Fågelfaunan på Storblaiken

Transkript

1 Fågelfaunan på Storblaiken Resultatutvärdering Konsultrapport, dec 2015 Författare: Fredrik Grensman

2 Fredrik Grensman & BlaikenVind AB, dec 2015 Fredrik Grensman Renmansgården Blattnicksele På uppdrag av BlaikenVind AB Box Skellefteå Omslagsfoto: Utsikt mot Storblaiken från Lillblaiken, Fredrik Grensman 2015 Kartor: Publicerade enligt Lantmäteriets medgivande! 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1 Inledning 5 2 Metodik 5 3 Resultat Antalet fåglar per punkt och per linje Arter Rovfåglar Kungsörn 11 4 Diskussion 11 5 Litteratur 12! 3

4 Sammanfattning Denna rapport utvärderar de utförda kontrollprogrammen för fågelfaunan på lågfjället Storblaiken Syftet med kontrollprogrammen är att undersöka häckfågelfaunan före etableringen, under uppförandet av vindkraftsparken och när parken är i drift. Detta för att se om och i så fall på vilket sätt anläggningen påverkar fågelfaunan i området. Kontrollprogrammet består av tre delar: en inventering av punkter i ett rutnät med en kilometers avstånd, en inventering av enkilometerssträckor mellan punkterna och en inventering av rovfåglar från 7 st punkter med bra utsikt inom vindkraftsparken. Punkt-och linjeinventeringen har gjorts på ca 30 punkter inom vindkraftsparken och på 16 punkter i ett referensområde på Lillblaiken, ca 5 km nordväst om vindkraftsparken. Vid alla tre olika inventeringar räknas antalet fåglar och av vilka arter. För kungsörn finns ett eget projekt, Vindval, som drivs av SLU. Vindval kom med en rapport 2013 och under 2016 kommer ytterligare en rapport. För närmare detaljer om metoden och all grunddata hänvisas till någon av årsrapporterna. Vid denna genomgång av antalet fåglar de olika åren, i jämförelsen mellan vindkraftsparken och referensområdet, så visar det sej att det är ingen stor skillnad i antal fåglar per punkt eller per linje. När det gäller punktinventeringen följer antalet varandra nästan exakt, lika många fåglar per punkt i bägge områdena vid alla de olika inventeringstillfällena. Vid jämförelsen mellan antal fåglar per linje så är det i stort sett liknande resultat, något fler fåglar per linje inom vindkraftsparken och i 25% av fallen är det markant större antal fåglar per linje inom vindkraftsparken. Att linjerna följer varandra så tydligt under alla år tyder på att fåglarna i stort inte har påverkats av vindkraftsparken. Artmässigt så är det samma 5-6 arter som dominerar både på punkter och längs linjer. Det sker ingen förändring av ordningsföljden av dessa arter under häckfågelinventeringens 6 år i vindkraftsparken. Även vid jämförelse av arter årsvis mellan vindkraftsparken och referensområdet är artordningen i stort sett densamma. De talrikaste arterna är, i fallande ordning: lövsångare, bergfink, ängspiplärka, rödstjärt, rödvingetrast och gulärla. Rovfågelinventeringen har gett väldigt få rovfågelobservationer, alldeles för få för att dra några slutsatser ifrån, bortsett från att området inte tycks vara så populärt bland rovfåglar. Under de två år jag utfört inventeringarna, 2014 och 2015 har jag inte hittat ett enda spår av förolyckade fåglar inom eller i närheten av vindkraftsparken. De årliga häckfågelinventeringarna är relativt små undersökningar så inventeringsresultatet är en liten datamängd så man skall behandla den därefter, dvs. att inte dra för långtgående slutsatser. Resultaten pekar ändå väldigt tydligt på avsaknad av märkbar påverkan på fågelfaunan över uppbyggnadsfasen och de första driftsåren av BlaikenVinds vindkraftverk.! 4

5 1 Inledning Skellefteå Kraft AB har fått miljötillstånd att uppföra ett stort antal vindkraftverk på lågfjället Storblaiken. Nu byggs parken av BlaikenVind AB, där Skellefteå Kraft AB och Fortum är delägare. Storblaiken ligger norr om Storuman på gränsen mellan Storumans och Sorsele kommuner. I miljötillstånden finns ett villkor om att häckfågelfaunan i området undersöks i ett kontrollprogram före, under och efter vindkraftsetableringen. Kontrollprogrammet inleddes 2010 och nu 2015 är de tre etapperna med tillsammans 90 vindkraftverk färdigbyggda. 2 Metodik För detaljer om de olika årens inventeringar hänvisas till respektive årsrapport. År 2015 genomfördes några justeringar av rutterna inom vindkraftsparken, men referensområdet ändrades inte. Vid sammanställningen av data så togs togs bara fågelobservationer från enkilometerslinjer med. Under , i rutten Storblaikentoppen, inom vindkraftsparken, finns två linjer, L3 och L8, som bara är 500 meter långa, dessa två med tillhörande antal fåglar har strukits ur det använda materialet för antal fåglar per linje. Under samma period, , användes de två sista investeringstillfällena av tre eftersom det första inventeringstillfället de åren var väldigt tidiga och det är förhållandevis stor andel flyttfåglar i dessa, under månadsskiftet maj-juni. Hela kontrollprogrammet skall ju vara fokuserat på häckfåglar. År 2014 och 2015 används all data då inventeringen är senare i juni så flyttfåglar undviks i högre grad. I denna undersökning har jag ur årsrapporternas protokoll räknat ut antalet fåglar per linje och per punkt för varje inventeringstillfälle för att sen presentera dessa i diagram och då jämföra vindkraftparken med referensområdet. På motsvarande sätt har arterna behandlats, ur protokollen har räknats fram de individrikaste arterna, för att sen presentera även dessa i diagramform och då jämföra vindkraftparken med referensområdet. Det är bara de cirka tio talrikaste arterna som är med i jämförelserna, det finns givetvis fler observerade arter men det rör sej oftast om så få individer att det inte är meningsfullt att ta med dessa i undersökningen.! 5

6 3 Resultat 3.1 Antalet fåglar per punkt och per linje I nedanstående digram visas det totala antalet fåglar per punkt och per linje vid alla de aktuella investeringstillfällena, två per år. Nedan syns tydligt att de två olika paren kurvor följer varandra väldigt nära, speciellt tydligt vid punkter per linje där vindkraftparken och referensområdet nästan har identiska kurvor. Kurvorna för antal fåglar per linje följer också tydligt varandra men kurvan för antal fåglar per linje i vindkraftsparken visar på fler individer per linje än för referensområdet. punkter referens,punkter linjer referens, lnjer De olika nivåerna vid olika inventeringstillfällen beror på en massa variabler, bland annat väder och vind och hur långt in i häckningsperioden inventeringen görs. 3.2 Arter De individrikaste arterna är givetvis inte samma varje år, vissa år sticker enskilda arter iväg med en topp, eller med färre individer. Detta händer bl a beroende på väder och vind under både flyttning och övervintring för de olika arterna. Här kan t ex nämnas lövsångaren som hade ett dåligt år 2012 då istället rödvingetrasten fans i större antal än övriga år. Stora flockar av mindre korsnäbbar uppträdde 2013 och likaså sågs många gråsiskeflockar både 2010 och De sex talrikaste och relativt stabila arterna i fallande ordning är: lövsångare, bergfink, ängspiplärka, rödstjärt, rödvingetrast och gulärla. Därefter följer arter som grönbena, ljungpipare och gråsiska vilka alla ofta ligger inom 10-i-topp men ibland kommer längre ner på listan.! 6

7 Diagrammet nedan visar de talrikaste arterna olika år, skalan till vänster visar de olika placeringarna där den talrikaste arten har nummer 1, och då är i botten. Man ser t ex att lövsångaren är nr 1 alla år utom 2012, då den var på tredje plats. Som syns är de 5-6 talrikaste arterna väldigt stabila genom åren Lövsångare Bergfink Ängspiplärka Rödstjärt Rödvingetrast Gulärla Grönbena Ljungpipare! 7

8 Arterna i vindkraftsparken jämfört med referensområdet visar att det är ungefär samma arter som ligger i topp både i vindkraftsparken som i referensområdet. Det sker bara små omkastningar av ordningsföljden här och där. I diagrammen nedan har referensområdet bestämt arternas ordningsföljd. 2010: Vindkraft 2010 Referens Lövsångare Bergfink Rödstjärt Ängspiplärka gråsiska trädpip Rödvingetrast Gulärla grönsiska Gök 2011: Vindkraft 2011 Referens Lövsångare Bergfink Ängspip Rödstjärt Gulärla Trädpip Gråsiska Rödvinge Grönbena Ljungpipare! 8

9 2012: Vindkraft 2012 Referens Bergfink Gulärla Lövsångare Ängspiplärka Rödvingetrast Lövsångare Ljungpipare Trädpip Grönbena Gök 2013: Vindkraft 2013 Referens Lövsångare Bergfink Rödstjärt Ängspiplärka Trädpip Rödvingetrast Gulärla Ljungpipare Gök Järnsparv! 9

10 2014: Vindkraft 2014 Referens Lövsångare Ängspiplärka Rödstjärt Bergfink Gulärla Rödvingetrast Grönbena Ljungpipare Gök Grönsiska 2015: Vindkraft 2015 Referens Lövsångare Ängspiplärka Gulärla Bergfink Rödstjärt Rödvingetrast Grönbena Ljungpipare Grönsiska! 10

11 3.3 Rovfåglar Det verkar vara tillgången på smågnagare, fjällämmel och sork som styr om det är några rovfåglar på Blaikfjället eller inte. Hittills har det bara varit ett riktigt bra gnagarår, 2011 då flera olika rovfåglar sågs. På de senaste fyra åren har det varit väldigt magert med rovfågelobservationer. I år så var det fjällämlar på några ställen under inventeringen, och följaktligen gjordes det några observationer av tornfalk och fjällvråk. Som kuriosa kan också noteras att en fjällvråk använde ett israsskydd över ingångsdörren på ett vindkraftverk som utkiksplats. Träd för fjällvråken att spana ifrån finns egentligen annars bara inom vindkraftsparken västra del. Några enstaka hökugglor häckar också på Blaikfjället. 3.4 Kungsörn Det finns ett revir söder om Storblaiken, detta revir ingår i SLU s Vindvalsprojekt. Detta revir ligger relativt nära vindkraftsparken. Norr om Lillblaiken finns ytterligare ett revir, det ligger minst 10 km från vindkraftsparken. I början av perioden, observerades kungsörn några gånger, och SLU ringmärkte alla fyra örnar i boet söder om Storblaiken Under de senaste åren har det inte observerats kungsörn alls under inventeringarna. 4 Diskussion De två senaste årens inventeringar genomfördes från mitten av juni, till skillnad från de första åren då inventeringarna startade i slutet av maj. Framflyttningen gjordes för att ge snön tid att smälta och för att låta flyttfåglarna passera och häckfåglarna få tid att etablera sig, inventeringen gäller ju häckfåglar. Dessutom stämmer mitten av juni bättre med Svensk Fågeltaxerings rekommendation av inventeringsperiodsstart för södra Lappland. Framflyttningen har gett färre arter, flyttfåglarna skall ju inte vara med, så det är bättre. Det verkar dessutom som om artfördelningskurvorna mellan vindkraftsparken och referensområdet har blivit stabilare de två senaste åren, efter framflyttningen. Arternas individantal går lite upp och ner men många av dessa svängningar kan säkert förklaras med fåglarnas övriga historik, t ex hur deras uppehåll i övervintringsområdet varit och hur flytten tillbaka till Sverige gått. De få kungsörnsobservationerna som gjorts, trots närheten till i alla fall ett revir kan ha att göra med att vindkraftsparken till stora delar består av myrar och tätt, snårig fjällskog, naturtyper som kungsörnen, enligt Vindvalsprojektets biotopundersökning, inte är så förtjust att födosöka i.! 11

12 5 Litteratur Svensk Fågeltaxering. Henriksson, J. 2011a. Reviderat kontrollprogram för fågelfauna i samband med uppförande och drift av vindkraftsparken på lågfjället Storblaiken i Storuman och Sorsele kommuner. Amalina Natur och Miljökonsult och BlaikenVind AB daterat Henriksson, J. 2011b. Fågelfaunan på Storblaiken Resultat från utfört kontrollprogram. Konsultrapport, Amalina Natur och Miljökonsult. Västervik. Henriksson, J. 2011c. Fågelfaunan på Storblaiken Resultat från utfört kontrollprogram. Konsultrapport, Amalina Natur och Miljökonsult. Västervik. Henriksson, J Fågelfaunan på Storblaiken Resultat från utfört kontrollprogram. Konsultrapport, Amalina Natur och Miljökonsult. Västervik. Henriksson, J Fågelfaunan på Storblaiken Resultat från utfört kontrollprogram. Konsultrapport, Amalina Natur och Miljökonsult. Västervik. Grensman, F Fågelfaunan på Storblaiken Resultat från utfört kontrollprogram. Konsultrapport. Grensman, F Fågelfaunan på Storblaiken Resultat från utfört kontrollprogram. Konsultrapport. Hipkiss, T., Ecke, F., Dettki, H., Moss, E., Sandgren, C. & Hörnfeldt, B Betydelsen av kungsörnas hemområden, biotopval, och rörelser från vindkraftsetablering. Naturvårdsverket Rapport Oktober Vindval. Naturvårdsverket, Stockholm.! 12