Planavdelningen. Härryda Kommun

Transkript

1 Planavdelningen Härryda Kommun Yttrande angående programsamråd för Airport city Ett drygt 200 ha stort område planeras att bebyggas norr om Landvetter flygplats. Detta yttrande berör de naturutredningar som gjorts i samband med programarbetet och förslag till förbättringar och utökningar av dessa. Brister i inventeringsmaterialet Fågel- och viltutredning (Sturnus) Någon heltäckande fågelinventering har inte gjorts i området. Den inventering som gjorts i området inskränker sig till två datum; Delar av det drygt 250 hektar stora området som är aktuellt för exploatering inom ramen för Program Airport City besöktes 26 oktober 2010 och 7 mars Det konstaterades att stora delar utgörs av produktionsskog (s.7) Med tanke på projektets omfattning och den totala förändring av landskapet det kommer att medföra anser vi att en betydligt mer ingående inventering av fågelfaunan behöver ske. Vi är heller inte överens med författaren att området saknar ornitologiska värden som kräver speciellt hänsynstagande. Vi menar att den undersökning som är gjord inte kan dra dessa slutsatser, med så liten inventeringsinsats. Det planerade exploateringsområdet har inga ornitologiska värden som kräver speciellt hänsynstagande. Fågelförekomsten bedöms vara likartad den som påträffas i annan produktionsskog i regionen. (s.14) I rapportens finns en artlista som innehåller en rödlistad art (nattskärra) och fem förekommande fågelarter enligt fågeldirektivet, (orre, tjäder, nattskärra, törnskata och spillkråka). I tabellen nämns även gulärla, en art vi förmodar är iakttagen på flyttning och inte är en häckfågel i området. Det finns således ornitologiska värden i området. Det finns anledning att erinra om att nationella åtaganden i enlighet med EU:s fågeldirektiv gäller för arter förtecknade i bilaga 1 till direktivet även utanför de s.k. särskilda skyddsområden (SPA-områden) som avsatts inom Natura Enligt artikel 4.4 i direktivet skall således medlemsländerna även utanför dessa skyddsområden sträva efter att undvika försämring av livsmiljöer. Vi anser även att vi blivit felciterade i den beskrivning av kontakten som förekommit mellan författare och en medlem ur Göteborgs Ornitologiska Förening. Vi har aldrig påstått att området saknar ornitologiska värden, såsom påtalas på flera ställen i rapporten. Rapportförfattaren tappar därmed i trovärdighet i våra ögon när han söker stöd i något vi aldrig påstått:

2 Kontakt har tagits med ornitolog Christer Johansson, Göteborgs Ornitologiska Förening, som kan meddela att inga kända, unika ornitologiska värden finns i området som kommer att beröras av exploateringen. (s.7) Dessa fågelobservationer överensstämmer med den bild av fågellivet som Christer Johansson, Göteborgs Ornitologiska Förening, gett. (s.9) Göteborgs Ornitologiska Förening påpekar att inga kända ornitologiska värden konstaterats i programområdet. (s.14) Naturinventering (Härryda kommun) I den naturinventering som är gjord delas området in i 23 delområden varav sex innehåller av författarna bedömda viktiga strukturer och naturvärden. Efter att ha besökt område 1-11, som bedömts ha låga eller helt sakna naturvärden av författarna, är vår bedömning att flera av dessa områden tvärtom har höga ornitologiska värden. Exempelvis är den luckiga äldre skogen med rikligt med blåbärsris som finns både i område 2 och 7 mycket intressant tjäderbiotop. Det stora inslaget av barrsumpskog, speciellt tallsumpskog, ökar ytterligare dess värde, för exempelvis barrskogsmesar som talltita, tofsmes och svartmes. Även järpe kan tänkas förekomma i denna biotop. Författarna anger även i texten att: Andra områden än de som pekats ut med höga naturvärden samt större sammanhängande strukturer kan vara viktiga för fågellivet vilket bör studeras.(s.2) Detta stärker vår uppfattning att fågellivet och dess biotoper bör studeras ytterligare. Delar av område 10 och 11 är närmast optimal biotop för nattskärra. (rödlistad). Enligt Swedavias skogsbruksplan för området är norra delarna av område 2 och större delen av område 7 och 8 avsatt som NO (naturvård orörd) område/bestånd, vilket bekräftar vår uppfattning att dessa delar huvudsakligen är naturskog. Stora delar av område 2,3,5-8 ingår i Härryda kommuns kommande naturvårdsplan som ett klass 3 område med en värdefullt skog- och myrmosaik. Under riktlinjerna för klass 3-områden står att en eventuell exploatering ska föregås av detaljplan där största möjliga hänsyn tas till utpekade naturvärdena. Även exploatering i närheten skall ske med hänsyn till naturvärdena. Göteborgs Ornitologiska Förening har svårt att se hur hänsyn skall kunna tas till de naturvärden som finns i område 2-8 och förordar därför att dessa delar lyfts ur programmet.

3 Naturvårdsutlåtande om Dammtjärnarna (Naturcentrum AB) I denna beskrivning står bl.a. om Stora och lilla Dammtjärn Inga rödlistade eller på annat sätt särskilt utpekade fågelarter noterades eller finns dokumenterat i utredningsområdet men tillsammans med närliggande områden kan biotopen vara intressant exempelvis för lärkfalk, tjäder och orre. Området kan förväntas nyttjas som häckningsområde exempelvis för arter som ängspiplärka, knipa, skogssnäppa och eventuellt trana och enkelbeckasin. Dammtjärnen Utöver den noterade knipan och fiskgjuse förväntas även fågelarter som drillsnäppa, kanadagås, gräsand och fiskmås förekomma i Dammtjärnen. Fiskgjusen utnyttjar säkert Dammtjärnen för att fiska men det är oklart om den häckar i direkt anslutning till området. Denna beskrivning av biotopen tycker vi beskriver tjärnarnas naturvärden och dess potentialer på ett rättvisande sätt. Denna form av ornitologisk beskrivning saknar vi för omgivande skogsmark, varför vi menar att en mer noggrann ornitologisk bedömning av skogsmarkens kvaliteter måste utföras. Förslag på detta kommer sist i yttrandet. s.10 Fortsatt utredning Beroende på val av utsläppspunkter för dagvatten och på hur stora vattenståndsvariationerna blir i de naturliga våtmarksområden som belastas behövs sannolikt lokalt fördjupade inventeringar av fauna och flora. Om vattenståndsvariation blir större i befintliga våtmarker (vilket bör antas om de ska belastas med dagvatten) så kan exempelvis inventering av kärlväxter samt mossor behöva utföras i den påverkade zonen. Flera naturvårdsintressanta arter vattenlevande insekter och andra småkryp kan förekomma och en bottenfaunainventering rekommenderas. Med tanke på fyndet aven obestämd salamander vid Lilla Dammtjärn bör man också överväga att särskilt eftersöka större vattensalamander. De ytor som vid kommunens naturinventering konstaterats ha värdebärare som äldre träd och död ved bör inventeras på lavar och mossor lokalt där utsläppspunkter planeras och i de ytor som ska exploateras helstäven med avseende på vedlevande insekter. Göteborgs Ornitologiska Föreningen instämmer i Naturcentrum AB:s förslag under rubriken fortsatt utredning och betonar att dessa även bör gälla fågelfaunan i våtmarksområdena och i de tre Dammtjärnarna.

4 Risk för påverkan s.7 De befintliga våtmarkerna i området har en mycket god och viktig flödesutjämnande funktion, och det är ur den aspekten olämpligt att använda sådana ytor för byggnation. Naturliga våtmarker har höga naturvärden generellt och vattendirektivets krav om att alla vattenförekomster ska ha god status, vilket här berör Mölndalsån, gör att hänsyn krävs. Naturliga våtmarker är alltid olämpliga att bebygga (avvattningsförbud råder) och man bör i möjligaste mån anlägga nya dagvattendammar och andra LOD-lösningar som inte inkräktar på de naturliga våtmarkerna. I den mån befintliga sjöar/tjärnar kommer att behöva utnyttjas som flödesutjämnare bör man sträva efter att belasta så få av dessa så möjligt, så de övriga kan behålla sin naturliga vattenregim så långt möjligt. I stort sett all våtmark ute i skogslandskapet är värdefull för fauna och flora, varför full kompensation av dessa marker krävs om de exploateras. Förändring av landskapsbilden och konsekvenser detta medför Fågelfaunan kommer att förändras kraftigt i totalområdet när detta är utbyggt. I fågeloch viltutredningen konstateras att: Med skapandet av en parkliknande miljö med ökad tillgänglighet för människor kommer sammansättningen av fågelfaunan i området att förändras. Fåglar knutna till mer urbana miljöer kommer att ersätta de arter som naturligt påträffas i skogsmarker med rikliga inslag av mossar. (s.17) Detta innebär att värdefulla biotoper för ett antal rödlistade/arter upptagna i EU:s fågeldirektiv kommer att försvinna från området och ersättas med urbana arter. Även om försök görs att spara vissa värdefulla partier i storområdet, räcker detta knappast för att behålla skogs- och myrfågelfaunan i landskapet. Detta ställer ett stort ansvar på projekterarna att skapa kompensationsområden på Swedavias/Flygplatsbolagets övriga markinnehav i området. Vi anser det viktigt att se över skogsbruksplanen och att i den avsätta mer skogsmark för naturvård i syfte att gynna skogsfågelfaunan.

5 Våra yrkanden Vi har svårt att se hur hänsyn skall kunna tas till de naturvärden som finns i område 2-8 och förordar därför att dessa delar lyfts ur programmet. En heltäckande landskapsanalys bör göras för området i syfte att kartlägga biotoper för skogshöns (tjäder, orre och järpe). Linjetaxering/punkttaxering av barrskogsmesar (talltita, svartmes och tofsmes + trädkrypare) bör genomföras. Barrskogsmesar är goda indikatorer på värdefull barrskog. Denna inventering görs lämpligast tidigt på våren. Att en inventering av ugglor, rovfåglar och nattskärra görs under häckningstid. Föreningen instämmer i Naturcentrum AB:s förslag till fortsatta studier i området och betonar att dessa även bör gälla fågelfaunan i våtmarksområdena och i de tre Dammtjärnarna. I stort sett all våtmark ute i skogslandskapet är värdefull för fauna och flora. Som kompensationsåtgård för de våtmarker som kan komma att exploateras, vill vi att restaurering eller nyskapande av skogliga våtmarker sker på annan plats. En landskapsekologisk studie över hela Swedavias/flygplatsbolagets marker bör göras (en sådan studie är redan inledd av biologisk mångfald på Swedavias markinnehav runt Landvetter flygplats är redan inledd). Direktiven i den bör bland annat vara att undersöka förutsättningarna för full kompensation av de naturvärden som kommer att försvinna i och med programområdets förverkligande. För Göteborgs Ornitologiska Förening 26/ Christer Johansson Ansvarig Fågelskyddskomitten Morgan Johansson Ordförande