Kungsörnsinventering av området kring vindkraftprojekt Mjösjö

Transkript

1 Kungsörnsinventering av området kring vindkraftprojekt Mjösjö i Bräcke kommun, Jämtlands län Ett underlag till JämtVind AB Konsultrapport Författare: Jan Henriksson Amalina Natur & Miljökonsult Åldersbäck Tallebo Västervik info@amalina.se

2 & JämtVind AB Åldersbäck Tallebo Västervik På uppdrag av JämtVind AB Anders Carlssons gata Göteborg 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1 Inledning 5 2 Läge, landskap och vegetation 5 3 Metodik 6 4 Undersökningsförhållanden 7 5 Kungsörnar i området Uppgifter från muntliga källor Resultatet från landskapsanalysen Resultatet från fältinventeringen 9 6 Diskussion 10 7 Referenser 10 3

4 Sammanfattning Jämtvind AB avser att uppföra sex vindkraftverk inom vindkraftsparken Mjösjö några kilometer västsydväst om Rissna i Bräcke kommun, Jämtlands län. Parkens benämning, Mjösjö, kommer efter den lilla by som ligger några kilometer söder därom. Rapporten skall tjäna som underlag i den tillståndsprocess som sker innan projektet kan bli verklighet. Studien inleddes med en landskapsanalys. Syftet med denna var att identifiera områden där det är störst sannolikhet att kungsörnarna häckar. Dessa miljöer är gammelskogar med gamla tallar och branter mot söder och öster. Skogsstyrelsens hemsida Skogens pärlor studerades liksom topografiska kartor. Erfarenheter från den naturvärdesinventering som genomfördes i området 2011 har också nyttjats. Resultatet från landskapsanalysen visade att det finns ett känt område där det finns relativt många gamla tallar. Sex potentiellt intressanta branter identifierades också. Kontakt togs med personer som bedömdes kunna ha kunskap om örnförekomster i området. Ingen kunskap om örnförekomster fanns hos myndigheter, ornitologer eller hos intervjuade bybor. Därefter vidtog en inventering i fält. Från s k observationspunkter eftersöktes flygande kungsörnar med hjälp av hand- och tubkikare. Från respektive punkt studerades omgivningarna i flera timmar. En örnobservation gjordes vid fältinventeringen. Det var en subadult fågel som sannolikt passerade på väg åt nordväst. Det finns flera faktorer som kan bidra till att örnar har missats vid fältinventeringen. Örnarna kanske inte flög där inventeraren hade sin uppmärksamhet eller örnarna kanske inte flög utan satt skymda i något träd Slutsatsen från studien är att det bedöms som mindre sannolikt att det häckar några kungsörnar i området. Slutsatsen bygger på inventeringen och att den genomförts under den mest lämpliga perioden på året. 4

5 1 Inledning Jämtvind AB studerar möjligheterna att uppföra sex vindkraftverk i projektet Mjösjö strax västnordväst om byn Rissna i Bräcke kommun, Jämtlands län. Innan projekten kan bli verklighet krävs olika typer av underlag. En naturvärdesinventering av huvuddelen av området genomfördes hösten 2011 (Henriksson 2011b). Den nu aktuella rapporten beskriver den inventering av eventuella kungsörnsförekomster i området som utförts under mars Inventeringens syfte har varit att hitta eventuella kungsörnsrevir och om så möjligt deras bon. Fältbesök i området gjordes i mitten av mars Rapporten är en sammanställning av erfarenheterna från fältbesöket samt annan kunskapsinsamling. 2 Läge Utredningsområdet ligger i det nordvästra hörnet av Bräcke kommun. Det ligger vidare väster om sjön Ismunden och omedelbart västnordväst om byn Rissna. Aktuella kartblad utgörs bl a av ekonomiska kartbladen 18F9e och 18F8e. Karta 1 nedan visar läget för det område som rapporten behandlar. Karta 1. Det aktuella undersökningsområdet i rött, med vindkraftsprojektet i blått. Landskapet är relativt typiskt för denna del av Sverige med skogklädda berg, större och mindre sjöar liksom våtmarker, bäckar och åar. Vegetationen i undersökningsområdet domineras av unga barrskogar även om det även finns äldre bestånd, dessutom finns flera våtmarker. En stor del av skogarna har utsatts för ett omfattande trakthyggesbruk. 5

6 3 Metodik Begreppen i denna rapport följer så långt som möjligt 1 NSF 2007:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn). Naturvårdsverket har dessutom tagit fram ett dokument för kriterier för inventering av kungsörn i Sverige (Ekenstedt 2004). Nyligen har Naturvårdsverket presenterat en rapport som bl a beskriver vilken hänsyn man bör ta till fågelfaunan vid vindkraftsetableringar (Rydell et al 2011). I tabell 8.1 i rapporten presenteras föreslagna s k buffertzoner för fågelarter som bedöms speciellt känsliga för vindkraft. Buffertavståndet för boplatser för kungsörn är satt till 2-3 kilometer. Detta avstånd indikerar inom vilket område man bör överväga mer detaljerade undersökningar för att kunna anpassa utbyggnaden. I denna studie har därför en cirka 3 kilometer stor zon kring de planerade vindkraftsverken studerats, området framgår av karta 2 nedan. De norra delarna av denna zon ligger inom ett område där kungsörnar inventerades för ett annat vindkraftsprojekt 2011 (Henriksson 2011a). Delar av resultatet från den inventeringen ingår i denna rapport. Studien inleddes med en landskapsanalys. Syftet med landskapsanalysen är att göra en bedömning var inom utredningsområdet det är mest sannolikt att kungsörnar kan ha ett bo. Kungsörnarna häckar på två olika sätt, i risbon i ett gammalt/grovt träd eller på en klipphylla i en brant. Trädhäckningar är det vanligaste och då är boet oftast byggt i en gammal tall. Det finns även exempel på andra trädslag som granar med toppbrott och grövre aspar. Det omfattande skogsbruket som skett under lång tid inom Jämtland har inneburit att det idag normalt inte finns så gott om lämpliga boträd. Gamla tallar kan dock i stort sett finnas var som helst inom ett område då de ibland lämnas kvar vid skogsbruksåtgärder t ex på kalhyggen. Fokus i landskapsanalysen har inte varit att identifiera enstaka träd utan att om möjligt identifiera skogsbiotoper med gott om tallar som är betydligt äldre än 100 år (dvs betydligt äldre än normal slutavverkningsålder). Kunskap från Amalinas naturvärdesinventering (Henriksson 2011b) har här varit viktig. Dessutom har Skogsstyrelsens hemsida Skogens Pärlor analyserats för att se om det finns några nyckelbiotoper registrerade i området. Av speciellt intresse är då t ex nyckelbiotoperna Barrnaturskog och naturvärdet Tallskog. Att studera digitalt kartmaterial och flyg-/satellitbilder har också hjälpt vid landskapanalysen. I detta material är det enkelt att ta fram områden som inte bör prioriteras vid en fältinventering som hyggen liksom planteringar med contortatall. Kungsörnarna kan naturligtvis häcka även i dessa biotoper, om det finns några lämpliga träd kvarlämnade. Oftast saknas dock lämpliga träd. Man kan säga att landskapsanalysen fortsätter i fält. Detta genom att studera sluttningar etc på avstånd för att om möjligt hitta områden med gott om gamla träd. Genom att studera topografiskt kartmaterial går det enkelt att hitta eventuella branter för klipphäckningar. Erfarenheter från regionen (Birkö muntl. & Henriksson muntl.) är att kungsörnarna helst häckar i sydvända branter. Även andra riktningar för branter med klipphäckningar förekommer och då vanligen ost- och och nordostbranter (Bergström muntl.). Telefonkontakt togs med Länsstyrelsen i Jämtlands län och Kungsörnsprojektet i Västernorrland för att få reda på om de kände till något om kungsörnar i området. Resultatet från landskapsanalysen har legat till grund för den fältinventering som därefter vidtog. Fördjupade studier av topografiskt kartmaterial har skett. Inventeringspunkterna har valts ut så att man från dem har så god överblick över det omgivande landskapet som möjligt. 6

7 Inte minst är det viktigt att kunna se de områden som identifierats vid landskapsanalysen. Ju bättre överblick man haft från respektive inventeringspunkt desto längre tid har nyttjats för örnstudierna. Som hjälpmedel har används kikare och tubkikare. En tidig snösmältning och relativt höga temperaturer försvårade inventeringen genom att det var svårt att ta sig ut i markerna per skidor. Utmed skoterspår fungerade det dock och en inventeringsslinga förlades från söder in till den centrala delen av området. Uppsikt hölls efter eventuella örnar utmed slingan. 4 Undersökningsförhållanden Fältbesök genomfördes under tre dagar i mitten av mars Detta är en optimal tidpunkt för en kungsörnsinventering i Jämtlands län. Detta då det är den tid på året örnarna spelflyger. Vädret under inventeringen framgår av tabell 1 nedan. Tyvärr var våren långt kommen detta år med en omfattande snösmältning vilket i stort sett omöjliggjorde mer omfattande skidturer i området. Tabell 1. Vädret under inventeringsdagarna. Datum 17/3 18/3 19/3 Molnighet Klart Växlande Mulet och någon mindre snöby Temperatur +3 till till och + 5 Vind Måttlig till frisk Svag till måttlig Frisk till hård 5 Kungsörnar i området 5.1 Uppgifter från muntliga källor Det fanns inga nutida uppgifter om örnförekomster i området bland de personer som tillfrågades i studien. Detta gäller både Länsstyrelsens tjänsteman (Bergström 2012) och kungsörnsprojektet i Västernorrland (Birkö muntl.). Enligt Birkö ligger utredningsområdet inom en del av mellersta Norrland där kunskapen om kungsörnsförekomster generellt är mycket låg. 7

8 5.2 Resultatet från landskapsanalysen Resultatet från landskapsanalysen framgår i karta 2 nedan och beskrivs lite mer uttömmande nedan. Karta 2. Områden som vid landskapsanalysen bedöms som mest intressanta ur ett kungsörnsperspektiv. Områdena utgörs av en skogsbiotop med spridda äldre tallar samt sex branter. Områden med gamla tallar Information om de få nyckelbiotoper (och eventuella naturvärdesobjekt) som presenteras på Skogens pärlor gicks igenom. De består av en Aspskog om 0,5 hektar, en Gransumpskog om 5,1 hektar och en Kalkbarrskog/Barrnaturskog om 2,1 hektar. Av dessa biotoper är det barrnaturskog som normalt torde vara mest intressant för örnhäckningar. Här anges dock trädslagsammansättningen till 100 procent gran. I aspskogen anges trädslagsammansättningen till 70 procent asp och 30 procent gran. Inget talar därför för att någon av de tre biotoperna hyser gott om gamla tallar. I den naturvärdesinventering som genomfördes 2011 (Henriksson 2011b) finns en skogsbiotop med spridda äldre tallar. Område 1 I samband med s naturvärdesinventering av delar av utredningsområdet 2011 (Henriksson 2011b) noterades ett område med kvarlämnade äldre tallar. Området ligger i centralt i området och utgör objekt 11, Skog norr om Bodskirpan, i den inventeringen. 8

9 Branter/Sluttningar Sex branter/sluttningar som bedömts intressanta noterades. Två ligger i den östra delen av utredningsområdet medan de andra fyra ligger mer centralt, se karta 2 ovan. Dessa utgörs av Ol-Jons-Britaberget (objekt nr 2.), Örnfloberget (objekt nr 3.), Dröghatten (objekt nr 4.), ett berg omedelbart öster om Norra Drögtjärnen (objekt nr 5.), nordöstra delen av Kroktjärnhöjden (objekt nr 6) och Slåttjärnberget (objekt nr 7). 5.3 Resultatet från fältinventeringen I karta 3 nedan framgår var inventeringspunkter och var den aktuella inventeringsslinga är belägna. Karta 3. De inventeringspunkter och den inventeringsslinga som nyttjades vid kungsörnsstudien i fält. Ingen örnobservation gjordes i samband med örninventeringen 2011 (Henriksson 2011a). Vid årets fältinventering gjordes däremot en örnobservation. Det var en subadult fågel som kom flygande i dalgången i den nordöstra delen av utredningsområdet. Fågeln noterades över byn Ismundsundet och fortsatte åt nordväst över Ismunden. 9

10 6 Diskussion Inga data som tyder på att kungsörn häckar inom området har påträffats i studien. Observationen av den subadulta fågeln tyder på att örnen passerade området på väg åt nordväst och inte på att den hör till utredningsområdet fasta fågelfauna. Innebär resulatet att det inte häckar några kungsörnar i området? Nej inte med automatik. Som bekant är det alltid lättare att bevisa att något finns, än att något inte finns. Det finns flera faktorer som kan bidra till att örnar har missats vid fältinventeringen. Örnarna kanske inte flög där inventeraren hade sin uppmärksamhet eller örnarna kanske inte flög utan satt i något träd. För att med säkerhet kunna avskriva hela utredningsområdet som häcklokal för kungsörn krävs en betydligt mer omfattande studie, sannolikt närmare två veckor. Detta är en inventeringsinsats som inte bedömts som rimlig. Slutsatsen från studien är att det bedöms som mindre sannolikt att det häckar några kungsörnar i området. Slutsatsen bygger på den inventering som gjorts och att inventeringen genomförts under den mest lämpliga perioden på året. 7 Referenser Här nedan är en sammanställning av underlagsmaterial som nyttjats i arbetet med rapporten. Bergström, T Naturvårdstjänsteman Länsstyrelsen i Jämtlands län, fd projektledare för Kungsörnsprojektet i Jämtlands län. E-post daterad Birkö, T. Muntl. Ornitolog boende i Själevad, Intervjuad Cederberg, B., & Löfroth, M. 2000: Svenska djur och växter i det Europeiska nätverket Natura ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 160 sid. Ekenstedt, J Kriterier för inventering och övervakning av kungsörn (Aquila chrysaetos) i Finland-Norge-Sverige. Version 1.4. Naturvårdsverket. Henriksson, D. Muntl. Ornitolog boende i Stugun. Intervjuad Henriksson, J. 2011a. Kungsörnsinventering av Ismundsundet, Bräcke kommun, Jämtlands län. Ett underlag till JämtVind AB. Konsultrapport april Amalina Natur och Miljökonsult, Västervik. 14 sid. Henriksson, J. 2011b. Naturvärdesinventering av Södra Ismunden, Bräcke kommun. Ett underlag till JämtVind AB. Konsultrapport december Amalina Natur och Miljökonsult, Västervik. 26 sid. NSF 2007:10 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn. Tjernberg, M Artfaktablad kungsörn Aquila chrysaetos. ArtDatabanken, SLU pdf Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Redlist of Swedish Species. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. Mullarney, K., Svensson, L. Zetterström, D. & Grant, P. P. 1999: Fågelguiden - Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält. Albert Bonniers Förlag. 400 sid. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson, J. och Green, M Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. En syntesrapport. Rapport Naturvårdsverket, Vindval. 156 sid. Skogens Pärlor: