Naturvårdsverket bedömer att det råder ett stort allmänintresse av att bekämpningsåtgärder genomförs. Naturvårdsverket bedömer också att resultatet

Transkript

1 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Yvonne Lundell Tel: SKRIVELSE Ärendenr: NV Miljö- och energidepartementet Överlämnande av frågan om tillåtlighet enligt 7 kap. 29 miljöbalken för bekämpning av larver av översvämningsmygg i Forshaga kommun 2016 Överlämnande Naturvårdsverket lämnar med stöd av 19 kap. 2 miljöbalken, över frågan om tillåtlighet till bekämpning av larver av översvämningsmygg i utpekade översvämningsvåtmarker, som är eller berör Natura 2000-områden i Forshaga kommun. Skälen till att frågan lämnas över till regeringens avgörande enligt 7 kap. 29 miljöbalken, är att förutsättningar saknas för att meddela tillstånd med stöd av 7 kap. 28 a och 28 b miljöbalken. En förteckning över samtliga relevanta handlingar i ärendet bifogas inklusive länk till dessa, bilaga 1. Sammanfattning Boende i Deje i Forshaga kommun är periodvis hårt drabbade av stora förekomster av översvämningsmygg och Naturvårdsverket ser behovet av att hantera detta problem. Ansökan om bekämpning av larver av översvämningsmygg för 2016, gäller tiden från den 1 maj till och med den 31 augusti och omfattar 58,9 hektar varav 50,4 hektar inom Natura 2000-områden. Naturvårdsverket bedömer att det fortfarande råder en osäkerhet om risken för oönskade ekologiska effekter, särskilt vid upprepad och storskalig spridning av aktuellt bekämpningsmedel. Med anledning av detta bedömer vi att det inte finns förutsättningar för att meddela tillstånd med stöd av 7 kap. 28 a och 28 b miljöbalken och överlämnar därför ärendet till regeringen för avgörande enligt 19 kap. 2 miljöbalken. Naturvårdsverket bedömer att det råder ett stort allmänintresse av att bekämpningsåtgärder genomförs. Naturvårdsverket bedömer också att resultatet BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(7) av sökandens arbete med att öka arealen hävdad mark, slyröjning och utsättning av myggfällor troligtvis inte kommer att innebära att användningen av VectoBac G kan upphöra helt inom de aktuella områdena 2016 vid eventuell massförekomst av översvämningsmygg. Naturvårdsverkets slutsats är därmed att det saknas alternativa lösningar för år Naturvårdsverket anser att en eventuell bekämpning med VectoBac G inte bör gå utöver vad som är nödvändigt för att göra situationen uthärdlig under 2016 i områden med stora mängder översvämningsmygg. Naturvårdsverket menar att så kan bedömas vara fallet när förekomst i området av minst 5000 stickmyggor per fällnatt, har påvisats i områden med stora mängder översvämningsmygg. En eventuell tillåtlighet bör vidare förenas med villkor om uppföljning för att klarlägga att bekämpningarna får avsedd effekt. För vitryggig hackspett bedömer Naturvårdsverket att eventuell tillåtlighet bör förenas med villkor som säkerställer att aktiva häckplatser för arten inte störs. Bakgrund Forshaga kommun har ansökt om tillstånd enligt 7 kap 28 a och 28 b miljöbalken för helikopterbaserad biologisk bekämpning av larver av översvämningsmygg i Natura 2000-områden vid Klarälven, från den 1 maj till och med den 31 augusti Forshaga kommun har även ansökt om dispens enligt 14 kap. 7 och 8 miljöbalken samt 49 a i Förordningen om biocidprodukter 1 för spridning av biologiskt bekämpningsmedel från helikopter. Samtliga ansökningshandlingar inkom till Naturvårdsverket den 30 september Naturvårdsverkets redogörelse för och bedömning i ärendet, lämnas i det följande. Ansökan Ansökan avser bekämpning av larver av översvämningsmygg från den 1 maj till och med den 31 augusti I sak har omständigheterna för bekämpning i översvämningsområdena i Deje inte förändrats, och Forshaga kommun bekräftar att ansökan avser bekämpning av arterna Aedes caspius, Aedes cinereus, Aedes detritus, Aedes dorsalis, Aedes rossicus, Aedes vexans och Aedes sticticus, och främst den sistnämnda. Ansökan avser en (1) bekämpning inom områden som sammantaget uppgår till 58,9 hektar varav 50,4 hektar inom två olika Natura 2000-områden. Som mest kommer 765 kg bekämpningsmedel varav 655 kg inom Natura 2000-områden att användas, dvs. högst 13 kg/ha. Natura 2000-områden som berörs är: Pannkakan (SE ) Ådrans Älvskogar (SE ) 1 Förordning (2000:338) om biocidprodukter som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur

3 NATURVÅRDSVERKET 3(7) Av miljökonsekvensbeskrivningen som hör till ansökan framkommer inga nya fakta vad gäller bedömning av risken för skada på Natura 2000-områdena. Ett uppföljningsprogram finns framtaget sedan tidigare men har ännu inte genomförts i sin helhet eftersom inga bekämpningsinsatser ännu genomförts. 2 Ansökan har varit på remiss från den 2 november till den 7 december Remissrundan Av de 10 remissinstanser som svarat avråder ingen från bekämpning, men uppfattningen att bekämpning med VectoBac G inte är en långsiktig lösning framförs av flera instanser. Användande och utvecklande av alternativa metoder ses som positivt. Stockholms universitet framför att det finns studier som tyder på att majsbunden Bti kan förändra näringsvävens bas men vilka effekter det skulle kunna ha på sikt är inte tillräckligt utrett. Folkhälsomyndigheten anser att undersökningen av miljö- och hälsoeffekter av spridningen av VectoBac G bör fortsätta. Sveriges lantbruksuniversitet framför att den stora samlade kunskap och erfarenhet som finns i dagsläget stödjer uppfattningen att betydande sidoeffekter av Bti på människa eller i miljö är osannolika. Havs- och vattenmyndigheten framför villkor man anser bör uppfyllas för att en bekämpning ska få utföras. Sökanden har bemött remissvaret från Fortum. Fortum ifrågasätter i sitt yttrande Forshaga kommuns inställning till vattenföring och vattenreglering och vad som är naturlig respektive reglerad vattenföring. Fortum menar att Forshaga kommun har fel i uppfattningen om att det är nuvarande reglering av Klarälven som är orsak till översvämningar och uppkomst av myggförekomsten. Forshaga kommun har i sitt bemötande från 12 januari 2016 tydliggjort att de håller fast vid att vattenregleringen har en betydande roll i problemet med översvämningsmyggor. Kommunen framför att regeringen bör ta frågan om vattenregleringens påverkan i beaktande och att frågan också bör uppmärksammas vid genomförandet av Strategi för åtgärder inom vattenkraften. 3 Kommunen vill även lyfta fram vattenverksamhetsutredningens huvudbetänkande I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga åtgärder (SOU 2014:35) i det här sammanhanget. 4 Villkor i tidigare tillstånd om redovisning av alternativa bekämpningsåtgärder m.m. Regeringen har i sitt tillåtlighetsbeslut M2015/800/Me angett att ett tillstånd om bekämpning även ska villkoras med en redovisning av samtliga alternativa bekämpningsåtgärder som genomförts under bekämpningssäsongen 2015 samt även redovisning av en plan för minskning av användandet av bekämpningsmedlet till förmån för andra metoder. 2 MKB 2016, Möjliga konsekvenser vid helikopterbekämpning med VectoBac G mot stickmygglarver. 3 Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndighetens rapport Se Naturvårdsverkets webbplats; Tjänsteanteckning /03 Tjänsteanteckning ang. myggarter resp. referens till rapport

4 NATURVÅRDSVERKET 4(7) Forshaga kommun utförde ingen helikopterbaserad bekämpning med VectoBac G under Kommunen redovisar de alternativa bekämpningsåtgärder som genomfördes under 2015; hävd genom bete och slåtter, röjning av sly samt fångst av myggor i gasolfällor i marker där stor förekomst av myggor finns. Kommunen redovisar också att den arbetar aktivt för att utveckla alternativa bekämpningsmetoder och har ambitionen att endast använda den mängd bekämpningsmedel som krävs, i det fall en bekämpning blir aktuell under Naturvårdsverket gör bedömningen att Forshaga kommun har uppfyllt de aktuella villkoren från 2015 års beslut. Naturvårdsverkets bedömning Boende i Deje i Forshaga kommun är och har periodvis varit hårt drabbade av stora förekomster av översvämningsmygg och Naturvårdsverket liksom flera andra myndigheter ser behovet av att hantera detta problem. Vid bedömningen av om tillstånd kan meddelas ska Naturvårdsverket förvissa sig om att verksamheten eller åtgärden, ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder, inte kan skada livsmiljön i området för den art eller de arter som är avsedda att skyddas. Verksamheten eller åtgärden får inte heller innebära en sådan störning att den på ett betydande sätt försvårar möjligheten att i området bevara den art eller de arter som ska skyddas. Den uppföljning som genomförts vid tidigare bekämpningar i Nedre Dalälven har inte påvisat några oönskade effekter men uppföljningen har varit av sådant slag att enbart riktigt stora effekter rimligen skulle kunna detekteras. De nu aktuella uppföljningsprogrammen för Forshaga respektive Nedre Dalälven är inte utformade för att besvara frågorna om vilka kumulativa effekter användningen av VectoBac G får över tid när bekämpning genomförs upprepat år efter år. Tidigare har Nilsson & Renöfeldt 6 visat att medelstora och små effekter på organismer som inte undersökts kan ha stor direkt eller indirekt betydelse för olika interaktioner mellan arter, såväl på kort som på lång sikt. I Forshaga kommun har ännu ingen bekämpning genomförts och det finns av det skälet inga erfarenheter av bekämpningens effekter i de aktuella områdena i Forshaga. Naturvårdsverket bedömer att kraven i det nu gällande produktgodkännandet för VectoBac G från den 29 april 2015 är uppfyllda för de områden som avgränsats i ansökan från Forshaga och att de åtgärder som planeras av sökanden kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a och 28 b miljöbalken. Naturvårdsverket finner det inte klarlagt att det ur ett vetenskapligt perspektiv är ställt utom rimliga tvivel att verksamheten inte kan ha en skadlig inverkan. Av EU-domstolens dom i mål C-127/02 Waddenzee, framgår att myndigheten ska avslå en ansökan om tillstånd om det råder osäkerhet om att verksamheten inte kommer att ha en skadlig inverkan på området. 5 Olsson Forshaga kommun, Långsiktig myggstrategi under åren Åtgärder som använts för att stävja myggförekomst. 6 Nilsson & Renöfeldt, Mygg och Bti i Nedre Dalälven. Naturvårdsverkets rapport 6305

5 NATURVÅRDSVERKET 5(7) Mot bakgrund av ovanstående finner Naturvårdsverket att förutsättningar saknas för att lämna tillstånd enligt 7 kap. 28 a och 28 b miljöbalken, vilket innebär att tillstånd för myggbekämpning endast kan ges efter regeringens tillåtelse enligt 7 kap. 29 miljöbalken. För att regeringen ska kunna lämna sådan tillåtelse krävs att samtliga tre förutsättningar i bestämmelsen samtidigt är uppfyllda. Inför regeringens prövning av tillåtlighet till bekämpning med stöd av 7 kap. 29 miljöbalken vill Naturvårdsverket särskilt uppmärksamma följande: Avsaknad av alternativa lösningar (7 kap p. miljöbalken) Liksom tidigare hänvisar vi till det omfattande arbete för att finna alternativa lösningar som har genomförts i och med det landskapsstrategiprojekt, "Människa, mygg och natur i Nedre Dalälvsområdet" som Länsstyrelsen i Gävleborgs län ansvarat för. Syftet med projektet har som tidigare beskrivits, varit att bland annat hitta långsiktiga lösningar för att komma till rätta med grundorsakerna till problemen i området. Projektets slutrapport överlämnades till Miljödepartementet den 29 november I rapporten föreslås tre huvudsakliga åtgärder för att minska problemen med mygg: o ändrad vattenreglering o ökad hävd, o kompletterande bekämpning med VectoBac G. Forskningsrapporter visar att det är tekniskt möjligt att reglera bort merparten av de översvämningar i Nedre Dalälven som orsakar massförekomster av översvämningsmygg, inom befintliga vattendomar och med de magasin som finns idag. Detta kan eventuellt även gälla för Klarälven och Deje. Möjligheten att genom ändrad reglering inom ramen för gällande vattendomar undvika översvämningar av Klarälven som gynnar massförekomster av översvämningsmygg är dock ännu inte utredd. Naturvårdsverket bedömer att resultatet av sökandens arbete med att öka arealen hävdad mark, slyröjning och utsättning av myggfällor troligtvis inte kommer att innebära att användningen av VectoBac G kan upphöra helt inom de aktuella områdena 2016 vid eventuell massförekomst av översvämningsmygg. Naturvårdsverkets slutsats är därmed att det saknas alternativa lösningar för år För att undvika ett systematiskt användande av undantagsmöjligheten anser Naturvårdsverket att resurser även fortsättningsvis bör läggas på att planera och genomföra godtagbara alternativa lösningar som även omfattar en utredning av hur en ändrad reglering av Klarälven kan bidra till att minska förekomsten av massförekomst av översvämningsmygg.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(7) Verksamheten eller åtgärden måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse (7 kap p. miljöbalken) För att tillåtelse ska kunna ges av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse måste rimligen mycket stora myggproblem föreligga. Naturvårdsverket menar att så kan bedömas vara fallet när förekomst av minst 5000 stickmyggor per fällnatt har påvisats i områden där stora mängder översvämningsmygg förekommer. Då regeringen vid sin prövning endast har att ta hänsyn till människors hälsa måste det för bekämpning också röra sig om relativt tätbefolkade områden för att ett allmänintresse ska kunna anses föreligga. Inom det område ansökan avser är totalt sett cirka människor drabbade av stora myggproblem innebärande förekomst av över stickmygg per fällnatt. Naturvårdsverket bedömer att det mot bakgrund av ovanstående råder ett stort allmänintresse av att bekämpningsåtgärder genomförs. De åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade miljövärden så att syftet med att skydda det berörda området ändå kan tillgodoses (7 kap p. miljöbalken) Mot bakgrund av föreliggande kunskapsbrist rörande såväl kort- som långsiktiga konsekvenser av användningen av VectoBac G bedömer Naturvårdsverket att det inte är möjligt att före bekämpningen vidta några kompensationsåtgärder som fyller någon ändamålsenlig funktion. Genom det regeringsuppdrag som Naturvårdsverket redovisade till regeringen den 2 november 2015, Att utvärdera effekterna av bekämpning av översvämningsmyggor, NV har en del ny kunskap om bekämpningsmedlet tillkommit. Sammantaget visar resultateten från studien på ett antal tydliga skillnader i isotopsammansättning hos vanligt förekommande djur i näringsväven, mellan områden som i över 10 år har behandlats med bekämpningsmedlet Bti och kontrollområden längs Nedre Dalälven. Naturvårdsverket konstaterar i redovisningen av uppdraget, att det inte går att dra några slutsatser om vilka konsekvenserna kan bli för ekosystemet på längre sikt och bedömer att det finns behov av att genomföra ytterligare studier avseende långtidseffekter i näringsväven. Finner regeringen att tillåtelse kan meddelas trots avsaknad av kompensationsmöjligheter anser Naturvårdsverket att som villkor för bekämpning bör även för 2016 gälla att den noggrant följs upp i enlighet, med vad Naturvårdsverket ansåg i 2015 års beslut om tillstånd och dispens. Detta för att berörda myndigheter i efterhand, om så visar sig vara nödvändigt, ska kunna vidta de åtgärder som behövs. Villkor om vitryggig hackspett m.m. Den akut hotade vitryggiga hackspetten är en av de arter som skyddas i de berörda Natura 2000-områdena. Denna art kan påbörja bobyggnad i mars månad och ungarna är flygga från slutet av maj till mitten av juni och kan under denna

7 NATURVÅRDSVERKET 7(7) period störas av buller från helikopter. För denna art bedömer Naturvårdsverket att eventuell tillåtlighet bör förenas med villkor som säkerställer att aktiva häckplatser för arten inte störs. Regeringens eventuella beslut om tillåtlighet bör, liksom för 2015, inte avse bekämpning som går utöver vad som är nödvändigt för att göra situationen uthärdlig I sammanhanget bör då i vart fall följande gälla: Bekämpningens omfattning begränsas till områden där förekomst av minst 5000 stickmyggor per fällnatt har påvisats. Krav på att tillståndet förenas med villkor om uppföljning. Bekämpningen förenas med villkor som säkerställer att aktiva häckningsplatser för vitryggig hackspett inte störs. Beslut om denna skrivelse har fattats av biträdande avdelningschef Rikard Janson. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit sektionschefen Gunilla Ewing Skotnicka, föredragande, miljöjuristen Olof Ekström och handläggaren Yvonne Lundell. För Naturvårdsverket Rikard Janson Gunilla Ewing Skotnicka Bilaga 1 Länk till Naturvårdsverkets webbplats med ansökan, bilagor, tidplan, remiss, inkomna remissvar och tjänsteanteckningar. Kopia till Länsstyrelsen i Värmland Forshaga kommun