Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark"

Transkript

1 Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Kristianstads kommun Bilaga 9 - Fågelinventering av Enetjärn Natur Artskyddsutredning 30 April 2013

2

3 Utredning och bedömning av fågellivet Tolseröd Borrestad Planerad vindkraft i Skånes län Produktion: Enetjärn Natur AB 2012 Slutversion

4 Om dokumentet HS Kraft AB Planerad vindkraft vid Tolseröd Borrestad, Kristianstads kommun, Skåne län utredning och bedömning av fågellivet. Utredningen har genomförts under februari - augusti Detta dokument tjänar som en kunskapssammanställning och vägledning inför fortsatt projektering och utredning av den planerade vindkraftanläggningen. Dokumentet kan utgöra underlag för miljökonsekvensbeskrivningen för projektet. Följande personer har medverkat i utredningen: Janne Dahlén uppdragsledare, utredning, inventering och rapportering Karolina Adolphson kvalitetssäkring Båda är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Samtliga foton i rapporten är tagna av Enetjärn Natur. För kartor gäller Lantmäteriets Copyright. Janne Dahlén Janne Dahlén är en erfaren ornitolog, bördig från Dalarna. Han är fortfarande aktiv i kungsörnsgruppens arbete i landskapet. Han har en masterexamen i biologi från Lunds Universitet. Janne skrev sitt examensarbete om fåglar och vindkraft inom ett av Vindvals projekt. Han har undervisat på en ornitologikurs avseende inventeringsmetodiker. Janne har genomfört flera olika typer av fågelinventeringar från Malmö till norra Lappland. Han sitter med i Skånes raritetskommitté som granskar alla ovanliga rapporter av fåglar i Skåne, han sitter även med i redaktionen för Anser, Skånes Ornitologiska Förenings medlemstidskrift. 2

5 Innehåll Om dokumentet... 2 Sammanfattning Inledning Bakgrund Metodik Resultat från inventeringarna Häckfågelinventering Nattskärreinventering Fågelfauna Fågelfaunan i det omgivande landskapet Häckfåglar Flyttande fåglar Övervintrande fåglar Skyddad natur viktig för fågellivet Bedömningar och rekommendationer Bedömningar Rekommendationer...30 Källor

6 Sammanfattning En skrivbordsutredning, med tillhörande inventeringar, för området Tolseröd-Borrestad i Kristianstad kommun, Skånes län genomfördes under februari-augusti 2012 på uppdrag av HS Kraft AB. Syftet med fågelutredningen är att lokalisera och redovisa förekomster av hotade eller känsliga fåglar i eller nära det område som är aktuellt för en planerad vindkraftanläggning. Utredningen innehåller också bedömningar av påverkan på de fåglar som kan finnas i inventerat område samt behovet av inventeringar i fält. I ett första skede har en sammanställning av tillgänglig kunskap om fåglar i inventeringsområdet och dess närhet, t.ex. från Artportalen, ArtDatabanken och lokala kontaktpersoner, kompletterat med slutsatser från kart- och flygbildsstudier utförts. Sammanställningen har legat till grund för planeringen av fältinventeringarna. Resultatet från fältinventeringarna har sedan inarbetats i fågelutredningen. Inventeringsområdet ligger i ett skogsområde på Linderödsåsen i östra Skåne. Miljöerna i inventeringsområdet domineras av brukad granskog, ungskog och hyggen. Inom några kilometer från inventeringsområdet är miljöerna mer varierade, med dungar och mindre jordbruksmarker. Sjöar och våtmarker saknas helt, så när som på några små dammar eller fuktigare aldungar. Sammantaget bedöms konsekvenserna på fågelfaunan av en vindkraftsetablering bli små. De livsmiljöer som påverkas är starkt påverkade av skogsbruk, men hyser ändå några rödlistade eller i Artskyddsförordningen särskilt utpekade arter. Framför allt är det förekomsten av fiskgjuse och ett relativt gott bestånd av nattskärra som kan komma att påverkas. Arterna häckar dock på hyggen och kommer endast kunna finnas kvar tills det att skogen vuxit upp. För övervintrande och häckande rovfåglar, framför allt röd glada och ormvråk, föreligger vissa kollisionsrisker. För sträckande fåglar är kollisionsriskerna mindre. Inga större ansamlingar av rastande eller övervintrande fåglar förekommer i området. Avståndet till kringliggande naturreservat och andra naturskyddade områden för utpekade och störningskänsliga fåglar är så stort att påverkan på dessa bedöms bli obetydlig. 4

7 Ü Inventeringsområde Översiktskarta med inventeringsområdet vid Tolseröd Borrestad i östra Skåne markerat km

8 11 Inledning HS Kraft AB planerar att uppföra en vindkraftanläggning vid Tolseröd och Borrestad i Kristianstad kommun, Skåne län. Som en del i planeringen inför tillståndsprövningen av anläggningen har en skrivbordsutredning och flera riktade fågelinventeringar genomförts. Resultaten av utredningen och inventeringarna presenteras i denna rapport. Rapporten belyser områdets fågelfauna och ger rekommendationer om hur anläggningen kan utformas för att minimera negativa konsekvenser som kan uppstå i samband med en vindkraftsetablering i området. Syfte Syftet med fågelutredningen är att lokalisera och redovisa förekomster eller avsaknaden av hotade eller känsliga fåglar inom eller nära det utredningsområde som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Målet är också att göra en bedömning av eventuell påverkan på de bevarandevärda fåglar som kan finnas inom inventeringsområdet. 6

9 2 Bakgrund 2 Lokaliseringen av en vindkraftsetablering är sannolikt den faktor som har störst betydelse för vindkraftens effekter på fåglar (Widemo 2007, Naturvårdsverket 2011). Etableringar på platser med viktiga häcknings- och rastförekomster av utpekade arter, större fågelkolonier eller viktiga övervintringsområden kan orsaka negativa effekter på fåglarnas livsmiljöer eller en ökad dödlighet. Artspecifika beteenden, topografi och fåglarnas lokala rörelsemönster är dock också viktiga faktorer som kan styra påverkansgraden (se t.ex. Barrios & Rodriguez 2004). Fåglar rör sig i luftrummet och kan påverkas av vindkraftverk på andra sätt än de fasta naturvärdena på marken. Påverkan kan delas in i: Störning och förluster av livsmiljöer (habitat) till följd av vindkraftanläggningens markanspråk (drift samt bygg- och underhållsarbete) Kollisioner med rotorblad, torn och luftledningar Barriäreffekter för flyttande fåglar till följd av undvikandebeteenden Eldöd till följd av kontakt med ledningar och transformatorer Hur vindkraftsutbyggnad påverkar skogslevande fåglar är studerat i begränsad omfattning. Kunskapen om vindkraftens effekter på fågelfaunan är till stor del baserad på studier i öppna marker och vid kusten. I skogsmark berörs andra fågelarter och utbyggnadens konsekvenser på naturmiljöer och landskapet blir delvis annorlunda. Påverkan genom habitatförluster, fragmentering (att habitat splittras upp) och barriäreffekter, buller och kollisionsrisker kan dock antas vara fortsatt i fokus. Störningar och förluster av livsmiljöer En minskad täthet av fåglar inom eller i anslutning till en vindkraftpark visar på en habitatförlust för fåglarna (Naturvårdsverket 2011). Förlusten kan bero på ett undvikande av själva vindkraftverken eller på att parken förändrar miljön på ett sådant sätt att området blir mindre attraktivt för fåglarna. Fåglar som undviker vindkraftparker eller områden precis intill vindkraftparker förlorar habitatet. Följderna blir potentiellt minskad tillgång till föda, sämre häckningsresultat och i förlängningen negativa effekter på populationen i stort. Habitatförlusten existerar både under själva konstruktionen och under driften och effekterna kan öka eller minska med tiden efter det att parken har färdigställts (Langston och Pullan 2003). Påverkan verkar vara som störst under anläggningsarbetet. Under drifttiden är svårare att påvisa en minskning av häckande fåglar (Pearce-Higgins m.fl. 2012). För vissa arter t.ex. storspov och enkelbeckasin har i vissa fall nivåerna legat kvar på en lägre nivå än innan anläggningsarbetet startade (Pearce-Higgins m.fl. 2012). För övervintrande fåglar har det påvisats en minskning även under driftfasen (Stewart m.fl. 2007). En minskad areal lämplig biotop för en art, leder ibland till en ökad areal lämplig biotop för en annan art som kräver andra livsmiljöer, vilket betyder att även positiva effekter kan finnas för vissa arter (t.ex. Pearce-Higgins m.fl. 2012). Störningsavstånden varierar mycket mellan olika arter och inom arter mellan olika parker, vilket kan vara en följd av att få observationer av arten på respektive lokal gjorts eller att störningen de facto 7

10 2varierar mycket mellan olika parker. Forskningsstudier visar att fåglar knutna till våtmarker som vadare, änder och gäss är särskilt känsliga för störningar från vindkraft och ofta visar minskade tätheter nära vindkraftverk (Naturvårdsverket 2011). I synnerhet vadare visar undvikelseeffekter på längre håll, i medeltal m från vindkraftverk (Dahlén 2010), t.ex. visade en stor skotsk studie på störningsavstånd på m för arter som enkelbeckasin och storspov (Pearce-Higgins m.fl. 2009, Pearce- Higgins m.fl ). Tättingar som grupp har de kortaste störningsavstånden både under häckningstid och icke häckningstid (medel 63 meter respektive 40 meter; Dahlén 2010). Måsfåglar och rovfåglar som grupp har ett intermediärt störningsavstånd utanför häckningstid. Ormvråk och tornfalk visar ibland på mycket korta störningsavstånd, under 50 meter. Störningsavstånden har ofta generellt konstaterats vara längre utanför häckningstid än under häckningstid (till exempel Pedersen och Poulsen 1991, Hötker, Thomsen och Jeromin 2006). Kollisioner med vindkraftverk Fåglar kan kollidera med vindkraftverk, framför allt med rotorbladen. Generellt sett är risken mycket liten och antalet dödsfall per vindkraftverk och år är i genomsnitt mycket lågt enligt tillgängliga data. Variationen mellan olika parker är dock stor och några få parker står för en stor del av kollisionerna. Att räkna på medelvärden ger därför en skev bild av verkligheten. Medianvärden är ett bättre mått på den totala dödligheten. Färska beräkningar visar att medianvärdet för Europa ligger på 6,5 kollisioner per vindkraftverk och år (Naturvårdseverket 2011). Många av kollisionsstudierna i Europa har gjorts vid kuster, jordbruksmark och våtmarker, områden med generellt mycket fåglar. Räknar man in även studier från Nordamerika med många parker i torra miljöer och i höjdlägen så hamnar medianvärdet på 2,3 kollisioner per vindkraftverk och år. Det sistnämnda bedöms vara mer representativt om områden med rik förekomst av utsatta arter undviks vid etableringar. Studier visar att rovfåglar verkar vara särskilt sårbara för vindkraftsetableringar genom kollisioner med verkens rotorblad (se bl.a. Madders & Whitfield 2006). Orsakerna är oklara men flera studier antyder att stora rovfåglar som örnar och gamar är överrepresenterade bland de fåglar som dödas i kollisioner med vindkraftverk (t.ex. Barrios och Rodriguez 2004). Även om riskerna generellt beräknas vara mycket små (Whitfield 2009) är sannolikheten för kollisioner ofta högre i områden där aktiviteten av rovfåglar är stor (Barrios och Rodriguez 2004), t.ex. i övervintringsområden eller i goda häckningsmiljöer. Flyttande rovfåglar verkar vara mindre utsatta än stationära (Lucas m.fl. 2008). Vid en vindkraftpark i Västerbottens kustland där sträckande fåglar studerats i ett kontrollprogram visade det sig att 2,5 % av fåglarna flög genom vindkraftparken, övriga visade på undvikelsebeteenden och flög runt parken (Umeå Energi 2012). Inga förolyckade fåglar hittades heller under de eftersök som gjordes. Barriäreffekter En barriäreffekt uppkommer om flyttande fåglar ändrar sin flyttriktning för att undvika vindkraftverk. Effekterna kan vara allt från en liten ändring i flygriktning eller höjd till att sträcket tillfälligt avbryts eller att en helt annan flyttningsväg skapas. Signifikanta barriäreffekter har hittas bland rovfåglar, gäss 8

11 2 och tättingar (Hötker, Thomsen och Jeromin 2006). Endast för måsfåglar och tärnor (kombinerade) övervägde kategorin inga effekter (Hötker, Thomsen och Jeromin 2006). Flygning är det mest energikrävande sätt som djur kan ta sig fram på och även mindre ökningar i flyttningssträckan ökar energikonsumtionen, men sett till den totala flyttningssträckan är effekterna från enskilda vindkraftparker små (Masden m.fl. 2009) och kan jämföras med den extra energi som krävs vid motvind. Det är dock viktigt att ta hänsyn till kumulativa effekter. Elnätet Vindkraftverkens anslutning till elnätet kan påverka fåglar på flera sätt. Det är väl dokumenterat att ugglor och rovfåglar riskerar att dödas när de kommer i kontakt med elledningar eller transformatorer. Dessutom kan luftledningar orsaka dödsfall när fåglar kolliderar med ledningar, något som ofta drabbar t.ex. skogshöns, svanar, tranor och rovfåglar. 9

12 3 Metodik I detta kapitel beskrivs hur utredningen genomförts och vad som ligger till grund för de bedömningar som redovisas längre fram. Fågelutredningen Beskrivningen och bedömningen av fågellivet i området grundar sig på tillgänglig kunskap om fågelfaunan, i huvudsak från den nätbaserade databasen Artportalen, kontakter med lokal expertis samt olika fågelinventeringar som gjorts i närliggande trakt. Uppgifter om skyddsklassade arter som inte visas i Artportalen har erhållits genom ArtDatabanken. Det ska understrykas att de rapporter som erhållits genom Artpatabanken endast redovisar förekomst av arter i området, inte avsaknad. Beroende på i vilken utsträckning ett område besökts av fågelskådare kan materialet ge alltifrån en ytterst rudimentär bild till en heltäckande bild av områdets fågelliv. För flera arter gäller dessutom att många ornitologer systematiskt undviker att rapportera observationer under häckningstid till Artportalen, då misstänksamheten mot dess sekretessfunktioner är utbredd. Därför har uppgifterna från ArtDatabanken kompletterats med uppgifter från lokala ornitologer med god kännedom om området. För arter där ingen information om eventuell förekomst funnits Artskyddsförordningen I artskyddsförordningen går att läsa att i frågan om vilda fåglar är det förbjudet att 1. avsiktligt fånga eller döda djur, Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Med vilda fåglar avses alla i Sverige naturligt förekommande fågelarter. Naturvårdsverket tolkning är att även om alla fågelarter omfattas bör arter markerade med B i bilaga 1 till Artskyddsförordningen (motsv. Fågeldirektivets bilaga 1), rödlistade arter samt sådana arter som uppvisar en negativ trend prioriteras i skyddsarbetet. Enetjärn Natur behandlar inte arter som har en negativ trend, vilket skulle innebära en subjektiv bedömning för oss. De arter som har en negativ trend fångas dessutom bra upp av rödlistan. Utpekade arter markeras med A i rapporten. 10

13 3 att tillgå har istället bedömningar gjorts utifrån områdets beskaffenhet (topografi, markanvändning, geografisk placering etc.), samt utifrån i vilken omfattning arten förekommer i motsvarande biotoper i omgivningen. Utredningen har varit viktig för att planera häckfågleinventeringen och nattskärreinventeringen på ett bra sätt. Utredningen fokuserar på de fågelarter som riskerar att påverkas negativt av en vindkraftsetablering samt på alla fågelarter som är upptagna på den svenska rödlistan och som bedöms ha förutsättningar att finnas i regionen. Även de arter som är särskilt utpekade i Artskyddsförordningen (se faktaruta) och som har livsmiljöer i denna del av landet har getts särskild uppmärksamhet. Arter som tagits upp i Vindvals rapport (6467) har getts särskilt utrymme. Störst vikt har lagts vid de arter som häckar i regionen och således befinner sig i området under en längre tid. Även förutsättningar för sträckande, rastande och övervintrande fåglar har analyserats. En vindkraftsanläggning bedöms kunna påverka fåglar på upp till åtminstone ett par kilometer från vindkraftverkens lokalisering (se t.ex. Bright m.fl. 2006). I fågelutredningen har därför förekomster även utanför inventeringsområdet tagits med i bedömningarna. I ett inledande skede analyserades fågelförekomsterna i regionen (inom ca 10 km) för att få en uppfattning om vilka arter som kan förekomma i inventeringsområdets närhet. Efter den inledande analysen av förekomster i regionen gjordes en mer noggrann analys i ett mindre område runt inventeringsområdet av de arter som bedömdes finnas i regionen (Tabell 1, sida 20). Storleken på området för vilket en fördjupad analys genomförts varierar från art till art utifrån påverkansrisk och känslighet men även utifrån den enskilda artens status i regionen. Exempelvis kan en art vara viktig att ta stor hänsyn till i södra Sverige men till följd av en riklig förekomst i Norrland krävs där ett något mindre hänsynstagande (t.ex. skogshöns). Storleken på utredningsområdet för respektive art grundar sig på de skyddsavstånd som föreslås i Sveriges Ornitologiska Förenings (SOF) vindkraftspolicy (SOF 2009) och Vindvals rapport (Naturvårdsverket 2011). I fågelutredningen har dessutom en tolkning av flygbilder och kartor genomförts. Karttolkningen har fokuserat på att lokalisera för fåglarna särskilt värdefulla miljöer såsom äldre skogsbestånd, bergbranter, sjöar, våtmarker och andra intressanta naturmiljöer. De flygbilder och kartor som använts vid tolkning finns tillgängliga på Lantmäteriets karttjänst SeSverige. Förekomsten av skyddad eller värdefull natur i regionen har analyserats. Information om naturreservat, objekt ur våtmarksinventeringen, nyckelbiotoper med mera har samlats in från Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens respektive GIS-portaler. Resultatet av analyserna har inarbetats i bedömningarna om fågellivet. I fågelutredningen ingår en preliminär bedömning av vilken påverkan den planerade vindkraftetableringen kommer att medföra på fågellivet i och omkring den planerade vindkraftanläggningen. Behov av mer kunskap om särskilda fågelarter och artgrupper belyses också. Bedömningarna grundas på resultat från forskningen inom området samt praktiska erfarenheter från befintliga vindkraftprojekt samt respektive arts förutsättningar och spridning i regionen. 11

14 3 Inventeringsrutt dag 1 Inventeringsrutt buffer 100 Inventeringstutt dag 2 Inventeringsområde Ü Inventeringsrutter under häckfågelinventeringen. Inom buffertzonen på 100 m bedöms större delen av de sjungande fåglarna ha noterats km

15 3 riktad häckfågelinventering. Inventeringen inriktades främst på att kartlägga eventuella förekomster i Nedan beskrivs de fältinventeringar som genomförts i inventeringsområdet. Häckfågelinventering För att komplettera de uppgifter som framkommit under skrivbordsutredningen genomfördes en och nära inventeringsområdet av utpekade och hotade fågelarter som rovfåglar, hackspettar och t.ex. sommargylling. De uppgifter om känsliga fågelarter eller skyddade och värdefulla miljöer som framkom under skrivbordsutredningen användes för att planera fältinventeringen. Häckfågelinventeringen genomfördes som en linjetaxering. Metoden går ut på att alla arter och individer registreras medan inventeraren rör sig längs en inventeringsrutt genom inventeringsområdet (ett område med en radie om 500 m från planerade vindkraftverk; se karta i Figur 2). Samtliga arter som sågs eller hördes registrerades och utgör bakgrundsdata för bedömningarna i utredningen. Under fältbesöken genomsöktes alla naturmiljöer som bedömdes vara särskilt intressanta för häckande fåglar. I huvudsak innebar detta besök vid alla äldre skogspartier och fuktigare områden. Vägnätet användes till stor del eftersom man där har både större möjlighet att se fåglar på håll, då det är mer öppet, och eftersom det är lättare att notera arter på lätet även under förflyttning (inventeraren skapar själv mindre störande ljud). De arter som är särskilt utpekade i Artskyddsförordningen eller som är upptagna på den svenska rödlistan registrerades med exakta positioner och även andra arter som visat sig känsliga för vindkraft registrerades (Figur 3). Häckfågelinventeringen genomfördes 15 respektive 24 maj då de flesta fågelarter hävdar revir och lätt kan lokaliseras. Tidpunkten för den senare inventeringen är förlagd så att även sent anländande tropikflyttare har kommit, t.ex. tornseglare och lärkfalk, vilka då kan ses födosöka eller markera revir. Inventeringen genomfördes tidiga morgnar mellan ca 03:30 och 10:00. Det område som inventerades kan ses i Figur 2 som Inventeringsrutt. Nattskärreinventering En riktad inventering av nattskärra genomfördes under två nätter. Inventeringen genomfördes till fots utefter det befintliga vägnätet inom själva inventeringsområdet samt delar av vägnätet utanför inventeringsområdet. Utefter inventeringsrutten gjordes täta stopp för att lyssna och registrera observationer. Vid varje stopp lyssnade observatören efter nattskärra under minst ca 5 minuter. Varje observation registrerades med en så exakt position som möjligt med hjälp av GPS och kompass. Hela inventeringen genomfördes under dygnets mörka timmar. Nattskärreinventeringen genomfördes natten mellan 29 och 30 maj samt natten mellan 2 och 3 juli. Däremellan gjordes en inventering av en lokal ornitolog 14 juni. Kungsörnsinventering Under våren 2012 gjorde Enetjärn Natur en kungsörnsinventering som presenteras i en separat rapport (Enetjärn Natur 2012). De observationer som gjordes av andra arter än kungsörn har analyserats och inarbetats i denna rapport. 13

16 3Ingen lokaliseringsbedömning Det är viktigt att understryka att de bedömningar av fågelvärden som görs inte innebär några ställningstaganden om inventeringsområdet är lämpligt för en lokalisering av vindkraft eller ej. Fågelutredningen beskriver endast vilka effekter en eventuell vindkraftsetablering kan få på fågelfaunan i området och hur eventuella negativa effekter kan minimeras. Lokaliseringsbedömning görs av bolaget i samband med fortsatt projektering och senare vid en kommande tillståndsprövning av projektet, och då vägs flera andra värden in förutom fåglarna. 14

17 4 Resultat från inventeringarna 4 I detta kapitel beskrivs förutsättningarna och resultaten från häckfågelinventeringen och nattskärreinventeringen. Inventeringsresultatet inarbetas i kapitel Häckfågelinventering Dag Vädret var under hela inventeringstiden bra med hänsyn till förutsättningar för häckfågelinventering. Tidigt på morgonen var det mulet, men molnen skingrades och fram på tidig förmiddag var det molnfritt. Vinden var svag under morgonen men ökade något fram på tidig förmiddag. Stora delar av inventeringsområdet inventerades, Inventeringsrutt Dag 1, Figur 2. Observationer Sångaktiviteten var god och höga antal av framför allt bofink (45 ex) och lövsångare (38 ex) noterades. Även koltrast, kungsfågel, svarthätta och mindre korsnäbb noterades med fler än 10 individer. Bland arter särskilt utpekade i Artskyddsförordningen eller rödlistade noterades röd glada, fiskgjuse, sparvuggla, spillkråka, trädlärka, törnskata och hämpling. Dag Väderförhållandena var gynnsamma för häckfågelinventering - inledningsvis heltäckande molnighet och enstaka regndroppar men efterhand uppklarnande och soligt. Vinden var svag och växlande. Inventeringen fokuserades på de delar som inte inventerades under föregående inventering och de delar som visat sig ha förutsättningar för att hysa högre fågelkoncentrationer eller utpekade arter (Figur 2). Under inventeringen gjordes ett par längre stopp, på platser där sikten var god, för att notera överflygande eller stationära rovfåglar. Observationer Sångaktiviteten var även denna dag god. Artsammansättningen var ganska lik föregående dag med flest bofinkar och lövsångare. Bland arter särskilt utpekade i Artskyddsförordningen eller rödlistade så noterades precis som vid det första inventeringstillfället röd glada, fiskgjuse, sparvuggla, spillkråka, trädlärka, törnskata och hämpling. Totalt observerades 46 arter under de båda inventeringsdagarna. 15

18 4.2 Nattskärreinventering Natt 1 29 till 30 maj Vädret var relativt bra för inventering av nattskärra. Vinden var svag och det var klart. Temperaturen sjönk dock under kvällen/natten vilket kan ha begränsat aktiviteten något. Observationer Spelande nattskärra noterades på två lokaler under natten, den nordligaste observationen och en observation på det stora hygget (Figur 3). Natt 2 2 till 3 juli Vädret var utmärkt för inventering av nattskärra - vindstilla och varmt. Observationer Flera observationer av nattskärra gjordes under natten; 7 spelande hanar (Figur 3) samt ytterligare 4 ex (ej noterade på kartan men i samma område som de spelande fåglarna). Övriga observationer Den 14 juni inventerades området av Ulf Jungbeck (lokal ornitolog, ej anknuten till Enetjärn Natur) som noterade tre spelande nattskärror på det stora hygget med fiskgjuseboet (ej markerade på kartan). På övriga platser inom inventeringsområdet gjordes inga noteringar av nattskärra. 16

19 Id, Art Inventeringsområde 1, Fiskgjuse 2, Nattskärra 3, Sparvuggla 4, Hämplig 5, Törnskata 6, Trädlärka 7, Spillkråka 8, Mindre hackspett Ü 0 0,5 1 km 3 3 Observationer av revirhävdande rödlistade fågelarter eller arter särskilt utpekade i Artskyddsförordningen. Förbiflygande fåglar som röd glada och havsörn redovisas inte på kartan. 17

20 5 Fågelfauna I detta kapitel beskrivs fågelfaunan. Först ges en generell bild av häckfågelfaunan i det omgivande landskapet och sedan beskrivs inventeringsområdets fåglar. Fokus ligger på rödlistade arter och arter särskilt utpekade i Artskyddsförordningen men även andra arter som potentiellt sett kan påverkas negativt av en vindkraftsetablering behandlas. Därefter presenteras förutsättningarna för övervintrande och flyttande fåglar. 5.1 Fågelfaunan i det omgivande landskapet Landskapet i stort är varierat, där de centrala områdena med ett barrdominerat skogslandskap omges av lövskogar och odlade marker och kringgärdas av flera olika små vattendrag, bl.a. Mjöån, Stianderödsbäcken och Forsakarsbäcken. Eftersom sjöar saknas och förekomsten av våtmarker är begränsad är våtmarksfåglar sällsynta och i huvudsak knutna till området vid Borrestad öster om Linderödsåsen där en liten öppen damm finns. De fåglar som finns i regionen är framför allt kopplade till skogen (barr och löv) och de öppnare jordbruksmarkerna samt gränszonerna mellan dessa. Ett drygt tiotal arter rovfåglar häckar i denna del av Skånes län (Svensson m.fl. 1999). Artportalen och ArtDatabankens fyndregister visar att kungsörn, havsörn, ormvråk, fiskgjuse, röd glada, lärkfalk, tornfalk, sparvhök, duvhök, brun kärrhök och ängshök säkert eller troligen förekommer regelbundet i regionen. Däremot finns endast ett fåtal fynd under häckningstid eller bara fynd under sträcktid av pilgrimsfalk, stenfalk, blå kärrhök och fjällvråk, varför dessa arter inte bedöms inte häcka i regionen. Det finns inga kända häckningar av pilgrimsfalk inom 10 km från inventeringsområdet (ArtDatabanken 2012). Kungsörn behandlas i en separat rapport. Av ugglorna bedöms två arter häcka regelbundet i regionen: kattuggla och hornuggla (Svensson m.fl. 1999, Artportalen 2012). Under inventeringarna hittades även en häckning av sparvuggla. Det finns inga rapporter om häckande berguv inom 10 km från inventeringsområdet (ArtDatabanken 2012). Berguv har dock hörts tillfälligt på närmare håll. Regionen väster och norr om inventeringsområdet har en fast population av orre och möjligen finns även en mycket liten men fast population av tjäder (Svensson m.fl. 1999, Artportalen 2012). Arterna saknas i inventeringsområdet. Tjäder och orre är särskilt utpekade i Artskyddsförordningen men de är inte rödlistade i Sverige. Det finns inga större fågelrika sjöar i regionen, närmaste större våtmarksområde är Egeside som ligger knappt 10 km från inventeringsområdet. Närmre inventeringsområdet finns inga lokaler som hyser 18

21 5 större koncentrationer av vadare eller änder. Gäss utnyttjar dock ibland åkermarker närmare inventeringsområdet under födosök. Närmaste häckning av vit stork finns ca 8 km från inventeringsområdet. 5.2 Häckfåglar Det område som kan bli aktuellt för vindkraftsetablering används för skogsbruk. Området domineras nästan totalt av granplanteringar, men i enstaka blötare områden växer klibbal. I utkanten av inventeringsområdet förekommer även några bestånd med ädellövskog. Dominansen av granskog gör att fågelfaunan sannolikt nästan helt utgörs av skogslevande arter. Det stora hygget i inventeringsområdets västra delar ger dock förutsättningar för ytterligare några arter. Analysen av fågelförekomsten i regionen visade att några känsligare fågelarter förekommer i regionen. I Tabell 1 listas de arter som har varit i fokus för fågelutredningen vid Tolseröd Borrestad och i hur stort område utanför själva inventeringsområdet förekomsterna har analyserats. De känsligare arter som finns i inventeringsområdet beskrivs utförligt nedan. Bivråk A,VU Det svenska bivråksbeståndet beräknas uppgå till ca 6600 par, varav ca 380 par i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). Inga observationer gjordes under inventeringarna. Utifrån rapporter till Artportalen framgår dock att arten, åtminstone tillfälligt, häckar inom 1 km från inventeringsområdet. Arten bedöms regelbundet, med enstaka individer, röra sig inom inventeringsområdet under sommaren. Under sträcket bedöms ett flertal bivråkar passera inventeringsområdet men företrädesvis på hög höjd. Röd glada A Det svenska beståndet av röd glada beräknas uppgå till ca 2100 par varav majoriteten, ca 1900 par, finns i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). Flera observationer av röd glada gjordes både under vårvinterns kungsörnsinventering och under häckfågelinventeringen. Flera par röd glada bedöms häcka inom 1 km från inventeringsområdet. Under vårvinterns kungsörnsinventering sågs mer än 15 glador under respektive inventeringsdag. Dessa sågs dock över ett större område på upp till ca 5 km från inventeringsområdet. Under häckfågelinventeringen sågs 1-2 fåglar respektive inventeringsdag i kanten av inventeringsområdet. Främst är det kantzonerna mellan skogsområdet inne i inventeringsområdet och jordbruksmarken utanför inventeringsområdet som är attraktivt för häckande och födosökande glador. Inga observationer gjordes som tyder på en häckning av röd glada inom inventeringsområdet. Däremot gjordes flera observationer av födosökande glador och förbiflygande glador i inventeringsområdet. Havsörn A,NT Det svenska havsörnsbeståndet beräknas uppgå till ca 530 par, varav ca 12 par i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). Flera observationer av havsörn gjordes under vårvinterns inventering av kungsörn. Den för- 19

22 5Tabell 1. Utpekade fågelarter som regelbundet bedöms kunna häcka i regionen samt deras bedömda status i utredningsområdet. Hotstatus i rödlistan: RE= Nationellt utdöd, EN= Starkt hotad, VU = Sårbar, NT = Nära hotad. *Arter där ytterligare bedömningar görs. ** Arten behandlas i en separat rapport. K Arten noterades endast under kungsörnsinventeringen. Art Utredningsområdets Bedömd status i utredningsområdet, enstaka observa- under in- i Artskyddsförlistad Observerad Särskilt utpekade Röd- storlek; inventeringsområdet + x km tioner redovisas inte ventering ordningen ( B ) Sångsvan - Ej förekommande x Rapphöna - Ej förekommande NT Vit stork 5 km Ej förekommande x RE Bivråk* 1 km Sommar x VU Röd glada* 1 km Året runt x x Havsörn* 5 km Vinter x K x NT Brun kärrhök 1 km Ej förekommande x Ängshök 1 km Ej förekommande x EN Fjällvråk* 1 km Vinter x K NT Kungsörn ** 5 km Året runt x K NT Fiskgjuse* 3 km Sommar x x Pilgrimsfalk* 3 km Tillfällig x K VU Orre 2 km Ej förekommande x Tjäder 2 km Ej förekommande x Trana* - Sommar x x Storspov Ej förekommande VU Turkduva Ej förekommande NT Sparvuggla* 1 km Året runt (tillfällig) x x Nattskärra* 1 km Sommar x NT Tornseglare - Sommar x NT Kungsfiskare 1 km Ej förekommande x Göktyta - Sommar NT Mindre hackspett - Året runt x K NT Spillkråka - Året runt x x Trädlärka - Sommar x x Sånglärka - Ej förekommande NT Backsvala - Ej förekommande NT Gräshoppsångare - Ej förekommande NT Sommargylling 1 km Sommar EN Törnskata - Sommar x x Nötkråka - Året runt NT Hämpling - Sommar x VU 20

23 5 sta inventeringsdagen 23 februari noterades 5-6 individer och den 22 mars 1 individ. De flesta fåglarna var yngre, ej könsmogna, individer men vid första inventeringstillfället noterades även 1-2 adulta fåglar. Det går inte att utesluta att havsörn har revir i regionen, men eftersom inga observationer av adulta örnar gjorts senare på säsongen är bedömningen att de två adulta örnarna var övervintrande fåglar. Havsörn bedöms finnas i området framför allt under vår, höst och vinter. Vårens inventeringar visar att det ibland finns flera fåglar i området. De flesta observationerna gjordes kring jordbruksmarken öster om inventeringsområdet, men enstaka havsörnar sågs även över själva inventeringsområdet. Fjällvråk A,NT Fjällvråkens svenska population beräknas uppgå till ca 3000 par (Ottoson m.fl. 2012). Fjällvråk observerades under vårvinterns kungsörnsinventering och bedöms kunna övervintra inom inventeringsområdet och passera under sträcket. Det stora nyupptagna hygget ger goda födosöksmöjligheter för arten. Arten häckar inte i Skåne. Fiskgjuse A Det svenska fiskgjusbeståndet beräknas uppgå till ca 4100 par, varav ca 180 par i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). En fiskgjusehäckning kunde konstateras centralt i inventeringsområdet (Figur 3), vid boet gjordes flera observationer av fiskgjuse. Under inventeringarna gjordes en observation av en inflygande adult fiskgjuse. Fågeln kom på låg höjd från sydost och landade med en fisk i boets närhet. Flera observationer av fiskgjuse gjordes i boets närhet. 4 4 Fiskgjusebo i toppen på en avbruten gran. I förgrunden vindmätningsmasten. Fiskgjusen syns precis över boet. 21

24 5Det faktum att det är långt till närmaste större sjö och till havet (13 km) gör att det var oväntat att hitta en häckning av fiskgjuse i inventeringsområdet. Närmaste lämpliga fiskevatten utgörs troligen av en fiskdamm i Degeberga eller någon annan mindre damm eller å. Boet ligger i en gran med avbruten topp mitt på ett stort hygge, ca 150 m från den vindmast som satts upp i inventeringsområdet i september-oktober 2009 (Figur 4). Häckning konstaterades första gången 2011 och en lyckad häckning, med minst två flygga ungar som resultat genomfördes även Fiskgjuse häckar normalt i samma bo flera år i följd (ibland flera decennier). Det är inte troligt att boet kommer att överges de närmaste åren, men boet ligger på ett hygge och när skogen på hygget växer upp kommer boplatsen sannolikt att bli mindre attraktiv (fiskgjusen vill ha relativt öppet runt boplatsen) och överges. Detta bedöms dock inte ske inom de närmaste 10 åren. Pilgrimsfalk A,VU Det svenska pilgrimsfalkbeståndet beräknas uppgå till ca 280 par, varav ca 6 par i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). En observation av pilgrimsfalk gjordes under vårvinterns inventering av kungsörn. Sedan tidigare finns inga rapporter inom 3 km från inventeringsområdet. Det finns heller inga rapporter som indikerar någon häckning inom 5 km från inventeringsområdet (ArtDatabanken 2012). Arten bedöms endast tillfälligt finnas i närheten av inventeringsområdet. Trana A Den svenska (och skånska) tranpopulationen har ökat markant i antal under de senaste 30 åren och beräknas i dagläget uppgå till ca par, varav ca 400 par i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). Flera observationer av trana gjordes under vårvinterns inventering av kungsörn. Det stora flertalet utgjordes av sträckande fåglar. Totalt observerades 1120 sträckande tranor den 22 mars mitt under tranans sträcktopp. De flesta fåglarna passerade på hög höjd söder om inventeringsområdet, men vissa delar av sträcket passerade över inventeringsområdet. Sträckkorridoren varierar sannolikt mellan olika dagar utifrån rådande väderläge. Inga observationer gjordes inom själva inventeringsområdet under häckfågelinventeringen men utifrån observationer i Artportalen är bedömingen att arten möjligen häckar inom eller i närheten av inventeringsområdet. Sparvuggla A Det svenska beståndet av sparvuggla beräknas uppgå till ca par, varav ca 40 par i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). Under inventeringen hittades en häckning av sparvuggla (Figur 3 och 5). Det är den sydligaste kända häckningen i Sverige. Fågeln häckade i en aldunge i kanten av en tät äldre granodling. Under hösten 2011 skedde en större rörelse av sparvuggla söderut och ovanligt många fynd gjordes i södra Skåne. Troligen föranledde denna rörelse häckningen i inventeringsområdet. 22

25 5 Det är inte troligt att arten tidigare har häckat regelbundet i trakten och även om det finns en möjlighet att den fortsatt kommer att häcka i inventeringsområdet några år så är det troligare att häckningen var av tillfällig art. Nattskärra A,NT Det svenska nattskärrebeståndet beräknas uppgå till ca par, varav ca 550 par i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). Nattskärran trivs inte i alltför mörk, sluten skog utan föredrar områden med öppen skog, gläntor, mossar, hyggen och skogsbilvägar (Svensson 2005). I brukade skogar skiftar nattskärran kontinuerligt sina revir. Nya revir etableras och andra överges beroende på skogssuccessionen. En riktad inventering av nattskärra genomfördes eftersom det tidigare konstaterats finnas gott om nattskärra i området. Bl.a. konstaterades hela 17 fåglar i ett område på 7 kvadratkilometer vid Stora och Lilla Ry 2007 (Jungbeck muntl. 2012). Under årets inventering konstaterades som mest 7 spelande nattskärror inom inventeringsområdet på drygt 3 kvadratkilometer. Förekomsterna av nattskärra på Linderödsåsens södra delar är knutna till hyggen i olika igenväxningsstadier. Högst är tätheterna på hyggen med granar på 7-8 år (Jungbeck muntl. 2012). Man kan därför förvänta sig att tätheterna och de exakta spelplatserna inom inventeringsområdet kommer att förändras i takt med skogsbruket. Under årets inventeringar noterades alla utom två fåglar på det stora hygget i inventeringsområdets sydvästra del (Figur 3). Det bedöms som troligt att detta hygge, som i dagsläget är relativt nytt, kommer att hysa häckande nattskärra i åtminstone 10 år till innan skogen blir för hög och tät. Övriga rödlistade eller särskilt utpekade arter Av de övriga arter som listats i Tabell 1 och som bedöms finnas inom respektive arts utredningsområde (tabell 1) bedöms riskerna låga för att dessa ska påverkas mer än mycket marginellt. 5 5 Sparvugglan tittar ut ur sitt bohål i en klibbal. 23

26 5TornseglareA,NT födosöker regelbundet över inventeringsområdet men bedöms inte finnas i högre tätheter här än i någon annan del av Skåne. Mindre hackspett A,NT, spillkråka A och göktyta A,NT bedöms häcka med 0-2 par vardera inom inventeringsområdet. Inga häckningar kunde dock konstateras under inventeringarna. Arterna rör sig sällan på högre höjder och har inga högre täther i inventeringsområdet. Mindre hackspett och göktyta bedöms dessutom främst finnas i kanten av inventeringsområdet och inte i den brukade granskogen. Trädlärka A observerades med 1 ex vid flera tillfällen precis vid vindmätningsmasten på det stora nyupptagna hygget. Arten bedöms, precis som törnskata A och hämpling A,VU, kunna finnas på hygget i några år men försvinna i takt med igenväxningen. Gemensamt för dessa arter är att de sällan rör sig på högre höjder, att de är relativt vanliga och att de ofta häckar i starkt påverkade miljöer. Sommargylling A,EN bedöms kunna häcka i någon av de mer löv- eller talldominerade delarna inom 1 km från inventeringsområdet. Själva inventeringsområdet är dock grandominerat och inte lämpligt som häckningsbiotop för sommargylling. Orre och tjäder har inte noterats inom inventeringsområdet de senaste 10 åren. Övriga i vindkraftssammanhang relevanta arter Förutom rödlistade arter och arter särskilt utpekade i Artskyddsförordningen redovisas även förekomster även av andra stora och medelstora rovfågelarter vilka har fått särskilt utrymme i Naturvårdsverkets rapport (6467). Förekomster av mindre rovfåglar t.e.x. sparvhök och tornfalk redovisas således inte. Ormvråk Med ett beräknat svenskt bestånd på par, varav ca 3200 i Skånes län, utgör ormvråken Sveriges näst vanligaste och Skånes vanligaste rovfågel (Ottoson m.fl. 2012). Flera observationer gjordes under vårvintern vilka bedöms avse både övervintrande, sträckande och revirhävdande individer. Totalt sågs mellan 25 och 30 ormvråkar de båda dagarna över ett område som sträcker sig ca 5 km från inventeringsområdet. Under häckfågelinventeringen gjordes observationer av 2-3 ormvråkar. Flera par ormvråk bedöms häcka regelbundet i eller inom 1 km från inventeringsområdet. Ett bo hittades inom inventeringsområdet som bedöms vara från ormvråk. Det var dock ingen häckning i boet Duvhök Det svenska duvhöksbeståndet beräknas uppgå till ca 7600 par, varav ca 200 par i Skåne län (Ottoson m.fl. 2012). Under vårvinterns kungsörnsinventering noterades 1 par samt minst två solitära individer. Observationerna indikerade en häckning öster om Huaröd, precis i kanten på inventeringsområdet. Något bo kunde dock inte hittas. Utifrån rapporter till Artportalen framgå att arten häckar, eller åtminstone har häckat, i närheten av Borrestad i kanten på Linderödsåsen och vid Killingaröd. Det är svårt att konstatera häckningar av arten men det är troligt att 1-3 par årligen häckar i skogsbeståndet mellan Huaröd, Borrestad och Degeberga. 24

27 5 Eftersom det främst är rovfåglar och andra större fåglar som andfåglar och måsfåglar som är utsatta 5.3 Flyttande fåglar för kollisioner är det främst förekomsten av dessa fåglar som presenteras här. I förhållande till övriga landet berörs Skåne av ett stort antal flyttande fåglar. Följaktligen berörs även inventeringsområdet av ett inte obetydligt fågelsträck. Troligen går sträcket på hög höjd och på relativt bred front över Skånes inland där den geografiska tyngdpunkten styrs av väder och vind, men tydliga ledlinjer som sjösänkor eller höjdryggar kan förväntas kanalisera sträck under vissa förhållanden. Linderödsåsen bedöms vara en av dessa ledlinjer och det är troligt att sträcket under vissa förhållanden kan koncentraras över Linderödsåsen och ibland över inventeringsområdet. Under inventeringarna noterades enstaka ormvråkar och fjällvråkar A,NT sträckande mot norr. Fåglarna passerade på bred front. Området bedöms passeras av ett relativt stort antal rovfåglar varje år. Under vissa förutsättningar bedöms större antal tranor och gäss passera inom några kilometer från inventeringsområdet. Som mest har t.ex. dagssummor på drygt 4000 vitkindade gäss A och 2000 tranor A (1120 under vårvinterns inventering) inräknats. Sträcket går på bred front och ofta relativt högt. 5.4 Övervintrande fåglar Eftersom det främst är rovfåglar och andra större fåglar som andfåglar och måsfåglar som är utsatta för kollisioner är det främst förekomsten av dessa fåglar som presenteras här. Naturmiljöerna inom själva inventeringsområdet är relativt ensartade och attraherar inga större mängder övervintrande fåglar. De variationsrika omgivningarna med skogskanter, små åkerplättar och mer sammanhängande skogsområden attraherar dock övervintrande röd glada A och ormvråk, som ibland kan ses i större antal inom några kilometer från inventeringsområdet. Det är sannolikt att dessa övervintrande fåglar med viss regelbundenhet passerar över inventeringsområdet eller födosöker på det stora hygget inom inventeringsområdet. Även havsörn A,NT övervintrar inom några kilometer från inventeringsområdet och rör sig ibland sig över inventeringsområdet. Ytterligare några arter rovfåglar så som duvhök och fjällvråk övervintrar med enstaka individer. Det finns inga större ansamlingar av övervintrande gäss eller måsfåglar i eller inom några kilometer från inventeringsområdet. 5.5 Skyddad natur viktig för fågellivet Närmaste Natura 2000-område skyddat för fåglar är Egeside-Pulken-Yngsjön som ligger ca 1 mil öster om inventeringsområdet. Området är utpekat bl.a. för fiskgjuse, vit stork och törnskata. Inga områden speciellt skyddade för fåglar finns inom 10 km. Närmaste naturreservat är Forsakar, drygt 2 km från inventeringsområdet, där man kan hitta arter som mindre hackspett NT och spillkråka B och där strömstare ibland häckar. 25

28 6 Bedömningar och rekommendationer I detta kapitel redovisas en bedömning av den påverkan som en utbyggd vindkraftsanläggning kan ha på fåglarna i inventeringsområdet. Därefter ges förslag på åtgärder som kan vidtas för att undvika eller minimera negativa effekter på fågelfaunan. 6.1 Bedömningar Säkerhet i bedömningar Säkerheten i bedömningarna får anses som god. Två riktade fågelinventeringar (häckfågel och nattskärra) har genomförts, och tidigare en riktad kungsörnsinventering. Innan inventeringarna gjordes dessutom en omfattande skrivbordsutredning där observationer inhämtades från lokala ornitologer och från Artportalen och ArtDatabanken. Området är relativt väl känt sedan tidigare, speciellt området runt själva inventeringsområdet, och mycket information kunde hämtas in innan inventeringarna. Inventeringarna kunde därmed planeras på ett bra sätt för att öka kunskapen. Enetjärn Natur är dessutom vana vid denna typ av bedömningar och känner väl till regionen och de olika arternas habitat. Störningar och förluster av häckningsmiljöer En lokalisering av vägar och vindkraftverk i inventeringsområdet kommer sannolikt att ha liten påverkan på miljöer med höga värden för fågellivet. I områdets bedrivs ett rationellt skogsbruk och vindkraftverken planeras i produktionsskog eller på hyggen. Därigenom minimeras risken att förekomster av sällsynta skogslevande fåglar och våtmarksfåglar ska påverkas. Habitatförluster och störningar till följd av en utbyggnad kommer att ske, men främst är det vanliga skogslevande fågelarter som lokalt kan påverkas negativt av markanspråken för vägar och vindkraftverk. Under byggskedet är det troligt att skogslevande fåglar undviker delar av inventeringsområdet p.g.a. buller och andra aktiviteter, men bullret under driftskedet bedöms endast lokalt ge bestående effekter. Det är inte sannolikt att ett större antal arter rovfåglar häckar i själva inventeringsområdet men liksom för alla vindkraftsanläggningar som uppförs i skogsmark gäller att enstaka par av häckande rovfåglar kan påverkas negativt av habitatförlust. I detta område är det framför allt fiskgjusens häckning som kan komma att påverkas negativt. Närmaste vindkraftverk planeras ca 170 m från fiskgjuseboet och avskärmande skogs saknas helt. I dagsläget finns en hög vindmätningsmast med flera staglinor och tillhörande varningsbollar på ett något kortare avstånd. Masten har inte haft någon uppenbar störningseffekt på fiskgjusen. Det är osäkert när fiskgjusen etablerade sig i boet men troligen skedde etableringen efter det att masten uppfördes hösten Det är dock oklart om ett nytt och rörligt objekt som ett vindkraftverk till viss del är har en annan effekt på fiskgjusens val av boplats. Sannolikt finns inte så 26

29 6 många alternativa boplatser i inom ett par kilometer. Andra rovfågelarter som kan komma att påverkas av habitatsförluster är röd glada, duvhök, sparvhök och ormvråk. Antalet våtmarksfåglar inom inventeringsområdet eller inom 1 km från detsamma är med all sannolikhet såpass begränsat att inga viktiga förekomster kommer att påverkas. För mindre hackspett, göktyta, sommargylling och nötkråka som inte bedöms häcka i själva inventeringsområdet bedöms habitatförlusterna bli obetydliga. Spillkråka kan dock komma att påverkas av viss habitatsförlust. Övriga rödlistade arter eller arter särskilt utpekade i Artskyddsförordningen (hämpling, törnskata och trädlärka) förekommer på hyggen. Förekomsterna av dessa arter kommer även fortsättningsvis främst påverkas av skogsbruket. Alla dessa arter noterades inom 100 m från vindmätningsmasten och uppvisade inte märkbart lägre tätheter i närheten av denna, snarare tvärtom. Det är i stort sett okänt hur nattskärran påverkas av vindkraftsetableringar i skogsmark. De buffertzoner som angetts t.ex. i Skottland (Bright m.fl. 2006) utgör grova gissningar och grundas inte på erfarenheter från vindkraftsutbyggnad i nattskärreområden. Buller och risk för kollisioner med verken kan tänkas påverka arten negativt samtidigt som fler öppningar i skogslandskapet genom nya vägar och etableringsytor kan ge arten bättre möjligheter till födosök. Då områdets revirkärnor inte är fasta utan skiftar lägen mellan år, utifrån skogens succession, är det inte särskilt meningsfullt att försöka justera vindkraftverkens placeringar efter dessa. Det är inte sannolikt att andra rödlistade arter kommer att påverkas i större utsträckning av störning eller habitatsförluster då inventeringsområdet nästan helt saknar viktiga naturmiljöer för de rödlistade arterna i regionen. Kollisioner med vindkraftverk Flera studier antyder att stora rovfåglar som örnar och gamar är överrepresenterade bland de fåglar som dödas i kollisioner med vindkraftverk (t.ex. Barrios och Rodriguez 2004). Även om riskerna generellt beräknas vara mycket små (Whitfield 2009) är sannolikheten för kollisioner ofta högre i områden där aktiviteten av rovfåglar är stor (Barrios och Rodriguez 2004), t.ex. i övervintringsområden eller i goda häckningsmiljöer. Inga rovfåglar bedöms ha högre häckningskoncentrationer inom inventeringsområdet. Däremot finns ett relativ gott bestånd av både röd glada och ormvråk samt möjligen duvhök inom ett par kilometer från inventeringsområdet. Alla dessa arter bedöms regelbundet röra sig inom inventeringsområdet under häckningstid och på så sätt utsättas för en kollisionsrisk. Risken är troligen störst för röd glada och ormvråk som oftare rör sig i rotorbladhöjd. Det finns inga uppenbara hänsynsåtgärder som på ett effektivt vis skulle kunna avhjälpa detta eftersom fåglarna utnyttjar området i sin helhet och inte är uppenbart koncentrerade till vissa delar. För fiskgjuseparet som häckar inom inventeringsområdet finns en uppenbar kollisionsrisk. Den inflygning med fisk som noterades gjordes dock på låg höjd tätt över skogen och resulterade inte i någon 27

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M Göteborg 2016-11-12 Mark och Miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M 4675-14 Göteborgs Ornitologiska

Läs mer

PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning

PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning 2014-08-25 Enetjärn Natur AB Bakgrund Inför en planerad vindkraftanläggning vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun har

Läs mer

Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun

Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun MAGNUS GELANG Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun.

Läs mer

BILAGA 6 FÅGELINVENTERING

BILAGA 6 FÅGELINVENTERING BILAGA 6 FÅGELINVENTERING Utredning, inventering och bedömning av fågellivet vid Gästern Planerad stamnätsstation vid Oskarshamn kommun, Kalmar län Produktion: Enetjärn Natur AB 2012 version 2012-09-17

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Kontrollprogram för sträckande fåglar vid Granberget, Sikeå

Kontrollprogram för sträckande fåglar vid Granberget, Sikeå Kontrollprogram för sträckande fåglar vid Granberget, Sikeå Pilotstudie Enetjärn Natur AB på uppdrag av Stefan Widén AB 2009-01-21 Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 5 Antal fåglar... 5 Fåglar inom

Läs mer

Om dokumentet Inledning Generellt om elnätets påverkan på fåglar Metodik Fågelutredningen... 6

Om dokumentet Inledning Generellt om elnätets påverkan på fåglar Metodik Fågelutredningen... 6 Innehåll Om dokumentet... 2 1 Inledning...4 2 Generellt om elnätets påverkan på fåglar...5 3 Metodik...6 3.1 Fågelutredningen... 6 4 Fågelfauna...9 4.1 Fågelfaunan... 9 4.2 Övervintrande och flyttande

Läs mer

Häckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011. Nina Rees

Häckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011. Nina Rees Version 1.00 Projekt 7303 Upprättad 2011-10-26 Häckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011 Nina Rees home:henric:arbete:hekonsult:7303:hackfagelinventering_galtryggen_v100.docx / utskriven: 2011-11-03

Läs mer

RAPPORT ROVFÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT ROVFÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT ROVFÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO 2013-2014 Lund 2014-04-29 Leif Nilsson Ritaregränden 16 226 47 Lund Leif.nilsson@biol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INVENTERING AV VÅTMARKSFÅGLAR FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Augusti 2011 Miljötjänst Nord AB Sture Gustafsson Inga Olofsson 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2

Läs mer

Rapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl.

Rapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl. Rapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl. Uppföljning med fältarbete 2015 Richard Ottvall 2015-11-06 Richard Ottvall Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon: 0413-55 14 36 Mobil:

Läs mer

Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun

Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun En analys av effekterna på fågelfaunan PM 2014-10-08 På uppdrag av HS Kraft AB Uppdragstagare: Naturvårdskonsult Gerell Tomelillavägen 456-72 275

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

Fågelinventering vid Storfinnforsen

Fågelinventering vid Storfinnforsen Fågelinventering vid Storfinnforsen Naturföretaget 2016 Inventering: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Rapport: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2016-08-26 Version: 1 Kontaktperson för

Läs mer

Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005

Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Upplands Ornitologiska Förening 2005-06-28 Inledning s. 1 Upplands Ornitologiska Förening (UOF) har under våren 2005, på uppdrag

Läs mer

Tjäderinventering vid befintlig spelplats. Bordsjö. Planerad vindkraft i Aneby kommun. Produktion: Enetjärn Natur AB

Tjäderinventering vid befintlig spelplats. Bordsjö. Planerad vindkraft i Aneby kommun. Produktion: Enetjärn Natur AB Tjäderinventering vid befintlig spelplats Bordsjö Planerad vindkraft i Aneby kommun Produktion: Enetjärn Natur AB 2016 Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av BayWa r.e. Scandinavia AB Tjäderinventering

Läs mer

Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun

Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF:111221 Författare:

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

REVIRKARTERING AV FÅGLAR. Norra Våxnäs, Karlstads kommun

REVIRKARTERING AV FÅGLAR. Norra Våxnäs, Karlstads kommun REVIRKARTERING AV FÅGLAR Norra Våxnäs, Karlstads kommun 2016-06-20 REVIRKARTERING AV FÅGLAR Norra Våxnäs, Karlstads kommun KUND Karlstads kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Sverige Box 117 651 04 Karlstad

Läs mer

Planavdelningen. Härryda Kommun

Planavdelningen. Härryda Kommun Planavdelningen Härryda Kommun Yttrande angående programsamråd för Airport city Ett drygt 200 ha stort område planeras att bebyggas norr om Landvetter flygplats. Detta yttrande berör de naturutredningar

Läs mer

Synpunkter om fågellivet angående Borås Energi och Miljös tillståndsansökan om etablering av vindkraft

Synpunkter om fågellivet angående Borås Energi och Miljös tillståndsansökan om etablering av vindkraft Synpunkter om fågellivet angående Borås Energi och Miljös tillståndsansökan om etablering av vindkraft Vindkraftpark på fastigheterna Kållared 1:10, Borgstena 8:1, Kållared 1:5, Nötegärde 1:1, Ingeshult

Läs mer

Samrådsyttrande över Vindpark Marviken

Samrådsyttrande över Vindpark Marviken Kolmårdsvind c/o Alf Gustafsson Älgstorp 1 618 92 Kolmården Norrköping 2015-03-10 Samrådsyttrande över Vindpark Marviken Samrådstiden var mycket kort, under senare delen av januari 2015. Naturskyddsföreningen

Läs mer

Vindkraft och fåglar Martin Green Biologiska i institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy 2 mars 2009 Till SOF:s regionala föreningar Remiss: SOF:s vindkraftspolicy Här kommer så äntligen ett förslag på SOF:s vindkraftspolicy. Fortfarande återstår en hel del arbete innan policyn är komplett

Läs mer

Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön

Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön Sida 1 av 5 Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön 2012-06-11 Uppdrag Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult har genom Åsa Röstell, Melica fått uppdrag av Pauline Svensson, Kungälvs

Läs mer

Rödlistan Åke Widgren

Rödlistan Åke Widgren Rödlistan 2015 Åke Widgren Två gånger tidigare har jag i Fåglar i Blekinge (Widgren 2004 och 2011) presenterat vilka blekingefåglar som varit rödlistade. Den nationella rödlistan revideras vart femte år.

Läs mer

Ny 170 kv kraftledning Botsmark

Ny 170 kv kraftledning Botsmark Bilaga 3F Inventering av skogshöns Ny 170 kv kraftledning Botsmark utredning av olika linjeförslag Produktion: Enetjärn Natur AB 2015 2015-06-24 Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Sweco AB Inventering

Läs mer

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Vattenfall Vindkraft

Läs mer

Kungsörnsinventering

Kungsörnsinventering Kungsörnsinventering Vindkraftprojekt Svanabyn Elisabet Persson 2011-03-28 Kungsörnsinventering i samband med planerad vindkraftutbyggnad på Hemberget, Svanabyn i Dorotea kommun. Inledning Vindvision Norr

Läs mer

Kungsörninventering vid. i Skellefteå kommun, Västerbottens län FJÄLLBOHEDEN. Mars 2011 Miljötjänst Nord Stefan Holmberg

Kungsörninventering vid. i Skellefteå kommun, Västerbottens län FJÄLLBOHEDEN. Mars 2011 Miljötjänst Nord Stefan Holmberg Kungsörninventering vid FJÄLLBOHEDEN i Skellefteå kommun, Västerbottens län Mars 2011 Miljötjänst Nord Stefan Holmberg Miljötjänst Nord Bondevägen 4 923 32 Storuman Tel. 0951-120 00 Fax. 0951-121 11 Mobil.

Läs mer

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m. Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna

Läs mer

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Stadsarkitektkontoret 621 81 VISBY Dnr 62039 Synpunkter på detaljplan för Stjups vindkraftspark Hablingbo Stjups 1:27

Läs mer

Målarberget Höststräcksinventering Avesta och Norbergs kommuner 2012

Målarberget Höststräcksinventering Avesta och Norbergs kommuner 2012 Beställare: VKS AB Nadine Jörres Målarberget Höststräcksinventering Avesta och Norbergs kommuner 2012 Rapporten bör citeras som: Storck J. Höststräcksinventering Målarberget, Avesta och Norbergs kommuner

Läs mer

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF

Läs mer

Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land

Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land Jens Rydell, Richard Ottvall, Stefan Pettersson & Martin Green Lunds universitet Vem är Richard Ottvall? Doktor i zooekologi Bakgrund som forskare

Läs mer

BESKRIVNING AV FÖRBIFART LINDERÖD FÅGELFAUNAN OCH SÄTARÖD - VÄ UNDERLAG FÖR ARBETSPLANER PÅ UPPDRAG AV TRAFIKVERKET OCH ATKINS SVERIGE AB 2012-10-01

BESKRIVNING AV FÖRBIFART LINDERÖD FÅGELFAUNAN OCH SÄTARÖD - VÄ UNDERLAG FÖR ARBETSPLANER PÅ UPPDRAG AV TRAFIKVERKET OCH ATKINS SVERIGE AB 2012-10-01 BESKRIVNING AV FÅGELFAUNAN FÖRBIFART LINDERÖD OCH SÄTARÖD - VÄ UNDERLAG FÖR ARBETSPLANER PÅ UPPDRAG AV TRAFIKVERKET OCH ATKINS SVERIGE AB 2012-10-01 Naturcentrum AB, 2012 Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund

Läs mer

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i International 1(6) s Ornitologiska Förenings policy om vindkraft (september 2009) Målet för den planerade utbyggnaden av vindkraft i landet har av regeringen beslutats

Läs mer

Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft

Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft MAGNUS GELANG Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft. Bilaga

Läs mer

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International Rekommendationer för planering och handläggning av vindkraft för att begränsa negativ påverkan på fåglar (oktober 2013) Den forskning som

Läs mer

Inventering av storlom, nattskärra, fiskgjuse, pilgrimsfalk och berguv vid Rödene, 2013

Inventering av storlom, nattskärra, fiskgjuse, pilgrimsfalk och berguv vid Rödene, 2013 Inventering av storlom, nattskärra, fiskgjuse, pilgrimsfalk och berguv vid Rödene, 2013 Rapport med resultat av fågelinventeringar samt bedömningar kring eventuell påverkan på bevarandestatus för aktuella

Läs mer

Kungsörnsinventering av området kring vindkraftprojekt Mjösjö

Kungsörnsinventering av området kring vindkraftprojekt Mjösjö Kungsörnsinventering av området kring vindkraftprojekt Mjösjö i Bräcke kommun, Jämtlands län Ett underlag till JämtVind AB Konsultrapport 2012-05-21 Författare: Jan Henriksson Amalina Natur & Miljökonsult

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Planförslag Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga 2: Områdesbeskrivningar

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Slutversion 2014-09-14 1. Introduktion Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland driver projektet LIFE+ Vänern

Läs mer

Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27. Naturvårdsverket Alexandra Norén

Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27. Naturvårdsverket Alexandra Norén Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27 Naturvårdsverket Alexandra Norén Syntesstudier 2009-2012 sammanfattar och generaliserar tillgänglig nationell och internationell forskning och kunskap; sammanvägd

Läs mer

Komplettering av ansökan gällande Vindpark Grävlingkullarna

Komplettering av ansökan gällande Vindpark Grävlingkullarna memo02.docx 2012-03-2814 UPPDRAG Vindpark Grävlingkullarna UPPDRAGSNUMMER 5468506000 UPPDRAGSLEDARE Gabriella Nilsson UPPRÄTTAD AV Johnny Carlberg, Johan Lidén, David Rocksén DATUM 2015-09-25 Komplettering

Läs mer

DOM 2013-04-11 Stockholm

DOM 2013-04-11 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060101 DOM 2013-04-11 Stockholm Mål nr M 7865-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-08-15 i mål nr M 612-12, se bilaga A KLAGANDE 1. B O 2. S

Läs mer

file:///c /Users/731026-001/Desktop/VB%20Samrådssvar%20vindkraft%20Holmön.txt[2014-10-09 11:56:52]

file:///c /Users/731026-001/Desktop/VB%20Samrådssvar%20vindkraft%20Holmön.txt[2014-10-09 11:56:52] Från: Daniel Bengtsson [mailto:daniel.bengtsson@birdlife.se] Skickat: den 9 oktober 2014 09:34 Till: samrad@gronaholmon.se Kopia: umea.kommun@umea.se; Länsstyrelsen i Västerbottens län Ämne: Samrådssvar

Läs mer

Rapport från den Uppföljande Örninventeringen i Hälsingeskogen

Rapport från den Uppföljande Örninventeringen i Hälsingeskogen Rapport från den Uppföljande Örninventeringen i Hälsingeskogen På Uppdrag av Bergvik Skog AB 2014-04-14 1 Innehåll 1. Sammanfattning och syfte 3 Sida 2. Metod 4-5 3. Resultat 6-7 4. Diskussion 8 5. Referenser

Läs mer

Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2

Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Samråd luftledning Dubblabergen - Trolltjärn, Markbygden etapp 2 2014-12-09 Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Följande är ett underlag för samråd,

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

Senast uppdaterad:

Senast uppdaterad: 2010-06-21 Henrick Blank Naturavdelningen Land och miljömål 036-395037 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn 036-39 50 00 Fax 036-12 15 58 Arter och vindkraft Hänsyn till förekomst av

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

FågelfOrekomsten kring Fröskog och en planerad vindkraftsanläggning.

FågelfOrekomsten kring Fröskog och en planerad vindkraftsanläggning. Bilaga 9.1 FågelfOrekomsten kring Fröskog och en planerad vindkraftsanläggning. På uppdrag åt SSE Renewables Sverige AB JP Fågelvind/Jan Pettersson Färjestaden 2011-06-22 Bakgrund En tidigare genomfördkunskapssammanställningoch

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1 Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna

Läs mer

Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015

Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015 Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015 Nordöstra Bogeviken och Slite samhälle, betraktat från söder. Enligt uppdrag av Ola Wizén Visby 2015-08-17 2 Uppdragsbeskrivning

Läs mer

BILAGA 2 FÅGELFAUNAN

BILAGA 2 FÅGELFAUNAN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 2 FÅGELFAUNAN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

VINDKRAFTSETABLERING SÄTILA

VINDKRAFTSETABLERING SÄTILA VINDKRAFTSETABLERING SÄTILA Inventering av fåglar och fladdermusbiotoper 2010-11-01 Figur 1. Vindkraftverk på Gotland Beställd av Triventus AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon:

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

Dokumentation av rödspov

Dokumentation av rödspov Dokumentation av rödspov - häckningsframgång i Svartåmynningens naturreservat 2014 Förord: Länsstyrelsen Östergötland och Linköpings kommun har tillsammans finansierat dokumentation av fågelarten rödspov

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008 Foto: Måns Hjernquist 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Fågelinventering inför vindbruksprojekt Vaggeryd Vaggeryds kommun 2014

Fågelinventering inför vindbruksprojekt Vaggeryd Vaggeryds kommun 2014 Fågelinventering inför vindbruksprojekt Vaggeryd Vaggeryds kommun 2014 Beställare: HS Kraft AB Christian Bladh Frihamnsallén 8 211 20 MALMÖ Rapporten bör citeras som: Storck J. Fågelinventering inför vindbruksprojekt

Läs mer

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010

Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010 Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010 Mats O.G. Eriksson. MK Natur- och Miljökonsult HB Tel & fax 031-94 87 91, mobil 070-609 94 33 eriksson.tommered@telia.com Vindkraft Fåglar

Läs mer

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind På uppdrag av Triventus Consulting AB Färjestaden 2005-07-21 Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind

Läs mer

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060308 DOM 2016-10-12 Stockholm Mål nr M 3668-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-04-13 i mål nr M 4082-15, se

Läs mer

Gruppstation för vindkraft vid Rödene i Alingsås och Vårgårda kommuner, Västra Götalands län

Gruppstation för vindkraft vid Rödene i Alingsås och Vårgårda kommuner, Västra Götalands län Gruppstation för vindkraft vid Rödene i Alingsås och Vårgårda kommuner, Västra Götalands län Miljökonsekvensbeskrivning Produktion: Enetjärn Natur AB 2012 2012-06-28 Om dokumentet NV Nordisk Vindkraft

Läs mer

Furuby Vindbrukspark. Samrådsunderlag. Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö kommun

Furuby Vindbrukspark. Samrådsunderlag. Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö kommun Furuby Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö kommun Bilaga 5 - Fågel- och naturvärdesinventering 2011 12 Februari 2015 Samrådsunderlag Inventering och bedömning av

Läs mer

Naturvärdesinventering Hybbelberget, Ljusdal kommun

Naturvärdesinventering Hybbelberget, Ljusdal kommun Naturvärdesinventering Hybbelberget, Ljusdal kommun Skogsstyrelsen november 2011. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen - en lokalt förankrad myndighet med uppdragsverksamhet. Vi leder utvecklingen i skogen för

Läs mer

Vindkraftprojektet Skyttmon

Vindkraftprojektet Skyttmon Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.

Läs mer

RAPPORT STRÄCKSTUDIER BORÅS 2008-2009

RAPPORT STRÄCKSTUDIER BORÅS 2008-2009 1 FÖRUTSÄTTNING Västergötlands Ornitologiska Förening (VgOF), regionförening till Sveriges Ornitologiska Förening (SOF), åtog sig i maj 2008 att med hjälp av ornitologer, huvudsakligen aktiva inom Borås

Läs mer

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson PM Naturinventering Täby IP 2015-09-30 Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson INLEDNING WSP har på uppdrag av Täby kommun utfört en naturinventering inom planerat detaljplanområde för

Läs mer

Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev

Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev 2011 09 16 Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev Synpunkter på Planhandlingar för Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta kommun och Fagersta

Läs mer

Överklagande av tillstånd för Vindpark Forsvidar

Överklagande av tillstånd för Vindpark Forsvidar 1 (5) YTTRANDE Gotlands Datum Diarienr: Ornitologiska Förening 2015.01.22 5511-10704-2013 Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Överklagande av tillstånd för Vindpark Forsvidar Gotlands

Läs mer

Yttrande gällande ansökan om etablering och drift av en vindkraftspark på fastigheterna Ånhammar 1:1 samt Kvattala 1:1 och Kulla 1:8

Yttrande gällande ansökan om etablering och drift av en vindkraftspark på fastigheterna Ånhammar 1:1 samt Kvattala 1:1 och Kulla 1:8 Föreningen Södermanlands Ornitologer 2014-06-10 Jukka Väyrynen Dunkersmälby, Mälbykvarn 1 642 96 Malmköping Mobil: 070 638 22 82 E-post: jvn@telia.com Yttrande gällande ansökan om etablering och drift

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning.

Miljökonsekvensbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning www.enetjarnnatur.se Miljökonsekvensbeskrivning Beslutsunderlag för länsstyrelsen Konsekvensbedömning Samrådet ligger till grund för arbetet MKB:ns syfte Att beskriva direkta

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-8 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-01-24

Läs mer

Vindkraft och naturvärden

Vindkraft och naturvärden Vindkraft och naturvärden Stockholm 2011-02-17 alexandra.noren@naturvardsverket.se 2011-02-22 2011-02-22 1 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Perspektiv! Naturpåverkan från andra

Läs mer

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012

Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012 Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 48 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences

Läs mer

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag

Läs mer