Ny 170 kv kraftledning Botsmark

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny 170 kv kraftledning Botsmark"

Transkript

1 Bilaga 3F Inventering av skogshöns Ny 170 kv kraftledning Botsmark utredning av olika linjeförslag Produktion: Enetjärn Natur AB

2 Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Sweco AB Inventering av skogshöns - Ny 170 kv kraftledning Botsmark - utredning av olika linjeförslag Inventeringsuppdraget har genomförts under mars-juni Detta dokument tjänar som en kunskapssammanställning och vägledning inför fortsatt projektering och utredning av de planerade linjealternativen för kraftledningen. Dokumentet utgör underlag för miljökonsekvensbeskrivningen för projektet. Följande personer har medverkat i inventeringen: - Rapportering. är en erfaren fältornitolog med lång vana av projektledning och utredning av fågelfrågor i samband med olika infrastrukturprojekt. - Fältinventering, bedömningar och rapportering. är en erfaren fältornitolog med flerårig vana av projektledning, inventering och rapportering av fåglar i samband med samhällsbyggnadsprojekt. - Förstudie, fältinventering och rapportering. - Kvalitetsgranskning. Janne har mycket bred kunskap om fåglar och expertkunskaper om olika infrastrukturella projekts påverkan på fåglar. är tjänstensvarig för Enetjärn Naturs fågelutredningar. Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsfoto: Orrspelplats och gömsle vid Kroktjärnmyran Samtliga bilder är tagna av Enetjärn Natur AB. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet Medgivande R _

3 Innehåll Om dokumentet Inledning Fakta om skogshöns...5 Skogshöns Metodik... 7 Utredning...7 Inventering Resultat...10 Skogshöns Analys och rekommendationer...17 Analys Säkerhet i analys och bedömningar...18 Rekommendationer...18 Källor

4 11 Inledning Skellefteå Kraft planerar en utbyggnad/breddning av ledningsnätet på sträckan Botsmark - Krångfors vid Skellefteälven inom Umeå och Skellefteå kommuner. I samband med detta har Enetjärn Natur fått i uppdrag av Sweco att utreda skogshönsförekomst längs planerade ledningsalternativ (utredeningskorridorer). Enetjärn Natur har av Sweco fått i uppdrag att utföra inventeringen under våren Resultaten av inventeringsuppdraget presenteras i denna rapport. Enetjärn Natur är ansvariga för de bedömningar som görs i rapporten. Om inventeringen Syftet med inventeringen har varit att lokalisera och redovisa förekomst av spelplatser för tjäder och orre i och i nära anslutning till föreslagna utredningskorridorer för ny elledning längs sträckan Botsmark-Krångfors. Inventeringsresultatet ska vara en utgångspunkt för fortsatt projektering av den planerade utredningen av de olika ledningssträckningarna. 1 Befintlig elledning nära Blisterliden. 4

5 2 I detta kapitel ges en kunskapsbakgrund kring tjäder och orre för att kunna sätta förekomster 2 Fakta om skogshöns kring aktuell ledningssträckning i ett perspektiv till omgivande landskap. Vidare redogörs för vilka effekter elledningar kan ha på vardera art utifrån rådande kunskapsläge. Skogshöns Både tjäder och orre är upptagna som särskilt skyddsvärda i fågeldirektivets bilaga 1. Ingen av arterna är dock rödlistad. Både tjäder och orre samlas på speciella spelplatser under våren där hanarna visar upp sig för tilltänkta partners. Spelplatserna är ofta desamma år från år och det är i första hand vid dessa som fåglarna antas vara känsliga för störningar. Gemensamt är även att både tjädern och orren i stor utsträckning är markbundna och sällan är uppe och flyger på högre höjder annat än om de blivit uppskrämda. Populationerna för tjäder och orre varierar cykliskt, varför antalet tuppar på en spelplats kan variera ganska kraftigt mellan åren. Tjäder Tjäder häckar i skogsmark, gärna med inslag av myrar, i större delen av landet men arten saknas på Öland och Gotland. I fjälltrakterna förekommer den upp till fjällbjörkzonen. Långvarigt utnyttjade tjäderspelplatser förekommer ofta på vegetationstyper som är stabila, t.ex. långsamtväxande tallskogar och trädbevuxna myrkanter i äldre skog (t.ex. Hjort 1994). Sentida data visar dock att tjädern är relativt flexibel i sitt val av spelplatslokal och att såväl större som mindre spelplatser även förekommer i brukade produktionsskogar m.fl och referenser däri, Ringaby 2014). Den nuvarande svenska populationen av tjäder är ungefär lika stor som för 30 år sedan och beräknas uppgå till ca par, varav ca 4,5 % i Götaland, ca 17,5 % i Svealand och 78 % i Norrland. Flest tjädrar beräknas finnas i Norrbottens län med ca par eller 24 % av populationen, och i Västerbottens län beräknas det finnas par eller 20 % av den svenska populationen m.fl. 2012). Mellan och tjädrar dödas årligen av icke naturliga orsaker och av dessa dödas nästan 10 % av elledningar, transformatorer mm genom krockar eller på grund av direkt elpåverkan (statistik från ringmärkningscentralen åren genom ringmärkningsdata). Den högsta andelen tjädrar dödas naturligtvis vid jakt (75-85 %). I samma studie från Ringmärkningscentralen (2000) redovisas att ca 140 fågelarter årligen dödas i kontakt med elnätet i Sverige under perioden Mest utsatta är ugglor, främst berguv, och rovfåglar där kungsörn är en av de mest utsatta arterna. Andra utsatta arter är tjäder, orre och andra tunga och klumpiga fåglar som svanar, gäss, stora änder mm. 5

6 2Antalet ledningsdödade tjädrar är t.o.m. större än antalet som dödas i biltrafik varje år. Biltrafik är annars en av de största källorna till onaturlig fågeldöd hos flertalet fågelarter. Man räknar med att 6-7 miljoner fåglar dödas varje år i Sverige av biltrafiken, och det är bara katter som slår den siffran med ca 16 miljoner dödade fåglar per år (Ekologihuset Lunds Universitet). I Naturvårdsverkets syntesrapport om fåglar och vindkraft samt i Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft rekommenderas ett skyddsavstånd på 1 km mellan vindkraftverk och viktiga spelplatser för tjäder för att minska risken för kollisioner, men för kraftledningar finns inga sådan riktlinjer varken om avstånd eller för att bättre synliggöra ledningar vid värdefulla passager/stråk där fåglar förväntas röra sig mer frekvent. Med viktiga spelplatser avses platser som nyttjas av fler än 5 tuppar (Naturvårdsverket 2011, SOF 2013). Avståndet på 1 km är inte vetenskapligt belagt utan baseras på antaganden om att arter som är beroende av specifika platser kräver särskild hänsyn och för ledningsgator finns inga sådana rekommendationer framtagna. Orre Orre häckar i skogsmark över hela landet utom på Öland. De högsta tätheterna finns normalt i områden med stor andel björk och de starkaste stammarna finns i norra Svealand och södra Norrland. Större öppna ytor som mossar och myrar är viktiga inslag i orrens livsmiljö. Spelplatserna finns vanligtvis ute på öppna mossar och på sjöisar, men orren ses även ibland spela på hyggen och på vägar. Orren är liksom tjädern lovlig för jakt och den årliga avskjutningen har legat runt individer de senaste 15 åren ( m.fl. 2012). Under de senaste 30 åren har orren gått tillbaka, framförallt i de södra delarna av landet, men på senare år tycks den åter öka i antal m.fl. 2012). Den nuvarande svenska populationen beräknas uppgå till ca par, varav ca 11 % i Götaland, ca 30 % i Svealand och 59 % i Norrland, och där Jämtland är det rikaste länet på orrar med par. I Västerbottens län beräknas det finnas ca par eller drygt 10 % av den svanska populationen m.fl. 2012). Det är förhållandevis lite undersökt hur orre påverkas av kraftledningar jämfört med tjäder, men man kan anta att orrar som är klumpiga när de ska flyga iväg och genom att de många gånger interagerar i grupp ofta är utsatta för större fara genom att varje enskild fågel i gruppen kan antas ha en lägre bevakningsgrad p.g.a. tillit till gruppens gemensamma bevakning av faror. Rekommendationerna från Sveriges Ornitologiska Förening avseende orre är att spelplatser/myrar med regelbundet mer än fem tuppar ska skyddas med minst 1 km säkerhetszon (SOF 2013) i samband med vindkraftsetablering. I Naturvårdsverkets syntesrapport om fåglar och vindkraft (Naturvårdsverket 2011) föreslås en buffertzon på 1 km kring orrspelplatser med fler än 10 tuppar. Buffertzonen anses indikera ett lämpligt avstånd från spelplatsen, där man bör överväga mer detaljerade undersökningar för att kunna anpassa utbyggnaden. Avståndet på 1 km är inte vetenskapligt belagt utan baseras på antaganden om att arter som är beroende av specifika platser kräver särskild hänsyn och för ledningsgator finns inga sådana rekommendationer framtagna. 6

7 3 Metodik I detta kapitel beskrivs hur utredningen och inventeringen genomförts. 3 Utredning Inför inventering i fält utfördes en skrivbordsutredning med syfte att identifiera skogsbestånd som potentiellt kan hysa större tjäderspelplatser. En heltäckande inventering är inte realistisk, varför skogsbestånd äldre än ca 70 år och med ett större inslag av tall valdes ut och markerades på karta inför fältinventeringen. Denna information tillhandahölls genom främst analys av flygbilder (ortofoton i färg och infraröda flygbilder). Av de bestånd som identifieras valdes de allra minsta och isolerade bestånden bort medan ett antal högprioriterade skogsbestånd identifierades. Utöver dessa utvalda skogsbestånd identifierades stora och medelstora öppna myrar samt mindre våtmarker i anslutning till äldre skog, vilka är potentiella lokaler för orrspel respektive tjäderspel. Dessa områden slogs sedan ihop till större delområden, vilka sedan inventerades grundligt i fält. Inom ramen för utredningen framkom även information från den regionala fågelföreningen (Västerbottens Ornitologiska Förening, VOF) om kända spelplatser för tjäder och orre muntl, 2015). Alla tidigare rapporter om tjäder och orre i och i närområdet till de olika linjeförslagen för ledningsdragningen inhämtades inför inventeringen från Artdatabanken ( ). Inventering Tjäder De äldre tall och granskogsbestånd som valts ut under utredningen, samt myrkanter med gles tallskog, besöktes till fots eller på skidor varvid tjädrar samt spår av tjäder (spillning, fjädrar samt färska spår) eftersöktes. Platser där tjädertuppar, spår av tjäder, koncentrationer av vårspillning eller större koncentrationer av vinterspillning hittades bokfördes som potentiella spelplatser och genomsöktes extra noggrant. Tupparnas natträd med färska spillningshögar markerades med GPS. All insamlad data analyserades sedan sammantaget för att avgöra var eventuella spelplatser finns. De potentiella spelområdena besöktes sedan i skymningen, för att lyssna efter inflog av tjädertuppar, eller i gryning, för att lyssna efter spelande tuppar. Orre Samtidigt som området inventerades på spelplatser för tjäder så eftersöktes även spelplatser för orre inom inventeringsområdet. Orren nyttjar stora öppna ytor, företädesvis myrar och sjöar, för sitt spel vilket innebär att de är betydligt lättare att lokalisera än tjädrar. Orrspelet hörs i regel över långa avstånd varför spelplatser enklast lokaliseras genom att lyssna efter spelande tuppar. 7

8 3Inventeringen påbörjades under tidiga morgnar för att täcka in den tid på dygnet då orren spelar som mest aktivt. Hörda orrspel lokaliserades och observerades på avstånd för att räkna antalet spelande orrtuppar. Även en del lyssning/inventering genomfördes genom att köra bil sakta i lämpliga områden och notera ljud av spelande orrtuppar. 8

9

10 4 Resultat I detta kapitel beskrivs resultatet av inventeringen av skogshönsen tjäder och orre. Inventeringen genomfördes i månadskiftet april-maj under sammanlagt fem inventeringsdagar (29/4-8/5), d.v.s. under den tid då tjäder- och orrspel är i full gång. Väderförutsättningarna var goda under genomförda inventeringsdagar med uppehållsväder, 0-10 plusgrader och varierande vindstyrka. Någon morgon var det dimmigt. Sammanlagt genomfördes ca 40 inventeringstimmar under perioden. Nedan beskrivs de områden som inventerats i fält och där spelplatser hittats. Område 1 Krångmyrarna (figur 3) Inget orrspel noterades men en flock på ca 5-10 orrar observerades kring den sydöstra delen av myren, i nära anslutning till den befintliga kraftledningen. Det är möjligt att orrtupparna har en mindre spelplats någonstans på den öppna delen av myren inom eller just väster om den östra utredningskorridoren. Det är dock mer sannolikt att en eventuell större spelplats är belägen i de centrala delarna av myren, mellan de båda korridorerna, då arealen öppen myr är större där. I övrigt bedömdes våtmarken generellt inte vara en särskilt attraktiv fågellokal för mer skyddsvärda våtmarksfåglar. Ett tranpar observerades i den centrala delen av våtmarken, mitt mellan de båda ledningskorridorerna. I skogskanterna i den östra delen av myren observerades även tretåig hackspett och tofsmes. Lokalen bedöms ha måttligt höga värden för fågellivet med orre i fokus. De centrala delarna av myren bedöms som viktigast och bör undvikas vid ny ledningsdragning genom området. De norra och centrala delarna av utredningsområdet Från Finnforsån till i höjd med Lidsjön/Innersjön har inga viktiga spelplatser för tjäder och orre bedömts finnas (mellan redovisade områden 1 och 2). Därför har inga delområden på denna sträcka inventerats i fält (figur 3). 10

11

12 4Område 2 Lidsjö-Stormyran/Kroktjärnmyran (figur 4) På Kroktjärnmyran finns en etablerad större orrspelsplats samt ett gömsle som nyttjas för observation och fotografering av orrspel muntl 2015). Vid fältinventeringen var spelet i full gång med ca 20 spelande tuppar. Enligt uppgifter från Conny Lundström, som ofta besöker orrspelet, kan det under goda år vara uppemot 35 tuppar på spelplatsen, vilket sannolikt gör den till den av de största i regionen. Spelcentrum är ofta beläget i de centrala delarna av myren, något söder om ledningskorridor C, men stora delar av myren tas i anspråk för spelet, varför de även bedöms kunna spela inom korridoren. Efter morgonens spel brukar orrarna ofta flyga norrut i riktning mot Lidsjö-Stormyran ( muntl. 2015), vilket innebär att de flyger rakt igenom ledningskorridor C. Vid norra delen av Lidsjö-Stormyran, strax söder om ledningskorridor C2, observerades flera arter av tidigt anlända vadare, bl.a. storspov, grönbena och enkelbeckasin. I skogen nordost om myren, vid ledningskorridor C2 i nära anslutning till väg 364, oberverades ett flertal spillningshögar av tjäder. Inga tuppar sågs eller hördes dock och utifrån de observerade spåren bedöms det inte vara någon tjäderspelplats på platsen. Myren är i de centrala delarna påverkad genom dikningar men dessa är gamla och har troligen liten hydrologisk effekt idag. Såväl Kroktjärnmyran och Lidsjö-Stormyran bedöms ha höga värden för häckande våtmarksfåglar och särskilt för orre, och det trots att de centrala delarna av myren är dikade sedan gammalt. De blötaste delarna av våtmarkerna bör undvikas vid eventuellt nya ledningsdragningar i området. Område 3 Stormyrbrännan (figur 4) På den öppna delen av Stormyrbrännan, ca m väster om ledningskorridor C, identifierades en orrspelsplats som bedömdes hysa ca 10 tuppar, utifrån observerade tuppar på myren samt i trädridåer kring myren. Från myren hördes även ett flertal tidigt anlända vadare, bl.a. storspov. I ett fuktigt parti av myren, nära ledningskorridorens västra gräns observerades även två sångsvanar. En värdefull slingrande bäckmiljö rinner centralt gernom våtmarkskomplexet. Ytterligare 5 orrtuppar observerades spela på ett hygge strax öster om byn Floda en bit norr om Stormyrbrännan. Spelplatsen bedömdes ligga nära den befintliga kraftledningen där ledningskorridorerna C och D4 skär varandra. Lokalen bedöms ha måttligt höga värden för fågellivet med skogshöns i fokus. De centrala blötaste delarna av myren bedöms som viktigast och bör undvikas helt vid ny ledningsdragning genom området. 12

13

14

15 4 de tjäderrikaste delarna i utredningsområdet (minst tjäderfattiga). Här finns en del äldre skog kvar och området är kuperat med sjöar, våtmarker och sumpskogar. En ledningsdragning genom denna del bör föranleda en närmare analys av fågelpopulationerna i området. Området bedöms som intressant för tjäder och andra skogmarksfåglar men däremot inte särskilt för våtmarksfåglar. Område 6 Dödmansmyran/Lomtjärn (figur 5) Området är beläget mellan Gränsberget och Sävarån NV om Botsmark. En ensam orre observerades stående på isen på sjön Lomtjärn ca 250 m sydväst om ledningskorridor D. Inga andra orrar hördes eller observerades i området. En del tjäderspillning observerades i skogen vid en mindre myr sydväst om Lomtjärnen, men inga tjädrar sågs eller hördes på platsen. En skoterled går i nord-sydlig riktning över såväl Lomtjärnen som Dödmansmyran. Dödmansmyran bedöms inte vara en särskilt värdefull lokal för våtmarksfåglar eller specifikt för skogshöns som orre eller tjäder. Lomtjärnens ringa storlek, utformning och placering i landskapet indikerar möjlig häckningslokal för smålom och det indikerar även namnet på tjärnen. Ingen smålom var dock på plats vid inventeringstillfället i månadsskiftet april/maj och vid besök vid tjärnen under juli månad noterades heller inga smålommar vid tjärnen varför det är högst tveksamt om det finns någon permanent smålomsförekomst i området. Skogshöns Tjäder Under fältinventeringen kunde det konstateras att området hyser en relativt sparsam tjäderstam. Större mängder spillning och enstaka tuppar och hönor förekommer lokalt, men det är långt mellan de kärnområden med potentiella spelplatser som identifierades. Enbart längst i söder i Lobergsområdet verkar det finnas en lokal och tätare tjäderstam. Två potentiella spelplatser för tjäder identifierades. Område 4 Stavträsket Område 5 Loberget Ingen av dessa lokaler bedöms hysa några större tjäderspelplatser men området vid Loberget är större och mer komplext naturmiljömässigt och flera tidigare rapporter och observationer från detta område tyder på en mer utbredd tjäderstam här. 15

16 4Orre Flera mindre orrspelplatser noterades inom utredningsområdet i samband med inventeringen men bara en lokal bedöms hysa ett stort och skyddsvärt antal - Lidsjö-Stormyran/Kroktjärnmyran med ca spelande tuppar. Enligt uppgifter finns också ett gömsle i område. Övriga skogshöns I övrigt observerades enstaka järpe på enstaka lokaler utspridda inom inventeringsområdet. Dalripa noterades däremot inte under inventeringen. 16

17 5 I detta kapitel genomförs en analys av vad resultatet innebär. Vidare redogörs för säkerheten i 5 Analys och rekommendationer analysen utifrån inventeringsinsatsen. Analys De skogsområden, som berörs av de aktuella ledningsdragningarna, karaktäriseras av ett aktivt skogsbruk där inslaget av hyggen, föryngringsytor och ungskogar är stort. Kvarlämnade naturvärden, som t.ex. hålträd, är få i dessa områden. De återstående gammelskogarna har därför stort värde för många fågelarter som tjäder och järpe men även för andra arter som t. ex. rovfåglar och hackspettar. Det är därför viktigt att de planerade ledningsgatorna förläggs till redan avverkade ytor och ungskogar, så att återstående fåtaliga äldre skogsmiljöer behålls intakta. Tjäder Båda tjäderspelplatserna som konstaterats under inventeringen faller utanför definitionen som en större viktig spelplats (SOF 2013, Naturvårdsverket 2011). Den stora påverkan på tjäderns livsmiljö i form av habitatsförlust och fragmentering genom det hårda skogsbruket gör att platserna ändå bedöms som skyddsvärda. Särskilt området vid Loberget som är omgivet av mer äldre varierad skog, och med en mer varierad topografi bedöms vara skyddsvärt. Orre Orrspelet på Lidsjö-Stormyran/Kroktjärnmyran bedöms falla inom ramen för viktiga spelplaster då området konstaterats användas av över 10 tuppar (Naturvårdsverket 2011). De centrala blötaste delarna bedöms som viktigast att inte påverka, men orrspel är sällan knutet till en enskild del av en myr eller sjöis utan kan flytta runt från dag till dag. Detta medför svårigheter att exakt peka ut en punkt där orrspelet alltid äger rum. Det är möjligt att det finns ytterligare någon mindre orrspelplats på myrar och sjöisar i inventeringsområdet. Större orrspel noterades inte på någon annan plats. Med tanke på det sparsamma antalet observationer bedöms det mindre sannolikt att området hyser fler större spelplatser med regelbundet fler än 10 tuppar. Övriga skogshöns Järpe noterades på ett mindre antal lokaler under inventeringen, trots att arten inte särskilt eftersöktes. Järpe samlas inte, likt tjäder och orre, vid särskilda spelplatser, varför risken för störning generellt är mindre. Arten förekommer företrädesvis i sumpskogar och lövrika granskogar i anslutning till våtmarker. Det är miljöer som ofta hyser höga naturvärden generellt och av den anledningen generellt undantas vid anläggningsarbeten. Arten bedöms inte påverkas nämnvärt av en etablering av ny ledningsgata i 17

18 5området, under förutsättningar att generell naturhänsyn tas i anslutning till ovan nämnda skogsområden. Säkerhet i analys och bedömningar Inventeringen har kunnat utföras under gynnsamma förhållanden. Tidpunkten var vald för att fånga in den period på året då tjäder- och orrspelet är i full gång. Det är omöjligt utifrån en inventering av den här typen att med full säkerhet utesluta att någon tjäderoch orrspelplats inom inventeringsområdet kan ha missats. Emellertid genomgicks området med sådan noggrannhet att det får anses osannolikt att fler större spelplatser finns inom inventeringsområdet. Rekommendationer Tjäder Naturvårdsverket rekommenderar en skyddszon på 1 km från större viktiga spelplatser av tjäder i vindkraftssammanhang (Naturvårdsverket 2011). Vår bedömning är att de två identifierade tjäderspelsplatserna inte uppfyller kriteriet som viktiga spelplatser men i avsaknaden av större spelplatser i området bör anses som skyddsvärda och omfattas av skadelindrande åtgärder i form av skyddszoner. Skyddzonens storlek och bredd måste bedömas från fall till fall beroende på var och hur påverkan/intrånget ligger i terrängen, se närmare beskrivning av detta i stycket nedan. Notera att avståndet med en skyddzon på 1 km som anges ovan gäller vindkraft och att det för ledningsgator inte finns några sådana rekommendationer. Tjädrarna undviker vanligen större hyggen och ungskogar, till skillnad från orre, och risken för kollisioner är därför något mindre på dessa öppna marker för tjäder än för orre. Avverkad skogsmark är därför mindre intressant att ha med i en skyddszon kring en tjäderspelplats. Skyddszonen bör kunna anpassas efter omgivande skogsstruktur, för att i första hand täcka in äldre, variationsrika skogsområden kring spelplatserna. Det är i dessa områden det under inventeringen observerats mest spår av tjäder och där påverkan i form av vägar och ledningsgator bedöms kunna vara störst. Det torde dock vara av överordnad betydelse för tjäderspelplatsers fortlevnad att platserna undantas från avverkning. Ifall det finns planer på att avverka spelplatserna är det tämligen meningslöst att anlägga skyddszoner runt dem. En alternativ, och troligen mer verkningsfull, hänsynsåtgärd skulle därför kunna vara att genom överenskommelse med skogsägare se till att den skog som omger tjäderspelplatserna brukas på ett vis som är gynnsamt för tjädrarna. Det finns inga studier som visar exakt hur skog som omger en tjäderspelplats kan brukas utan att äventyra spelplatsen. Generellt kan dock sägas att det viktigaste är att själva spelplatsen undantas från avverkning, samt att det finns en skoglig kontinuitet i omgivningen, d.v.s. att det inte sker totalavverkning åt alla håll runt spelplatsen så att den utgör minst en lite större ö eller halvö av sparad skog ute på ett hygge. 18

19 5 En anpassad skyddszon föreslås för Lidsjö-Stormyran/Kroktjärnmyran som omfattar hela det öppna Orre våtmarksområdet och vid val av korridor hålls det norra alternativet så långt norrut som möjligt och det södra så långt söderut som möjligt om det väljs. Genom dessa anpassningar finns förutsättningar för att orrspelplatsen ska finnas kvar och att den naturligt kan flyttar runt lite mellan de olika delarna av myren och i nord-sydlig riktning. Övriga skogshöns För järpe rekommenderas inga särskilda hänsynsåtgärder. Undantas de områden med högre naturvärden och äldre skog minskar risken för påverkan på järpe. 19

20 Källor Webbsidor Lantmäteriet De kartor och ortofoton som använts finns tillgängliga på Lantmäteriets karttjänst SeSverige. Länk: Tjäderobservatörerna. Information om tjäder har inhämtats från tjäderobservatörernas hemsida. Länk: Litteratur Avian Power Line Interaction Committee (APLIC) Reducing Avian Collisions with Power Lines: The State of the Art in Edison Electric Institute and APLIC. Washington, D.C., R Fågelfaunan i kraftledningsgator effekt av skötsel och omgivande landskap CBM:s skriftserie 57., C Tjädern i Jönköpings län - beståndstrender och pilottest för att med satellitbild identifiera gynnsamma marker för tjädern. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande nr. 2005: Manual för uppföljning i skyddade områden - Skyddsvärda Fåglar. Naturvårdsverket., B-O Fåglar och ledningar en analys baserad på återfynd av fåglar ringmärkta i Sverige. Naturhistoriska Riksmuséet, Ringmärkningscentralen, Stockholm Naturvårdsverket Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss - En syntesrapport. Projekt VINDVAL, Rapport 6467, Naturvårdsverket, Stockholm. Halmstad Fåglarna i Sverige - antal och förekomst. SOF, 20

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International Rekommendationer för planering och handläggning av vindkraft för att begränsa negativ påverkan på fåglar (oktober 2013) Den forskning som

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun

Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF:111221 Författare:

Läs mer

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Remissvar till Program för Landvetter Park

Remissvar till Program för Landvetter Park Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET. Bilaga M10. PM Naturinventering

VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET. Bilaga M10. PM Naturinventering VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET Bilaga M10 PM Naturinventering Datum: 2013-03-27 Sida 1 (2) Bilaga M10 PM Naturinventering Spjutåsberget har inventerats vid två tillfällen under utredningsarbetet. Dels genomfördes

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6

Läs mer

PM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult

PM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult Bilaga 2 PM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult Uppdrag åt Vattenfall Vindkraft Spelplatser av tjäder och orre Richard Ottvall 2014-12-10 Richard Ottvall Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon:

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken,

Läs mer

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 1(22) Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Anslutning av vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden med 52 kv luftledningar och ny station vid Västermyrriset, samt ny 170 kv luftledning

Läs mer

Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö

Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö Utförd av Peter Andreasson, FORAN Sverige AB för O2 Vindkompaniet AB, augusti-september 2009 Inledning På uppdrag av O2 Vindkompaniet AB har FORAN

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

DOM 2012-09-25 meddelad i Umeå

DOM 2012-09-25 meddelad i Umeå 1 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2012-09-25 meddelad i Umeå Mål nr M 116-12 KLAGANDE Naturvårdsverket 106 48 Stockholm MOTPARTER 1. Markbygden Vind AB, 556710-9292 Norra Obbolavägen 115 904

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev

Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev 2011 09 16 Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev Synpunkter på Planhandlingar för Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta kommun och Fagersta

Läs mer

Karta över inventeringsområdet

Karta över inventeringsområdet HL Taigabas Henrik Liliedahl Sörbäcken 6 780 64 LIMA 073-830 51 91 taigabas@algonet.se 9 1 8 7 2 5 4 6 3 Karta över inventeringsområdet Naturvärdesinventering för presumtiv fortsatt utbyggnad i Stöten

Läs mer

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Sveriges Ornitologiska Förening

Sveriges Ornitologiska Förening s Ornitologiska Förening Energimyndigheten YTTRANDE Att. Matilda Schön Datum Dnr Tillväxtavdelningen 2013-03-01 2010-5138 Vindenheten Yttrande Remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk s Ornitologiska

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

MANNHEIMER SWARTLING

MANNHEIMER SWARTLING MANNHEIMER SWARTLING Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen KOMPLETTERING Dnr 551-1796-2013; angående tillstånd till att uppfora och driva en gruppstation för vindkraft inom Lycksele

Läs mer

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen

Läs mer

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag

Läs mer

Fågellivet i Florarnas naturreservat

Fågellivet i Florarnas naturreservat Jörgen sjöström UOF Fågellivet i Florarnas naturreservat en översikt 1970-2010. 1 9 7 1 0 2 1 1 Det är nästan precis fyrtio år sedan jag första gången besökte det stora myrområdet Florarna i nordöstra

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket

Läs mer

FINNSTA GÄRDE SOLHAGA SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING. Av: Roger Blidmo. Rapport 2003:1087. Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland

FINNSTA GÄRDE SOLHAGA SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING. Av: Roger Blidmo. Rapport 2003:1087. Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland FINNTA GÄRDE LHAGA ÄRKILD ARKELGIK TREDNING Bro socken, pplands-bro kommun, ppland Av: Roger Blidmo Rapport 2003:1087 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/2184.

Läs mer

Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013

Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013 Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013 Jonas Grahn Länsstyrelsen Västerbotten jonas.grahn@lansstyrelsen.se Bakgrund Vajsjön, strax utanför Norsjö samhälle, är en av Västerbottens läns få riktiga

Läs mer

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Tumba 2015-03-05 Avgränsning är utförd av Dan Arvidsson och Nils Nygren, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Flyginventering av grågås

Flyginventering av grågås Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson

Läs mer

Vindpark Lyckås komplettering till ansökan, bilaga 3

Vindpark Lyckås komplettering till ansökan, bilaga 3 Vindpark Lyckås komplettering till ansökan, bilaga 3 - Aktuella höjdlägen, vägar vägområden tänkbar påverkan på dessa. 25 höjdlägen återstår som tänkbara för placering av turbiner. Jämfört med ansökan

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun

Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Arkeologisk förundersökning Inom Kärrbogärde 3:12 m.fl. Hemsjö socken Alingsås kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Inventering av vadarfågel inom projekt LIFE Balt-Coast

Inventering av vadarfågel inom projekt LIFE Balt-Coast Inventering av vadarfågel inom projekt LIFE Balt-Coast Sydöstra Ölands sjömarker 2011 Rapport från Segerstads fyr, Christian Cederroth Segerstads fyr Christian Cederroth Segerstads fyrplats 380 65 Degerhamn

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Stockholms län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Stockholms län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Stockholms län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Förutsättningarna för markkabel

Förutsättningarna för markkabel Att: Svenska Kraftnät Marie Lindh Box 1200 172 24 SUNDBYBERG Göteborg, 22 mars 2013 Naturskyddsföreningarna i Ale, Kungälv, Lerum, Stenungsund och Trollhättan samt Naturskyddsföreningens länsförbund i

Läs mer

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde.

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde. PM 2014-09-23 Samrådsredogörelse Inledning Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts, samt de åsikter och förslag som inkommit och hur AB PiteEnergi ställer sig till dessa. Samråden behandlar

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen

Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen Utställningen ger aktuell information om projektet - Vad har skett sedan samrådet - Utförda inventeringar och undersökningar - Kommande inventeringar

Läs mer

Varken Ansökan, Projektbeskrivningen eller Miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas p g a följande brister och saknade utredningar.

Varken Ansökan, Projektbeskrivningen eller Miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas p g a följande brister och saknade utredningar. Till Länsstyrelsen i Jämtlands län Bräcke kommun Box 190 840 60 Bräcke KOMPLETTERING/UTVECKLING AV ÖVERKLAGANDE Klagande: Anita Edling, 460730-1225, Lenninge 9386, 821 91 Bollnäs Bräcke 1:261, mobil 073-3

Läs mer

Örnar och vindkraft i Piteå kommun. Örnar och vindkraft i Piteå kommun

Örnar och vindkraft i Piteå kommun. Örnar och vindkraft i Piteå kommun Örnar och vindkraft i Piteå kommun UNDERLAG FÖR FYSISK PLANERING FEBRUARI 2011 1 Örnar och vindkraft i Piteå kommun Piteå kommun Miljö- och byggkontoret 941 85 Piteå Tel: 0911-69 60 00 (växel) Internet:

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Inventering av bäver i Nacka kommun

Inventering av bäver i Nacka kommun Inventering av bäver i Nacka kommun SVENSK NATURFÖRVALTNING AB www.naturforvaltning.se E post: info@naturforvaltning.se Telefon: 031 22 30 45 Sammanfattning Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av

Läs mer

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN 1 (7) Enligt sändlista BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) förklarar länsstyrelsen det område som utmärkts på bifogad karta, bilaga 1,

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge,

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Sollentuna kommun, Stockholms län November 2004 Dan Carlsson ArkeoDok Rapport 2005:3 www.arkeodok.com Antikvarisk utredning

Läs mer

De internationella midvinterinventeringarna

De internationella midvinterinventeringarna 4 Midvinterinventeringar av sjöfågel i Stockholms skärgård Leif Nilsson De internationella midvinterinventeringarna startade 1967 och har där med genomförts under 40 säsonger utan avbrott och är därmed

Läs mer

Metodbeskrivning för inventering av utter (Lutra lutra) vintertid på snö

Metodbeskrivning för inventering av utter (Lutra lutra) vintertid på snö Metodbeskrivning för inventering av utter (Lutra lutra) vintertid på snö Erfarenheter från undersökningar i delar av Norrbottens län 1992-1994 Naturskyddsföreningen 1995 Författare Åke Aronson INNEHÅLL

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1. Nåsten 1:1, Uppsala kommun

Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1. Nåsten 1:1, Uppsala kommun Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1 Nåsten 1:1, Uppsala kommun Uppdragsgivare Jörgen Hellgren Tidpunkt för inventeringen Oktober 2013 Inventeringen utförd av Ellen Salomonsson Rapporten

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Rövarna vid Rövarberget

Rövarna vid Rövarberget Rövarna vid Rövarberget 4 Bengt Oldhammer, Orsa Sägnerna berättar om de hemska rövarna vid Rövarberget som överföll klövjeforor på väg till den stora vintermarknaden vid Jamtmot i norra Mora kommun. Det

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

Fågelbesöksled Nyköping Norr

Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden norrut, utmed väg 53. Den följer delvis Nyköpingsån i början. Ett stickspår

Läs mer

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen

Läs mer

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade. Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i

Läs mer

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun) E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

Rädda Svartedalens Vildmark Verksamhetsberättelse 2014

Rädda Svartedalens Vildmark Verksamhetsberättelse 2014 1 Rädda Svartedalens Vildmark Verksamhetsberättelse 2014 Flesevatten, rast- och utsiktsplats i Ranebo naturreservat. Foto: Kåre Ström 1 2 RÄDDA SVARTEDALENS VILDMARK Rädda Svartedalens Vildmark får härmed

Läs mer

Häckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011. Nina Rees

Häckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011. Nina Rees Version 1.00 Projekt 7303 Upprättad 2011-10-26 Häckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011 Nina Rees home:henric:arbete:hekonsult:7303:hackfagelinventering_galtryggen_v100.docx / utskriven: 2011-11-03

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län UNDERLAG FÖR SAMRÅD: generella biotopskydd, artskydd och strandskydd, 2013-10-09 Projektnummer: 884258 Bakgrund om projektet Befintlig

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466 DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL

Läs mer

HYDROLOGISK UTVÄRDERING GRÖNHULT STORE MOSSE 2013-09-12

HYDROLOGISK UTVÄRDERING GRÖNHULT STORE MOSSE 2013-09-12 HYDROLOGISK UTVÄRDERING GRÖNHULT STORE MOSSE 2013-09-12 Klient Rubrik Projekt Vattenfall Vindkraft AB, Anders Jansson Hydrologisk utvärdering, Grönhult, Store Mosse Grönhult Vindkraftpark Projektnr. 8H50080.120

Läs mer

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av

Läs mer

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 5 Begreppsförklaringar... 6 Områdesbeskrivningar...

Läs mer