etablering vid Laxå Metoder Sekretess

Transkript

1 Sekretess Denna studie faller under offentlighets- och sekretesslagens (2009:400) 20 kapitel, 1. Studien behandlar sådan information om en i Sverige utrotningshotad djurart att det kan antas att strävandet efter att bevara djurarten inom landet motverkas om uppgifterna blir allmänt kända. Uppgifter om vissa rödlistade arter omfattas av sekretess. Mer information om vilka arter som berörs av sekretess finns på SLUs hemsida. Förstudie av fågelfaunan inför vindkraft- etablering vid Laxå Ecocom AB har på uppdrag av Nordisk Vindkraft AB genomfört en förstudie av fågelfaunan vid projektområdet Laxå i syfte att möjliggöra en preliminär bedömning av områdets ornitologiska värden. Förstudien har genomförts under september-oktober 2012 av Fredrik Litsgård och Mikael Hake, Ecocom AB. Rapporten har författats av Mikel Hake. Syfte Förstudien av fågelfaunan syftar till att beskriva och värdera kända kunskapsunderlag för fågelfaunan. Förstudien beskriver förutsättningarna för fåglar vid etableringsområdena utifrån en landskapsanalys, konkretiserar eventuella utredningsbehov och bidrar med information om hur projektet kan miljöanpassas. Om vindkraftprojekt Laxå Vindkraftprojekt Laxå omfattar två projektområden om sammanlagt ca hektar som är belägna mellan sjöarna Skagern och Toften, nordväst om Laxå i Degerfors och Laxå kommuner, Örebro län (figur 1). Projektområdena innehåller en mosaik av skogsmark och våtmarker, samt ett fåtal större sjöar. Det finns flera stora mossar inom projektområdena som hyser ett flertal tjärnar och gölar. Strax väster om det norra projektområdet finns en dalgång med jordbruksmark som sträcker sig från Åtorp i norr och som sedan övergår i Julömossen i söder (figur 2). Skogsområdena domineras så gott som helt av gran och tall, och lövinslag förekommer i mycket liten utsträckning, främst i anslutning till våtmarker och bebyggelse. Vidare är området starkt påverkat av skogsbruk, och få områden med sammanhängande gammelskog (>80 år) förekommer. Metoder Kontakter i samband med förstudien Tabell 1 redovisar de personer och organisationer som Ecocom har varit i kontakt med i samband med insamlingen av data för att få ytterligare information om vilka fågelarter som finns i och i närheten av projektområdena. ECOCOM AB Storgatan Kalmar info@ecocom.se

2 Figur 1. Projektområdenas läge nordväst om Laxå i Örebro län. Faktaunderlag Data avseende samtliga fågelobservationer under åren har hämtats från Artportalen, Svalan och Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet (tabell 2). Detta inkluderar även observationer av skyddade arter. Förstudie fåglar inför vindkraftetablering vid Laxå Sida 2 av 13

3 Tabell 1. Kontakter som tagits i samband med förstudien. Namn Organisation Befattning/Kompetens Inger Holst Länsstyrelsen Örebro län Naturvårdsenheten Thomas Landgren Västergötlands Ornitologiska Förening Ornitolog Lennart Dahlén - Ornitolog Björn Nordzell Ornitologiska Klubben Örebro Ornitolog Olle Karlsson Ornitologiska Klubben Örebro Ordförande Förstudien analyserar samtliga fynddata inom själva projektområdena, i fortsättningen kallat primärt analysområde (PAO, se figur 3). Antalet tidigare observationer av fåglar sammanhänger i hög grad med var fågelintresserade personer har valt att vistas. Frånvaro av observationer säger vanligen mer om ett områdes tillgänglighet än om det faktiska antalet förekommande arter. För att ge en mer fullständig bild av fågelfynden i området har därför en analys gjorts även för ett landskapsavsnitt som sträcker sig tre kilometer utanför det primära analysområdet, i fortsättningen benämnt utökat analysområde (UAO, figur 3). Eftersom rovfåglar är extra känsliga för kollisioner med vindkraftverk har dessutom observationer av rovfåglar inom en radie av fem km utanför projektområdet hämtats in (UAOr, figur 3). Tabell 2. Faktaunderlag som använts vid förstudien av fågelfaunan vid Laxå. PAO = inom projektområdena för vindkraftsetablering, UAO = inom en radie av 3 km från projektområdena, UAOr = inom en radie av 5 km från projektområdena (endast rovfåglar). Data Källa Område Period (år) Fynd av rödlistade fågelarter Artdatabanken Inom PAO, UAO och UAOr Fynd av övriga fågelarter Artportalen, Svalan Inom PAO, UAO och UAOr Artförekomst i olika landskapstyper Artdatabanken Inom PAO, UAO och UAOr Ortofoto Google maps Inom 2 km Tolkning av data Samtliga fågelobservationer inom de olika analysområdena har analyserats. Därefter har de fågelarter till vilka särskild hänsyn bör tas vid vindkraftexploateringar sorterats ut (se tabell 3). Vidare analyser behandlar endast de 127 svenska fågelarter som förtjänar extra hänsyn (Rydell m.fl. 2011). Listan över de 127 arter som särskilt riskerar att påverkas av vindkraft inkluderar bland annat arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv (Council Directive 2009/147/EC), på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2010), samt arter som minskat med mer än 50 % under åren (Ottvall m.fl. 2008, Lindström m.fl. 2011). De utvalda fågelarterna har därefter grupperats efter vilken typ av landskap de är knutna till. Analysen bygger på de landskapskrav för olika fågelarter som tagits fram av Artdatabanken, och gör det möjligt att se storskaliga mönster för vilka landskapstyper som riskerar att påverkas vid vindkraftsetableringen och vilka fågelarter som i första hand är knutna till dessa landskapstyper. Resultat Påträffade arter Inom UAO är sammanlagt 73 fågelarter som kan anses som särskilt hänsynskrävande (Rydell m.fl. 2011) observerade (tabell 3). Av dessa är 37 upptagna på den svenska rödlistan och 41 i EU:s fågeldirektiv. 35 arter anses dessutom vara riskarter genom att de kan påverkas av vindkraftetablering genom kollision eller störning. 43 av arterna är observerade inom Förstudie fåglar inför vindkraftetablering vid Laxå Sida 3 av 13

4 PAO. Samtliga rovfågelarter som observerats inom UAOr är även påträffade antingen i PAO eller i UAO (tabell 3), och eftersom ingen ytterligare information tillförts genom analyser av observationer inom UAOr, utesluts detta område ur diskussioner nedan. Figur 2. Detaljerad karta över de två projektområdena vid Laxå. Förstudie fåglar inför vindkraftetablering vid Laxå Sida 4 av 13

5 Tabell 3. Påträffade fågelarter upptagna på den lista som föreslagits av Rydell m.fl. (2011) inom de föreslagna projektområdena för vindkraftsetablering (PAO), inom en radie av 3 km från projektområdena (UAO), samt inom en radie av 5 km från projektområdena (endast rovfåglar, UAOr). Övriga förkortningar i kolumnrubriken avser: RL = rödlistad i Sverige 2010, FD = upptagen i EU:s fågeldirektiv, SM50 = starkt minskande i Sverige (-50 % under perioden ), PÅV-S = påverkas av vindkraft genom störning, PÅV-K = påverkas av vindkraft genom kollision. X anger om arten är påträffad inom de aktuella analysområdena. Artnamn RL FD SM50 Påv-S Påv-K PAO UAO UAOr Backsvala NT Nej Nej Nej Ja X X Berguv NT Ja Nej Nej Ja X X X Bivråk VU Ja Nej Nej Nej X X X Blå kärrhök NT Ja Nej Nej Nej X X X Blåhake Ja Nej Nej Nej X Brun kärrhök Ja Nej Nej Nej X X Brunand NT Nej Nej Ja Nej X Brushane VU Ja Nej Ja Nej X Buskskvätta Nej Ja Nej Nej X X Drillsnäppa NT Nej Nej Ja Nej X X Dvärgmås Ja Nej Nej Ja X Ejder NT Nej Nej Ja Nej X Enkelbeckasin Nej Ja Ja Nej X X Entita Nej Ja Nej Nej X Fiskgjuse Ja Nej Nej Ja X X X Fisktärna Ja Nej Nej Ja X X Fjällpipare Ja Nej Ja Nej X Fjällvråk NT Nej Nej Nej Ja X X X Gråsparv Nej Ja Nej Nej X Gråspett Ja Nej Nej Nej X X Gråtrut NT Nej Nej Nej Ja X Gräshoppsångare NT Nej Nej Nej Nej X Grönbena Ja Nej Ja Nej X X Gröngöling Nej Ja Nej Nej X X Gök Nej Ja Nej Nej X X Göktyta NT Nej Nej Nej Nej X X Havsörn NT Ja Nej Nej Ja X X X Hussvala Nej Ja Nej Ja X Hämpling VU Nej Nej Nej Nej X X Hökuggla Ja Nej Nej Nej X X X Jorduggla NT Ja Nej Nej Nej X X Järnsparv Nej Ja Nej Nej X X Järpe Ja Nej Nej Ja X X Kornknarr NT Ja Nej Nej Nej X Kungsörn NT Ja Nej Nej Ja X X X Lappuggla NT Ja Nej Nej Nej X X X Lavskrika NT Nej Nej Nej Nej X Ljungpipare Ja Nej Ja Nej X X Mindre hackspett NT Nej Nej Nej Nej X Myrspov VU Ja Nej Ja Nej X X Nattskärra NT Ja Nej Nej Nej X X Nötkråka NT Nej Nej Nej Nej X Orre Ja Nej Nej Ja X X Pilgrimsfalk VU Ja Nej Nej Ja X X Pärluggla Ja Nej Nej Nej X X X Rosenfink VU Nej Nej Nej Nej X Röd glada Ja Nej Nej Ja X X Salskrake NT Ja Nej Ja Nej X Skrattmås Nej Ja Nej Ja X Slaguggla Ja Nej Nej Nej X X X Smålom NT Ja Nej Ja Nej X X Sparvuggla Ja Nej Nej Nej X X X Spillkråka Ja Nej Nej Nej X X Stare Nej Ja Nej Nej X Stenfalk Ja Nej Nej Nej X X Förstudie fåglar inför vindkraftetablering vid Laxå Sida 5 av 13

6 Storlom Ja Nej Ja Nej X X Storspov VU Nej Nej Ja Nej X X Svarthakedopping NT Ja Nej Ja Nej X Sånglärka NT Nej Nej Nej Nej X X Sångsvan Ja Nej Ja Nej X X Sädgås NT Nej Nej Ja Nej X X Tallbit NT Nej Nej Nej Nej X X Talltita Nej Ja Nej Nej X X Tjäder Ja Nej Nej Ja X X Tornseglare NT Nej Nej Nej Ja X X Trana Ja Nej Nej Nej X X Tretåig hackspett NT Ja Nej Nej Nej X X Trädlärka Ja Nej Nej Nej X Turkduva NT Nej Nej Nej Nej X Törnskata Ja Nej Nej Nej X X Vaktel NT Nej Nej Nej Ja X Vinterhämpling EN Nej Nej Nej Nej X Vitkindad gås Ja Nej Ja Nej X Landskapets betydelse för artförekomsten Baserat på olika fågelarters preferenser för vissa landskapstyper (Artdatabanken) har en korsanalys genomförts av påträffade arter som visar antalet arter inom olika fågelgrupper för vilka den aktuella landskapstypen är av stor betydelse. Nedan redovisas data för de arter som är särskilt hänsynskrävande enligt Rydell m.fl. (2011) och som har påträffats inom UAO (tabell 4). De landskapstyper som förekommer inom PAO är skog, våtmarker och sötvatten (i form av sjöar, tjärnar och gölar). Av tabell 4 framgår att antalet påträffade arter som är beroende av skog är flest, därefter följer arter som är beroende av våtmark och jordbrukslandskap. Totalt sett är påträffade arter som är beroende av skog, våtmarker och jordbrukslandskap fler än de som är beroende av övriga lanskapstyper. Man kan därför anta att projektområdena har betydelse som habitat för de hänsynskrävande fågelarter som utnyttjar dessa landskapstyper, med undantag av jordbruksmark, som inte förekommer i de aktuella projektområdena. Bland de särskilt hänsynskrävande arter som är observerade inom UAO finns representanter från flertalet fågelgrupper. Nedan görs en mer ingående analys av projektområdenas (PAO) och omgivande områdes (UAO) förutsättningar att hysa arter från de fågelsläkten som enligt Rydell m.fl. (2011) är särskilt känsliga för vindkraftsetablering, nämligen rovfåglar, lommar, skogshöns, ugglor och vadare. Tabell 4. Viktiga landskapstyper för de arter som påträffats inom UAO. Observera att en art kan vara beroende av flera landskapstyper och kan därför förekomma på flera rader i tabellen. Redovisning i kolumner sker för fågelgrupper som är av särskilt intresse att beakta vid vindkraftetableringar. Landskapstyp Dagrovfåglar Lommar Skogshöns Ugglor Vadare Övriga Totalt Brackvatten Fjäll Havsstrand Jordbrukslandskap Marin Miljö Skog Sötvatten Urban miljö 8 8 Våtmark Observationer av rovfåglar Sex rovfågelarter som finns med i tabell 3 har observerats inom PAO. Av dessa är fjällvråk och blå kärrhök arter som häckar i norra Sverige och endast har noterats som Förstudie fåglar inför vindkraftetablering vid Laxå Sida 6 av 13

7 förbisträckande. Ingen häckning av kungs- eller havsörn har dokumenterats inom områdena, men båda arterna har observerats. Havsörn har setts under såväl häckningstid som under vinterhalvåret. Bland annat har en observation gjorts i juni av en gammal, födosökande individ. Kungsörn har endast påträffats under vinterhalvåret. Bivråk har observerats såväl under häckningssäsongen som förbisträckande under hösten och våren. Fiskgjuse har inte påträffats häckande inom projektområdena, men är observerad i området under häckningstid. Relativt många ytterligare observationer av havs- och kungsörnar har gjorts inom UAO, framför allt under vinterhalvåret (oktober-mars). xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx. Inom UAO finns även observationer av brun kärrhök, röd glada, pilgrimsfalk och stenfalk. Pilgrimsfalk och stenfalk har endast påträffats under sträckperioden, medan röd glada och brun kärrhök även har observerats under häckningssäsongen. Båda de sistnämnda arterna är dock mest knutna till jordbruksmark och förekommer sannolikt inte inom projektområdena. Observationer av lommar Såväl stor- som smålom har observerats inom projektområdena (tabell 3). Inom områdena förekommer några stora sjöar som kan tänkas vara lämpliga för häckande storlom (figur 2). xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx. På de stora mossar som förekommer inom projektområdena finns ett antal tjärnar och små gölar som kan vara lämplig häckbiotop för smålom. xxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx. Dessutom har ytterligare ett antal observationer gjorts inom PAO som indikerar häckning. Fler observationer som indikerar häckning av såväl stor- som smålom har gjorts inom UAO. Storlom har noterats under häckningssäsongen bl.a. i Sirsjön och Lill-Trysslingen. xxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxx xxxxxxxxxxx (figur 2). Observationer av skogshöns Järpe har, under de senaste åren, observerats vid Gåssjömossen i det norra projektområdet, samt längs Grönsjöbäcken i det södra projektområdet under häckningstid. Orrspel förekommer åtminstone på Gåssjömossen och Trunhatten. På den sistnämnda mossen noterades t.ex. hela 22 spelande hannar 24 april När det gäller tjäder, har observationer av spelande hannar gjorts vid Stor-Trysslingen, i det norra projektområdet, vid ett flertal tillfällen, och många tjäderobservationer har även gjorts vid Grönsjön i det södra projektområdet. Inom UAO har observationer av järpe gjorts bl.a. i Vargaviddernas naturreservat, mellan de två projektområdena (figur 2), samt vid Fågelåsen och Sirsjön i anslutning till det norra projektområdet. Förutom de orrspel som konstaterats inom projektområdena har spelande hannar även setts bl.a. på Julömossen (13 hannar), på Stora Rankemossen (8), samt på Södra Åsmossen (16). Ett relativt stort antal tjäderobservationer har gjorts i olika delar av UAO, men endast enstaka observationer av spelande hannar har gjorts, bl.a. vid Mosjön, öster om det södra projektområdet. Förstudie fåglar inför vindkraftetablering vid Laxå Sida 7 av 13

8 Figur 3. Primärt analysområde (projektområdena), utökat analysområde, samt utökat analysområde där observationer av rovfåglar analyserats. Förstudie fåglar inför vindkraftetablering vid Laxå Sida 8 av 13

9 Observationer av ugglor Sex ugglearter som finns med i tabell 3 har observerats inom PAO. Hökuggla häckar inte i södra Sverige, och den enda observation som gjorts avser sannolikt en tillfälligt rastandefågel. Även berguv har påträffats vid ett enda tillfälle, men inga fynd som indikerar häckning förekommer inom projektområdena. Slaguggla har setts inom PAO vid två tillfällen, men inte under häckningstid. För övriga påträffade ugglearter föreligger emellertid fynd som indikerar häckning. xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxx och spelande pärl- och sparvugglor har årligen hörts inom båda projektområdena. Inga ytterligare observationer av hökuggla och berguv har gjorts inom UAO. xxxxxxx xxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx. Slaguggla har observerats under häckningstid vi ett flertal tillfällen inom 3 km från projektområdena, xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx. Vidare har ett stort antal fynd av spelande pärl- och sparvugglor gjorts inom UAO under perioden Observationer av vadare Av de vadararter som är upptagna i tabell 3, har fem arter observerats inom PAO. Av dessa har myrspov endast påträffats som sträckande, vilket kan förklaras med att den häckar i landets allra nordligaste delar. Övriga arter har däremot setts under omständigheter som indikerar häckning, nämligen drillsnäppa, enkelbeckasin, grönbena och ljungpipare. Drillsnäppan häckar i näringsfattiga sjöar och har påträffats i Gåssjön. Enkelbeckasinen häckar vid våtmarker och har påträffats på flera olika platser inom projektområdena. Ljungpipare och grönbena har konstaterats häcka på Gåssjömossen och Trunhatten. För ljungpiparens del rör det sig om flera par på respektive mosse, medan det för grönbenan rör sig om 1-2 par på vardera mossen. Det finns även äldre rapporter som visar att storspov har häckat på Gåssjömossen under och 1980-talen. En granskaning av UAO visar att många ytterligare observationer som indikerar häckning gjorts av samtliga vadararter som omnämns ovan. Såväl ljungpipare, grönbena som enkelbeckasin har bland annat noterats spelande på Mosstorpsmossen, Julömossen, Rankemossen och Södra Åsmossen. Storspov har observerats spelande under häckningstid på Julömossen och Södra Åsmossen. Utredningsbehov Allmänt Med tanke på de stora arealerna föreligger förvånansvärt lite data när det gäller fågelobservationer från projektområdena, och även för hela området mellan de två sjöarna Skagern och Toften, från de senaste tio åren vilket visar att området inte besöks av ornitologer i någon större utsträckning nuförtiden, något som bekräftas vid samtal med lokala ornitologer (tabell 1). Detta beror troligen på områdets otillgänglighet med stora mossmarker och mellanliggande skogsområden. Det är därför viktigt att en ordentlig utredning görs av förekomsten av de artgrupper som tidigare utsorterats. Enligt Länsstyrelsen i Örebro län bör förekomst och eventuell påverkan av vindkraftsetablering utredas för samtliga arter som är redovisade i tabell 3 (Inger Holst i brev). Detta förefaller inte helt nödvändigt, eftersom en del av de arter som observerats endast har påträffats vid enstaka tillfällen och inte riskerar att påverkas av en eventuell vindkraftsetablering. Ecocom har därför gjort en bedömning av vilka arter som är viktigast att utreda och presenterar nedan mer detaljerade förslag på vad man bör tänka på vid inventering av arter ur respektive grupp. Förstudie fåglar inför vindkraftetablering vid Laxå Sida 9 av 13

10 Rovfåglar Rovfåglar löper förhållandevis hög risk att kollidera med vindkraftverk, och dessutom kan deras häckningar störas av vindkraftsetablering (Rydell m.fl. 2011). Inventering bör i första hand göras av de skyddsvärda arter som kan tänkas häcka i området eller använda området för födosök. När det gäller de två örnarterna bör spelflyktsinventering utföras under tidig vår (mars), eftersom området inte är välbesökt av ornitologer. Sannolikt förekommer det ingen kungsörnshäckning i området, men havsörnen däremot kan mycket väl tänkas häcka i eller i anslutning till projektområdena. xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxx, och man vet från andra delar av södra Sverige att arten även kan häcka vid mindre sjöar i skogen. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx. En spelflyktsinventering för kungsörn har tidigare utförts av Enetjärn Natur AB i området. Ecocom bedömer dock att denna inventering inte är av den omfattning som krävs, och att den därför bör kompletteras, med åtminstone en inventering av spelflygande havsörn. Även en flygvägsinventering av rovfåglar bör göras under sommaren (juni-juli). En sådan skulle ge ytterligare information om huruvida några örnar häckar i området, tillika information om eventuella häckningar av bivråk och fiskgjuse. En flygvägsinventering ger även information om hur de aktuella arterna utnyttjar området för födosök, liksom information om förekomsten av vanligare arter som ormvråk, duvhök, sparvhök och tornfalk, vilka samtliga troligen häckar inom projektområdena. Lommar Även lommar kan störas av vindkraftsetablering genom risk för kollisioner och/eller direkt påverkan på häckningen. Det finns flera sjöar, tjärnar och mossgölar som kan hysa häckande stor- och smålom i eller i anslutning till projektområdena. Storlommen häckar i större klarvattenssjöar, och sådana sjöar som ligger i eller på maximalt en kilometers avstånd från projektområdena bör besökas. Detta säkerhetsavstånd från häckande lommar rekommenderas för såväl stor- som smålom vid vindkraftsetablering (Bright m.fl. 2006). Smålommen häckar i fisktomma tjärnar eller gölar som ibland kan vara endast 40 meter i diameter (Projekt LOM 2012). Ett flertal sådana tjärnar och gölar finns framför allt på de stora mossar som förekommer i området. xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx. Samtliga potentiella häcktjärnar/gölar i eller inom en kilometers radie från projektområdena bör därför besökas åtminstone en gång under häckningssäsongen. Storlommen söker oftast föda i den sjö där den häckar, medan smålommen flyger från häckplatsen till lämpliga fiskesjöar (som kan ligga upp till 10 km från häckplatsen) för att finna föda (Eriksson m.fl. 1990, Eriksson & Sundberg 1991). I samband med dessa förflyttningar kan två problem uppstå vid vindkraftsetablering. Om vindkraftverken är belägna mellan häcktjärnen och någon eller några lämpliga fiskesjöar, finns det risk för att kollisioner kan förekomma. Smålommar tycks dock undvika vindkraftverk till viss del, men då måste hänsyn tas till den barriäreffekt verken kan medföra för smålommarnas födosök. Därför är det viktigt att kartlägga även och framför allt smålommens flygvägar i området. Lominventeringarna bör utföras vid något tillfälle under juni-juli och kan alltså samordnas med en flygvägsinventering för rovfåglar under sommaren. Skogshöns De tre arter skogshöns som har påträfats i området kan påverkas negativt av vindkraftsetablering genom kollisionsrisk med verken, men även genom störning eller habitatförlust vid spelplatser (orre och tjäder) eller på häckplatser (järpe). Förstudie fåglar inför vindkraftetablering vid Laxå Sida 10 av 13

11 Potentiella spelplatser för tjäder och orre bör identifieras med hjälp av fjärranalys och sedan besökas i fält när fåglarna är som mest spelbenägna (april). När det gäller järpe bör en fjärranalys göras av hur stor del av t lämplig biotop för arten som finns i området. Dessa platser bör sedan besökas i fält i samband med inventering av orr- och tjäderspel. Järpen har inte spelplatser på samma sätt som båda övriga arter, men har däremot ett karaktäristiskt läte ( sång ) när den markerar revir under våren. Ugglor Fem ugglearter som är typiska för skogslandskapet, och som finns med i tabell 3, har påträffats inom projektområdena. Av dessa finns endast berguv med både i EU:s fågeldirektiv och på den svenska rödlistan. Endast ett fynd av berguv har gjorts inom eller i närheten av projektområdena, och eftersom området mellan Skagern och Toften är relativt flackt och inte hyser några bergsbranter lämpliga för berguvshäckning är det inte sannolikt att arten häckar i området. Någon ytterligare utredning av förekomst av berguv förefaller därför inte nödvändig. Övriga fyra ugglearter som påträffats är upptagna i EU:s fågeldirektiv men inte på den svenska rödlistan. Dessa arter kan eventuellt påverkas negativt av vindkraftsetablering främst genom habitatförlust, men sannolikt utgör detta generellt sett ett mindre problem för dessa arter. Såväl slag- som lappuggla är emellertid ovanliga som häckfåglar sett i ett regionalt perspektiv, och detta kan föranleda en inventering av dessa arter genom lyssning efter revirläte under tidig vår (mars-april). En sådan inventering skulle kunna samordnas med antingen spelflyktsinventering av örn eller besök till spelplatser för orre och tjäder. Vadare Samtliga fem vadararter som finns upptagna i tabell 3 och som har observerats som häckande eller troligen häckande inom projektområdena, bedöms som känsliga för störning vid etablering av vindkraftverk (Rydell m.fl. 2001). En inventering av samtliga arter bör därför utföras. När det gäller drillsnäppa bör besök till potentiella häcksjöar göras. När det gäller de övriga arterna bör fokus ligga på att inventera de stora mossar som finns inom och i närheten av projektområdet på vilka häckning eller misstänkt häckning tidigare är konstaterad. Arealen lämplig häckbiotop för dessa arter är mycket stor inom undersökningsområdet, och en totalinventering av samtliga mossar skulle innebära en massiv insats i fält under en längre tid. Därför bör en inventering syfta till att avgöra vilka de viktigaste häckningslokalerna är. Notera att Gåssjömossen och Rankemossen (figur 2) anses av Länsstyrelsen i Örebro län som särskilt känsliga områden för fåglar när det gäller etablering av vindkraft (Inger Holst i brev). Inventeringarna bör utföras 1 juni-15 juli och kan samordnas med inventeringen av flygvägar för rovfåglar. Övriga skyddsvärda arter Inom projektområdena föreligger observationer av ett antal hackspettsarter som finns upptagna i tabell 3. Spillkråka, gröngöling och göktyta häckar med säkerhet inom projektområdena, och det finns även observationer av gråspett och tretåig hackspett som indikerar häckning. Ingen av dessa arter anses dock vara i riskzonen för vare sig kollisioner eller störning vid vindkraftsetablering (Rydell m.fl. 2011). En negativ effekt som skulle kunna beaktas är habitatförstöring i samband med uppföring av vindkraftverken, men sannolikt har dessa arter möjlighet att hitta nya boplatser i de utbredda skogsområdena. Vitryggig hackspett är inte påträffad i området. Eftersom länsstyrelserna i Sverige har upprättat en central databank över skogsbestånd som kan vara lämpliga för arten bör man Förstudie fåglar inför vindkraftetablering vid Laxå Sida 11 av 13

12 emellertid kontrollera med länsstyrelsernas samordnare ifall några sådana bestånd förekommer inom eller i anslutning till projektområdena. Nattskärra är en annan art som är upptagen i tabell 3 och som uppenbarligen förekommer talrikt inom projektområdena. Liksom hackspettsarterna bedöms risken för kollisioner eller störning för arten i samband med vindkraftsetablering var låg, men eftersom nattskärran är beroende av speciella habitat, som inte förekommer i så stor utsträckning nuförtiden, under häckningssäsongen, kan även detta motivera en inventering av artens förekomst inom projektområdena. Områdets betydelse för sträckande fåglar Projektområdena är placerade i ett område som är viktigt framför allt för fåglar som flyttar med hjälp av termikflykt (utnyttjar uppvindar), eftersom de utbreder sig över ett stort landområde beläget mellan Vänern och Vättern där ingen termik finns att tillgå. Dessutom förekommer andra ganska stora sjöar i området (Skagern, Unden, Viken) som gör "bryggan" för termikflyttande fåglar ännu smalare. Det är därför sannolikt att en hel del rovfåglar och andra termikberoende arter (t.ex. tranor) flyttar över projektområdena. Vidare ligger området relativt nära en flyttrutt som ett flertal sjöfåglar använder såväl vår som höst när de flyger mellan Väst- och Ostkusten. Detta gör de i allmänhet via Mälaren-Hjälmaren-Vänern eller Vättern under hösten och omvänt under våren. Hösten är sannolikt den viktigaste tiden, eftersom sträcket då kanaliseras i större utsträckning till detta område än under våren, då det är mer utspritt. Dessutom ligger området mycket nära Kvismaresjöarna, där ca tranor och gäss (inklusive fredade arter som bläsgås, spetsbergsgås och fjällgås), samt en mängd andra fåglar rastar framför allt under hösten. Sannolikt sträcker en stor del av dessa fåglar mot sydväst och passerar i närheten av projektområdena. Få observationer av sträckande fåglar finns registrerade i det material som granskats, men detta beror sannolikt på att få ornitologer har besökt området, samt att försök att räkna sträckande fåglar sällan har gjorts. Sträckräkningar har däremot gjorts i Skagerns norra delar under våren, samt i sjöns södra delar under framför allt sensommaren och tidig höst. Under den sistnämnda perioden kan sträcket av framför allt vadare, måsar och andra sjöfåglar över Skagerns sydspets vara intensivt. Exempelvis har dagssummor på mer än myrspovar och tusentals måsfåglar noterats här (Thomas Landgren, muntligt). Enligt Thomas Landgren och andra ornitologer som har kontaktats (tabell 1) har någon sträckräkning av rovfåglar aldrig gjorts i området. En sådan undersökning bör utföras, framför allt under hösten, eftersom det är sannolikt att området då överflygs av en hel del skyddsvärda rovfåglar t.ex. bivråk i slutet av augusti, fjällvråk i slutet av september-början av oktober, samt kungs- och havsörn i slutet av oktober-början av november. Att mycket örn rör sig i närheten av området bekräftas av det faktum att det i trakterna kring Gullspång som mest har setts minst 120 olika havsörnar och 25 olika kungsörnsindivider under en enda vintersäsong (oktober-mars, Thomas Landgren muntligt). Detta inkluderar såväl sträckande som övervintrande örnar. Kontrollprogram I en vindkraftpark av den aktuella storleksordningen är det sannolikt att ett relativt extensivt kontrollprogram kommer att krävas för att effekterna av etablering av vindkraftparken skall kunna utvärderas. Ecocom har diskuterat denna fråga med Länsstyrelsen i Örebro län (Inger Holst i brev) som menar att ett kontrollprogram för fågel troligen är aktuellt vid Laxå. Ett kontrollprogram skall följa upp effekterna av vindkraftparken, vilket innebär att de undersökningar som görs före etableringen måste utformas på ett sådant sätt att de går att återupprepa. Vid utformning av inventeringar är det därför viktigt att tänka på att utformningen är uppföljningsbar och tillräckligt omfattande för att det skall vara möjligt att Förstudie fåglar inför vindkraftetablering vid Laxå Sida 12 av 13

13 uttala sig om huruvida påverkan skett eller inte. Ett kontrollprogram skulle till exempel kunna inkludera: 1. Eftersök av döda fåglar under vindkraftverken, samt en jämförelse av hur många individer som förolyckas vid verk som står nära känsliga områden respektive vid verk som man bedömer stå långt ifrån riskområden. 2. Jämförelse av häckningsframgång hos lommar och vadare före och efter vindkraftsetableringen. 3. Jämförelse av förekomsten av spelplatser och spelande individer av skogshöns (framför allt orre) före och efter etableringen Slutsatser Ecocom drar slutsatsen att projektområdet för vindkraftsetablering vid Laxå samt dess närmaste omgivningar har ornitologiska värden. Arter som är särskilt hänsynskrävande vid vindkraftsetableringar och som förekommer eller har potential att förekomma i området är i första hand knutna till artgrupperna rovfåglar, lommar, skogshöns, ugglor och vadare. Utredningar av känsliga fågelarters förekomst i och i närheten av projektområdena inom dessa fågelgrupper, enligt vad som föreslagits ovan, rekommenderas därför i syfte att möjliggöra en bedömning av eventuell påverkan på arternas ekologi i samband med vindkraftsetablering. Inventeringar bör utformas så att de kan följas upp i ett kontrollprogram. Då flera artgrupper kan inventeras under samma tidsperiod, finns möjligheter till samordning av olika undersökningar. Referenser Bright, J.A., Langston, R.H.W., Bullman, R., Evans, R.J., Gardner, S., Pearce-Higgins, J. & Wilson, E Bird sensitivity map to provide locational guidance for onshore windfarms in Scotland. RSBP Research Report No. 20. Eriksson, M.O.G., Blomqvist, D., Hake, M. & Johansson, O.C Parental feeding in the Red-throated Diver Gavia stellata. Ibis 132:1-13. Eriksson, M.O.G. & Sundberg, P The choice of fishing lakes by Red-throated Diver Gavia stellata and Black-throated Diver G. arctica during the breeding season in Southwest Sweden. Bird Study 38: Gärdenfors, U Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för Rapport från Biologiska Institutionen, Lunds Universitet. Ottvall, R., Edenius, L., Elmberg, J., Engström, H., Green, M., Holmqvist, N., Lindström, Å., Tjernberg, M. & Pärt, T Populationstrender för fågelarter som häckar i Sverige. Naturvårdsverket rapport 5813, Stockholm. Projekt LOM Rydell, J et al, 2011, Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss, rapport Naturvårdsverket, Stockholm. Förstudie fåglar inför vindkraftetablering vid Laxå Sida 13 av 13

14 Inventering av kungsörn Gruppstation Laxå Planerad vindkraft i Laxå och Degerfors kommuner Produktion: Enetjärn Natur AB 2012

15 Om dokumentet Nordisk Vindkraft AB Inventering av kungsörn i anslutning till planerad vindkraftanläggning vid Laxå i Laxå och Degerfors kommuner, Örebro län. Utredningen har genomförts under tiden mars - april 2012 Detta dokument utgör ett underlag till miljökonsekvensbeskrivningen för projektet. Följande personer har medverkat i inventeringen: Janne Dahlén Inventering och bedömningar Kaj Svahn Inventering, bedömningar och rapportering Anders Granér - Kvalitetsgranskning Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. För bakgrundskartorna gäller Lantmäteriets copyright. 2

16 Innehåll Om dokumentet Inledning Metodik Kungsörnen Resultat och analys...9 Källor

17 11 Inledning Nordisk Vindkraft AB planerar en utbyggnad av vindkraft vid Laxå i Laxå och Degerfors kommuner (se karta, s. 14). Nordisk Vindkraft AB har i ett tidigt stadium tagit initiativ till en kungsörnsinventering i området som underlag till projekteringen av vindkraftparken. Enetjärn Natur AB har av Nordisk Vindkraft AB fått i uppdrag att utföra inventeringen under våren Föreliggande rapport beskriver bakgrund, metoder och resultat från kungsörnsinventeringen. Syfte Syftet med kungsörnsinventeringen är att lokalisera och redovisa förekomst av kungsörn i inventeringsområdet och minst 3 km utanför detsamma. Målet är, om det visar sig finnas kungsörn i området, att lokalisera vilka områden som kungsörnen nyttjar och om möjligt konstatera var de häckar. Resultaten från kungsörnsinventeringen ska vara en utgångspunkt för fortsatt projektering och utredning av den planerade vindkraftanläggningen. 1 1 Utsikt över sjön Toften. Foto: Janne Dahlén 4

18 2 Metodik I detta kapitel beskrivs hur inventeringen genomförts. Arbetet med kungsörnsutredningen har bedrivits under våren Inom ramen för utredningen kontaktades personer med god lokalkännedom för att få kunskap om tidigare observationer av främst kungsörn och andra rovfåglar i området. Detta kompletterades med sökningar efter fågelrapporter i Artportalen. Inledningsvis gjordes även en kart- och flygbildstolkning av omgivningarna i syfte att få en bra uppfattning om vilka berg- och skogsområden som kan vara potentiella lokaler för kungsörn. Dessutom bedömdes vilka sluttningar och andra landskapsformationer som kan vara attraktiva för kungsörnens flygrörelser. De kartor och ortofoton som använts finns tillgängliga på Lantmäteriets karttjänst SeSverige (Lantmäteriet 2012). Själva inventeringen genomfördes i början av mars, en period då kungsörnsparen spelflyger och aktivt markerar sina revir inför häckningen. Fåglarna eftersöktes med kikare och tubkikare från högt belägna observationspunkter i landskapet (Figur 2). Alla observationer av kungsörn och övriga rovfåglar registrerades med tidpunkt och plats liksom med beskrivning av fåglarnas beteende, flyghöjd och flygriktningar. Dessutom registrerades om möjligt ålder på fåglarna. Inventeringsmetodiken är väl beprövad för att utreda om kungsörn finns i ett område och används av många regionala ornitologiska föreningar (Naturvårdsverket 2011). Inventering ägde i huvudsak rum under dagar med bra sikt samt svag till måttlig vind. Dessa parametrar är viktiga för att bedömma hur sannolikt det är att kungsörnar spelflyger samt för möjligheterna att upptäcka dem. 5

19 3 Kungsörnen I detta kapitel beskrivs kungsörnens habitatkrav och utbredning. Vidare redogörs för vilka effekter vindkraften kan ha på kungsörn utifrån rådande kunskapsläge. Habitatkrav för kungsörn Kungsörnen häckar oftast i äldre barrskog och bygger som regel sitt bo i en grov tall. I sällsynta fall byggs boet på en klipphylla eller i en gran eller en asp. I dagens intensivt brukade skogslandskap häckar arten oftast i höjdlägen och branter där rester av gammal skog lämnats kvar. Kungsörnspar har stora revir och bon ligger oftast på 6-7 km avstånd från varandra, men i regioner där det är gott om örn kan de ligga så nära som 4 km från varandra. I trakter med en glesare kungsörnsstam kan det vara större avstånd mellan reviren. Avståndet mellan reviren inom en trakt är dock påfallande lika och ofta kan man med utgångspunkt från kända revir bedöma om det finns utrymme för ytterligare kungsörnsrevir i området. Varje par kan ha ett flertal alternativa boplatser som de växlar mellan inom sitt revir. De alternativa boplatserna kan vara belägna upp till 6-7 km från varandra men oftast är de betydligt närmare. Även om boet ligger i äldre skog jagar örnarna ofta över mer öppna miljöer som hyggen och myrar. Utbredning och skyddsstatus Naturvårdsverket räknade 2010 med att det fanns ungefär 500 häckande kungsörnspar i landet. Miniminivå för en långsiktigt livskraftig stam av kungsörn i Sverige anses vara 600 årligen häckande par (Naturvårdsverket 2011). Under 2010 fanns 850 kända revir i landet, 725 av dessa kontrollerades och 498 befans besatta. Emellertid konstaterades endast 135 lyckade häckningar. Under 2011 var motsvarnade siffror 860 kända, 732 kontrollerade och 500 besatta revir. Sammanlagt konstaterades 234 lyckade häckningar vilket utgör den högsta siffran som inräknats sedan inventeringarna startade på 1970-talet. I Närke fanns endast ett känt kungsörnsrevir 2010 och 2011 och där lyckades häckningen 2010 men inte I angränsande Värmland fanns sex kända revir under båda åren, samtliga var besatta 2010 men endast två par lyckades med häckningen. Under 2011 kontrollerades fem av reviren, samtliga befanns besatta och tre av paren lyckades med häckningarna. I övriga landskap som tills dels ingår i Örebro län (Västmanland, Västergötland och Östergötland) har såvitt känt inga lyckade häckningar genomförts varken 2010 eller Sammantaget kan populationen i och kring Örebro län beskrivas som liten men stabil, eller svagt ökande (Kungsörnen 2010 och 2011). Kungsörnen är idag upptagen som nära hotad (NT) på den svenska rödlistan (Gärdenfors et al. 2010). Den är också utpekad som skyddsvärd både av EU:s Fågeldirektiv och genom Bernkonventionen. 6

20 3Kungsörnen är trots sin status som skyddad art fortfarande utsatt för förföljelse. Därför anses det nödvändigt med hög sekretess angående positioner för boplatser. Kungsörn är som alla fågelarter i Sverige skyddade enligt Artskyddsförordningen genom att det är förbjudet att avsiktligt störa alla vilda fåglar och sådana vilt levande djurarter som, i bilaga 1 till förordningen har markerats med N eller n, under deras parnings-, uppfödnings-, övervintrings-, och flyttningsperioder. Enligt Artskyddsförordningen är det också förbjudet att skada eller förstöra dessa djurs fortplantningsplatser eller viloplatser även om det sker oavsiktligt och omedvetet. Kunskap om kungsörn och vindkraft Genom kungsörnens krav på boplatsmiljö och det faktum att passande skogsbestånd ofta ligger i höjdområden med bra vindvärden kan en utbyggnad av vindkraft på vissa platser hamna i konflikt med häckningar av kungsörn. Kungsörn kan påverkas negativt av vindkraftsutbyggnad, främst genom att örnarna kan dödas i kollisioner med rotorblad och torn. Det har visat sig att stora rovfåglar som örnar är en särskilt utsatt fågelgrupp för kollisioner när vindkraftverk placeras i olämpliga lägen i terrängen (se bl.a. Madders & Whitfield 2006, Barrios och Rodriguez 2004). Även om riskerna generellt beräknas vara mycket små (Whitfield 2009) är sannolikheten för kollisioner ofta högre i områden där aktiviteten av rovfåglar är stor (Barrios och Rodriguez 2004), t.ex. i goda jaktmarker eller på platser med gynnsamma vindar eller termik. En annan möjlig risk är att kungsörnar blir störda under häckning. Störning kan dels uppstå till följd av själva byggandet av vindkraftverken dels genom en ökad mänsklig aktivitet i området som ett resultat av fler vägar och således bättre tillgänglighet. En minskad häckningsframgång kan också vara ett resultat av att områden med vindkraftverk undviks som jaktmarker. Risken för negativa effekter beror mycket av boplatsernas exakta lägen och de olika örnindividernas vanor och rörelsemönster i relation till vindkraftetableringen. Störningsrisken bedöms vara störst under häckningstiden från februari till augusti. Tider med förhöjda risker för direkta kollisioner är svårare att uttala sig om men man kan misstänka att spelflyktsperioden från mitten av februari till mitten av april, perioder med intensiva födosök för unguppfödning, från maj till augusti, samt den första tiden då ungarna är flygga, från augusti till oktober, kan vara särskilt förknippade med risker. Det finns inga entydiga nationella rekommendationer utfärdade av myndigheterna kring placering av vindkraftanläggningar i förhållande till kungsörn och inom det aktuella åtgärdsprogrammet för kungsörn föreslås inte heller några generella avståndsangivelser till boplatser vid vindkraftsutbyggnad. Man slår dock fast att revirens omfattning beror på landskapet varför skyddsavstånd till boplatser kan variera stort och hänsyn bör därför anpassas efter förutsättningarna i varje enskilt fall. Behovet av skyddsavstånd från planerad anläggning till boplatser varierar mellan olika områden och revir beroende på landskapets topografi och naturtyper och vilken anläggning som planeras (Naturvårdsverket 2011). Energimyndighetens och Naturvårdsverkets forskningsprogram Vindval har i en syntesrapport över påverkan av vindkraft på fågellivet angett att ett hänsynsavstånd på 2-3 km bedöms vara ett minimum. 7

21 3Man anger också att efterhand som kungsörnen ökar kommer gamla häckningsplatser återbesättas. För att garantera en fortsatt ökning och spridning av arten är det därför viktigt att skydda såväl befintliga som potentiella häckningsplatser, de senare t.ex. i form av gamla övergivna boplatser i träd och på klippstup (Rydell et al. 2011). Den ideella naturvården har genom Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) gett förslag på riktlinjer för hur vindkraftsetablering ska undvikas i värdefulla fågelområden (Sveriges ornitologiska förening 2009). I riktlinjerna anger man att ett avstånd på minst 3 km ska finnas från vindkraftverk till närmaste boplats för kungsörn. Även många myndigheter har i sina handläggningar av vindkraftsärenden valt att följa den ideella naturvårdens rekommendationer. I en dom i Miljödomstolen har det dock bedömts att ett hänsynsavstånd på 2 kilometer mellan bon av kungsörn och vindkraftverk var tillräckligt i det specifika fallet. Ärendet överklagades senare till miljööverdomstolen men där fastslogs den tidigare bedömningen som ett prövotidsvillkor. På SLU i Umeå pågår för tillfället forskning på kungsörn i relation till vindkraft. Där försöker man med hjälp av GPS- sändarförsedda örnar ta reda på vad som är ett lämpligt hänsynsavstånd och om andra faktorer än bara det faktiska avståndet är viktiga vid lokalisering av vindkraft i anslutning till kungsörnars häckningsplatser. Forskningen inleddes under 2010 och några generella resultat har ännu inte publicerats. 2 2 Tubkikare är ett måste i samband med kungsörnsinventering. Foto: Janne Dahlén 8

22 4 Resultat och analys I detta kapitel redogörs för vilka observationer som gjorts och hur örnarna har rört sig i området. Vidare beskrivs förutsättningarna för kungsörnar och potentiella boplatser i området. Kapitlet avslutas med en analys av hur utredningsområdet utnyttjas av kungsörn. Tidigare kända förekomster Det finns enligt uppgifter från lokala ornitologer inga kända kungsörnsrevir i eller i närheten av utredningsområdet. I slutet av 2000-talet gjordes ett antal observationer i området mellan Skagern och Toften som indikerade att en etablering var på gång, men inga sådana observationer har gjorts de senaste åren. De lokala ornitologerna påpekar emellertid att området är dåligt utforskat då det sällan besöks av fågelskådare (Lage Johnsson & Magnus Friberg, muntl. 2012). Det enda kända häckande paret i Närke håller till i södra delen av landskapet (Kungsörnen 2011). Däremot framkom i kontakten med lokala ornitologer att ett havsörnspar sedan flera år tillbaka häckar vid Toften, samt att det finns misstankar om ett havsörnspar även vid Skagern. Områdets förutsättningar för kungsörn Det område som varit föremål för kungsörnsinventeringen utgörs av en yta med 3 km radie kring de föreslagna vindkraftsplaceringarna och beskrivs i det följande som utredningsområdet. Områdets totala yta uppgår till drygt 200 km2. Höjdplatåer och tydliga branter saknas. Området domineras av produktionsskog, främst yngre och medelålders granbestånd, men har även ett rikt inslag av myrar och småvatten. De båda större sjöarna Skagern och Toften ingår i viss mån. I Vargaviddernas naturreservat som ligger ganska centralt i området finns även äldre skog, främst kring sjön Gryten. Tack vare områdets varierade karaktär med skoglig dominans men med många inslag av öppna marker, hyggen, våtmarker och myrar, är förutsättningarna goda för födosökande kungsörnar. Det är däremot oklart hur tillgången på potentiella boträd ser ut i området. 9

23 4Observationer Dag 1 (två observatörer) Väder God sikt och övervägande klart, endast enstaka höga slöjmoln. Tilltagande vind från NV. Omkring nollgradigt på morgonen, några plusgrader på dagen. Observationspunkter Observationer gjordes från hyggen i områdets sydöstra del, punkt 1 och 2, samt från nordvästra delen av sjön Toften i östra delen av området, punkt 3 (Figur 2). Observationer Mitt på dagen dök två yngre subadulta (2-4k) kungsörnar upp ganska centralt i utredningsområdet. En av fåglarna sågs som hastigast från observationspunkt 1, medan båda sågs från observationspunkt 3. Fåglarna drog sig norrut tillsammans, på relativt låg höjd, och försvann ur observatörens synfält när de befann sig över Stora Gåssjömossen. Fåglarna verkade dock fortsätta norrut, utom synhåll. Havsörn observerades vid ett tillfälle under förmiddagen från observationspunkt 3; 1 yngre subadult (3-4k) individ som rörde sig mot sydost över Toften. Enda övriga rovfågeln som observerades under dagen var en adult duvhökshona i södra delen av utredningsområdet. Dag 2 (två observatörer) P.g.a. dåliga väderförutsättningar (mulet med låga moln, dålig sikt och stundtals nederbörd) ställdes inventeringen in. Dag 3 (två observatörer) Väder Mulet och stundtals lätt dis. Byig SO-vind upp till ca 10 m/s. Omkring nollgradigt på morgonen, några plusgrader på dagen. Observationspunkter Observationer gjordes under hela dagen från punkt 2 (Figur 2) samt under kortare perioder från flera punkter i västra och nordvästra delen av utredningsområdet. Observationer Inga kungsörnar eller andra rovfåglar observerades under dagen. 10

24 4Dag 4 (två observatörer) Väder Växlande molnighet men endast höga moln. Vridande, tilltagande vind upp till 10 m/s. Omkring nollgradigt på morgonen, några plusgrader på dagen. Observationspunkter Observationer gjordes hela dagen från punkt 3 samt från ett hygge norr om Svartå, punkt 4 (Figur 2). Observationer Från observationspunkt 4 observerades under eftermiddagen två kungsörnar långt i V. Fåglarna kretsade tillsammans på relativt hög höjd under ca 15 minuter innan de försvann västerut. Avståndet till fåglarna uppskattades vara ca 8-10 km och de kunde inte bestämmas till ålder. Det förefaller sannolikt att dessa båda individer var identiska med de två yngre örnar som observerades under dag 1 och att dessa inte höll revir utan besökte området mer tillfälligt. Ingen antydan till spelflykt eller andra häckningsindicier noterades. Av havsörn observerades under morgonen en till ålder obestämd individ från observationspunkt 4 vilken lyfte från höjdområdet mellan Sirsjön och Lill-Björken och försvann söderut på låg höjd. Dessutom observerades från observationspunkt 3 ett adult par på isen ute på Toften, vilka sedermera drog sig österut lågt över sjön. Övriga rovfågelsobservationer under dagen bestod i en duvhök nordväst om utredningsområdet samt enstaka kretsande ormvråkar över utredningsområdet. 11

25 4Analys och slutsatser Inventeringen har kunnat utföras under gynnsamma förhållanden. Tidpunkten var vald för att fånga in den period på året då kungsörnen exponerar sig inom reviret. Även om de redan gått till häckning kan örnarna förväntas försvara de centrala delarna av reviret mot förbipasserande örnar. Den av örnarna som inte ruvar finns också oftast i boets absoluta närhet denna tid på året. Inventeringen gjordes vidare mestadels under dagar med goda väderförhållanden, dessutom med två personer på plats och med utgångspunkt från flera olika bra observationsplatser i terrängen kring den planerade vindkraftanläggningen. Observationsplatserna har gemensamt gett en bra och heltäckande överblick över inventeringsområdet. Utöver detta kunde inventeringen kompletteras med uppgifter från lokala ornitologer. Förhållandena för en bedömning av kungsörnsförekomst och eventuella revir inom utredningsområdet har således varit goda. Det kan också framhållas att Enetjärn Natur AB under vårvintern 2012 genomfört ett stort antal liknande kungsörnsinventeringar över hela landet och att det vid flera av inventeringarna har varit möjligt att fastställa revir och boplatser med denna metodik. Sedan tidigare finns inga kända kungsörnsrevir i eller kring utredningsområdet (Lage Johnsson & Magnus Friberg muntl. 2012). Utifrån observationerna under inventeringen finns heller inget som tyder på att något revir finns, eller håller på att etableras, i eller kring utredningsområdet Däremot kan det konstateras att yngre kungsörnar åtminstone tillfälligt frekventerar området. Under inventeringen observerades adulta havsörnar under omständigheter som indikerar en närbelägen häckning. Lokala ornitologer bekräftar att havsörn häckar vid Toften sedan flera år tillbaks samt att misstankar finns om ytterligare någon häckning vid Skagern. Slutsatsen blir att de planerade vindkraftverken med god marginal ligger utanför den av SOF föreslagna säkerhetszonen om 3 km från ett kungsörnsbo. Ingenting tyder heller på att något revir håller på att etableras i närheten. Det är däremot inte utrett hur de föreslagna vindkraftsplaceringarna kan påverka havsörnsförekomsten i området. 12