Spelplatsinventering av tjäder vid Rödene, april 2013

Transkript

1 Spelplatsinventering av tjäder vid Rödene, april 2013 Rapport med resultat av spelplatsinventering av tjäder i samband med planerad vindkraft i Alingsås kommun, Västra Götalands län. Sekretess! Denna rapport faller inom offentlighets- och sekretesslagens (2009:400) 20 kap, 1 som gäller sekretess för uppgift om en djur- eller växtart som är i behov av skydd och som det finns ett intresse av att bevara i ett livskraftigt bestånd, om det kan antas att ett sådant bevarande av arten inom landet eller del av landet motverkas om uppgiften röjs. Lag (2012:770). Läs mer om sekretess och utrotningshotade arter på Naturvårdsverkets hemsida: 1 (9)

2 Om dokumentet NV Nordisk Vindkraft AB Planerad vindkraft vid Rödene, Alingsås kommun, Västra Götalands län. Spelplatsinventering av tjäder. Inventeringen har genomförts under april Detta dokument redovisar resultatet av inventeringen och tjänar som en vägledning inför fortsatt projektering och utredning av den planerade vindkraftanläggningen. Följande personer har medverkat: Kaj Svahn och Janne Dahlén inventering, bedömningar och rapportering. Båda är erfarna ornitologer med över 15 års fältvana som genomfört flera olika typer av fågelinventeringar och skrivbordsutredningar kring fåglar i samband med vindkraftsutbyggnad i norra såväl som södra Sverige. Niklas Lindberg Alseryd - kvalitetsgranskning. Niklas har bred erfarenhet av fågelbedömningar och hyser ett stort förtroende hos bl.a. länsstyrelserna och inom den ideella naturvården. 2 (9)

3 Innehåll Om dokumentet... 2 Sammanfattning... 3 Metodik... 4 Resultat... 4 Tolkning av resultat... 5 Bedömningar... 5 Övrigt... 7 Referenser... 9 Sammanfattning En inventering av en tjäderspelplats har genomförts i april 2013 av Enetjärn Natur AB på uppdrag av NV Nordisk Vindkraft AB. Inför inventeringen hade det framkommit att en spelplats tidigare funnits någonstans norr om Bergsjön vid östra kanten av utredningsområdet för vindkraft. Syftet med inventeringen var att fastställa spelplatsens exakta lokalisering samt att räkna antalet tjädertuppar som nyttjar platsen. I rapporten redovisas även en bedömning av hur bevarandestatusen för tjäder kan komma att påverkas vid en utbyggnad av vindkraft, samt en bedömning av huruvida det är relevant att vidta hänsynsåtgärder för att minska en sådan påverkan. Under inventeringen hittades två platser med gott om spår efter tjäder, främst spillning. Vid en av platserna, nordväst om Bergsjön inne i utredningsområdet, noterades tre tjädertuppar under besök dagtid. På samma plats noterades åter tre tjädertuppar flyga in till platsen i skymningen. Platsen konstaterades således utgöra en mindre spelplats för tjäder. På den andra platsen noterades inga inflygande tjädertuppar i skymningen. Platsen konstaterades således inte utgöra någon spelplats. Sedan tidigare finns en känd mindre spelplats vid Rågsjöarna väster om utredningsområdet. Bedömningen är att förutsatt att någon av de två alternativa hänsynsåtgärder som föreslås genomförs så anses en vindkraftsutbyggnad vid Rödeneplatån inte medföra någon påverkan på tjäderns bevarandestatus ur ett nationellt, regionalt eller lokalt perspektiv. Spelplatsen vid Rågsjöarna ligger på ett sådant avstånd från utredningsområdet att inga hänsynsåtgärder bedöms relevanta. 3 (9)

4 Metodik Lokalisering av spelplats Inventeringen var upplagd så att alla skogsbestånd inom ca 1 km väster och norr om Bergsjöns nordspets, figur 1, utvärderades med hänsyn till tjäder. Tjädern föredrar äldre skogsbestånd med stor andel tall, gärna med närhet till myrmark. De bestånd som bedömdes vara intressanta besöktes sedan varvid tjädrar samt spillning och andra spår av tjäder eftersöktes. Tack vare att tjädern under våren övergår från sin vinterkost som till stor del består av tallbarr till en kost som i stor utsträckning består av knoppar av tuvull kan man baserat på spillningens utseende avgöra huruvida tjädrar vistats på platsen under den period som spelet pågår. Räkning av tuppar Tjädertupparna flyger in till sin spelplats redan på kvällen och tillbringar natten uppe i grova tallar alldeles intill. De är stora och klumpiga så ankomsten till spelplatsen är ljudlig, dels hörs ett rejält sus för varje vingslag och dels hörs ofta en smäll vid landningen då vingarna slår i grenar och småkvistar knäcks. Genom att gömma sig och sitta tyst vid spelplatsen några timmar kring skymningen kan man således räkna antalet tuppar som nyttjar den aktuella spelplatsen. Vid Rödene genomfördes kvällslyssning på platser där vårspillning eller större mängder vinterspillning hittades. Dessa metoder är väl beprövade och Enetjärn Natur lokaliserade spelplatser och räknade tuppar framgångsrikt vid flera lokaler i södra Sverige under våren Resultat Skogarna runt Bergsjöns norra ände besöktes av två inventerare den 27 april. Fokus låg på bestånd av äldre skog och platser med närhet till myrar, men även andra bestånd med till synes sämre förutsättningar för tjäder besöktes. Två platser med ansamlingar av tjäderspillning hittades, en nordväst om och en ganska rakt norr om Bergsjön. Vid platsen nordväst om Bergsjön stöttes tre tjädertuppar under besöket dagtid, vilket utgör en stark indikation på att det finns en spelplats i närheten. Båda platserna besöktes därefter kvällstid varvid inflygande tjädertuppar registrerades under en period som sträckte sig från ca 1,5 h före till ca 1,5 h efter solnedgången. Vid platsen rakt norr om Bergsjön noterades inga tjädrar. Vid platsen nordväst om Bergsjön noterades tre inflygande tjädertuppar som tog nattkvist där de även tidigare setts under dagen. En av tupparna lät även höra spelläten från nattplatsen under en kortare period. Normalt ligger tjäderspelplatser som närmast 1,5-2 km ifrån varandra. Således kan platsen rakt norr om Bergsjön avfärdas, medan platsen nordväst om Bergsjön kan konstateras hysa 3 spelande tjädertuppar under Denna plats, samt den sedan tidigare kända spelplatsen väster om utredningsområdet visas i bilagd karta, s 7. 4 (9)

5 Tolkning av resultat Tjäderpopulationer varierar normalt i storlek mellan åren och det är inte känt huruvida 2013 är ett bra eller dåligt år för tjädern i just detta område. Således kan spelplatsen komma att nyttjas av något fler än tre tuppar vissa år, och något färre än tre andra år. Då arten har minskat vid Rödeneplatån under senare år (Lindberg muntl. 2013, ArtDatabanken 2013) bedöms det inte sannolikt att fler än fem tuppar nyttjar platsen annat än i undantagsfall under synnerligen goda tjäderår. Däremot är det tänkbart att antalet tuppar är fyra eller fem vissa år. Bedömningar Hur tjädern påverkas av vindkraftutbyggnad är hittills lite studerat. Vägar och verksplaceringar kan medföra biotopförluster och såväl buller från vindkraftverken som ökad mänsklig aktivitet i området kan troligen medföra viss störning, framförallt vid spelplatserna. Hönsfåglar är dessutom på grund av sin kroppsbyggnad utsatta för kollisionsrisk i högre grad än andra fåglar, då de är dåliga på att snabbt manövrera i luften för att undvika hinder. För att minska kollisionsrisken vid viktigare spelplatser rekommenderar såväl Naturvårdsverket som Sveriges Ornitologiska Förening ett skyddsavstånd på 1 km mellan närmsta vindkraftverk och större spelplatser för tjäder (Naturvårdsverket 2011, SOF 2009). Med större spelplatser avses sådana som nyttjas av fler än fem tuppar. Tjädern är ojämnt fördelad över landet. Vanligast är den i Norrland, medan endast ca 4,5 % av populationen beräknas finnas i Götaland (Ottosson m.fl. 2012). Av denna anledning har det i Jönköpings län föreslagits ett skyddsavstånd på 1 km för spelplatser med fyra eller fler tuppar (Blank 2012). Någon sådan särskild rekommendation finns såvitt känt inte för Västra Götalands län. Det rekommenderade skyddsavståndet på 1 km är inte vetenskapligt belagt utan baseras på antaganden om att arter som är beroende av specifika platser kräver särskild hänsyn. Bland ornitologer finns både uppfattningen att 1 km är alldeles för lite och uppfattningen att 1 km är tilltaget i överkant och borde kunna anpassas efter lokala förhållanden. Då det inte är klarlagt i vetenskapliga studier hur tjädern påverkas av vindkraftsutbyggnad är det svårt att göra bedömningar om hur arten kan komma att påverkas i det aktuella området. På det lokala planet finns en risk för störning samt kollisioner ifall vindkraftverk placeras alldeles intill spelplatsen nordväst om Bergsjön, då områdets tjädrar flyger till denna plats i större utsträckning jämfört med andra platser i omgivningen. För att minska riskerna för störning och kollisioner kan det vara relevant med hänsynsåtgärder som att avsätta en skyddszon kring spelplatsen där inga vindkraftverk placeras och ingen form av anläggningsarbete sker under den period då tjäderspelet 5 (9)

6 kulminerar. Två alternativa hänsynsåtgärder presenteras nedan. Utifrån antalet tuppar på spelplatsen bedöms det i det aktuella fallet tillräckligt att ett område på 500 m kring spelplatsen undantas från utbyggnad. En skyddszon på 500 m kring spelplatsen visas därför på bilagd karta, s 7. Vidare rekommenderas ett anläggningstopp inom samma zon under den period då tjäderspelet kulminerar, d.v.s. från skymningen fram till kl. 10:00 under perioden 15 april 5 maj. Anläggningsstoppet behöver dock inte medföra hinder för transporter på grusvägen som passerar nordost om spelplatsen. Enligt den aktuella preliminära parklayouten berörs verksplaceringarna B28 samt A24 av föreslagen skyddszon. Spelplatsen vid Rågsjöarna ligger på sådant avstånd från utredningsområdet att inga hänsynsåtgärder bedöms nödvändiga. Det torde emellertid vara av överordnad betydelse för tjäderspelplatsens överlevnad att platsen undantas från avverkning. Ifall det finns planer på att avverka spelplatserna är det tämligen meningslöst att hålla en vindkraftsfri skyddszon runt den. En alternativ, och troligen mer verkningsfull, hänsynsåtgärd skulle därför kunna vara att genom överenskommelse med skogsägaren se till att den skog som omger tjäderspelplatsen brukas på ett vis som är gynnsamt för tjädrarna. Det finns inga studier som visar exakt hur skog som omger en tjäderspelplats kan brukas utan att äventyra spelplatsen. Generellt kan dock sägas att det viktigaste är att själva spelplatsen undantas från avverkning, samt att det finns en skoglig kontinuitet i omgivningen, d.v.s. att det inte sker totalavverkning åt alla håll runt spelplatsen så att den utgör en ö av sparad skog ute på ett hygge (Green muntl och Blank muntl. 2013). Detta förhindrar dock inte att ett visst virkesuttag ändå sker i närheten av spelplatsen. Således kan ett alternativ till att upprätthålla en vindkraftsfri skyddszon på 500 m runt tjäderspelplatsen vara att garantera att spelplatsen inte avverkas samt att max 50 % av arealen inom 500 m från spelplatsen kalavverkas och att de avverkningar som sker är anpassade så att det finns en skoglig kontinuitet i flera riktningar mellan spelplatsen och området utanför 500 m- zonen (figur 1). Med skoglig kontinuitet avses att det finns breda obrutna gator av sammanhängande uppvuxen skog ut från spelplatsen. Detta bör kombineras med att inget anläggningsarbete sker inom 500 m från spelplatsen mellan skymning och ca kl. 10:00 under perioden 15 april - 5 maj. Bedömningen är att radien på den vindkraftsfria skyddszonen kan minskas så att inga av verksplaceringarna i den aktuella preliminära parklayouten berörs, förutsatt att man genomför dessa hänsynsåtgärder. Förutsatt att endera av dessa hänsynsåtgärder vidtas bedöms tjädern inte påverkas på ett sådant sätt att populationsutvecklingen förändras, att dess naturliga utbredningsområde minskar eller att dess livsmiljö påverkas på ett sådant vis att populationen inte kan bibehållas. Således bedöms en vindkraftsutbyggnad vid Rödeneplatån inte medföra att förutsättningarna för en gynnsam bevarandestatus för tjäder påverkas på nationell, regional eller lokal nivå. 6 (9)

7 Tjäderspelplatser vid Rödene Ü Utredningsområde Tjäderspelplats Skyddszon 500 m Kilometer 7 (9)

8 Figur 1. Tjäderspelplatser vid Rödeneplatån. Den västra spelplatsen är känd sedan tidigare och har inte inventerats under Den bedöms ligga på ett sådant avstånd från utredningsområdet att inga hänsynsåtgärder är nödvändiga. Den östra spelplatsen hittades under inventeringen 2013 och kring denna rekommenderas två alternativa hänsynsåtgärder. Enligt alternativ 1 upprättas en skyddszon på 500 m kring spelplatsen där inga vindkraftverk byggs. Enligt alternativ 2 träffas överenskommelse med skogsägaren om att spelplatsen undantas från avverkning samt att man inom 500 m från spelplatsen avverkar maximalt 50 %, fördelat på ett sådant vis att det fortfarande finns skoglig kontinuitet i flera riktningar mellan spelplatsen och området utanför 500 m-zonen. I båda alternativen rekommenderas att inget anläggningsarbete sker under tjäderspelets kulmen, d.v.s. mellan skymningen och kl. 10:00 under perioden 14 april 5 maj. Övrigt Inventeringen genomfördes 27/ mellan ca kl respektive mellan ca kl Två personer deltog. Väderförutsättningarna var goda med svag vind, ett fåtal plusgrader och uppehållsväder. Utöver tjäder observerades följande fågelarter ( 1 = arten är upptagen i fågeldirektivets bilaga 1): Storlom 1 Ormvråk Trana 1 Morkulla Ringduva Spillkråka 1 Trädpiplärka Ängspiplärka Sädesärla Gärdsmyg Järnsparv Rödhake Koltrast Taltrast Rödvingetrast Dubbeltrast Lövsångare Kungsfågel Blåmes Talgoxe Svartmes Talltita Trädkrypare Nötskrika Kråka Korp Bofink Grönfink Grönsiska Gråsiska Domherre Gulsparv 8 (9)

9 Referenser Personliga kontakter Blank, Henrik. Länsstyrelsen Jönköpings län. Muntligen Green, Martin, Lunds Universitet. Muntligen Lindberg, Osborne. Lokal ornitolog. Muntligen Observationer ArtDatabanken. Uttag av skyddade observationer och observationer från obsdatabasen har erhållits i mars 2013, via Marit Persson, ArtDatabanken. Webbsidor SOF Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Mars Länk: org/sveriges-ornitologiska-forening/fagelskydd/vindkraft/sofsvindkraftspolicy/ Litteratur Blank, H Arter och vindkraft. Länsstyrelsen Jönköpings län. Naturvårdsverket Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss en syntesrapport. Rapport November Ottoson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R. Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M Fåglarna i Sverige - antal och förekomst. SOF, Halmstad. 9 (9)