Markbygden Vind AB ang. tillstånd till anläggande och drift av vindkraftpark i Markbygden, Piteå kommun etapp 2

Transkript

1 Länsstyrelsen i Norrbotten Miljöprövningsdelegationen Luleå Ärende Markbygden Vind AB ang. tillstånd till anläggande och drift av vindkraftpark i Markbygden, Piteå kommun etapp 2 Markbygden Vind AB, Svevind AB Kontor Piteå Norra Obbolavägen 115 Acusticum Umeå Piteå info@svevind.se

2 Innehållsförteckning 1. Orientering och icke teknisk sammanfattning 2. Prövningens omfattning 3. Prövningens uppdelning 4. Mark för anläggningarna 5. Beskrivning av verksamheten för etapp 2 6. Miljökonsekvensbeskrivning 7. Samråd 8. Miljökvalitetsnormer 9. Iakttagande av de allmänna hänsynsreglerna 10. Förslag till villkor för verksamheten 11. Villkor avseende säkerhet enligt 16 kap 3 miljöbalken 12. Uppföljnings och kontrollprogram 13. Igångsättningstid 14. Verkställighetsförordnande 15. Handläggningsfrågor Komplettering Komplettering Komplettering Bilaga 1: Samrådsredogörelse för Markbygdens vindkraftpark etapp 2, Bilaga 2: Miljökonsekvensbeskrivning fördjupning och komplettering av Vindkraft i Markbygden, etapp 2, rev , med bilagor A F Bilaga A: Bullerberäkning, Tyréns, Bilaga B: Inventering och bedömning av naturvärden, Enetjärn Natur AB, Bilaga C: Kompletterande naturvärdesinventering, Flottakammen, Enetjärn Natur AB, Bilaga D: Naturvärdesinventering av Storbäcken och Rudtjärnbäcken, Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB, Bilaga E: Kompletterande arthabitatinventering, Fladdermushabitat vid Bastatjärnen, Enetjärn Natur AB, Bilaga F: Linjetaxering samt inventering av våtmarksfåglar, Enetjärn Natur AB,

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23 Upprättad: Projekt: Markbygden etapp 2 Reviderad: Ärende: Kompletteringar Kompletteringar avseende MPDs begäran daterad Bolaget ska redovisa om parterna har olika syn i frågan, vilka försiktighetsmått och skyddsåtgärder som kan vidtas för Arvidsjaurs flygplats så att intressena kan samexistera. Ett kompletterande samråd hölls med Arvidsjaur flygplats den 20 augusti Under detta möte konstaterades att det är möjligt att höja den MSA yta som skulle påverkas av en vindkraftsutbyggnad i Markbygden etapp 2 och att denna höjning inte skulle påverka flygsäkerheten. En kvarstående fråga var dock vad en höjning av MSA ytan skulle kunna få för övriga konsekvenser. Det beslutades att Arvidsjaur flygplats skulle återkoppla till bolaget senast den 10 september 2013 med uppgifter om kvarstående konsekvenser och förslag på kompensationsåtgärder. Arvidsjaur flygplats har sedan mötet den 20 augusti inte lyckats få fram dessa uppgifter. Av den anledningen har Arvidsjaur flygplats och bolaget via ett telefonsamtal den 22 november 2013 enats om att frågan om kompensationsåtgärder, innan en eventuell höjning av MSA ytan, får behandlas genom ett samrådsförfarande om uppgifterna inte kommer fram före miljöprövningsdelegationens tillståndsbeslut. 2. Bolaget ska redovisa om det åtagande som görs på sidan 154 i miljökonsekvensbeskrivningen beträffande radiolänkstråk innebär att bolaget åtar sig att vidta de åtgärder som erfordras för att funktionen för berörda radiolänkstråk ska kunna upprätthållas. Ja, bolaget har åtagit sig att vidta de åtgärder som krävs för att upprätthålla radiolänkarnas funktion. Vilken typ av åtgärd detta kan innebära redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 3. Bolaget ska redovisa om Semisjaur Njarg sameby delar bolagets syn att de åtgärder till skydd för rennäringen som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen är tillfyllest. Semisjaur Njarg sameby har beretts möjlighet att granska texten i miljökonsekvensbeskrivningen som rör rennäringen i två omgångar, dels genom det som redovisades i samrådsunderlaget (nulägesbeskrivning) och som gicks igenom under ett möte den 23 maj 2012, dels genom ett utskick av utkast på miljökonsekvensbeskrivningen den 2 januari 2013 där konsekvenser och åtgärdsförslag också redovisades. Samebyn lämnade synpunkter på samrådsunderlaget och bolaget har därefter kompletterat och ändrat texten i enlighet med synpunkterna. Samebyn framförde inte några synpunkter på utkastet av miljökonsekvensbeskrivningen. Utöver de samråd som genomförts specifikt för etapp 2 har årliga samverkansmöten hållits i samband med uppföljningsprogrammet för rennäringen. Huvudsakliga diskussionspunkter har där varit att gå igenom den säsong som varit, vilka konsekvenser som uppstått samt ge förslag på åtgärder för att minska konsekvenserna från vindkraftparken. Protokoll från dessa möten återges i bilaga 1. Sida 1 av 7 Svevind AB Kontor Piteå Norra Obbolavägen 115 Acusticum Umeå Piteå info@svevind.se

24 Under de samrådsmöten och samverkansmöten som genomförts med Semisjaur Njarg har det framkommit att den största konsekvensen befaras uppkomma som en indirekt effekt av att Östra Kikkejaur samebys renar i större utsträckning kommer att röra sig in på Semisjaur Njargs område. Det område vid Kutuliden som skulle kunna påverkas direkt av en vindkraftsutbyggnad i etapp 2 nyttjas inte i särskilt stor utsträckning av Semisjaur Njarg. Den indirekta påverkan minimeras genom att bolaget och Östra Kikkejaur har träffat ett avtal som innefattar att Östra Kikkejaur ska vidta nödvändiga åtgärder för att deras renar inte ska röra sig in på Semisjaur Njargs område i någon utökad utsträckning jämfört med förhållandena innan vindkraftsparken uppförts. Någon indirekt skada ska därmed inte behöva uppstå. Avtalet är inte offentligt men som redovisats för miljöprövningsdelegationen är båda parter nöjda med dess innehåll. Huruvida direkt inverkan på Semisjaur Njargs rennäring kan befaras uppkomma är också beroende av hur Försvarsmakten kommer att utnyttja sin vetorätt sett till rikets säkerhet. Den frågan är i dagsläget oklar. Om en påverkan kan anses uppkomma är bolaget berett att erbjuda ett avtal på samma sätt som skett gentemot Östra Kikkejaur men anpassat till den betydligt mer begränsade påverkan som kan uppkomma för rennäringen inom Semisjaur Njarg. Bolaget anser sammanfattningsvis att villkor 2 i tillåtlighetsbeslutet för Markbygdens vindkraftpark är uppfyllt baserat på följande: Semisjaur Njarg har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på redogörelsen av rennäringen i miljökonsekvensbeskrivningen och enighet råder om beskrivningen. Samrådsmöte har hållits med samebyn där den givits möjlighet att komma med synpunkter och förslag på åtgärder Bolaget åtar sig att erbjuda Semisjaur Njarg ett avtal utifrån samma premisser som gäller för avtalet med Östra Kikkejaur om direkt påverkan visar sig uppkomma. 4. Bolaget ska redovisa om ägarna till de byggnader, som uppges vara jakt och fiskekojor, i den kontakt som har förevarit delar den bedömning som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen beträffande byggnadernas status. De bedömningar av status på byggnader som anges i miljökonsekvensbeskrivningen är baserade på uppgifter från fastighetsägarna via telefonsamtal. Bolaget har även utfört en byggnadsinventering i området och har inte någon avvikande uppfattning om byggnadernas status eller användning. 5. Bolaget ska redovisa de uppgifter som efterfrågas under rubriken Artskydd i detta beslut. Rovfåglar I den redovisning som har gjorts för kungsörn framgår att majoriteten samt nästan samtliga av flygrörelserna ligger inom de anpassade buffertzonerna. Vidare framgår det inte hur stor del av flygrörelserna som har inträffat inom utredningsområdet för vindkraft men utanför buffertzonerna. Ansökan ska kompletteras med uppgift om hur stor andel (i procent) av flygrörelserna som ligger inom de anpassade buffertzonerna. Sida 2 av 7

25 Nedan framgår den rumsliga fördelningen (i procent) av den totala flygsträckan för adulta kungsörnar i reviren baserat på data , både från vårvintern (mars april) och augusti. Utanför utredningsområdet Inom utredningsområdet Inom buffert Utanför buffert Södra örnreviret 56 % 27 % 17 % Norra örnreviret 37 % 52 % 12 % Minskningen av risken tack vare de tillämpade buffertzonerna beräknas som den andel av de totala flygrörelserna inom utredningsområdet som täcks in av buffertzonen. Den reducerade risken till följd av buffertzonerna är 61% för det södra reviret respektive 81% för det norra reviret. I själva verket är reduceringen troligtvis ännu högre eftersom aktivitetsområden för kungsörnpar (se Bilaga G till MKBn, Sammanställningen av genomförda inventeringar ) inte ingår. Majoriteten av aktivitetsområdena för kungsörnspar ligger nämligen inom buffertzonerna och skulle, om de enkelt hade kunnat inkluderas i beräkningen, visat på att en än högre andel av rörelserna är inom buffertzonerna och att zonerna alltså ger en ytterligare reducering av risken utöver den som redovisas ovan. Storlom För storlom rekommenderar Sveriges ornitologiska förening att det ska finnas ett skyddsavstånd på en kilometer till sjöar där storlom häckar. I ansökan föreslås ett betydligt kortare skyddsavstånd mellan vindkraftverk och storlom. Ansökan ska kompletteras med uppgifter om motiv och vilket faktaunderlag som ligger till grund för denna bedömning. Här har tyvärr en reviderad arttext fallit bort. Så här ska texten om storlom se ut: Häckplatserna, d.v.s. sjöar och strandskyddat område inklusive skogsbårder längs stränderna, undantas från vindkraftetablering. Generellt hålls ett skyddsavstånd på 100 m till stora sjöar med säker eller trolig förekomst av storlom. Därigenom reduceras risken för störning vilket utpekats som den största effekten av vindkraft på arten (Naturvårdsverket, Rapport 6467 sid. 89). Som jämförelse kan nämnas att 200 m rekommenderas som skyddsavstånd vid livligt besökta områden där storlom förekommer (Svensk Fågelatlas, Svensson m.fl. 1999). Sjöarna i Etapp 2 kan inte sägas vara livligt besökta och kommer knappast heller att bli så till följd av en utbyggd vindkraft. Kollisionsrisken bedöms som liten eftersom storlommen till stor del fiskar i den sjö där den häckar (Eriksson 2010) och längre flygturer till andra fiskevatten därför inte sker så frekvent. Det utpekas inte heller som en stor risk för arten i Vindvals syntesrapport (Naturvårdsverket, Rapport 6467 sid. 89). Denna text redovisar tydligt på vilka grunder och enligt vilka källor planerat skyddsavstånd bedöms vara tillräckligt. Det bör påpekas att Sveriges ornitologiska förenings rekommendation om avstånd inte grundar sig specifikt på vetenskapliga eller empiriska erfarenheter av effekter av vindkraft på storlom och att den inte heller har stöd i Vindvals syntesrapport (Naturvårdsverket, Rapport 6467). Sida 3 av 7

26 Brushane I miljökonsekvensbeskrivningen anges att en artspecifik skyddszon ska tillämpas mot den kända förekomsten av brushane (500 meter). Ansökan ska kompletteras med en karta eller annan motsvarande redovisning där det framgår inom vilket område vindkraftverk inte kommer att uppföras till skydd för brushane. Motiven för omfattningen av den valda skyddszonen ska redovisas. Buffertzonen som utformats för brushane visas separat i bilaga 2. Zonen ingår i de samlade hänsynsområden som redovisas i MKBn, figur Bufferten innebär en zon med 500 m radie räknat från den plats ute på Stormyran som bedöms lämpligast för arten. Brushanen är rödlistad som sårbar (VU) vilket motiverar ett större skyddsavstånd, i linje med det som rekommenderas i Vindvals syntesrapport (Naturvårdsverket, Rapport 6467). På Stormyran har arten f.ö. bara hittats ett av två år då revirkartering bedrivits (trots eftersök det andra året gjordes ingen observation). Den fågel som sågs 2011 var rörlig men det bedöms troligast att den öppna, centrala delen av myren passar brushanen bäst, om den har en stadigvarande förekomst här. Av denna anledning bedöms en 500 m skyddszon i det aktuella området vara en tillräcklig åtgärd för att minska riskerna för brushane i sådan omfattning att de kvarstående konsekvenserna bedöms som små. Fåglar på våtmarker I den förra kompletteringsomgången angavs I figur på sidan 105 i miljökonsekvensbeskrivningen har vissa våtmarker pekats ut som särskilt intressanta för fågellivet. Bolaget ska dels redovisa vilka fågelvärden som finns på dessa våtmarker och dels redovisa vilka konsekvenser vägar, vägpassager över våtmarker, närliggande vindkraftverk och eventuella kraftledningspassager kan antas medföra för fågellivet på våtmarkerna i fråga.. I den ingivna kompletteringen redovisas på sidan 110, samma karta som ovan. På sidan 44 redovisas ett antal myrar där rödlistade arter har observerats. Våtmarkerna i fråga sammanfaller inte med de våtmarker som är utpekade att vara av särskilt intresse för fågellivet på kartan på sidan 110. Det framgår inte av miljökonsekvensbeskrivningen varför vissa våtmarker är värdefulla för fågellivet medan andra inte är det. Ansökan ska kompletteras i det hänseendet. Vidare bör kartan på sidan 110 uppdateras beträffande de våtmarker som är av särskilt intresse för fågellivet. I föregående komplettering efterfrågades varför Stormyran inte är utpekad som särskilt värdefull våtmark för fågellivet. Denna fråga är fortfarande obesvarad. Ansökan ska kompletteras i det hänseendet. I RAPPORT 6467 Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapport anges att för häckningslokaler i form av strandängar, myrar, fågelskär, med rödlistade arter eller arter medtagna i fågeldirektivets lista 1 eller med höga tätheter av vadare rekommenderas som generell utgångspunkt buffertzonen 500 meter. I rapporten framgår, i en sammanställning av genomförda studier, att störningsavståndet mellan vadarfåglar och vindkraftverk varierar mellan meter och i medeltal är drygt 200 meter. Resultatet ovan varierar mellan olika arter, årstider samt lokaler. I miljökonsekvensbeskrivningen anges att en buffertzon på 20 meter med undantag för brushane i praktiken ska tillämpas gentemot våtmarksfåglar på våtmarker som har klassificerats som Sida 4 av 7

27 klass 1 och 2 i naturinventeringen. I ansökan framgår det inte i tillräcklig grad vilket faktaunderlag som ligger till grund för bedömningen om detta avstånd är tillräckligt. Ansökan ska kompletteras med uppgifter om vilket faktaunderlag och vilka motiv som ligger till grund för att det föreslagna skyddsavståndet är förenligt med artskyddsreglerna. Den förklarande texten till kartan i figur ska endast tolkas som att naturvärdesobjekten även har värden för fågellivet. Däremot är inte samtliga dessa våtmarker eller delar av våtmarker av högt värde för fågellivet. Detta har visat sig vid fågelinventeringarna samt flygbildsstudier och vegetationsbeskrivningen från naturvärdesinventeringen. Listan på de våtmarker där fåglar inventerats visas på sid 44 i MKBn men bör förtydligas på följande sätt: Stormyran*: Sångsvan, Orre, Trana, Ljungpipare, Brushane, Grönbena, Tretåig hackspett, Videsparv Storstenmyran*: Sångsvan, Trana, Ljungpipare, Storspov, Grönbena, Hökuggla Stavamyran: Trana, Grönbena, Videsparv Hjällmyran: Orre, Tornseglare, Videsparv Bäckmyran: Trana, Grönbena Stor Bastamyran: Ljungpipare Dammyran: Videsparv Vägamyran *: Orre, Trana, Grönbena, Tretåig hackspett, Videsparv Asterisk betyder att våtmarken anses som en av de tre värdefullaste för våtmarksfåglar inom Etapp 2. Dessa våtmarker har relativt sett fler förekomster av rödlistade och utpekade fågelarter och är generellt sett artrika. Övriga våtmarker kan anses som mer ordinära för området och regionen med avseende på fågellivet. En karta som visar de tre våtmarksobjekt i Etapp 2 som är av högst värde för våtmarksfåglar visas nu också i bilaga 3. Stormyran utgör definitivt en särskilt värdefull våtmark för fågellivet och är inkluderad i denna karta, samt i de redovisade objekten i figur i MKBn. Stormyran beskrivs dessutom som särskilt värdefull (med exempel på funna arter) i listan ovan. Motivet till att den generella buffertzonen om 20 m mot våtmarkerna anses vara tillräckligt för att undvika större påverkan på våtmarksfåglarna är att många av de våtmarksfåglar som konstaterats förekomma på våtmarkerna i etapp 2 häckar och vistas långt från skogskanten ute på de öppna blöta delarna av myrarna. Det rör bl.a. de rödlistade arter av vadare som hittats, brushane och storspov, men också t.ex. sångsvan, ljungpipare och grönbena. Det innebär att avståndet till dessa arter i praktiken blir avsevärt mycket större än 20 m, som regel hundratals meter. De arter av våtmarksanknutna fåglar som ofta häckar i eller nära kantzoner och sumpskog, t.ex. orre och videsparv, har antingen korta störningsavstånd eller så starka populationer att påverkan inte har betydelse för deras bevarandestatus. De faktaunderlag som ligger till grund för bedömningen i MKBn är: 1) inventeringsresultat från fågelinventeringar 2008 och (vilka arter som finns, och var de hittats). Uppgifterna hittas i Artportalen 2013, Markbygden Vind 2013 samt opubl., Svevind 2012a, 2012b, Sida 5 av 7

28 2) färska beståndsuppskattningar (Ottosson m.fl. 2012) nationellt och regionalt för de förekommande fågelarterna på våtmarkerna En beskrivning med motivering av bedömd påverkan hittas under respektive art i artgenomgången, sid i MKBn. De artvisa beskrivningarna visar att påverkan är förenlig med artskyddsreglerna. Fladdermöss I miljökonsekvensbeskrivningen framgår att det område vid Bastatjärn där större koncentrationer av fladdermöss har observerats kommer att lämnas intakt. Ansökan ska kompletteras med en karta eller annan motsvarande redovisning där det framgår inom vilket område vindkraftverk inte kommer att uppföras till skydd för fladdermöss. Motiven för det valda området ska redovisas. I motiven bör även skälen till varför tekniska skyddsåtgärder och försiktighetsmått till skydd för fladdermössen inte bedöms behövliga. Det område vid Bastatjärnen som bedömts utgöra lämplig fladdermusbiotop visas separat i bilaga 4. Inom detta område kommer ingen vindkraft att anläggas. Zonen ingår i de samlade hänsynsområden som redovisas i MKBn, och i praktiken tillkommer delvis överlappande skyddszoner för strandskydd längs Lillepiteälven (möjlig ledlinje för fladdermöss) samt buffertzonen för brushane vid Stormyran (bilaga 3). Inte heller där kommer vindkraftverk att anläggas. Denna hänsynsåtgärd bedöms vara tillräcklig för att konsekvenserna för fladdermössen i området ska bli små (se sid 115 i MKBn). Motivet är att inventeringar i Markbygden har visat att den generella aktiviteten av fladdermöss är låg utanför kärnområdena, d.v.s. i triviala naturmiljöer som brukad barrskog och hyggen (Noctula 2011). Vid Bastatjärn finns heller inga indikationer på något fortplantningsområde för fladdermöss, sådana finns i Markbygden sannolikt bara vid bebyggelse (Gylje Blank muntl.). Baserat på ovanstående samt tidigare redogörelse i MKBn bedöms vidtagna åtgärder vara av tillräcklig omfattning för att de kvarstående riskerna för fladdermöss ska bli små. Kräldjur, groddjur samt ryggradslösa djur I beaktande av vad som framgår i mål M finner miljöprövningsdelegationen att bolaget måste erhålla ett beslut i dispensfrågan innan dess att artskyddsfrågan kan prövas vidare. Ansökan ska därför kompletteras i denna del. Ansökan om dispens från bestämmelserna i Artskyddsförordningen har inlämnats till Länsstyrelsen ( ). Bolaget kommer att komplettera tillståndsansökan om beslutet om artskyddsdispens när detta erhållits från Länsstyrelsen. Kärlväxter, mossor, svampar och lavar I beaktande av vad som framgår i mål M finner miljöprövningsdelegationen att bolaget måste erhålla ett beslut i dispensfrågan innan dess att artskyddsfrågan kan prövas vidare. Ansökan ska därför kompletteras i denna del. Sida 6 av 7

29 Ansökan om dispens från bestämmelserna i Artskyddsförordningen har inlämnats till Länsstyrelsen ( ). Bolaget kommer att komplettera tillståndsansökan om beslutet om artskyddsdispens när detta erhållits från Länsstyrelsen. Referenser Artportalen Utdrag över fågelobservationer gjorda 2008 på utvalda våtmarker i och nära etapp 2. Eriksson, M. O. G Storlommen och smålommen i Sverige populationsstatus, hotbild och förvaltning. SOF och Projekt LOM. Gylje Blank, S. Fladdermusexpert, muntliga uppgifter. Markbygden Vind Vindkraft i Markbygden. Fågelinventering Etapp 2 Linjetaxering samt inventering av våtmarksfåglar. Enetjärn Natur på uppdrag av Markbygden Vind. Markbygden Vind, opubl. Resultat från uggleuppföljning 2013 inom ramen för uppföljningsprogrammet för fauna och flora i Markbygden. Noctula Fladdermusinventering Markbygden, Piteå kommun. Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M Fåglarna i Sverige antal och förekomst. SOF, Halmstad. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson, J. och Green, M Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss en syntesrapport. Naturvårdsverket rapport Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M Svensk fågelatlas. SOF. Stockholm. Svevind 2012a. Vindkraft i Markbygden. Årsrapport Uppföljningsprogram för fauna och flora. Enetjärn Natur AB på uppdrag av Svevind AB. Svevind 2012b. Vindkraft i Markbygden. Fågelinventering Etapp 2 Linjetaxering samt inventering av våtmarksfåglar. Enetjärn Natur AB på uppdrag av Svevind AB. Svevind Vindkraft i Markbygden. Årsrapport Uppföljningsprogram för fauna och flora. Enetjärn Natur AB på uppdrag av Svevind AB. Sida 7 av 7

30 Bilaga 1 till kompletteringar för Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Sammanställning av samråd med Semisjaur Njarg sameby Svevind AB Kontor Piteå Norra Obbolavägen 115 Acusticum Umeå Piteå info@svevind.se

31 1(1) Luleå Annika Lindberg Semisjaur-Njarg Sameby Anders Erling Fjällås Ringvägen Arjeplog Markbygdens vindkraftpark Etapp 2 Här kommer föreslagna texter (granskningshandling ) angående rennäringen i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen för Markbygdens Etapp 2 för synpunkter. Kapitel 2.9 är en beskrivning av förutsättningarna, den text ni fick i våras kompletterad/ändrad enligt de synpunkter ni hade då. Kapitel 4.9 är en konsekvensbeskrivning. MKB:n kommer att färdigställas för att lämnas till länsstyrelsen senare delen av februari. Med vänlig hälsning Tyréns AB Region Nord Annika Lindberg Landskapsarkitekt LAR/MSA Ty réns AB Ky rko g atan Luleå Tel: Fax: ren s.s e Säte: Sto c kho lm Org.Nr: P:\50. Markbygden Vind AB\7. Phase II\3. Tillstånd\Kompletteringar enl MPDs begäran\semisjaur Njarg\MB2 Brev om granskning Semisjaur-Njarg docx

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52 Bilaga 2 till kompletteringar för Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Karta över buffertzoner för brushane Svevind AB Kontor Piteå Norra Obbolavägen 115 Acusticum Umeå Piteå info@svevind.se

53 Lillpiteälven km Etapp m buffertzon Brushane Ü m

54 Bilaga 3 till kompletteringar för Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Karta över våtmarker särskilt värdefulla för våtmarksfåglar Svevind AB Kontor Piteå Norra Obbolavägen 115 Acusticum Umeå Piteå info@svevind.se

55 Etapp 2 Stormyran Vägamyran Storstenmyran Ü km

56 Bilaga 4 till kompletteringar för Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Karta över kärnområde för fladdermöss vid Bastatjärnen Svevind AB Kontor Piteå Norra Obbolavägen 115 Acusticum Umeå Piteå info@svevind.se

57 Lillpiteälven km Etapp 2 Bedömt kärnområde för fladdermöss vid Bastatjärn Ü m

58

59

60

61