näringsliv och det finns ett uttryckligt behov av hjälp med bekämpning av översvämningsmyggorna.

Transkript

1 Bilaga KS 2012/52/1 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Kommunstyrelsen Förslag till yttrande över Remiss gällande ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G för bekämpning av översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet under Sala kommun har fått en remiss från Naturvårdverket gällande ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G för bekämpning av översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet under Sökanden planerar att vid behov utföra spridning av det biologiska bekämpningsmedlet Vectobac G från helikopter. Därför krävs dispens för bekämpningen vilket sökanden har lämnat in. Bygg- och miljöförvaltningen i Sala Heby har bekräftat att tidigt samråd inför ansökningar om tillstånd/dispens för stickmyggbekämpning genom spridning av Vectbac G har skett och att förvaltningen ej har något att tillägga. Periodvis översvämmade låglänta våtmarksområden är barnkammare för den långflygande och aggressiva översvämningsmyggan Aedes sticticus och det finns behov att reducera mängden i temporära våtmarker i sju kommuner längs nedre Dalälven, där Sala är en av kommunerna. Inventering och noggrann kartläggning visar att de översvämningsområden som ingår i denna ansökan är mycket produktiva kläckningsområden för översvämningsmyggor och kan ge besvärande till olidliga mängder av Aedes sticticus och andra översvämningsmyggor. Dessa återkommande stora till olidliga mängder stickmyggor av främst arten Aedes sticticus har betydande negativa effekter på såväl boende, besökare som näringsliv och det finns ett uttryckligt behov av hjälp med bekämpning av översvämningsmyggorna. Sala kommun tillstyrker ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G för bekämpning av översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet under /l /l rkls /! -:-~='_~ Anders Jo. rfs/rih' / / - Sa allsplanerare SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Box Sala Besöksadress: Stora Torget 1 Växel: Fax: kommun.info@sala.se Anders Johansson Samhällsplanerare Planering- och utveckling AndersJ oha nsson@sala.se Direkt:

2

3 Bekämpning av översvämningsmyggor med VectoBac G säsongen 2012 i Nedre Daläl... Page l of l Bilaga KS 2012/52/2 En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer. SALA KOMMUN Kommunstvre!sens förvaltning Ink 24 Start> Om Naturvårdsverket> Remisser> Bekämpning av översvämningsmyggor med VectoBac G säsongen 2012 i Nedre Dalälvsområdet Bekämpning av översvämningsmyggor med VectoBac G säsongen 2012 i Nedre Dalälvsområdet Vi bereder en ansökan från Nedre Dalälvens Utvecklings AB. Fram till 19 mars 2012 finns möjlighet att lämna synpunkter på ansökan med. miljökonsekvensbeskrivning, bilagor. och kompletteringar. Naturvårdsverket handlägger för närvarande en ansökan om dispens från förbudet att använda luftfartyg för spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G för bekämpning av mygglarver i Dalälvens översvämningsområden. Dessa områden är delvis Natura 2000~områden. Handläggningen omfattar därför även en ansökan om tillstånd för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Ansökan avser maj till augusti Den maximala ytan för spridning uppgår till ha, varav ha inom Natura 2000-områden. Bekämpningen avses att till största delen utföras med helikopter men även för hand, maximalt fyra gånger per område under Sökanden vill som mest använda kg bekämpningsmedel (varav kg inom Natura 2000-områden). Svar senast 19 mars Lämna synpunkter per e-post till registrator@naturvardsverket.se, ange ärendenr NV Alternativt kan svar lämnas per brev till Naturvårdsverket Stockholm. Mer information Missiv med sändiist (pdf 238 kb) Begäran om kompletteringar (pdf 89 kb) Komplettering av ansökan (pdf 517 kb) För prövning av flygbekämpning med helikopter Ansökan om dispens för spridning med helikopter 2012 nedre Dalälvsomr~det (pdf 116 kb) Bilaga 1. Tabelle," och kartor (pdf 8 MB) Bilaga 2. MKB (miljökonsekvensbeskrivning, 4 MB) Bilaga 3. Myggbekämpning i nedre Dalälven är ett betydande allmänintresse (pdf 88 kb) B,'aga 4. Rapport. Bekämpning av översvämningsmyggor 2002 (pdf 1 MB) Bilaga 5. Rapport. Bekämpning av översvämningsmyggor 2003 (pdf 782 kb) Bilaga 6. Rapport. Bekämpning av översvämningsmyggor 2005 (pdf 1 MB) Bilaga 7. Rapport. Bekämpning av översvämningsmyggor 2006 (pdf 1 MB) Bilaga 8. Rapport. Bekämpning av översvämningsmyggor 2007 (pdf 740 kb) Bilaga 9. Myggbekämpning 2008 (pdf 1 MB) Bilaga 10. Myggbekämpning 2009 (3 MB)

4 NATUR VÄRDS. VERKET l J SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTlON AGENCY Gisela Norberg Tel: SALA KOMMUN 1 (2) Komrn,",.:rq(seilS förvaltning I SKRIVELSE Ärendenr NV Nedre Dalälvens Utvecklings AB Kölnavägen GYSNGE Helikopterbekämpning av stickmygg i nedre Dalälvsområdet under Ansökan om dispens enligt MB 14 kap. 7, 9 samt ansökan om tillstånd enligt MB 7 kap. 28 a. Naturvårdsverket handlägger Er ansökan om bekämpning av mygg under 2012 inom nedre Dalälvsområdet. Komplettering enligt nedan krävs for att ansökan ska kunna prövas. Senast den 22 februari 2012 vill vi ha dessa kompletteringar. Vi ger er även möjlighet att senast samma dag lämna era synpunkter på länsstyrelsernas bedömning av behov av kompletteringar, som bifogas. 1. Resultat från uppföljningsprogram Ansökan behöver kompletteras med en redogörelse för resultat från det nya uppföljningsprograrn som under 2011 utformades med hjälp av SLU. 2. Motiveringen till att myggbekämpningen måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse behöver fördjupas. Naturvårdsverket har stor förståelse de olägenheter den rikliga myggförekomsten orsakar för lokalbefolkning och näringsliv. Vid bedömningen av bekämpningsbehovet (MKB 2012, avsnitt 5.2) har dock enbart hänsyn tagits till var potentiella översvämningsvåtmarker som bedöms kunna producera stora till enorma mängder översvämningsmygg finns, deras storlek samt mängd mygglarver. Bebyggelse och befolkning ingår inte som parameter i utsökning av bekämpningsområden. Som en av bedömningsgrunderna till om tillstånd kan lämnas krävs att åtgärderna måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse, människors hälsa är ett av dessa. Med detta avses att det måste finnas en tydlig koppling mellan bekämpade arealer och antalet BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND ~ FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA - KASERNGATAN 14 POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET:

5 NATURVÅRDSVERKET 2 (2) människor som berörs. Ansökan behöver kompletteras med ett underlag som visar detta. 3. Alternativa lösningar En utförligare redogörelse för resultaten under 2011 av det samarbete som inletts i den samverkansgrupp som bildats med Vattenregleringsföretagen och kraftbolagen krävs för att kunna ta ställning till om detta är en möjlig lösning (MKB 2012, avsnitt 8.2). För Naturvårdsverket Gunilla Ewing Skotnicka Sektionschef Sektionen för art-och områdesskydd Enheten för prövning och regelgivning Avdelningen för genomförande Kopia till Länsstyrelsen i Dalarna Länsstyrelsen i Gävleborg Länsstyrelsen i Uppsala Länsstyrelsen i Västmanland

6 1 (5) NATUR VÅRDS VERKET SWEDISH ENVIRONMENT AL PROTECTJON AGENCY Gisela Norberg Tel: REMISS Sändlista Ärendenr: NV I2 Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre DalälvsomrAdet under 2012 Naturvårdsverket bereder en ansökan från Nedre Dalälvens Utvecklings AB om spridning av bekämpningsmedel för bekämpning av översvämningsmyggor med VectoBac G under säsongen 2012 i Nedre Dalälvsområdet. Fram till 19 mars finns möjlighet att lämna synpunkter på ansökan med miljökonsekvensbeskrivning och bilagor. Syftet med remissen är att, utifrån respektive remissinstans sakkunskap och ansvarsområde, inhämta synpunkter på det befintliga ansökningsunderlaget med avseende på den prövning som ska göras i ärendet. Ansökan Naturvårdsverket handlägger for närvarande ansökan om dispens från förbudet att använda luftfartyg for spridning av bekämpningsmedel. Ansökan avser spridning av VectoBac G för bekämpning av mygglarver idalälvens översvämningsområden. Dessa områden är delvis Natura 2000-områden. Handläggningen omfattar därfor även ansökan om tillstånd for att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Ansökan avser maj till augusti Den maximala ytan för spridning uppgår till ha, varav ha inom Natura 2000-områden. Bekämpningen avses att till största delen utföras med helikopter men även för hand, maximalt fyra gånger per område under Sökanden vill som mest använda 171 ton bekämpningsmedel (varav 82,4 ton inom Natura-2000 områden). BESÖK.: STOCKHOLM YALHAL1...AvÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS vag S, HUS VB KIRUNA - KASERNGATAN J4 POST: STOCKHOLM TEL: 0& fax: 0& E~POST: REGlSTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET:

7 Ansökan avser bekämpning av larver av översvämningsmygg främst av den aggressiva arten Aedes sticticus som ilirekommer i mycket stora mängder i översvämmade låglänta våtmarksområden kring Nedre Dalälven. Bakgrund Kemikalieinspektionen har årligen sedan 2002 handlagt liknande ansökningar. Sedan I januari 2012 ska ansökan om dispens från förbudet att sprida biocidprodukter från luftfartyg göras hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket får i det enskilda fallet ge dispens från förbudet om spridning av bekämpningsmedel från luftfartyg om det finns synnerliga skäl. Innan Naturvårdsverket prövar om det finns ilirutsättningar ilir en sådan dispens ska verket samråda med Kemikalieinspektionen, Havs- och vattenmyndigbeten, Statens jordbruksverk och Skogsstyrelsen. En dispens ska förenas med de villkor som behövs från hälso- och miljöskyddssynpunkt. Naturvårdsverket prövar frågan om Natura 2000-tillstånd och gör en bedömning av om tillstånd kan ges. Finner vi att sådant tillstånd inte kan ges, kan frågan ändå komma att prövas av regeringen som då också har möjlighet att ge sin tillåtelse till spridningen. Kommer regeringen i sin tillåtlighetsprövning fram till att tillstånd kan ges, så är det vi som fattar beslut om sådant tillstånd. Produktgodklinnllndc Kemikalieinspektionen godkände våren 20 I O bekämpningsmedlet VectoBac (med tilläggsbeteckningar G eller GR) för bekämpning av översvämningsmyggor. VectoBac G är ett granulat baserat på majs och VectoBac GR ett granulat baserat på granitkorn som gör att medlet lättare sjunker i vatten. Den aktiva beståndsdelen är Bacillus thuringiensis israelensis AM6S-S2, en vanlig förekommande jordbakterie, som också kallas för Bti. Produkten får endast användas mot larver av vissa arter av översvämningsmygg i temporärt översvämmade områden. En rad villkor måste uppfyllas för att bekämpning med VectoBac ska Ta utföras. Bland annat måste en eventuell bekämpning anmälas i ilirväg till tillsynsmyndigheten, den aktuella kommunens miljö- och hälsoskyddskontor. Innan bekämpning får genomfliras måste den som utför den tydligt ha visat att översvämningsmyggoma är så många att de anses utgöra en olägenhet för människors hälsa och miljön. Endast yrkesmässig användning av VectoBac är tillåten. Innan bekämpningen påbörjas ska också samtycke inhämtas från markägare inom berört spridningsområde. Kemikalieillspektionens fullständiga villkor films här: ing_ VectoBacG.pdf Lagstiftning Ansökan prövas enligt följande bestämmelser:

8 - Frågan om dispens från förbudet att sprida biocidprodukter från luftfartyg enligt 14 kap. 7 och 9 miljöbalken (1998:808) och 49 a förordningen (2000:338) om biocidprodukter. - Frågan om tillstånd för spridning av bekämpningsmedel i Natura områdena, dvs. tillstånd för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på et! betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område (enligt 7 kap. 28 a, b och 29 miljöbalken). Alternativa lösningar Om regeringen gör en Natura 2000-prövning ingår som en del i prövningen att se om det finns alternativa lösningar. I Nedre Dalälvsområdet pågår arbete med att finna alternativa lösningar. Vill Ni veta mer om detta finns ytterligare infonnation på vår hemsida. Beslut om denna remiss har fattats av sektionschefen Gunilla Ewing Skotnicka. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit juristerna Heidi Wiik och Nils Hallberg, handläggarna Yvonne LundelI och Gisela Norberg, den senare föredragande. För Naturvårdsverket ~,",g SkO'"-ic{...ka2:::l="".-----~~ hlubm{ Gisela Norberg

9 SÄNDLISTA: Obligatoriska samrådsinstanser: Havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Skogsstyrelsen För kännedom och med möjlighet att yttra sig: Arbetsmiljöverket ArtDatabanken Centrum mr Biologisk Mångfald Länsstyrelsen i Dalarna Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Västmanlands län Avesta kommun Gävle kommun Heby kommun Sala kommun Sandvikens kommun Tierps kommun Älvkarleby kommun MISTRA-programmet DOM Myndigheten ilir samhällsskydd och beredskap Smittskyddsinstitutet SMHI Svenska Naturskyddsilireningen Sveriges Entomologiska Förening Sveriges kommuner och landsting Sveriges Lantbruksuniversitet Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen får Ekologi Sveriges Mykologiska Förening Sveriges Ornitologiska Förening Universitet i Stockholm Universitetet i Göteborg Universitetet i Lund Universitetet i Umeå Inst. mr ekologi, miljö, geovetenskap Inst. ilir ekologi, miljö, geovetenskap Universitetet i Uppsala Världsnaturfonden WWF Fortum arbetsmiljoverket@av.se artdatabanken@slu.se tuija.hilding-rydevik@slu.se dalarna@lansstyrelsen.se gavleborg@lansstyrelsen.se uppsala@lansstyrelsen.se vastmanland@lansstyrelsen.se kommwl@avesta,se gavle.kommun@gavle.se infolmation@heby,se kommun.info@sala.se kommun@sandviken.se tierpskommun@tierp.se kommun@alvkarleby.se sebastian.hakallsson@mikrob.slu.se registrator@msb.se smi@smlse smhi@smhlse info@naturskyddsforellillgeu.se info@sef.nu info@skl.se registrator@slu.se asa.berggren@ekol.slu.se kill.persson@telia.com del1llis.kraft@telia.com illfo@su.se registrator@gu.se registrator@lu.se umea.universitet@umu.se bil'gitta.renofalt@emg.umu.sc christer.nilsson@emg.umu.se registrator@uu.se illfo@wwf.se birgitta. adell@fortum.com

10 Kopia till: Nedre Dalälvens Utvecklingsaktiebolag (NED AB)

11

12 org nr Nedre Dalälvens Utvecklings AB Kölnavägen GYSINGE Tel Biologisk Myggkontroll Naturvårdsverket Valhallavägen Stockholm Komplettering av ansökningar om dispens (enligt MR 14 kap. 7,9 ) samt tillstånd (enligt MR 7 kap. 28a ) för Helikopterbaserad biologisk bekämpning av stickmygglarver i områden vid nedre Dalälven under Naturvårdsverket har enligt skrivelse (Ärendenr NY ) begärt kompletteringar enligt tre specificerade frågeställningar och har även gett oss möj lighet att bemöta de fyra berörda Länsstyrelsernas remissyttranden. Kompletteringarna bifogas som en bilaga per frågeställning och även bemötandet av Länsstyrelsernas remissyttranden lämnas som bilaga. Bilaga l. Egenkontroll av myggbekämpning 20 Il nedre Dalälven Bilaga 2. Myggdrabbade människor vid nedre Dalälven ~ antal människor drabbade av Aedes sticticus och andra långflygande översvämningsmyggor som produceras i Natura 2000-områden. Bilaga 3. Resultat 20 Il samverkansgrupp om vattenreglering kopplat till bekämpning av stickmygg i Nedre Dalälven Bilaga 4. Kommentarer angående Länsstyrelsernas yttranden till Naturvårdsverket. Gysinge :":/1."/,./:" -:--;1 Kalle Hedin VdNEDAB Bekämpningsansvarig Biologisk Myggkontroll

13 Uppsala Bilaga l Egenkontroll av myggbekämpning 2011 nedre Dalälven Thomas Z. Persson Vinnersten, Martina Schäfer & Jan O. Lundström Introduktion Egenkontroll/uppföljning av den Bti-baserade stickmyggbekämpningens ekologiska effekter, har genomförts årligen sedan maj Studier genomförda under de sex första åren har avrapporterats till Naturvårdsverket och merparten av resultaten har också publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter (Östman et al. 2008, Persson Vinnersten et al. 2009, Lundström et al. 201Oa, Lundström et al. 201Ob, Persson Vinnersten et al. 2010). Inför säsongen 2011 tog SLU, på uppdrag av Naturvårdsverket, fram ett förslag till nytt egenkontrollprogram (McKie & Goedkoop 20 Il). Enligt vår bedömning var dock inte detta genomförbart i den form det ursprungligen presenterades. För att inte helt sakna uppföljning av bekämpningens ekologiska effekter, fortsatte vi därfcir med det ursprungliga programmet som genomförts sedan Överklagan av Kemikalieinspektionens beslut om utformning av nytt uppföljningsprogram avslogs dock av Miljödomstolen, vilket medförde en låsning i ärendet. Samtliga operativa tillsynsmyndigheter (6 inom berörda kommuner, 4 inom berörda länsstyrelser, samt Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen) kallades därför till samrådsmöte i Uppsala för en öppen diskussion om utformning av egenkontroll/uppföljningsprogram. Under mötet uppnåddes samförstånd mellan utförare och de operativa tillsynsmyndigheterna om utformning av egenkontrolvuppföljning under säsongen 20 Il. Utformning avegenkontroll sommaren 2011 enligt samsyn Provtagning görs i ofta översvämmade områden av ängskaraktär, 6 obehandlade referensområden och 6 behandlade områden (Figur l). Icke-må/organismer provtas med 10 kläckfållor per område och provtagningsdatum. Varje fålla exponeras under hela säsongen med provtagning varje vecka. Under vecka 28 Guli) placerades 120 kläckfållor i de 12 beslutade studieområdena och besöktes sedan varje vecka fram till vecka 37 (september). Fällorna tömdes varje vecka och insekter från de 10 fållorna inom ett område slås samman till ett prov om alla fållor står på marken eller om alla fållor flyter på vatten. Om det inom ett studieområde både finns fållor som står på mark och som flyter på vatten så hålls fållprov från terrester miljö och fållprov från akvatisk miljö isär. I

14 Teckenförklaring V Bekamprllng fl Referens Figur 1. De 12 utvalda studieområdena av ängskaraktär för egenkontroll runt Färnebofjärden. Referensområden är valda för at! under överskådlig framtid inte behöva inkluderas i bekämpningsåtgärder. Må/organismer provtas som larver med hjälp aven dipper. Provtagning och kvantifiering genomförs strax före bekämpning samt 24 timmar efter bekämpning med 10 provtagningar per område. Inga översvämningar inträffade i studieområdena runt Färnebofjärden under våren och sommaren Därför genomfördes inga bekämpningsinsatser och ingen provtagning av målorganismer. 2

15 Fysikalisk-kemiska variabler - 5 vattenprover tas per område vid varje provtagningsdatum och analyseras med avseende på lämpliga fysikalisk-kemiska variabler. Temperatur loggers (1 per våtmark) placeras vid en kläckfålla. Vattendjup intill varje kläckfålla mäts vid varje tömning. Inga översvämningar inträffade i studieområdena runt Färnebofjärden, och därmed kunde inga fysikalisk-kemiska analyser genomföras i försöksområdena. Dock inträffade en översvämning vid Kågbogrenen (vattenflödet ökades för att en turbin stängdes i Söderfors) och vi kunde testa den vattenkemiska analysmetoden i ett översvänunat område vid Lågbo. Mätning av ph, ammonium, nitrit, nitrat, fosfat, syre och ph utfördes i fålt med ett Aquamerck kompaktlabor vattentest. Temperaturloggers placerades i höjd med fållhuvudet vid en kläckfålla per studieområde. Mätsticka användes för att mäta vattendjup vid vruje kläckfålla vid varje besök för tömning dvs en gång per vecka. Resultat från egenkontrollprogram 2011 Icke-målorganismer Eftersom inga översvämningar och därmed inga bekämpningsinsatser inträffade under 20 Il så är det insamlade materialet inte användbart för att utvärdera eventuella effekter av stickmyggbekämpning med Bti. Fångsten från egenkontrollsprogrammet 2011, baserat på 120 fållor under 9 veckor, innehåller approximativt insekter. Materialet är inte identifierat än med hänvisning till ickeanvändbarheten för egenkontroll. Dock användes materialet för att testa "sub-sampling" enligt en metod från SLU genom att använda en "Folsom sample splitter" (Figur 2). Fokus för egenkontrollprogrammet ligger på Chironomidae (fjädermyggor) och resultatet visar att även om den föreslagna sub-samplingmetoden skulle anses som taxonomiskt tillförlitlig så kommer det troligen att krävas att hela proverna gås igenom för att få upp antalet fjädermyggor till den mängd som önskas enligt SLU. Vi fortsätter dialogen med forskarna vid SLU till dess att vi når en samsyn om provhantering och provstorlek vad gäller fjädermyggor. Vårt förslag efter erfarenheterna från 2011 är att hoppa över steget med Folsom sample splitter samt att gå igenom hela prover med fokus på enbart fjädermyggor. Tidigare år har hela materialet identifieras till taxonomisk ordning, underordning och familj men antalet kläckfållor var lägre (24 fållor) jämfört med det aktuella programmet (120 fållor). Men med fokus enbart på fjädermyggor så kan vi med ungefår samma arbetsinsats som tidigare gå igenom det mycket större materialet som det utökade programmet innebär. Målorganismer Som tidigare nämnt så genomfördes ingen provtagning av målorganismer i studieområdena eftersom inga översvämningar och bekämpningsinsatser inträffade under våren och sommaren

16 Figur 2. Test av Folsom sample splitter hos Lars Eriksson, SLU. Foto JO Lundström. Fysikalisk-kemiska variabler Kemiska variabler: Inga översvämningar inträffade i studieområdena men mätutrustningen Aquamerck testades under en översvämning i Lågbo. Det visade sig att det behövs minst 30 cm vattendjup för att kunna ta vattenprov, men stickmygglarver befinner sig vanligen inom grundare områden. Ett mycket besvärligt problem vid provtagningen var att vattnet sjönk undan snabbt efter bekämpning. Det var därför inte möj ligt att utföra upprepad vattenprovtagning i samma mätposition före och efter bekämpning. Vattenprovtagning efter bekämpning kunde enbart utföras i kvarvarande vattenpölar i ett nästan uttorkat dike som löper genom området. Resultat för kemiska vattenvariabier före och efter bekämpning sammanfattas i tabell 1. Tabell 1. Resultat av vattenanalys med Aquamerck i Lågbo-området före och efter en bekämpningsinsats. Då vattnet snabbt sjönk undan efter bekämpningen utfördes vattenprovtagning efter bekämpningen i vattenpölar i ett nästan uttorkat dike. Parameter Ammonium NH 4 + (mg/i) Nitrit N0 2 - (mg/i) Nitrat N03- (mg/i) Fosfat P (mg/i) Syre O 2 (mg/l) ph före bekämpning 0,4 O O O 5,7 6,5-7, efter bekämpning O O O 0-0,25 0,8 6,5-7,0 4

17 Eftersom det nästintill var omöjligt att ta ett korrekt vattenprov efter bekämpningen, så är mätvärdena inte användbara för en jämförelse före och efter bekämpning. Detta blir troligen ett återkommande problem vid framtida provtagningar för vattenkemisk analys. Mätningen av alla variabler för ett vattenprov tog ungefär l timme. Detta visar att det blir ett mycket omfattande arbete att genomföra analyser av fern vattenprover per område i 12 områden, dvs totalt 60 analyser vid varje provtagning. Vår test visade på problem med såväl vattenprovtagning som vattenkemisk analys och dessutom råder en viss oklarhet om syfte med analyserna. Under hösten 2011 tog vi därför kontakt med Jens Fölster (angående vattenkemisk provtagning och analys) och Brendan McKie (angående syftet med analyserna), båda vid SLU. Det klargjordes att syftet med den vattenkemiska analysen är att få mått på studieområdenas näringsstatus, vilket innebär provtagning och analys vid ett par tillfällen per säsong. Vi fortsätter att kommunicera med forskare vid SLU för optimering av metoder. Temperaturmätningar: Timvis mätning av lufttemperaturer genom temperaturloggers monterade i höjd med kläckfällans huvud visade på en extrem variation under dygnet, t ex från under 10 grader till över 40 grader vid Fågle under ett flertal dygn (Figur 3). Vi är dock inte helt övertygade om hur värdefull denna information är för utvärdering av resultat från det aktuella egenkontrollprograrnrnet, utan ser nog att det behövs komplettering med mätning även av temperatur i vatten i det grunda översvämmade områdena för att ge optimal information om förutsättningar för produktion av insekter med akvatiska larver A Fågle CD O 2{) D7-:a :<:0 Datum Figur 3. Temperaturprofil för studieområdet Fågle baserat på timvis mätning av temperaturen på öppen yta i höjd med fallhuvudet på en kläckfalla under perioden till

18 Sammanfattning Icke-må/organismer: Provtagning med kläckfållor i de 12 forsöksområdena fungerade väl och gav approximativt insekter på en halv sommarsäsong. Med syfte att minska omfattningen av identifieringsarbetet så testades sub-sampling med fjädermyggor som målgrupp. Metoden har potential att kunna fungera tillfredställande, men kommer troligen inte att användas. Brendan McKie, SLU, fårde fram att ca fjädermyggor per prov var lämpligt får analyser, men vi kommer bara upp till ca 200 fjädermyggor per prov. Föreslår därfår att steget med sub-sampling utgår och alla fjädermyggor tas fram ur proven - detta beräknas kräva ungefär samma arbetsinsats som den mer detaljerade identifieringen i det tidigare egenkontroll/uppfåljnings programmet. Må/organismer: Översvämningarna uteblev i försöksområdena under säsongen 2011 och därfår kläcktes inga myggägg och forsöksområdena producerades inga Aedes sticticus eller andra översvämningsmyggor. Motiv får bekämpning saknades och ingen bekämpning genomfördes och därmed ingen provtagning av stickmygglarver. Fysikaliska parametrar: Vattennivå vid varje kläckfålla mättes en gång per vecka vid tömning av fållan och detta fungerade väl. En temperaturmätare per område placerades i höjd med fållhuvudet på en kläckfålla och mätte temperatur varje timme under två månader. Resultaten visar på mycket stora tempertursvängningar under dygnen och vi är inte övertygade om värdet av mätvärdena. Föreslår att mätning av vattentemperatur är mer informativt vad gäller miljö får vattenlevande organismer. Kemiska parametrar: Den enda bekämpningsinsatsen under 2011 genomfårdes i ett område på 30 ha nära Lågbo, som ligger 30 km nedströms våra försöksområden. Men vi tog tillfållet i akt och utfårde vattenkemiska provtagningar och analyser i översvämningsområdet före och efter bekämpning får att testa metoden. Provtagningen krävde ett vattendjup på minst 30 cm vilket var möjligt fåre bekämpning men mycket svårt efter. Mätning av annnonium, nitrit, nitrat, fosfat, syre och ph utfårdes i fålt och tog en timme per prov får alla värden. På grund av praktiska svårigheter och stor tidsåtgång finns det behov av att fårbättra metodiken får såväl provtagning som vattenkemisk mätning. I huvudsak fungerar det nya egenkontrollprogrammet väl men några detaljer behöver diskuteras med forskarna vid SLU får att kunna optimeras relativt syftet med undersökningarna. Främst handlar detta om den vattenkemiska provtagningen och den vattenkemiska analysen. Referenser Lundström JO, Brodin Y, Schäfer ML, Persson Vinnersten TZ, Östman Ö. 2010a. High species richness of Chironomidaee (Diptera) in temporary flooded wetlands associated with high species tum-over rates. Bulletin of Entomological Research 100; Lundström JO, Schäfer ML, Petersson E, Persson Vinnersten TZ, Landin J, Brodin Y. 2010b. Production of wetland Chironomidae (Diptera) and the effects of using Bacillus 6

19 thuringiensis israelensis for mosquito contro!. Bulletin of Entomological Research 100: McKie B, Goedkoop W Final report - development of alternative approaches for monitoring the effects of the mosquito controi agent Bti on ecosystems of the Dalälven catchment. Department of Aquatic Sciences & Assessment, SLU, November Persson Vinnersten TZ, Lnndström JO, Petersson E, Landin J Diving beetle assemblages of flooded wetlands in relation to time, wetland type and Bti -based mosquito contro!. Hydrobiologia 635: Persson Vinnersten TZ, Lundström JO, Schäfer ML, Petersson E, Landin J A six-year study of insect emergence from temporary flooded wetlands with and without Bti-based mosquito contro!. Bulletin of Entomological Research 100: Östman Ö, Lundström JO, Persson Vinnersten T Effects of mosquito larvae removal with Bacillus thuringiensis israelensis (Bti) on natural protozoan communities. Hydrobiologia 607:

20 Uppsala Bilaga 2 Myggdrabbade människor vid nedre Dalälven - antal människor drabbade av Aedes sticticus och andra långflygande översvämningsmyggor som produceras i Natura 2000-områden Martina Schäfer & Jan O. Lundström Introduktion Befolkningen vid nedre Dalälven, och deras husdjur, har under lång tid drabbats av de mycket stora mängderna stickmyggor men det är inte helt lätt att veta när de först drabbades av Aedes sticticus och andra långflygande översvämningsmyggor. Sedan sommaren 2000 har vi genomfört årligen återkommande undersökningar av nedre Dalälvens stickmyggfauna. Den i särklass vanligast förekommande arten är Aedes sticticus som utvecklas i enorma mängder från periodvis översvämmade områden i nedre Dalälven, samt från några närliggande översvämningsområden. När enorma mängder översvämningsmyggor produceras i våtmarksområdena så sprids de vuxna översvämningsmyggorna åtskilliga kilometer från våtmarkerna och drabbar då befolkningen inom mycket stora arealer. Naturvårdsverket har begärt att ansökan kompletteras med uppgifter om kopplingen mellan bekämpade arealer och antalet människor som berörs. Vi har utgått från våra redan definierade ramområden för eventuell myggbekämpning som ligger inom aktuella Natura 2000-områden samt analyserat hur stora arealer som kan drabbas av Aedes sticticus och andra långflygande översvämningsmyggor från vart och ett av dessa områden. Baserat på dessa områden har vi sedan tagit fram befolkningsdata för att kunna ange hur många människor som berörs. Ä ven vissa data om turismen i området har införts för att ge en något mer komplett bild. Material och metoder Ramområden for myggbekämpning 2012 importerades till ESRI ArcMap 10.0 och konverterades till WGS 84. Fokus är på myggproduktion i Natura 2000-områden och översvämningsmyggor som sprids från dessa områden. Från ramområdets ytterkant adderades därför en buffert vars radie bestämdes av översvämningsbenägenhet och myggprodnktionen. Aedes sticticus kan sprida sig upp till km ifrån sina kläckningsplatser (Brust 1980, Bogojevic et al. 2011) och spridningsområdet blir större med större myggpopulationer 1

21 (Becker 1984). Därför kan man förvänta sig att ett område med stor översvämningsbenägenhet producerar myggmängder som drabbar människor inom ett större område (upp till 1 O km radie) än ett område som översvämmas mera sällan och då producerar en lägre myggpopulation som håller sig mer i närområdet (ca 2 km radie). En del översvärnoingsområden är produktionsmässigt mellan dessa extremer och då har vi räknat med 5 km radie for det myggdrabbade området. Alla områden vid Färnebofjärden anses som högproduktiva och översvärnoingsmyggor härifrån kan drabba människor inom en radie på 10 km, områden i Hedesundafjärden i angränsning till Färnebofjärden anses som mellanproduktiva och kan drabba människor inom 5 km medan alla andra områden bedöms som förhållandevis lågproduktiva som drabbar människor inom 2 km. Befolkningsunderlag i form av antal bofasta finns att köpa via Statistiska Centralbyrån, men kommer enligt uppgift kosta kr exkl moms för det berörda området. Men rasterbaserade populationsdata kan laddas ned gratis från Center for International Earth Science Information Network ( Vi har valt att använda data från "Global Rural-Urban Mapping Project" med upplösningen 30 arc-seconds (ca 1 km). Data laddades ned for användning i ArcMap, och alla analyser gjordes i ArcMap och i WGS84. Med verktyget "Zonal statistics as table" kan man sammanräkna alla cellvärden inom ett område (SUM) och därmed får man fram antal människor som berörs av översvärnoingsmygg inom buffertzon med radien 2 km, 5 km eller 10 km runt ramområden för myggbekämpning inom Natura 2000-områden. Turistdata i form av uppgifter om antal besökare till nedre Dalälven är hämtade från rapporten" TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nedre Dalälven 2007" ( RESURS AB). Uppgifterna om antal sålda fiskekort (veckokort, 3-dagarskort eller dagkort) är hämtade från redovisningen "Sammanställning över antal fiskedagar i Nedre Dalälvsområdet " (kompletterad med 2006; sammanställt av NeDa/Hemik Thomke). Årskort och andra långtidskort är inte medräknade då dessa troligen är köpta av bofasta. Resultat Den totala myggdrabbade befolkningen, inom den sammanslagna buffertzonen kring alla ramområden inom Natura 2000-områden, är ca IS 000 människor baserat på data från "Global Rural-Urban Mapping Project". Inom den sammanslagna buffertzonen kring alla sökta ramområden för myggbekämpning (inte bara Natura 2000-områden) drabbas ca människor av översvämningsmygg. Myggdrabbad befolkning kring varje Natura 2000-område (Tabell l). Antal bofasta människor som riskerar att drabbas av de översvämningsmyggor som produceras i varje 2

22 enskilt ramområde inom Natura 2000-områden varierar från 300 människor kring Natura 2000-området Hallaren, till människor kring Natura 2000-området Färnebofjärden syd. Tabell l: Antal berörda människor i relation till ramområden för myggbekämpning 2012 inom Natura 2000-områden, baserade på data från "Global Rurat-Urban Mapping Project". Buffertzonens omfattning speglar översvämnings benägenhet och därmed myggproduktionens storlek och spridning. Antal människor kan inte summeras då buffertzonerna överlappar. Namn Planerade Områdeskod Ramområden (ha) Antal Buffertzon Buffertzon människor radie (km) areal (ha) Färnebofjärden SE km Färnebofjärden syd SE km Färnebofjärden, nordväst SE km Hedesundal Bredforsen SE SE km 2600 Övre Hedesundafjärden SE km lo 200 Ista SE km Gysinge SE km Båtfors SE km 4200 HedesundafjärdenI Pellesberget SE SE km Östa SE km Hallaren SE km 5700 Kungsgårdholmama SE I 100 2km 2200 Turismen i nedre Dalälven. Enligt rapporten "Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nedre Dalälven 2007" konsumerade övernattande och besökare till området för 556 miljoner kronor under 2007, vilket gav sysselsättning för 477 personer på helårsbasis. Dagbesökare utgör den största andelen av besökare, och under 2007 var det över en miljon dagbesök av resenärer som rest minst 10 mil enkel väg. Året 2007 räknades kommersiella övernattningar i området (hotell, stugby/vandrarhem och camping). Vi 3

23 konstaterar att 2007 var ett år utan översvämningar under vår och sommar och därmed utan myggproblem. Antal sålda fiskekort för områden vid nedre Dalälven under en period på sju år varierade från 6055 under 2006 till 7793 under 2003 (Tabell 2). Flest fisketurister rör sig i områdena Gysinge, Fämebofjärden och Tyttbo som samtliga ligger inom eller i nära anslutning till Färnebofjärden. Totalt såldes fiskekort under dessa sju år. Tabell 2: Antal sålda fiskekort (veckokort, 3-dagar-kort och dagkort) per fiskevårdområde och år Hedesunda! Manna! Ar Bäsingen T~ttbo Fämebo~ärden G~singe Söderfors Mehedeb~ Totalt l 101 I I I Det beräknade antalet fiskedagar (en fiskare en dag, jfr gästnätter) i dessa områden uppgick till ca år I statistiken ovan är inte By fiskevårdsområde med, vilket också är ett myggdrabbat område. Antalet fiskedagar i By fiskevårdsområde beräknades till drygt år 2006, totalt alltså ca fiskedagar i det myggdrabbade området. I statistikunderlaget ingår som regel inte barn under 15 år, vilka i flertalet områden fiskar gratis. Ett antal logianläggningar i myggdrabbat område baserar nästan helt eller delvis sin beläggning på fisketurism, i stor utsträckning från Europa. Ett till två år efter besvärliga myggår är nedgången i logi vid dessa anläggningar påtaglig, vilket riskerar arbetstillfållen och särskilt de små företagens överlevnad. Slutsats Älvnära Natura 2000-områden i nedre Dalälven producerar Aedes sticticus och andra långflygande översvämningsmyggor som sprids över stora arealer i omgivande områden. Översvämningsmyggor från enskilda Natura 2000-områden drabbar mellan 300 och 4700 människor som bor i närområdet och sammantaget för hela nedre Dalälvsområdet drabbas ca människor av dessa stickmyggor. Även turister drabbas av de återkommande stickmyggproblemen. Nedre Dalälven har ca l dagsbesökare per år, ca övernattningar per år och ca fiskedagar per år. Turismen bidrar med flera hundra årsarbeten fördelade på ett betydligt större antal människor per år. Det är utom allt tvivel att många människor, såväl bofasta, sommarboende och turister, påverkas negativt av de Aedes sticticus och andra långflygande översvämningsmyggor som 4

24 produceras i Natura 2000-områden och andra översvämningsområden som specificeras ansökan inklusive MKB. Att inte bekämpa Aedes sticticus och andra översvämningsmyggor som produceras inom specificerade ramområden inom angivna Natura 2000-områden i nedre Dalälven vore en katastrof fdr de märmiskor som bor inom 2-10 km från myggproduktionsområdena. Dessutom drabbas besökare, såväl sommarboende som turister, vilket är negativt fdr samhällsekonomin. Bekämpning av översvämningsmyggor är ett väsentligt allmänintresse i detta myggdrabbade område. Referenser Becker N Ökologie und Biologie der Culicinae in Siidwest-Deutschland. PhD thesis, University of Heidelberg, Germany. Bogojevic MS, Merdic E, Bogdanovic T The flight distances offloodwater mosquitoes (Aedes vexans, Ochlerotatus sticticus and Ochlerotatus caspius) in Osijek, Eastem Croatia. Biologia 66(4): Brust RA Dispersal behavior of adult Aedes sticticus and Aedes vexans (Diptera: Culicidae) in Manitoba. The Canadian Entomologist 112: Center for International Earth Science Information Network (CIESIN), Columbia University; International Food Policy Research Institute (IFPRI); The World Bank; and Centro Intemacional de Agricultura Tropical (CIAT) Global Rural-Urban Mapping Project, Version l (GRUMPvl): Population Density Grid. Palisades, NY: Socioeconomic Data and Applications Center (SEDAC), Columbia University. Available at [februari 2012]. NeDa/Henrik Thomke. Sammanställning över antal fiskedagar i Nedre Dalälvsområdet med komplettering 2006 RESURS AB TEM 2007, Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nedre Dalälven Rapport utfdrd av Lars Paulsson på uppdrag av Nedre Dalälven Utveckling AB. 5

25 Bilaga 3 Resultat 2011 Samverkansgrupp om vattenreglering kopplad till bekämpning av stickmygg i Nedre Dalälven Under 2011 möttes samverkansgruppen vid två tillfållen, den 17 mars på Naturvårdsverket och den 29 november på Fortum. Protokollen från möten medföljer. Sammanfattningsvis blev resultaten under 2011 att samarbetet mellan biologisk myggkontroll och vattenregleringsföretagenikraftbolagen har blivit bättre och biologisk myggkontroll har fått tillgång till data och prognoser som underlättar att planera fåltbesök och eventuella beslut om bekämpning. Inför nästa myggsäsong ska alla partners ha ett telefonmöte då man informerar om planerade arbeten. För biologisk myggkontroll är det lika viktigt att veta om vattennivån höjs eller sänks, då en sänkning inom en viss tid skulle innebära att ingen bekämpningsinsats behövs. Fokus gällande vattenreglering kopplad till bekämpning är på möjligheten att använda Siljan som en buffert och därmed undvika vissa mindre flödestoppar. På mötet i november fick vattenregleringsroretagenlkraftbolagen i uppdrag att undersöka möjligheten att använda Siljan till kortsiktig buffring, och vilka kostnader det skulle innebära. I nuläget är förhoppningen att kunna reglera bort vissa mindre flödestoppar under sommaren och därmed minska på översvänming och bekämpning. Stora flöden och översvänmingar under vår och sommar kommer dock inte att kunna regleras bort på det sättet och där finns det fortsättningsvis behov av myggbekämpning.

26 Möte med samverkansgrupp om vattenreglering kopplad till bekämpning av stickmygg i Nedre Dalälven Tid: 17 mars kl Plats: Naturvårdsverket i Stockholm (Muddus) Närvarande: Birgitta Adell, F ortum Camilla Hamberg, Vattemegleringsföretagen (VRF) Erik Westin, Naturvårdsverket (NV) Jan Lundström, NeDa/Uppsala Universitet Kalle Hedin, VD i Nedre Dalälvens utvecklingsbolag (NeDa) Katarina Noren, SMHI, hydrologiska (prognoser) och varningar Lars Sundström, LRF/v. ordf. NeDa Maria Hellström, Naturvårdsverket, Vattenverksamheter Maria Widemo, Länsstyrelsen Gävleborg Martina Schäfer, NeDa/Uppsala Universitet Mikael Skote, Fortum Nils Martinsson, Vattenfall Peter Calla, Vattemegleringsföretagen (chef vattenhushållning) Anna-Carin Lundqvist, Länsstyrelsen Gävle borg 1. Inledning, Kalle Hedin, NeDa Alla deltagarna presenterade sig för varandra och Kalle Hedin utsågs till ordförande. Kalle Hedin betonade att dagens möte ska fokusera på vad vi tillsarmnans kan göra i det korta perspektivet dvs. vad som kan göras redan under denna säsong. Under hösten 2011 planerar vi att ha ett nytt möte. Då kommer fokus vara på vad som gruppen kan åstadkomma på längre sikt. Lars Sundström inflikade att det är mycket positivt att dessa frågor nu diskuteras öppet av alla som är här idag, och fortsatte att betona att alla stenar ska vändas på i kampen mot massförekomsten av översvämningsmygg!

27 2. Kort rekapitulation om regeringsuppdragen och dagsläget med inriktning vattenreglering Erik Westin, NV, och Anna-Carin Lundqvist, Lst Gävleborg Erik Westin och Anna-Carin Lundqvist presenterade huvuddragen av vad de regeringsuppdrag som Naturvårdsverket respektive länsstyrelsen i Gävleborg redovisade den 15 december Regeringsuppdragen syftade bl.a. att myndigheterna skulle redovisa hur de arbetade för att massförekomsten av översvämningsmygg skulle begränsas på lång sikt. Erik Westin presenterade en tabell där de olika åtgärdsförslag som kommer fram under dagens möte kan antecknas. Tabellen bifogas minnesanteckningarna. 3. Beskrivning av vid vilka tider på året och vid vilka vattennivåer bekämpningsinsatser med Bti behövs Jan Lundström och Martina Schäfer, NeDa Jan Lundström och Martina Schäfer presenterade kort om översvämningsmyggornas biologi och fortsatte med att redovisa vilka tider på året och de vattennivåer som generar stor prodnktion av översvämningsmygg. När det gäller myggens kläckningsförmåga så spelar lufttemperaturen en större roll än vattentemperaturen, eftersom de översvänunade områden är grunda och vattnet där värms upp snabbt. Det tar ca en vecka från ägg till flygande myggor. Sedan tar det ytterligare några dagar innan de börjar bita. Den första flödestoppen kan också producera mygg om det är tillräckligt varmt. Myggen behöver nektar för att få energi vilket gör att de myggor som kläcks i början på september inte brnkar ställa till med problem. Om toppflödet minskas så minskar även den översvämmade ytan. Det kläcks inga nya myggor på redan översvämmade ytor utan ytan måste torrläggas för att nya kläckningar ska ske där. Bekämpningsorganisationen har identifierat att en vattenföring som överstiger 400 m 3 /s genom Näs kan generera stora mängder översvämningsmygg. Nils Martinsson (Vattenfall) meddelade att denna vattenföring är normal eftersom både Näs och Söderfors följer de naturliga avbördningskurvorna enligt vattendomar och att kraftbolaget enligt domarna får släppa 480 m 3 /s här. Skulle man rent hypotetiskt kunna man fylla på Runn vid höga flöden om nivån var lägre i utgångsläget? Kraftbolagen svarade att Runn måste enligt vattendomar balanseras väldigt högt p.g.a. båttrafiken där. Erik Westin frågade vilken markör bekämpningsföretaget använder när de bekämpar, om det är flödet, vattennivån eller antal mygglarver. Jan Lundström förklarade att nivåmätaren vid Ista ger dygnsvärden och om dessa går över en viss nivå så ringer vi VRF för att få en

28 prognos. Om vattnet enligt prognosen kommer att stiga ytterligare åker vi ut för att kunna räkna larver. Beslut om att genomföra en bekämpning beror på två faktorer antal larver per volymenhet och att tillräckligt stora ytor är översvämmade. Kalle Hedin påpekade att största nyttan av tidigare prognoser skulle vara om Vattemegleringsföretagen då skulle kunna reglera vattnet så att flödestoppen blir lägre men utsträckt över tiden och därmed inte översvärmnar lika stora ytor som en högre flödestopp under kortare tid. SMHI förklarade att nederbördsprognoser med hög träffsäkerhet så långt som fem dagar fram i tiden inte går att göra idag. 4. Vad kan göras genom vattenreglering för att minska mindre översvämningar som ändock medför kläckning av stickmygg. Peter Calla, VRF Peter Calla inledde med att säga att man inte kan göra något åt det. Vattemegleringsföretagens uppgift är att hushålla med vattnet på ett bra sätt för vattenkraftsproduktion för våra delägare, dvs. kraftbolagen. Trots att vår strategi är likadan år efter år, resulterar den i olika vattenföringar. VRF kan inte göra vad som helst pga. vattendomar. Agerar vi utanför våra tillstånd är detta ytterst straffbart. Bakom dessa kan det även ligga miljöskäl. Sommartid gäller ibland speciella sommarsänkningsgränser. Om dessa gränser underskrids kommer det ofta klagomål. Vattemegelringsföretagen strävar efter att ligga i mitten och därmed vara beredda både på torka och på nederbörd. Vid kraftigt sommarregn försöker Vattemegleringsföretagen anpassa tappningen så att vi inte måste tappa stora volymer vatten på slutet. När det gäller Siljan finns ingen övre gräns. När Siljan når upp till sin regleringsnivå ska man släppa fullt i en viss tappning. Då kan man inte avbörda i sanrma takt som Siljan stiger. Skulle kraftbolagen kunna föreslå vilka magasin där det skulle vara extra intressant att titta på vattendomarna för att se vika förändringar som skulle behöva göras för att göra det möjligt att "buffra" för höga flöden som resulterar i myggproduktion? Enligt kraftbolagen och VRF är det inte möjligt att idag förutse vilka dessa magasin skulle vara. Vattenfall och Fortum förklarar hur regleringen av Hedesundafjärden fungerar. Näs är ett strömkraftverk och i Söderfors följs oftast den naturliga vattenståndskurvan. Vid ett flöde över 730 (?) stiger Hedesundafjärden (fjärden korttidregleras med 3 cm per dygn och 25 cm per vecka).

29 Frågan uppstod om Hedesundafjärden "håller emot" Färoebofjärden och om man skulle kunna få ut vattnet snabbare från Färnebofjärden om man sänker Hedesundafjärden? Det vågar Vattenfall inte svara på. Kraftbolagen beställer vilken vattenföring man vill ha i Långhag (veckotappningsvis). Eftersom man i Dalälven har så långa gångtider måste man ha en varaktighet på ca en vecka. Om man då ser att det riskerar att bli ett högt flöde måste man vara ute 2-3 dagar före det. Peter Calla berättar istället vad man kan göra. Idag görs det hydrologiska prognoser för Långhag. Om myggkontrollprogrammet får kännedom om dessa prognoser samt en (kort) utbildning i att tolka dem kan de göra hydrologiska prognoser själva. Detta skulle kunna medföra att ni har lättare att tolka situationen och förutsäga risken för när det behövs en bekämpning. Martina Schäfer och Jan Lundström tycker det låter bra. Det sker idag ett arbete för att kunna samordna beredskapsplaneringen för dammbrott och höga flöden i Dalälven. I och med detta har noggranna hydrologiska beräkningar gjorts. I denna rapport finns också beräkningar på hur vattennivåerna varierar, gångtider och flöden i Dalälven. Detta kan ge informationen om vilka ytor som blir översvämmade vid ett visst flöde. 5. FramfOrhållning i prognoser avseende flöden Katarina Noren, SMHI SMHI består av Hydrologiska prognostjänsten (statlig del), Hydrologisk- och klimatforskning, samt konsulter. Mycket forskning sker på SMHI. Den verksamhet som idag sker på den statliga prognostjänsten är svår att använda i myggsammanhang. Den prognosmodell (HBV) som används idag ger endast en grov uppskattning om flöden, vilket gör att den inte är så användbar för korttidsprognoser av flöden. HBV -modellen som slutar i Långhag används av VRF för att beräkna hur mycket det rinner till i magasinen. Sommarregnen är ofta intensiva och svåra att modellera eftersom modellens upplösning är för grov - nederbörd beräknas som att den fördelas järot över varje ruta i ett rutnät. Svårigheterna när det gäller nederbördsprognoser vid Dalälven är att få upplösning mellan Väster- och Österdalälven. I dagsläget kan man bara göra träffsäkra detaljerade prognoser för nästföljandedygn, prognoser fem dagar fram i tiden är inte möjligt. Det man kan göra för att förbättra situationen är att placera ut flera nederbördsmätare (realtid) i det aktuella området