Förstudie av fågelfaunan inför vindkraftetablering vid Gärdeshyttan

Transkript

1 Förstudie av fågelfaunan inför vindkraftetablering vid Gärdeshyttan Ecocom AB har på uppdrag av Vindkraftgruppen AB genomfört en förstudie av fågelfaunan vid Gärdeshyttan i syfte att möjliggöra en preliminär bedömning av områdets ornitologiska värden. Förstudien har genomförts under maj 2012 av Alexander Eriksson, Ecocom AB. Syfte Förstudien av fåglar syftar till att beskriva och värdera kända kunskapsunderlag för fågelfaunan. Vidare ska förstudien beskriva förutsättningarna för fåglar vid etableringsområdet utifrån en landskapsanalys. Förstudien konkretiserar eventuella utredningsbehov och ger information om hur projektet kan miljöanpassas. Om vindkraftprojekt Gärdeshyttan Vindkraftprojekt Gärdeshyttan omfattar fem vindkraftverk som är placerade strax sydöst om Gärdeshyttan i Askesunds kommun, Örebro län. Området där vindkraftverken planeras är ett kuperat skogsområde vid den nordöstra delen av Vättern omkring 5 km öster om Vätterns strand. Metod Faktaunderlag Förstudien inkluderar fynddata från ett landskapsavsnitt om två kilometer runt vindkraftverken, i fortsättningen kallat primärt analysområde (PAO). För att skapa en fullständigare bild av fågelfynden i landskapet har en analys även gjorts för ett landskapsavsnitt om två kilometer utanför det primära analysområdet, i fortsättningen benämnt utökat analysområde (UAO). För att benämna samtliga ovan definierade områden används termen analysområde (AO) Tabell 1: Faktaunderlag som använts vid förstudien för fågelfauna. Data Källa Avstånd Period Fynd av rödlistade fågelarter Artdatabanken Inom UAO År Fynd av övriga fågelarter Artportalen, Svalan Inom UAO År Artförekomst i olika Artdatabanken (för rödlistade - - landskapstyper arter). Egen bedömning för övriga arter. Ortofoto Google maps Inom 2 km ECOCOM AB Storgatan Kalmar info@ecocom.se

2 Tolkning av data Fågelobservationer har sammanställts inom aktuella analysområden. Därefter har de fågelarter sorterats ut till vilka särskild hänsyn bör tas vid vindkraftexploateringar, se tabell 1. Vidare analyser behandlar endast de 127 svenska fågelarter som förtjänar extra hänsyn. Listan över de 127 arter som särskilt riskerar att påverkas av vindkraft inkluderar bland annat riskarter, rödlistade arter, direktivsarter, samt arter som minskat med mer än 50% åren (Rydell m fl, 2011). Förekommande fågelarter har därefter grupperats efter vilken typ av landskap de i första hand är knutna till, se tabell 3. Analysen bygger på landskapskrav för olika fågelarter som tagits fram av Artdatabanken. En indelning gör det möjligt att se storskaliga mönster för vilka landskapstyper som riskerar att påverkas av etableringen och vilka fågelarter som i första hand är knutna till dessa landskapstyper. Resultat Påträffade arter Inom analysområdet finns sammanlagt 44 fågelarter observerade vilka kan anses som särskilt hänsynskrävande (Rydell m fl, 2011). Av dessa arter finns inte några arter observerade inom det primära analysområdet. 19 av fågelarterna är upptagna på rödlistan och 18 på fågeldirektivet. 21 arter anses också vara riskarter genom att de kan påverkas av vindkraftetableringar genom t ex kollision eller störning. Tabell 2: Påträffade arter upptagna på den lista som föreslagits av Rydell m fl (2011) inom primärt analysområde (PAO) samt inom utökat analysområde (UAO). Övriga förkortningar i kolumnrubriken avser: rödlistad år 2010 (RL), upptagen på fågeldirektivet (FD), starkt minskande, -50% (SM50), påverkas av vindkraft genom störning (PÅV-S), påverkas av vindkraft genom kollision (PÅV-K). X anger om arten är påträffad eller inte inom aktuella analysområden. Artnamn RL FD SM50 PÅV-S PÅV-K PAO UAO Backsvala NT Nej Nej Nej Ja X Bivråk VU Ja Nej Nej Nej X Blå kärrhök NT Ja Nej Nej Nej X Brun kärrhök Ja Nej Nej Nej X Buskskvätta Nej Ja Nej Nej X Drillsnäppa NT Nej Nej Ja Nej X Enkelbeckasin Nej Ja Ja Nej X Entita Nej Ja Nej Nej X Fisktärna Ja Nej Nej Ja X Fjällvråk NT Nej Nej Nej Ja X Gråsparv Nej Ja Nej Nej X Gråtrut NT Nej Nej Nej Ja X Gröngöling Nej Ja Nej Nej X Gök Nej Ja Nej Nej X Göktyta NT Nej Nej Nej Nej X Havsörn NT Ja Nej Nej Ja X Hussvala Nej Ja Nej Ja X Hämpling VU Nej Nej Nej Nej X Järnsparv Nej Ja Nej Nej X Kungsörn NT Ja Nej Nej Ja X Förstudie inför vindkraftetablering vid Gärdeshyttan Sida 2 av 7

3 Artnamn RL FD SM50 PÅV-S PÅV-K PAO UAO Mindre hackspett NT Nej Nej Nej Nej X Näktergal Nej Ja Nej Nej X Röd glada Ja Nej Nej Ja X Rördrom NT Ja Nej Nej Nej X Silltrut NT Nej Nej Nej Ja X Silvertärna Ja Nej Nej Ja X Skrattmås Nej Ja Nej Ja X Sparvuggla Ja Nej Nej Nej X Spillkråka Ja Nej Nej Nej X Stare Nej Ja Nej Nej X Stenfalk Ja Nej Nej Nej X Storlom Ja Nej Ja Nej X Storspov VU Nej Nej Ja Nej X Svarthakedopping NT Ja Nej Ja Nej X Sånglärka NT Nej Nej Nej Nej X Sångsvan Ja Nej Ja Nej X Sädgås NT Nej Nej Ja Nej X Talltita Nej Ja Nej Nej X Tjäder Ja Nej Nej Ja X Tornseglare NT Nej Nej Nej Ja X Trana Ja Nej Nej Nej X trastsångare NT Nej Nej Nej Nej X Törnskata Ja Nej Nej Nej X Vitkindad gås Ja Nej Ja Nej X Landskapets betydelse för artförekomsten Beskrivning av landskapet Vindkraftverken är placerade i mitten av ett produktionsskogsområde med mycket varierad topografi. Avverkning är ofta svår att genomföra i denna typ av miljö vilket kan innebära att fickor med äldre skog finns kvar efter avverkning. Hela det primära analysområdet är kraftigt präglat av skogslandskap dock även med inslag av sjöar och mindre gölar. Det utökade analysområdet innefattar även andra landskapstyper, t ex odlingslandskap vid Södra kärra och Stora forsa och delar av Vätterns strand. Lanskapspreferenser hos förekommande arter Baserat på olika fågelarters preferenser för vissa landskapstyper (Artdatabanken) har en korsanalys genomförts av påträffade arter vilken visar antalet arter inom olika fågelgrupper för vilka den aktuella landskapstypen är av stor betydelse. Nedan redovisas data för arter som är särskilt hänsynskrävande (Rydell m fl 2011). Förstudie inför vindkraftetablering vid Gärdeshyttan Sida 3 av 7

4 Tabell 3. Antalet artfynd inom utökat analysområde fördelat på viktiga landskapstyper för aktuell art. Observera att en art kan vara beroende av flera landskapstyper och kan därför förekomma på flera rader i tabellen. Redovisning i kolumner sker för fågelgrupper som är av särskilt intresse att beakta vid vindkraftetableringar; dagrovfåglar (DR), lommar (LO), skogshöns (SH), ugglor (UG), vadare (VA) samt övriga (ÖV). Landskapstyp DR LO SH UG VA ÖV Brackvatten Fjäll 3 1 Havsstrand Jordbrukslandskap Marin Miljö 1 4 Skog Sötvatten Urban miljö 6 Våtmark Antalet tidigare observationer av fåglar sammanhänger i hög grad med var fågelintresserade personer har valt att vistas. Frånvaro av observationer säger vanligen mer om ett områdets tillgänglighet än om det faktiska antalet förekommande arter. Av detta skäl tillämpas ett utökat analysområde i syfte att få en uppfattning om vilka arter förekommer i omgivande landskap. Då inte några observationer har gjorts inom det primära analysområdet får landskapet inom detta område i kombination med fynd i det utökade området tas som utgångspunkt för en bedömning av vilka arter som kan förekomma i närheten av vindkraftverken. De landskapstyper som förekommer inom det primära analysområdet är skog och sötvatten (främst i form av sjöar). Man kan därmed förvänta sig att påträffa ett flertal dagrovfåglar (7st arter) samt storlom. Även smålom borde vara tänkbar i detta landskap då många lämpliga småsjöar/tjärnar finns, men observationer saknas i det utökade analysområdet. Beträffande skogshöns finns endast tjäder observerad och för denna art innehåller sannolikt området miljöer som kan utgöra potentiella spelplatser. Endast en uggla, sparvuggla, finns noterad och denna art påträffas sannolikt också i vindkraftverkens närområde. Vad gäller vadare är andelen våtmarker inom området mycket lågt, vilket sannolikt är en av förklaringarna till de fåtaliga observationerna av vadare inom både det primära och utökade analysområdet. I det följande görs en mer ingående analys av vindkraftverkens närområde och dess förutsättningar att hysa arter inom fågelgrupperna rovfåglar, skogshöns och lommar eller habitat som är viktiga för dessa arter. Analys av närområdet till vindkraftverken Potential för prioriterade arter och habitat Bland rovfåglarna häckar varken blå kärrhök eller stenfalk eller fjällvråk i denna del av landet. Observationer av dessa arter saknar också häckningsindicium i datamaterialet. Brun kärrhök är starkt knuten till näringsrika sjöar och häckar vanligen i vassbälten, vilket innebär att området vid vindkraftverken inte kan anses vara en viktig miljö för arten. Röd glada hör främst till det sydsvenska odlingslandskapet. Det är osannolikt att arten alls skulle häcka i detta område och även om så skulle vara fallet uppehåller sig sannolikt inte röd glada inne i skogen där vindkraftverken är planerade att uppföras. Resterande dagrovfågelarter är kungsörn och havsörn. Båda örnarterna kräver öppna områden för jakt och förekomst av stora träd för häckning. Endast en observation är gjord av en yngre kungsörn (3k) år Fågeln var stationär, men inte i häckningsduglig ålder vid aktuell tidpunkt. Två observationer är också gjorda av havsörnar, en yngre (2k) och en förbiflygande med Förstudie inför vindkraftetablering vid Gärdeshyttan Sida 4 av 7

5 obestämd ålder. Den ej åldersbestämda havshörnen noterades under häckningstid. Det är möjligt att området skulle kunna innehålla boträd för örnar, men data tyder inte på att någon häckning skulle förekomma. Karta 1. Kartan visar primärt och utökat analysområde (det totala utökade analysområdet syns inte). Samt lokaler där fågelobservationer finns i Artportalen och Rödlistan (Artdatabanken). Kartan visar även planerad lokalisering av vindkraftparken samt konkreta förslag på var fortsatta utredningar bör koncentreras. Förstudie inför vindkraftetablering vid Gärdeshyttan Sida 5 av 7

6 Bland ugglorna finns endast en art, sparvuggla, noterad vilken anses som särskilt hänsynskrävande (Rydell, 2011). Det är dock inte känt att arten påverkas av störning eller kollision med vindkraftverk, men sparvugglan är upptagen på fågeldirektivet. Lämpliga häcknings- och födosöksmiljöer för sparvuggla finns sannolikt i närheten av vindkraftverken. För tjäder, som är den enda observerade skogshönsarten, finns sannolikt lämpliga lekmiljöer på många platser i skogsområdet. Tjäderns spelplatser i södra Sverige har ofta närhet till äldre tallskog och våtmarker. Visserligen innehåller området få våtmarker, men tjädern spelar också på torra tallhällmarker, vilket sannolikt förekommer frekvent i området. Beträffande lommar är storlom observerad i området. Ett flertal mindre sjöar och tjärnar som skulle kunna användas av storlom finns relativt nära vindkraftverken. Potentiella habitat för arten eller artgruppen identifieras genom en kombination av fjärranalys, uppgifter från lokala kontaktpersoner, experter mm. Potential för ej observerade arter Området, med sina många sjöar och häckningsmöjligheter, skulle kunna utgöra lämpligt revir för fiskgjuse. Denna art är inte observerad inom det utökade analysområdet, men får ändå anses som möjligt förekommande vid vindkraftverken. Det får även anses finnas möjlighet att påträffa bivråk. Potential för sträckleder Varken datamaterial eller landskapselement tyder på att några sträckleder för fåglar skulle passera över området. Utredningsbehov Rovfåglar En enklare utredning av rovfåglar bör göras i området. Området är sannolikt inte betydelsefullt för någon av de rovfågelarter som är upptagna på listan över särskilt hänsynskrävande arter, men vanligare arter som tornfalk, duvhök, ormvråk m fl häckar troligen skogsområdet. En utredning kan motiveras av områdets möjliga värde för fiskgjuse och undersökningar bör inriktas på att konstatera om fiskgjuse häckar i området. Utredningen kan samordnas med inventering av lommar och bör utföras 1 juni-15 juli. Möjliga utkikspunkter har markerats på karta 1. Om ett flertal örnobservationer skulle göras under rovfågelinventeringen kan även en särskild spelflyktsinventering av örn vara aktuell. Skogshöns Rydell m fl (2011) rekommenderar ett skyddsavstånd om ca 1 kilometer till större spellokaler. En utredning av potentiella spellokaler för tjäder bör därför utföras inom ca 1 km från vindkraftverkspositionerna. För att begränsa fältarbetet bör potentiella habitat selekteras fram med fjärranalys, områden bör sedan besökas i fält och på troliga spelplatser behöver förekomst av spel konstateras och antalet spelande tuppar räknas. Kontroll av troliga spelplatser bör utföras ca 10 april-10 maj. Föreslaget inventeringsområde har markerats på karta 1. Förstudie inför vindkraftetablering vid Gärdeshyttan Sida 6 av 7

7 Lommar Förekomsten av häckande storlom bör undersökas. Lommar flyttar sig ofta mellan olika vattendrag och i samband med dessa ofta ganska regelbundna förflyttningar kan lommarna komma att passera vindkraftverken och då riskera att kollidera. Vid förekomst av häckning bör därför förflyttningsmönster konstateras. Sjöarnas värde som häckningssjöar för lom bör även bedömas. Utredningen kan samordnas med inventering av rovfåglar och bör utföras 1 juni-15 juli. Möjliga häcktjärnar/sjöar har markerats på karta 1. Kumulativa effekter Vindkraftparken vid Gärdeshyttan omges av andra redan byggda och planerade vindkraftanläggningar vilka gemensamt kan medföra en större påverkan på fågelfaunan än vad de enskilda vindkraftverken/vindkraftparkerna medför var och en för sig. Omkring meter syd och sydöst om Gärdeshyttans vindkraftpark ligger Kärragårdens vindkraftpark som redan är uppförd och består av sex vindkraftverk. Ytterligare söderut ca 4,5 kilometer från Gärdeshyttan planeras också ett enskilt vindkraftverk vid Kettstaka. Omkring 2,5 kilometer nordöst om Gärdeshyttan planeras Zinkgruvans vindpark bestående av omkring 20 vindkraftverk. Gemensamt skapar dessa vindparker en barriär mellan norra Vätterns östra kust och inlandet. Eventuella kumulativa effekter bör främst påverka fåglar som regelbundet rör sig längre sträckor mellan Vättern och sjöar eller skogsområden i inlandet, t ex fiskgjuse och eventuellt lommar. Placeringen av vindkraftverken vid Gärdeshyttan är dock relativt lämpligt gjorda då de planeras i NV-SÖ riktning, vilket får anses bättre är N-S riktning, som skulle inneburit en större avskärmande effekt. Då inte några större fågelsträck är kända i närområdet bör emellertid inte vindkraftverken medföra någon omfattande påverkan på flyttfåglar. En ordentlig påverkansbedömning kräver emellertid ett analysarbete som inbegriper data för ett större område och inkluderar samtliga vindkraftparker. Slutsatser Ecocom drar slutsatsen att området Gärdeshyttan har låga ornitologiska värden. Existerande ornitologiska värden för fågelgrupper som är särskilt hänsynskrävande vid vindkraftetableringar är i första hand knutna till skogslevande arter inom grupperna dagrovfåglar, skogshöns (tjäder) och lommar (storlom). Vidare utredningar av dessa arter rekommenderas i syfte att möjliggöra bedömning av påverkan. Referenser Ahlén, I Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademins tidskrift nr :22-27 Ahlén, I Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och Flora 97: Naturvårdsverket, Handbok för artskyddsförordningen, del 1 fridlysning och dispenser. Rapport 2009:2. Rydell, J et al, 2011, Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss, rapport Naturvårdsverket, Stockholm. Förstudie inför vindkraftetablering vid Gärdeshyttan Sida 7 av 7