarksfåglar ingick i uppdraget att göra återbesök vid två kända risbon för större rovfåglar, vilka identifierats i samband med tidigare inventeringar (Enetjärn Natur 2013, Enetjärn Natur 2012). Det ena risboet är beläget just väster om landsväg 365 och det andra just öster om landsväg 365 (figur 1). I det östra boet har fjällvråk häckat regelbundet sedan 10 år tillbaka, bl.a. under 2010 och 2011 (Leif Björk muntl. 2012, Enetjärn Natur 2013). I det västra boet har inga häckande rovfåglar observerats och boet var nerrasat vid fältinventeringen Huvudsyftet med inventeringen är att kartlägga eventuella förekomster av känsliga och hotade våtmarkshäckande fågelarter inom 1 km från utredningsområdet. Detta för att undersöka om våtmarkerna hyser sådana värden för fågellivet som motiverar särskild hänsyn i form av skyddsåtgärder i den fortsatta planeringsprocessen av vindkraftanläggningen. Ett andra syfte med inventeringen är att undersöka förekomsten av häckande rovfåglar vid två kända boplatser för att få en uppdaterad bild av häckningsplatsernas status, som underlag för arbetet med planerade skyddsåtgärder. 1 (7)

2 Metod Inventeringen fokuserade på de våtmarkshäckande fågelarter som riskerar att påverkas negativt av en vindkraftanläggning. Samtliga observationer av fågelarter som är upptagna på den svenska rödlistan eller som finns upptagna som prioriterade i Naturvårdsverkets handbok för artskyddsförordningen registreras. Störst vikt har lagts vid de arter som häckar i regionen och således befinner sig i området under en längre tid. Våtmarksinventeringen genomfördes mellan ca under två dagar den juni 2014, en tid då de flesta fågelarter hävdar revir och kan lokaliseras relativt lätt. Tidpunkten är förlagd så att även sent anländande vadare har kommit. Våtmarksinventeringen genomfördes som en förenklad revirkartering. Metoden går ut på att alla relevanta arter och individer registreras medan inventeraren rör sig längs en förutbestämd inventeringsrutt genom våtmarkerna. Inventeringslinjerna är utlagda på ett sådant avstånd från varandra att hela det tilltänkta inventeringsområdet täcks in utan att riskera dubbelräkning av fågelindivider. Varje observation noteras på en kartbild över området tillsammans med observerat beteende. Framför allt revirhävdande beteenden t.ex. sång, varningsläten, revirstrider och vilseledande manövrar är av vikt. Inventeringen ger en bra inblick i vilka arter som häckar inom området samt ett ungefärligt mått på antalet revir. Resultat Våtmarksfåglar Nedan listas de mest intressanta fågelobservationerna som gjordes inom inventeringsområdet (figur 1), företrädesvis arter som av Naturvårdsverket bedömts som prioriterade enligt Artskyddsförordningen (A), inkl. rödlistade arter (R), arter upptagna i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv samt arter med en negativ populationstrend. Även ett antal andra mindre prioriterade arter tas med för att ge en förstärkt bild av fågelfaunan i de inventerade våtmarkerna. Järvträsket 12 storlom A (7 ena dagen och 12 andra dagen, tillsammans i flock), 4 småskrake (3 hannar och 1 hona), 1 sångsvan A (adult, sågs ena dagen i västra delen av sjön), 2 häckningar av drillsnäppa R (1 adult med tre ungar, 1 varnande par med sannolik kull), 5 hökuggla A (par med tre ungar i östra Järvträsk by), 3 lavskrika R (födosökande nära vägen vid sjöns norra strand), 1 järpe A (varnande), 1 tornfalk (födosökande på fälten 500 m öster om sjön), 1 tofsmes (födosökte vid badplatsen), 1 gulärla A (varnande på åkern öster om badplatsen). 2 (7)

3 Flarkmyran 5 grönbena A (sång, olika lokaler), 2 enkelbeckasin A (1 sång och 1 uppflygande), 1 skogssnäppa (sång), 2 lavskrika R (olika lokaler), 1 gulärla A (sång). Av ovan listade fåglar från Flarkmyran observerades 3 grönbena A, 1 enkelbeckasin A och 2 lavskrika R inom 500 m från utredningsområdet. Storflarkmyran 1 jorduggla AR (förbiflygande), 7 grönbena A (ett par, 5 sjungande), 1 enkelbeckasin A (sång), 2 trana A (hördes från norr minst 1 km från utredningsområdet), 2 gluttsnäppa (sång), 1 gulärla A (sång), 1 sävsparv A (sång). Av ovan listade fåglar från Storflarkmyran observerades 1 grönbena A, 1 gluttsnäppa och 1 gulärla A inom 500 m från utredningsområdet. Norra Stormyran 1 trana A (ca 1 km öster om utredningsområdet), 1 gluttsnäppa (sång), 1 sävsparv A (sång). Inga av ovan listade arter observerades inom 500 m från utredningsområdet. Rovfåglar vid kända bon I det tidigare identifierade fjällvråksboet, öster om landsvägen, syntes inga spår av häckning under säsong Boet var inte påbyggt och det fanns inga spår under boet som tyder på häckning. I risboet väster om landsvägen häckade i år duvhök. I boet observerades minst två ungar och vid ett tillfälle besökte honan boet och varnade vid upptäckten av inventeraren. Bedömning och slutsatser I detta kapitel görs en samlad bedömning av de inventerade våtmarkernas värden för fågelfaunan. Här dras även slutsatser kring hur förekommande fåglar bedöms påverkas av den planerade vindkraftanläggningen. Bedömningarna görs utifrån aktuell inventering och tidigare framtagen kunskap (t.ex. Enetjärn Natur 2013). För bedömningar och rekommendationer avseende fjällvråk hänvisas även till tidigare utredningsrapport (Enetjärn Natur 2013) samt miljökonsekvensbeskrivningen för projektet (under uppförande). Våtmarksfåglar Inventeringen av våtmarksfåglar bekräftar slutsatserna från tidigare utredningar, att antalet arter och individer av myrhäckande fåglar inom 1 km från utredningsområdet är begränsat. Det förekommer visserligen ett mindre antal utpekade arter men det rör sig företrädesvis om regionalt och nationellt vanliga arter som trana A, grönbena A, enkelbeckasin A, sävsparv A och gulärla A. Den enda arten som förekommer relativt talrikt 3 (7)

4 är grönbena A. Grönbenan är vanligt förekommande på många olika typer av myrar i norra Sverige och relativt anspråkslös i sitt val av häckningslokal. Norra Stormyran har i länsstyrelsens våtmarksinventering bedömts som klass 1 och delar av Flarkmyran samt Storflarkmyran till klass 3. Inventeringsområdet berör dock endast en mindre del av de klassade myrarna, och inte de delar med högst natur- och fågelvärden (figur 1). Myrarnas kärnområden för våtmarksfåglar, inom vilka den absoluta majoriteten av fågelobservationer gjordes, ligger i samtliga fall mer än 500 m från utredningsområdets gräns, det skyddsavstånd för utpekade våtmarksfåglar som rekommenderas i Vindvals rapport 6467 (Naturvårdsverket 2011). Vidare är stora delar av Flarkmyran påverkad av dikning vilket drastiskt minskar dess värde för våtmarksfåglar. Inga rödlistade våtmarksfåglar observerades på myrarna under inventeringen. Vid Storflarkmyran observerades dock en förbiflygande jorduggla. Jorduggla bedöms vara en sparsam häckfågel i de öppna markerna kring utredningsområdet, företrädesvis i anslutning till odlingslandskapet öster om Järvträsket (Holmen), där arten sporadiskt observeras under häckningstid (Artdatabanken 2012). Övriga rödlistade fåglar som observerades vid inventeringen var två par drillsnäppa som häckade i anslutning till sjön Järvträsk, samt sporadiskt förekommande lavskrikor i skogslandskapet kring våtmarkerna. Dessa arter rör sig sällan över trädtoppshöjd, än mindre i riskhöjd för vindkraftverkens rotorblad. De är även relativt okänsliga för mänsklig störning och förekommer regelbundet nära bebyggelse. De större observerade fågelarterna storlom, sångsvan och trana är mer störningskänsliga och framför allt storlom kan röra sig i riskhöjd för vindkraft. Såväl storlom som smålom, men företrädesvis den förra, befinner sig regelbundet i Järvträsket för att fiska (Enetjärn Natur 2013). Storlom kan även vissa år tänkas häcka i sjön. Ingen av arterna bedöms dock regelbundet röra sig in över utredningsområdet utan i första hand flyga till och från sjön i öst-västlig riktning, vilket minskar den bedömda risken för påverkan från en vindkraftanläggning (se Enetjärn Natur 2013 för mer information). Risken för störning på sångsvan och trana anses försumbar. Sångsvan förekommer endast sporadiskt i Järvträsket och samtliga observationer av trana gjordes på långa avstånd, kring 1 km, från utredningsområdet. Rovfåglar vid kända bon Risbo fjällvråk Det bekräftades vid inventeringen att fjällvråk inte häckar vid den kända boplatsen under Inga slutsatser går att dra angående boplatsens värde för framtida häckningar då boet och boträdet var intakt. Då fjällvråken häckat regelbundet i boet under 2000-talet och miljön är oförändrad är det sannolikt att den kommer att återvända. Där är 4 (7)

5 bedömningen att de tidigare rekommendationerna om skyddsavstånd mellan boplats och planerade vindkraftverk fortfarande är relevanta. (Enetjärn Natur 2012, 2013). Risbo duvhök Det konstaterades vid inventeringen att duvhök häckar i det västra risboet under Det är den första bekräftade häckningen i boet, vilket var nerrasat vid inventeringen 2012 (Enetjärn Natur 2013). Med tanke på duvhöksboets storlek och häckningsplatsen lokalisering är det inte osannolikt att även fjällvråk skulle kunna häcka i boet. Det kan dock konstateras att fjällvråken de senaste 10 åren valt den östra boplatsen, vilket indikerar att den är mer attraktiv som häckningsplats för arten. I Naturvårdsverkets handbok för Artskyddsförordningen framgår att rödlistade fåglar och fåglar listade i Bilaga 1 till Fågeldirektivet ska ges speciell uppmärksamhet vid tillämpning mot förbudet att störa fåglar. Duvhöken är en av våra vanligaste rovfåglar och har en stark population över landet, varför den inte finns upptagen i någon av dessa listor. Duvhöken är heller ingen högriskart för kollisioner med vindkraftverk då den företrädesvis jagar på låg höjd inne i skogen. Bedömningen är därför att det inte är nödvändigt med några anpassade skyddszoner för vindkraftverk i drift. Då det finns risk för störning vid anläggningsarbeten under häckningstid, vilket kan medföra att häckningsplatsen och eventuella ägg/ungar övergivs, rekommenderas dock att i möjligaste mån undvika anläggningsarbeten i anslutning till häckningsplatsen under häckningsperioden 1 april-20 aug (Naturvårdsverket 2009). Om det går att säkert konstatera att ingen häckning av duvhök eller andra mer skyddsklassade rovfåglar förekommer vid boplatsen under säsongen, anses inga skyddsåtgärder eller skyddsavstånd nödvändiga. Slutsatser Inventeringen av våtmarksfåglar bekräftar slutsatserna från tidigare utredningar, att antalet våtmarksfåglar inom 1 km från utredningsområdet är begränsat och att inga förekommande arter bedöms påverkas nämnvärt av en vindkraftsetablering vid Brattberget. Resultatet från fågelinventeringen föranleder inte några rekommendationer om särskilda skyddsåtgärder. Vad gäller de förekommande häckningsplatserna för större rovfåglar rekommenderas skadelindrande åtgärder, i första hand i anslutning till den etablerade häckningsplatsen för fjällvråk. För närmare beskrivning av föreslagna åtgärder hänvisas till Miljökonsekvensbeskrivningen för projektet. 5 (7)

6 Referenser Leif Björk, Järvträsk, medlem i Norrbottens ornitologiska förening med god kunskap om fågelförekomsten vid Brattberget (april-september 2012). Enetjärn Natur Uppföljande häckningsinventering av kungsörn Brattberget Planerad vindkraft i Arvidsjaurs kommun. Rapport På uppdrag av Brattberget Vindkraft AB. Enetjärn Natur Inventering och bedömning av naturvärden och fågelliv Gruppstation Brattberget Planerad vindkraft i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Rapport På uppdrag av Brattberget Vindkraft AB. Naturvårdsverket Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2. April Naturvårdsverket Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson, J., Green, M. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss - En syntesrapport. Vindval, Naturvårdsverket. Rapport (7)

7 Storflarkmyran Flarkmyran N Stormyran!(!( Järvträsket Projektområde Brattberget Inventeringsområde fåglar!( Boplats Fjällvråk!( Boplats Duvhök Projektområde Brattberget 500 m buffert Projektområde Brattberget 1 km buffert Ü 0 0,5 1 km Figur 1. Karta över inventerade områden 7 (7)