Bilaga 3 Inventering av kungsörn och ugglor vid Backmossen och Norra Länsmansberget 2015

Transkript

1 Bilaga 3 Inventering av kungsörn och ugglor vid Backmossen och Norra Länsmansberget 2015

2 Inventering av kungsörn och ugglor vid Backmossen och Norra Länsmansberget 2015 Uppdrag Föreliggande rapport är framtagen av Ecocom AB på uppdrag av Bixia Byggvind AB. Rapporten är ett underlag till den miljökonsekvensbeskrivning som utförs i samband med prövning av vindkraftsutbyggnad enligt miljöbalken och syftar till att kartlägga risker för kungsörn och ugglor, med fokus på berguv, i samband med en exploatering vid Backmossen och Norra Länsmansberget i Sunne kommun och Värmlands län. Utsikt över Backmossen och Länsmansberget från observationspunkt A Rapportproduktion och fältarbete Föreliggande rapport har författats av Marcus Arnesson. Fältarbetet har utförts av Marcus Arnesson under perioden mars Isolde Franksson har deltagit i inventeringen som praktikant. Foton är tagna av Marcus Arnesson och Isolde Franksson. Marcus Arnesson är utbildad biolog och har arbetat med naturvård i 15 år. Marcus Arnesson har stor erfarenhet av fågelinventeringar, och har tidigare genomfört en mängd riktade inventeringar av kungsörn, ugglor och andra fågelarter över hela Sverige. ECOCOM AB Stortorget Kalmar info@ecocom.se

3 Områdesbeskrivning Det inventerade projektområdet för vindkraftsetablering vid Backmossen och Norra Länsmansberget ligger i Sunne kommun i Värmlands län (figur 1). Närmaste tätort är Rottneros, ca 10 km öster om området. Projektområdet består av två närliggande delområden. Projektområdet och dess närområde består av måttligt till starkt kuperad skogsmark, där enstaka små klippbranter förekommer. Marken är huvudsakligen bevuxen av barrskog. Inslag av lövträd som björk, sälg, asp och klibbal förekommer främst i anslutning till fuktig mark. Flera sjöar och tjärnar finns i närområdet, liksom inslag av små våtmarker. I området bedrivs ett rationellt skogsbruk, vilket bidragit till ett omfattande nät av skogsbilvägar. Projektområdet ingår i ett vargrevir. Figur 1. Projektområdets läge drygt 10 km sydväst om Sunne i Värmlands län. Bakgrund Kungsörnen finns upptagen i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv (Council Directive 2009/147/EC) och på den svenska rödlistan (ArtDatabanken 2015). På den svenska rödlistan är arten kategoriserad som nära hotad (NT). Sett ur ett internationellt perspektiv kan man konstatera att kungsörnens hotstatus sedan 2004 har klassificerats som den lägsta (Least Concern, LC ) på den internationella rödlistan (IUCN 2014). Örnar reproducerar sig långsamt och könsmognaden inträder sent, vilket gör att kungsörnspopulationen är känslig för minskad överlevnad framför allt hos de adulta, reproducerande individerna. Av de nio ugglearter som regelbundet häckar i Sverige är det sju som finns med i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv och/eller på den svenska rödlistan, nämligen berguv, lappuggla, slaguggla, hökuggla, pärluggla, sparvuggla och jorduggla. Endast berguv och lappuggla finns med både på den svenska rödlistan och i fågeldirektivet. Risker med vindkraftsutbyggnad Negativa effekter på fåglar till följd av vindkraftsetablering innefattar i huvudsak tre olika faktorer: kollisionsrisk, störning, och habitatförlust. Inventering av kungsörn och ugglor vid Backmossen 2015 Sida 2 av 10

4 Kollisionsrisk Flertalet studier som har analyserat kollisionsrisk för fåglar med landbaserade vindkraftverk visar att risken för medlemmar av de flesta artgrupper oftast är liten. Risken för kollisioner är dock inte lika för alla fågelgrupper utan varierar beroende på beteende, täthet och andra faktorer (Rydell m fl 2011). Ett exempel på en artgrupp som tycks vara speciellt känslig för kollisioner med vindkraftverk är rovfåglar, framför allt de större arterna inom gruppen. En jämförelsevis hög dödlighet förorsakad av kollisioner har konstaterats vid ett antal större vindkraftsparker i områden med hög revirtäthet, t ex vid Altamont Pass Wind Resource Area i Kalifornien när det gäller kungsörn (Thelander m fl 2003, Smallwood & Thelander 2008) och på ön Smøla i Norge när det gäller havsörn (t ex Follestad m fl 2007). Exempelvis påträffades 39 döda eller skadade havsörnar vid vindkraftsparken på Smøla mellan augusti 2005 och november 2010 (May m fl 2011). Detta beror sannolikt på att större rovfåglar gärna utnyttjar de uppåtvindar som bildas över bergssluttningar och branter för att spara energi när de jagar och att vindkraftverk ofta placeras på bergstoppar ovanför sådana områden. Placering av vindkraftverk är således generellt en viktig faktor för att minska kollisionsrisken för stora rovfåglar. Exempelvis föredrog kungsörnarna som följdes av Hipkiss m fl (2013) kalhyggen och äldre barrskog på lavmark, men tycktes undvika biotoper som ungskog, blandskog och myrmarker. Örnarna jagade dessutom i mindre utsträckning över nordvända branter, och författarna drar därför slutsatsen att nordsluttningar och höglänta platåer med tät ungskog troligtvis kan lämpa sig väl för vindkraftsexploatering med låg kollisionsrisk för kungsörn. En förutsättning är dock att vindkraftverken placeras minst 50 m (inklusive rotorbladen) från de branta partierna (Johnson m fl 2007). Totalt hade 16 kungsörnar påträffats döda under vindkraftverk i Europa fram till 28 oktober 2014 (Dürr 2014). Mycket lite är känt om hur stor risk ugglor löper för att kollidera med vindkraftverk (t ex Rydell m fl 2011). De flesta ugglearter är nattaktiva och lever i skogsområden, vilket gör det svårt att visuellt dokumentera eventuella kollisioner och att hitta kollisionsoffer. Till och med 28 oktober 2014 hade endast ett fynd av någon skogslevande uggla, en pärluggla, gjorts i Europa. Däremot hade tre jordugglor och 36 berguvar påträffats (Dürr 2014). Såväl jordugglan som berguven skiljer sig dock beteendemässigt från övriga svenska ugglearter när det gäller jaktbeteende och habitatutnyttjande. Båda arterna flyger ibland på ganska hög höjd (>50 m) när de jagar, vilket gör att de sannolikt löper större risk för att kollidera med vindkraftverk än andra ugglearter. Dessutom lever berguven och jordugglan i mer öppna miljöer, vilket innebär att de oftare påträffas som kollisionsoffer än skogslevande ugglearter. Detta gäller framför allt berguven, som numera har anpassat sig till att leva i närheten av mänsklig bebyggelse i allt större utsträckning. Störning Fåglar kan störas av vindkraftverk på olika sätt, dels genom den direkta störning som vindkraftsetableringen och vindkraftverken i sig medför, dels genom ökad mänsklig aktivitet. I opåverkade landskap kan t ex nya vägdragningar leda till att fler jägare och andra människor kommer ut i området, något som kan utgöra ett direkt störningsmoment för olika fågelarter och indirekt även leda till minskad bytestäthet. Även barriäreffekter kan medföra en störning, t ex genom att vindkraftverk placeras mellan boplatsen och viktiga födosöksområden, men huruvida detta skall betraktas som en störning eller en förlust av viktiga habitat för födosök kan vara olika från fall till fall. Effekten av störning varierar kraftigt mellan olika fågelarter och det finns inga tydliga gränser för när störning sker. Risken för störning tycks emellertid sammanhänga med vilken typ av byggnation som planeras och vilka aktiviteter som förekommer i samband med vindkraftsetableringen. Det tycks dessutom finnas variationer i tolerans hos olika fågelarter (Rydell m fl 2011). Inventering av kungsörn och ugglor vid Backmossen 2015 Sida 3 av 10

5 Få studier visar att störning skulle ha någon större effekt på rovfåglar (Madders & Whitfield 2006). Vindkraftsutbyggnad på ön Smøla i Norge har dock resulterat i ett minskat antal häckande par av havsörn och sämre ungproduktion inom etableringsområdet samt inom ett område som omfattar en zon på 500 meter från vindkraftverken. Däremot tycks effekterna på populationsstorlek och reproduktion vara mindre inom en zon på 0,5-3,0 km från vindkraftsparken (Bevanger m fl 2010). Detta beror troligen på att de havsörnar som tidigare häckat inom vindkraftsparken dels flyttat ut från vindkraftsparken till följd av störning, dels dödats till följd av kollisioner med vindkraftverken (Bevanger m fl 2010, May m fl 2010). Man har även påvisat att störningar kan påverka kungsörnens beteende och produktivitet (Bernhold 2010). Under häckningsperioden (februari-juli) är kungsörnen känslig för störningar nära boplatsen. Risken för att störning ska leda till misslyckad häckning är allra störst under den period då fåglarna ligger på ägg eller då ungarna är nykläckta. Rydell m fl (2011) rekommenderar att vindkraftsetablering inte bör ske inom 2-3 km från boplatser för kungsörn utan att ytterligare undersökningar görs, till exempel av fåglarnas flygvägar. Liksom när det gäller kollisionsrisk är mycket lite känt om hur olika ugglearter störs vid en vindkraftsetablering, och Rydell m fl (2011) ger inga rekommendationer angående lämpliga buffertavstånd som bör avsättas mellan vindkraftverk och boplatser för olika ugglearter. Habitatförlust Effekter av habitatförlust och störning kan i många fall vara svåra att åtskilja. Vindkraftsetablering kan medföra att arealen av habitat som är lämpliga för häckning eller födosök minskar (t ex Rydell m fl 2011). Få studier av hur vindkraftsetableringar påverkar fåglars habitat har gjorts. De studier som finns indikerar att effekterna i öppna landskap är små och att många arter kan häcka nära vindkraftverk. Tillförlitliga kunskaper om hur fåglar i skogsmiljö, till exempel ugglor, påverkas saknas dock ännu (Rydell m fl 2011). Den mest uppenbara habitatförlusten för kungsörn är om boplatsen skulle förstöras genom att exempelvis boträdet huggs ned. Det produktionsinriktade skogsbruket som bedrivs på större delen av Sveriges skogsbeklädda ytor gör att få träd blir äldre än avverkningsmogen ålder, vilket skapar brist på lämpliga boträd för örnarna. Som tidigare nämnts, kan även barriäreffekter från vindkraftverk medföra en habitatförlust t ex genom att vindkraftverken placeras mellan boet och viktiga födosökslokaler. Tidigare information om örn och ugglor Det aktuella projektområdet har ingått i fågelinventeringar under både 2012 och 2013 (Calluna 2012a, Calluna 2012b och Naturcentrum 2013). Inventeringarna har föregåtts av en förstudie över området, där känd kunskap om fågelfaunan har sammanställts (2012a). Under februari-april 2012 utfördes riktade inventeringar (ca 90 timmar) efter ugglor och spelflygande örn i området (Calluna 2012a). Senare samma år, maj-juli, genomfördes ytterligare ca 100 inventeringstimmar i området efter både natt- och dagaktiva fågelarter Calluna 2b). Under 2013 inventerades området återigen, denna gång under perioden majaugusti, med ca 70 timmar i fält (Naturcentrum 2013). Varken kungs- eller havsörn har observerats i området vid någon av de utförda inventeringarna. Vid den genomförda förstudien har det inte heller framkommit något som pekar på att området skulle hysa häckande örn. I förstudien framkom dock att det någonstans i närområdet funnits häckande slaguggla. I förstudien står även att det kan finnas lämpliga branter för en art som berguv. Men vid de genomförda inventeringarna har inte någon uggleart påträffats. Inventering av kungsörn och ugglor vid Backmossen 2015 Sida 4 av 10

6 Metod och utförande Kungsörn Spelflyktsinventeringen av kungsörn vid Backmossen 2015 genomfördes under tre dagar; 13, 14 och 31 mars Under inventeringsdagarna utfördes inventeringen av en person, se detaljer i tabell 1. Den inventeringsmetod som rekommenderas av föreningen Örn-72 användes. Metoden finns beskriven på deras hemsida Den lämpligaste tiden för inventering av kungsörn är under februari-mars, då fåglarna ofta går upp på hög höjd och markerar revir, ofta över tilltänkta boplatser, genom att spelflyga. Inventeringen bör utföras under minst 2-3 dagar med gynnsamt väder och från lämpliga utkikspunkter. Gynnsamt väder i detta fall innebär att det bör råda god sikt och helst måttliga-friska vindar så att örnarna kan utnyttja de uppvindar som bildas över bergssluttningar för att spara energi när de jagar och spelflyger. En viktig förutsättning vid inventering av kungsörn är att man finner bra utsiktsplatser varifrån så stora delar som möjligt av undersökningsområdet kan överblickas. Vid rekognosering inför Ecocoms inventering av kungsörn vid Backmossen i mars 2014 visade det sig att det fanns lämpliga platser varifrån delar av projektområdet och omgivande område kunde överblickas (Ecocom 2014). Sammanlagt användes tre olika observationsplatser som tillsammans bidrog till att undersökningsområdet kunde överblickas i sin helhet (tabell 1, figur 2). Tabell 1. Datum, tidpunkt, använda observationspunkter och väderleksförhållanden vid spelflyktsinventering av kungsörn vid Backmossen 13, 14 och 31 mars Obs avser de använda observationspunkter som finns markerade i figur 2 och Tidpunkt avser den tidsperiod under vilken observationerna utfördes. Marcus Arnesson har utfört samtliga inventeringspass. Datum Tidpunkt Obs Väder Kommentar :00-16:00 A Sydväst, 1-4 m/s, klart, +8 C :30-11:50 B Sydost, 4-5 m/s, klart, +4 C :35-14:45 C Sydost, 5-7 m/s, klart, +4 C :00-16:00 A Syd, 3-6 m/s, halvklart, +3 C. Uppsikt över större delen av båda projektområdena, men ej västra kanten av det större området Uppsikt över västra delen av det västra projektområdet Uppsikt över större delen av det västra projektområdet Uppsikt över större delen av båda projektområdena, men ej västra kanten av det större området Ugglor Inventeringen av ugglor vid Backmossen genomfördes under två kvällar, 13 och 30 mars 2015, som en manuell inventering av en person som rörde sig längs en rutt till fots och regelbundet stannade och lyssnade av omgivningen i syfte att höra ropande ugglor, se detaljer i tabell 2 och figur 2. Eventuella ugglor registrerades. Inventeringen genomförs under februari-april, då flertalet ugglor hävdar revir. Inventeringen ska genomföras under vindstilla förhållanden eftersom ljud då kan höras på längre avstånd. Tabell 2. Datum, tidpunkt och väderlek vid inventering av ugglor vid Backmossen 13 och 30 mars 2015, utförd av Marcus Arnesson. Datum Tid Aktivitet Väderlek :25-18:07 Manuell inventering rutt 1 Klart, 0-1 m/s, ±0 C :51-20:00 Manuell inventering rutt 2 Klart, 0-1 m/s, ±0 C :27-20:45 Manuell inventering rutt 3 Klart, 0-1 m/s, ±0 C :30-21:40 Manuell inventering rutt 4 Klart, 0-1 m/s, -2 C Inventering av kungsörn och ugglor vid Backmossen 2015 Sida 5 av 10

7 Resultat Kungsörn Under de tre inventeringsdagarna gjordes två observationer av kungsörn, båda observationerna gällde kungsörnar födda under 2014 (figur 2 och appendix 1). Den första observationen gjordes 14 mars, då en kungsörn cirkulerade cirka 2 km väster om projektområdet och därefter gick ner på lägre höjd och försvann ur sikt. Den andra observationen gjordes 31 mars, av en kungsörn som tog höjd i anslutning till norra delen av projektområdet. Ugglor Inventering av ugglor genomfördes under två kvällar med lämpligt väder. Några ugglor noterades inte under inventeringen. Kungsörn observerad 31 mars i glidflykt mot nordost. Hållbar exploatering Kungsörn Inventeringen av kungsörn har utförts under spelflyktsperioden, vilket är den tid då örnarna är enklast att upptäcka. De tre inventeringsdagarna har vidare haft goda väderförhållanden för att observera kungsörn och möjligheten att upptäcka ett eventuellt örnrevir i området bedöms som god eftersom kungsörn till stor del uppehåller sig nära boplatsen. Detta stöds av en studie av kungsörnar försedda med GPS-sändare i Norrlands inland som visade att revirhållande fåglar, under häckningssäsongen, spenderade största delen av sin tid i ett mindre kärnområde inom sina respektive revir. Detta kärnområde var oftast placerat kring boplatsen och omfattade i genomsnitt 36 km 2, vilket motsvarar en cirkel med radien 3,4 km (Hipkiss m fl 2013). Vid Backmossen har det inte gjorts några noteringar som tyder på att könsmogna kungsörnar håller revir i området. Observationerna av kungsörn är begränsade till två tillfällen då ettåriga kungsörnar sågs. Det är dock mycket möjligt att det rör sig om samma individ. Kungsörnar går vanligtvis till häckning vid åldern 4-5 år, ettåriga kungsörnar är således för unga för att häcka. Det faktum att en ung kungsörn rörde sig i närheten av Backmossen utan att någon äldre kungsörn visade sig, är en indikation på att området inte ingår i ett kungsörnsrevir. När främmande kungsörnar kommer in i ett revir är det nämligen vanligt att revirhållande kungsörnar visar sig genom att spelflyga eller genom att köra bort den främmande örnen. Inventering av kungsörn och ugglor vid Backmossen 2015 Sida 6 av 10

8 Figur 2. Projektområdets utbredning visas med gula streckade linjer. Observationspunkter för örninventering är de röda punkterna och inventeringsrutter som användes för att lyssna efter ugglor är röda streckade linjer. Flygvägar för observerade kungsörnar visas med svarta pilar. Inventeringen 2015 visar att det sannolikt inte finns häckande kungsörn i närheten av projektområdet vid Backmossen. Information från kungsörnsinventeringen under februariapril samt från fågelinventeringar under somrarna 2012 och 2013, då det inte gjordes någon observation av kungsörn, stödjer resultatet från inventeringen Ugglor Inventeringen av ugglor utfördes under två kvällar med goda väderförhållanden under den tid på året då uggleläten är enklast att höra. Under den föreliggande inventeringen vid Backmossen påträffades dock inte några ugglor. I vindkraftssammanhang brukar berguv lyftas fram som en uggleart som kräver särskild hänsyn. Typisk häckningsplats för berguv är bergbranter. Området runt Backmossen har ett fåtal mindre bergbranter, men inte någon som är tillräckligt stor för att utgöra en särskilt lämplig häckningsmiljö för berguv. Utifrån områdets miljö bedöms därför inte potentialen för häckande berguv som särskilt stor. Den sammanhängande barrskogen vid Backmossen erbjuder däremot en lämplig livsmiljö för vanliga barrskogslevande ugglor som pärluggla Inventering av kungsörn och ugglor vid Backmossen 2015 Sida 7 av 10

9 och sparvuggla. Vid inventeringen 2015 noterades dock inte någon uggla i området. Inte heller vid inventeringen efter ugglor under februari-april 2012 eller vid fågelinventeringarna under somrarna 2012 och 2013 gjordes några observationer av ugglor vid Backmossen. Sammantaget visar genomförda inventeringar att Backmossen och dess omgivningar inte hyser någon högre täthet av ugglor samt att det sannolikt inte finns häckande berguv i området. Slutsatser På grundval av de resultat som erhållits från den föreliggande inventeringen samt från fågelinventeringar utförda 2012 och 2013, drar Ecocom slutsatsen att en vindkraftsetablering inom projektområdet vid Backmossen inte kommer att ha någon betydande påverkan på kungsörn och ugglor i området. Om vindkraftsetablering blir aktuell bör utläggning av åtel i området om möjligt förbjudas. Dessutom bör inga slaktrester lämnas kvar efter jakt. Större påträffade döda djur bör snarast möjligt forslas bort. Detta för att undvika att större rovfåglar, främst örn, dras till området. Litteratur ArtDatabanken Artfaktablad kungsörn Aquila chrysaetos. ArtDatabanken, SLU. ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. Bernhold, A Vindbruk och örn i Västerbottens län - en kunskapssammanställning. Rapport Enetjärn Natur, Umeå. Bevanger, K., Berntsen, F., Clausen, S., Dahl, E.L., Flagstad, Ø. Follestad, A., Halley, D., Hanssen, F., Johnsen, L., Kvaløy, P., Lund-Hoel, P., May, R., Nygård, T., Pedersen, H.C., Reitan, O., Røskaft, E., Steinheim, Y., Stokke, B. & Vang, R Pre- and postconstruction studies of conflicts between birds and wind turbines in coastal Norway (BirdWind). Report on findings NINA Rapport sid. Dahlén, B., m fl Kungsörnen i Sverige. Sammanställning av föredrag presenterade under kungsörnssymposiet i Boden september Kungsörn Sverige Dürr, T Bird fatalities at windturbines in Europe. cms/detail.php/bb1.c de. Landesamt für Umwelt. Uppdaterad Ecocom Inventering av kungsörn vid Backmossen i Bräcke kommun Ecocom AB, rapport, maj Follestad, A., O. Reitan, T. Nygård, m fl Vindkraft og fugl på Smøla NINA Rapport 248. Trondheim. Hipkiss, T., Ecke, F., Dettki, H., Moss, E., Sandgren, C. & Hörnfeldt, B Betydelsen av kungsörnars hemområden, biotopval och rörelser för vindkraftsetablering. Rapport Naturvårdsverket, Stockholm. IUCN The IUCN Red List of Threatened Species. Version Johnson, G.D., Strickland, M.D., Erickson, W.P. & Young Jr., D.P Use of data to develop mitigation measures for wind power development impacts to birds. Sid I M. de lucas, G.F.E. Janss & M. Ferrer (red.) Birds and wind farms Risk assessment and mitigation. Quercus, Madrid. Madders, M. & Whitfield, D. P Upland raptors and the assessment of wind farm impacts. Ibis 148: May, R., Hoel, P.L., Langston, R., Dahl, E.L., Bevanger, K., Reitan, O., Nygård, T., Pedersen, H.C., Røskaft, E. & Stokke, B.G Collision risk in white-tailed eagles. Modelling collision risk using vantage point observations in Smøla wind-power plant. NINA Rapport sid. Inventering av kungsörn och ugglor vid Backmossen 2015 Sida 8 av 10

10 May, R., Nygård, T., Dahl, E.L., Reitan, O. & Bevanger, K Collision risk in whitetailed eagles. Modelling kernel-based collision risk using satellite telemetry data in Smøla wind-power plant. NINA Rapport sid. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson, J. & Green, M Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss En syntesrapport. Vindval. Naturvårdsverket rapport Smallwood, K.S. & Thelander, C Bird mortality in the Altamont Pass Wind Resource Area, California. Journal of Wildlife Management 72: Thelander, C.G., Smallwood, K.S. & Rugge, L Bird Risk Behaviors and Fatalities at the Altamont Pass Wind Resource Area. National Renewable Energy Laboratory, Colorado, USA. Inventering av kungsörn och ugglor vid Backmossen 2015 Sida 9 av 10

11 Appendix 1. Observationer av örn under spelflyktsinventeringen vid Backmossen mars ID avser observationens identitetsnummer som är markerat tillsammans med flygvägen i figur 2, Tidpunkt avser den tidsperiod under vilken observationen gjordes, Obs avser den observationspunkt från vilken observationen är gjord (se tabell 1, figur 2), Inv vem som gjorde observationen (MA=Marcus Arnesson) och N antalet observerade fåglar. Under rubriken Ålder avser siffer- och bokstavskombinationerna att det var en yngre, ej utfärgad fågel som befann sig i ett visst kalenderår. Exempelvis avses med 2K att fågeln befann sig i sitt andra kalenderår och alltså var nästan ett år gammal. Höjd anger de observerade fåglarnas uppskattade flyghöjd i meter över marken under observationen. ID Datum Tidpunkt Obs Inv Art N Kön Ålder Höjd(m) Aktivitet Kommentarer :15-14:21 C MA Kungsörn 1-2K Födosök Kretsade och tog höjd, gick sedan ner :56-12:59 A MA Kungsörn 1-2K Födosök Kretsade upp, gled sedan åt norr och vek av åt öster ECOCOM AB Stortorget Kalmar info@ecocom.se