Gunnarp 1:3. Sammanfattning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Gunnarp 1:3. Sammanfattning"

Britt Lundqvist
för 5 år sedan
Visningar:

1 Gunnarp 1:3 Sammanfattning Det är sannolikt att det finns ett stort mångfald både när det gäller fåglar och fladdermus. Vidare så är området skyddsvärt vilket det bör tas hänsyn till vid väg- och kabeldragning. Gunnarp 1:3 Anmälan Figur 1. Gunnarp 1:3 med de fyra tänkta vindkraftverken markerade Universal Wind har inkommit med anmälan enligt 9 kap. miljöbalken gällande uppförande av vindkraftverk på fastigheten Gunnarp 1:3. Enligt anmälan är det tänkt att uppföra fyra vindkraftverk samt tillhörande transformatorstationer, se figur 1. Verken kommer ha en tornhöjd av upp till 98 meter och en rotordiameter av upp till 100 meter. En förstärkning av befintliga markvägar kommer krävas, dock ej någon asfaltering. Elanslutningen kommer inte att ske via några luftburna ledningar utan med nedgrävda kablar. Områdesbeskrivning Närområdet består av ett mosaikartat landskap med många olika naturtyper. Där finns öppna marker, löv- och barrskog, vattendrag och lövträdbärande betesmarker. Både platsen där det är tänkt att placera de fyra vindkraftverken och omgivningen innehåller element som kan betyda ett rikt fladdermus- och fågelliv. Se figur 1.

2 Skogsstyrelsen, skogens pärlor. Figur 2. Fastigheten Gunnarp 1:3, pil pekar på nyckelbiotopskog I sydöst ca 500 m om den tänkta placeringen av vindkraftverken ligger en nyckelbiotopskog med ädellövskog, se figur 2. Området karaktäriseras av bland annat ädellövträd, främst olikådrig bok varav en del i olika grader av nedbrytning, odlingsrösen och stengärdsgårdar. I träden går att hitta bohål, insektshål och gångar. Ett antal sumpskogar av kärrskogstyp ligger utbredda i närområdet, mestadels bestående av blandad lövskog. Bedömning: Området består av en omväxlande mosaik av naturtyper vilket kan betyda ett rikt fågel- och fladdermusliv.

Jordbruksverket, ängs- och betesmarksinventeringen Område med floravärde Område med ett par gläntor med enefälad men som för övrigt är kraftigt igenvuxet.

3 Jordbruksverket, ängs- och betesmarksinventeringen Område med floravärde Område med ett par gläntor med enefälad men som för övrigt är kraftigt igenvuxet. Björk- granskog dominerar men slåttergubbe går att finns i gläntorna. Området är restaurerbart men har inte hävdats på länge. Ett av vindkraftverkan (det södra) kommer att stå i områdets nordöstra hörn. Figur 3. Gunnarp 1:3, Område D11-QXI Bedömning: Området är skyddsvärt vilket bör beaktas vid väg- och kabeldragning.

4 Länsstyrelsen karta miljömålsunderlag Figur 4. Rödrutigt markerat område visar på naturvärdesmark, odlingslandskap vid Gunnarps by Området söder om den tänkta placeringen av vindkraftverken visar på naturvärden som avser biologiska, små geologiska samt odlingslandskapsmässiga värden och har värdeklass 2 (1=högst värde, 3 = lägst värde), se figur 4. Landskapet är mosaikartat med en ålderdomlig prägel och med många intressanta kulturhistoriska element och berör miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Platsen för det södra verket ligger i områdets norra del. Bedömning: Området är skyddsvärt vilket bör beaktas vid väg- och kabeldragning. Hörby kommuns naturvårdsplan Delar av området som beskrivs ovan i Länsstyrelses karta över miljöunderlag är även utpekat i Hörby kommuns naturvårdsplan som nr. 52 Odlingslandskap kring Gunnarps by. Området beskrivs som ett varierat, kuperat och småbrutet kulturlandskap med hagmarker, enefälader, alsumpskogar, bokskogar och granplanteringar. Där påträffas välhävdade, stenbundna och öppna hagmarker samt fälader med insprängda fuktstråk. Fladdermus Fladdermöss i Sverige får inte fångas eller dödas då de är skyddade genom Artskyddsförordningen och Jaktlagen, vilka sorterar under Miljöbalken. Detta innebär också att man inte avsiktligt får störa dem under tiden för fortplantning och flyttning, ej heller får man medvetet skada eller förstöra deras fortplantnings- och viloplatser. Ihåliga träd, broar eller byggnader är exempel på fortplantnings- och viloplatser vilka utnyttjas av reproducerande honor eller revirhållande hanar.

5 Vid flyttning använder sig fladdermössen oftast av så kallade ledlinjer i landskapet som till exempel, större floder, sjöstränder, distinkta skogsklädda höjder samt motorvägar. Vid jakt rör sig, beroende på art, fladdermöss antingen över öppet vatten eller i gränsen mellan skog och öppen mark, som längs skogsbryn, trädridåer, alléer och vägar. Vindkraftverk som placerats längs kuster och på höjder i skogsområden tycks döda flest fladdermöss och det har även visat sig att faran för fladdermöss ökar med tornets höjd. I intensivbrukade jordbruksområden eller andra trädlösa och relativt flacka områden gäller det omvända, d.v.s. där är olycksfrekvensen oftast låg. Dock ökar faran för fladdermöss i takt med att avståndet till skogsbryn, trädridå minskar. De fyra tänkta vindkraftverken kommer stå i ett mosaikartat landskap med många ingående element som, vattendrag, lövskog, lövbryn, lövträdsbärande betesmarker, hålträd samt äldre byggnader och jordkällare. Detta kan betyda att det är en bra biotop för fladdermus. Det är inte känt om det är gjord någon inventering. Fåglar En etablering av ett vindkraftverk kan ha tre potentiella effekter på fåglar. Dessa tre är, kollisioner, habitatförluster och barriäreffekter. Enligt gällande kunskapsläge sker flest kollisioner vid våtmarksområde och på kustlokaler, vid större sjöar samt på platser med stora höjdskillnader för att sedan minska ju längre från dessa man kommer och ju plattare landskapet blir. Man talar om 1,4-1,8 kollisioner per verk och år i ett öppet jordbrukslandskap. När det gäller habitatförlusterna är det inte med säkerhet klarlagt hur stor en påverkan från ett vindkraftsverk är. De undersökningar som är gjorda har till störst delen titta på hela vindkraftsparker. Generellt kan sägas att påverkan antagligen är begränsad. Den är störst vid byggnation av verken för att sedan minska efter hand. Till följd av barriäreffekter vid vindkraftsparker anses den extra flygsträckan och energiförbrukningen vara försumbar. Kontakt har tagits med Nils Carlsson på Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen i Skåne, som bekräftar att det inte finns några kända boplatser för större rovfågel i området. För övriga fåglar se Skånes Ornitologiska Förenings yttrande.

6 Referenser: Rydell, J., H. Engström, A. Hedenström, J. K. Larsen, J. Pettersson & M. Green Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport Webbkartor: Skogsstyrelsen: Jordbruksverket: Länsstyrelsen Miljömålsunderlag:

Relevanta dokument

Utlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019

På uppdrag av: Arkitekterna Eksta Bostads AB Beställarens kontaktperson: Fredrik Bergqvist Version/datum: 2019-04-30 Utlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019 Bakgrund