Kungsörnsinventering

Transkript

1 Kungsörnsinventering Vindkraftprojekt Svanabyn Elisabet Persson Kungsörnsinventering i samband med planerad vindkraftutbyggnad på Hemberget, Svanabyn i Dorotea kommun.

2 Inledning Vindvision Norr AB planerar en vindkraftsutbyggnad på Hemberget, Svanabyn i Dorotea kommun i Västerbottens län (karta 1). För att få ett bra underlag för planering och utformning av vindkraftanläggningen har det genomförts en spelflyktsinventering av kungsörn i området. Inventeringen har utförts av Inga Olofsson kungsörnsinventerare från Malgonäs, Vilhelmina. Rapporten är sammanställd av Elisabet Persson Vindvision Norr AB. Karta 1 Översiktskarta vindkraftprojekt på Hemberget, Svanabyn.

3 Kungsörn Allmänt Kungsörn (Aquila chrysaeto), Sveriges näst största rovfågel, har sin huvudsakliga utbredning i Norrland där närmare 90 % av populationen finns. I övriga landet är förekomsten utspridd och gles men med två lite större bestånd, i Skåne och på Gotland. Under 1800-talet och i början av 1900-talet pågick en omfattande förföljelse av kungsörn och arten var nära att utrotas från den svenska faunan. Arten fridlystes 1924 och beståndet har därefter sakta börjat återhämta sig i antal och återetablerade områden. Naturvårdsverket uppskattar att det finns ungefär 500 kungsörnspar i landet. Antalet häckande kungsörnspar i fjälltrakterna har minskat markant de senaste 15 åren, men stammen ökar vid kusterna. Kungsörnen bedöms inte ha en långsiktigt livskraftig population i Sverige. Skälen till det är otillräcklig populationsstorlek, dålig häckningsframgång och förekomst av flera allvarliga hot. De allvarligaste hoten mot arten är kollisioner, faunakriminalitet, störning, blyförgiftning och förluster av livsmiljöer. Kungsörnen är idag upptagen som nära hotad (NT) på den svenska rödlistan. Den är också utpekad som skyddsvärd både av EU:s Fågeldirektiv och genom Bernkonventionen. Kungsörnen är trots sin status som skyddad art fortfarande utsatt för förföljelse. Därför anses det nödvändigt med hög sekretess angående positioner för boplatser. Miniminivå för en långsiktigt livskraftig stam av kungsörn i Sverige uppskattas vara 600 par och målet för kungsörnens utbredning är att den inte bör påverkas av människan (Naturvårdsverket 2011). Kungsörnspopulationen inventeras numera årligen och förutom beståndsräkning sker kontroller av häckningsresultat och ringmärkning av ungar. Kungsörnsinventeringen i Västerbottens län 2010 visar på 23 lyckade häckningar, 4 misslyckade/avbrutna häckningar. Ytterligare 72 revir var besatta av örnar, som inte häckade. Resultatet 2010 visar en liten uppgång jämfört med föregående års inventering. I förvaltningsplanen för kungsörn i Västerbotten anges följande mål vad gäller utbredning och antal för kungsörnstammen. Planen fastställdes 2006 och är under revidering med hänsyn till nya forskningsrön och det nationella åtgärdsprogrammet för kungsörn. Mål för utbredning Kungsörnen ska förekomma i hela länet. Olika täthet i olika delar av länet ska bero på de naturliga förutsättningarna för kungsörnen i Västerbotten, inte på mänskliga ingrepp.

4 Mål för antal Varje år ska finnas i länet totalt minst 150 besatta revir, med minst 75 lyckade häckningar, motsvarande örnar. Varje år i varje kommun är minst 75 % av de kända reviren besatta av örnar i minst 66 % av de besatta reviren förekommer häckning i minst 50 % av de besatta reviren lyckas häckningen. Artfakta kungsörn Äldre kungsörnar har en genomgående mörk dräkt (bruna, brungula, svarta och grå färger). Yngre örnar har vita fält i vingarna och vit stjärt med brett, svart ändband. I alla åldrar har örnen ett gult eller ljust rödbrunt nackdok. Kungsörnen är den näst största rovfågeln i Sverige, med en kroppslängd på 0,9 m, vingspann på 1,90 2,25 m och en vikt som varierar mellan tre och drygt sex kg. Kungsörnen häckar oftast i äldre barrskog och bygger ofta sitt bo i en grov tall, på en klipphylla eller i en gran eller asp. I dagens intensivt brukade skogslandskap häckar arten oftast i höjdlägen och branter där rester av gammal skog lämnats kvar. Paren har alternativa boplatser inom sitt revir. Samma bon och revir utnyttjas ofta under lång tid, generation efter generation av örnar. Kungsörnar hävdar stora revir och avståndet mellan bon ligger oftast på 6-7 km men i regioner med goda biotopförutsättningar kan de ligga så nära som 4 km från varandra. I områden med sämre biotopförutsättningar kan det vara betydligt större avstånd mellan reviren i med medelavstånd på km. Avståndet mellan reviren inom en trakt är dock påfallande lika och ofta kan man med utgångspunkt från kända revir bedöma om det finns utrymme för ytterligare kungsörnsrevir inom området. Varje par kan ha ett flertal alternativa boplatser som de växlar mellan inom sitt revir. Även om boet ligger i äldre skog jagar örnarna ofta över mer öppna miljöer som hyggen och myrar. Honan blir könsmogen vid 3-5 års ålder. Hon lägger 1-2 ägg på våren. Oftast överlever inte båda ungarna till vuxen ålder. Den genomsnittliga årsreproduktionen i Sverige ligger runt 0,5 flygfärdiga ungar per par och år. Födan utgörs av medelstora däggdjur och fåglar i Norrland framför allt skogshare, tjäder, orre, dalripa och fjällripa men i viss utsträckning lever den även av kadaver. Renkalvar, både levande och döda, är en viktig födoresurs för många par i renskötselområdet under främst sommarhalvåret. En vuxen kungsörn behöver i genomsnitt cirka 230 gram kött/dygn.

5 Kungsörn och vindkraft En uppmärksammad risk med vindkraft är att fåglar kolliderar med vindkraftverkens rotorblad och torn. Det har visat sig att stora rovfåglar som örnar är en särskilt utsatt fågelgrupp när vindkraftverk placeras i olämpliga lägen i terrängen. Örnar är utpräglade termikflygare (svävflygare) som utnyttjar termik och vindar vid födosök och revirmarkeringar. Speciellt stora rovfåglar utnyttjar uppåtvindar och därmed rör de sig ofta på samma höjd som vindkraftverken. I och med detta riskerar de att kollidera med vindkraftverkens rotorblad. En annan möjlig risk är att kungsörnar blir störda under häckningen. Störning kan dels uppstå till följd av själva anläggandet av vindkraftverken. Vidare kan också störning uppstå genom en ökad mänsklig aktivitet i området som ett resultat av fler vägar och således bättre tillgänglighet. En vindkraftutbyggnad kan också orsaka biotopförlust för kungsörnar. Kungsörnen nyttjar ofta höjdsträckningar i skogsområden där också ofta vindkraftutbyggnad sker. Det finns inga entydiga nationella rekommendationer utfärdade av myndigheterna kring placering av vindkraftanläggningar i förhållande till kungsörn. Däremot har Miljödomstolen (december 2010), i en dom gällande två vindkraftparker, beslutat att inga vindkraftverk får byggas närmare än 2 km från kungsörns bon. Pågående forskningsprojekt gällande kungsörn och vindkraft: Effekter av vindkraftsetablering på kungsörnens biotopval och häckningsframgång. Projektet genomförs och tar fram ny kunskap om vilka effekter utbyggnad av vindkraft i Sveriges norra skogsområden har på kungsörnens habitat och landskapsanvändning, samt deras närvaro och reproduktiva framgång. Vindkraftens påverkan på fågelfaunan i fjällområden Projektet genomför och studerar hur fåglar invid en vindkraftsanläggning i fjällen påverkas av vindkraft. Det är en uppföljning av ett projekt som studerade fågelfaunan inför etableringen.

6 Inventeringsmetodik För att få kunskap om kungsörnsförekomsten i området har följande metoder använts: kontakt med ornitologer och andra personer med god lokalkännedom kartstudier fältinventering Inventeringsområdet har studerats utifrån områdets olika förutsättningar med avseende på: att kungsörnen ska kunna häcka ostört födotillgång tillgång på boträd tidigare rapporterade observationer Fältinventeringen genomfördes under mars månad då kungsörnsparen spelflyger och aktivt markerar sina revir inför den kommande häckningen i april. Spaningen genomfördes med handkikare och tubkikare. Observationspunkterna valdes så att en god helhetssyn över landskapet kunde erhållas. För att få optimala spelflyktsförhållanden lades inventeringstillfällena under dagar med god sikt och goda vindförhållanden. Inventeringsmetodiken grundar sig på naturvårdsverkets rapport Kriterier för inventering av kungsörn.

7 Inventeringsområdet Inventeringsområdet Hemberget ligger sydväst om Svanabyn i Dorotea kommun i Västerbottens län (bild 1). Projektområdet för vindkraft ligger på en skogsbeklädd högplatå inom höjdintervallet meter över havet. Terrängen kring parkområdet är kuperad med skogsbeklädda kullar och dalar. Skogen på Hemberget är liksom i det omgivande landskapet starkt påverkat av både äldre tiders skogsbruk och modernt hyggesbruk. Åldern på skogen är varierande allt ifrån nyplanteringar till äldre skog. Bild 1 Ullsjön med Hemberget i bakgrunden. Resultat Området inventerades den 4/3, 5/3, 19/3, 1/4 samt 10/ Vädret under inventeringen var mestadels gynnsamt med god sikt och måttliga till friska vindar. Inga kungsörnar observerades under inventeringsdagarna se tabell 1 nedan.

8 Tabell 1Sammanställning av kungsörnsinventering Datum Koordinater (RT90) Väderförhållanden Observationer Växlande molnighet +2 Frisk vind Klart Frisk västlig vind Klart +3 Frisk vind Mulet +4 Måttlig vind Mulet +3 Måttlig till frisk vind Dålig sikt Korp, orre, mindre korsnäbb Gråsiska, mindre korsnäbb, större hackspett Gråsiska, korp, mindre korsnäbb, större hackspett Gråsiska, korp, lavskrika, mindre korsnäbb nötskrika Gråsiska, mindre korsnäbb, större hackspett, Korp, kråka, mindre korsnäbb, skata Dalripa, domherre, kungsfågel, större hackspett, talgoxe, talltita, Mindre korsnäbb, nötskrika, större hackspett, talgoxe, skata Enligt P-O Nilsson Kungsörnsgruppen i Västerbotten finns inga kända häckningar av kungsörn inom 10 km från projektområdet. Det finns 4 kända häckningar mer än 10 km runt Hemberget varav en av dessa är mer aktivt med häckande örnar. I de andra tre är aktiviteten lägre men kungsörn har registrerats vid olika tillfällen.

9 Utvärdering Skogen på Hemberget är liksom i det omgivande landskapet starkt påverkat av både äldre tiders skogsbruk och modernt hyggesbruk. I området saknas lämpliga boträd och det finns heller inte några uttalade klippbranter som också kan vara möjliga boplatser. Under fältinventering registrerades inga kungsörnar och enligt kungsörngruppen och P-O Nilsson så finns det kända häckningsplatser ca 10 km ifrån projektområdet. Med utgångspunkt från de kända häckningsplatserna, fältinventeringen och närhet till bebyggelse så bedöms sannolikheten för att det skulle finnas häckande kungsörnar på Hemberget som mycket liten. Källor Inga Olofsson, kungsörnsinventerare Vilhelmina. P-O Nilsson, kungsörnsgruppen i Västerbotten, muntligen. Kungsörnsgruppernas hemsida: Kriterier för inventering av kungsörn, Sveriges ornitologiska förening, Vindkraftpolicy, Länsstyrelsen i Västerbotten, Förvaltningsplan för kungsörn, Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn, NFS 2007:10.