Svar på remisser om myggbekämpning i Forshaga

Transkript

1 MYGGBEKÄMPNING I FORSHAGA Svar på remisser om myggbekämpning i Forshaga Naturvårdsverket har fått in en ansökan från Forshaga kommun om bekämpning av larver av översvämningsmygg i Deje. Ärendet har varit på remiss och här finns de svar som kommit in. 1. Forshaga Naturvårdsförening 2. Fortum 3. Havs- och vattenmyndigheten 4. Jordbruksverket 5. Kemikalieinspektionen 6. Länsstyrelsen Värmland 7. Myndigheten för samhällskydd och beredskap 8. Skogsstyrelsen 9. Stockholms Universitet 10. Umeå Universitet 11. Världsnaturfonden WWF Mer information Remissen finns på BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 Forshaga den Remissvar om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Deje, Forshaga kommun i Värmland län, diarienr: NV Naturvårdsföreningen i Forshaga tycker det är mycket bra att Forshaga kommun har tagit fram en välarbetad och objektiv MKB till årets ansökan, då tidigare MKB:er varit direkt vilseledande. Vi gläds med de framgångar som kommunen gjort under år 2013 och instämmer med att kommunens arbete är på helt rätt väg. Det vi inte alls står bakom, är att kommunen vill ha giftspridningsmöjligheten kvar som sista åtgärd om kommunen ändå inte lyckas med sitt förebyggande arbete. Vi anser att kommunen snarare ska stärka sina samarbeten och använda sina utarbetade hållbara metoder mot höga myggkoncentrationer. Det framgår nu av MKB:n att VectoBac G har många och allvarliga bieffekter, som allvarligt kan påverka de berörda Natura 2000-områdena samt naturreservat. Hela området är känsligt och bieffekter kan eventuellt inte upptäckas med än gång eller vara av sådan karaktär att skadan redan är skedd i samband med en första bekämpning. Vi anser att kommunen inte bevisar i ansökan att den föreslagna bekämpningen inte påverkar Natura 2000 områdena. Den omfattande MKB:n påvisar de många riskerna med giftet och bör tolkas som att allvarlig påverkan på Natura 2000 områdena är möjlig, eller åtminstone inte kan uteslutas, vid bekämpning med VectoBac G. Vi anser därför att kommunen bör fundera tillsammans med sina samarbetspartners på vilken ytterligare hållbar åtgärd, som kan vara tänkbar som en sista lösning. Vi vill också hänvisa till våra tidigare ställningstaganden som framfördes eller bifogades med kommunens ansökan år För Forshaga Naturvårdsföreningen Thomas Andersson, Annebeth Mangsbo, Göran Fallbråten, Lena Piscator, Cecilia Pärn, Daniel Finsberg, Sylvana Löwed och Lars-Ola Westerlund

3

4

5

6

7

8

9

10

11 YTTRANDE Dnr /13 Dnr /13 lordbruks verket Regelenheten Naturvårdsverket Bjöm-Axel Beler Stockholm 1(1) Yttrande om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet och i Forshaga kommun Jordbruksverket har fått möjlighet att yttra sig i ärendena, era dnr NV NV och NV Ansökan om dispens gäller bekämpning av översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet och i Forshaga kommun. I Nedre Dalälvsområdet omfattas ha samt i Forshaga kommun ca 65 ha. Omfattande arealer ligger inom Natura 2000-områden (3 317 ha respektive ca 50 ha). Enligt vad som kan utläsas av kartmaterialet finns det jordbruksmark inom de områden som kan bli aktuella för bekämpning. Jordbruksverket anser, liksom vid tidigare samråd, att det är viktigt att den betesoch ängsmark som finns inom området fortsätter hävdas så att miljö- och kulturvärde bibehålls. För att få en bättre uppfattning om andelen jordbruks- och betesmark inom de aktuella områdena vill Jordbruksverket framföra att det i framtida ansökningar vore önskvärt om det finns en uppgift om hur markerna används. I detta ärende har ställföreträdande enhetschefen Mona Strandmark beslutat. 1 en slutliga handläggningen har också Göte Frid deltagit. /Mona Strandmark Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

12

13

14

15

16

17

18 Östra Värmlands distrikt Magnus Nordström Gräsdalsgatan 15, Karlstad Tfn YTTRANDE 1(1) Datum Naturvårdsverket Stockholm Diarienr 2013/3047 Ärendenr: NV Remiss av ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Deje, Forshaga kommun i Värmlands län, under 2014 Skogsstyrelsen berörs av åtgärden som avtalspart i tre naturvårdsavtal (dnr 2005:1043, Torp 1:7, Trafikverket, 2005:1063, Torp s:13, Lars Ullén och 1999:2, Mölnbacka 1:11 m.fl., Bergvik Skog Väst AB.) Skogsstyrelsen bedömer att den föreslagna åtgärden är förenlig med syftet i de aktuella naturvårdsavtalen och strider inte mot vad som i övrigt överenskommits i avtalen. Magnus Nordström Skogskonsulent Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

19 1 (1) SU FV Åsa Borin Kanslichef Naturvårdsverket Yttrande över Remiss av ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Deje Forshaga kommun i Värmland län, under 2014 (NV ) Yttrandet har på rektors uppdrag utarbetats av Områdesnämnden för naturvetenskap. Ärendet har beretts av docent Magnus Breitholtz, Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Naturvårdsverket handlägger för närvarande en ansökan som avser dispens från förbudet att sprida VectoBac G inom Natura 2000 områdena Pannkakan (SE ) samt Ådrans Älvskogar (SE ) från luftfartyg enligt 14 kap. 7 och 9 miljöbalken (1998:808) och 49 a förordningen (2000:338) om biocidprodukter samt frågan om tillstånd för spridning av bekämpningsmedel i Natura 2000-områden enligt 7 kap. 28 a, 28 b och 29 miljöbalken. Enligt Naturvårdsverkets remiss (ärendenr: NV ) framgår att om regeringen gör en Natura 2000-prövning ingår som en del i prövningen att se om det finns alternativa lösningar. Forshaga kommun har genom sin ansökan samt de kompletteringar som Naturvårdsverk krävt in tydligt visat på att det finns alternativa lösningar för att bekämpa stickmyggor i området, åtminstone på lång sikt, samt en vilja att endast använda biologisk bekämpning som ett sista alternativ. Kommunen fick dispens för bekämpning redan under 2013 men behövde, pga av ett dåligt myggår, inte utnyttja dispensen. Det kan således antas att kommunen endast under extrema förhållanden kommer att använda sig av biologisk bekämpning, även om en dispens ges för år Med detta som utgångspunkt finns skäl att lämna tillstånd för bekämpning av stickmyggslarver enligt ansökan. Liksom kemisk bekämpning kan det dock inte uteslutas att också biologisk bekämpning av stickmygglarver de facto kan leda till ekologiska konsekvenser på sikt, vilket kommunen också tydligt understryker i sin ansökan. Stockholms universitet vill således framhålla att bekämpningen bör användas mycket restriktivt, och som ett sista alternativ. I händelse av att även 2014 blir ett dåligt myggår och att det kan anses vara rimligt att de av kommunen föreslagna alternativa åtgärderna är tillräckliga för att hålla nere bestånden av stickmyggor, skulle användningen av biologiska bekämpningsmedel kunna villkoras utifrån fastställda nyckeltal. Anders Karlhede Vicerektor för det naturvetenskapliga området Åsa Borin Kanslichef Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Stockholm Universitetsvägen 12 Telefax: E-post:

20

21

22

23

24 Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Allmänt: Hemsida: Naturvårdsverket Yvonne Lundell Stockholm E-post: Solna 30 januari 2014 Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Forshaga kommun under 2014 (dnr: Nv ) Världsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning med VectoBac G. Världsnaturfonden kan konstatera att arbetet med att komma till rätta med de lokalt tidvis stora förekomsterna av översvämningsmygg i Nedre Dalälven har nu gått in i en ny fas och erfarenheterna därifrån går att använda även i Forshaga kommun. I ett eventuellt tillstånd till att använda VectoBac G i Forshaga kommun bör det infogas att aktiva åtgärder för att åtgärda grundorsakerna till myggförekosten skall startas under Den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven har i december 2013 presenterat den forskning som är gjord samt de förslag som framkommit för att komma vidare med orsakerna till de stora myggförekomster som ibland uppkommer. WWF ser med stor tillfredsställelse på att arbetet nu har gått in i denna fas och som vi verkat för i många år. Konkreta förslag finns nu att arbeta med och det är viktigt att genomförandet startar snarast. Vi vill dock påpeka att arbetet ej görs av sig självt utan kräver både nationellt, regionalt och lokalt engagemang. WWF har till landskapsstrategin skrivit ett förslag på hur arbetsgången och ansvarsfördelningen kan se ut och detta förslag bifogas här som bilaga 1. Allmänna synpunkter myggbekämpning Deje, Forshaga kommun Ansökan som lämnats in till Naturvårdsverket har ungefär samma innehåll och upplägg som den som sänts in av NEDAB för Nedre Dalälvsområdet vilket gör att även remissvaret för denna ansökan är relevanta här. Det vi saknar i ansökan är ett resonemang kring alternativa åtgärder, orsakerna till myggförekomsten, och vad som gjorts och vad som planeras att göras under En omfattande redovisning finns nu som ovan anges från Nedre Dalälvsområdet och denna kunskap bör användas för arbetet i Forshaga kommun. WWF har ej besökt området för att titta närmare på de marker som producerar mygglarver. Vi antar att det är de områden som anges i ansökan och avgränsas på kartorna i denna. Vid en granskning av flygbilder via Google maps ser det ut som att igenväxande strandängar med buskar och tuvor är den Stiftelsens ordförande: Hans Majestät Konungen Registrerat som: Världsnaturfonden WWF Org. Nr Plusgiro Bankgiro

25 vanligaste biotopen. Se karta via följande länk: 95, &sll= , &sspn= , &oq=Deje&t=h&hnear=Deje,+V%C3 %A4rmlands+l%C3%A4n,+Sverige&z=17. Myggproducerande områden i Nedre Dalälven har samma utseende som ovanstående. Strandlinjen ser oregelbunden ut och det verkar bildas holmar och gölar vilket tyder på både igenväxning med tuvor samt att vattenståndet under delar av året är konstant vilket påskyndar tuvbildning. Beskrivning av dessa saker finns ej med i underlagen för ansökan. Det finns ej heller någon beskrivning av vattenregleringen eller de vattenståndsvariationer som förekommer i de berörda områdena. Utifrån det som kan utläsas från flygbilderna borde igenväxningsfasen och vattenregimen studeras noggrannare för att se om detta är problemet. Den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven har ett antal rapporter som belyser igenväxning samt vattenregimer och dessa erfarenheter kan utnyttjas i det framtida arbetet. Den ansökan och de underlag som lämnats in tillsammans med denna skiljer sig i sak ej från de som lämnats in till Kemikalieinspektionen/Naturvårdsverket de senaste åren för bekämpningarna i Nedre Dalälvsområdet. WWF har under årens lopp framfört kritik mot bl.a. slutsatserna i MKB:n. Istället för att återupprepa dessa väljer vi att hänvisa till remissvaren för åren 2008 till 2012 där WWFs grundläggande synpunkter finns redovisade. Om tillstånd skall lämnas för bekämpning av översvämningsmygg med VectoBac G bör detta ges endast för ett år och med krav på att igenväxningen och vattenföringen, som kan vara orsaken till myggförekomsten, utreds. En sådan utredning skall undersöka om det är möjligt att restaurera och hävda markerna samt minska storleken av översvämningarna genom en samreglering av de 17 kraftstationer som finns i Klarälven. En arbetsgrupp bör också upprättas med uppgift att följa arbetet som utförs inom den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven samt att ansvara för att uppgifter om vattenföring, kläckplats för mygglarver, samt beskrivning och analys av kläckplatsernas miljöförhållanden tas fram. Peter Westman Naturvårdschef Vid utarbetandet av remissvaret har Lennart Gladh och Mats Forslund deltagit.

26 Bilaga 1 Synpunkter från Världsnaturfonden om det framtida arbetet med bekämpning av mygg i nedre Dalälvsområdet Mats Forslund och Lennart Gladh Världsnaturfonden (WWF) anser att det är viktigt att det framtida arbetet för att minska förekomsten av översvämningsmygg sker på ett systematiskt och långsiktigt sätt och med lokal medverkan av de människor som lever där myggen finns. Länsstyrelserna bör fortsatt vara den samordnande länken i arbetet med att minska förekomsten av översvämningsmygg. Det är nog mest effektivt att arbetet samordnas av en länsstyrelse i samarbete med övriga aktörer. WWF anser att det för att inte tappa tempo bör vara Länsstyrelsen i Gävleborgs län som fortsätter arbetet. Länsstyrelsens roll bör vara att samordna kontakten med regeringen (Miljödepartementet) samt med olika centrala myndigheter som berörs av arbetet och då i första hand Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten samt Energimyndigheten. Länsstyrelsen bör också ansvara för planering och genomförande av de praktiska arbetena (så att de blir gjorda av de olika aktörerna) som behöver göras för att minska problemen med översvämningsmygg. Detta arbete skall ske i samarbete med lokalbefolkningen, areella näringar, företag, kommuner samt organisationer. Det är viktigt att arbetet får en plan och en plattform och där genomförandet tar sikte på år i taget med avstämning med jämna mellanrum. Länsstyrelsen bör även framledes organisera arbetsgruppernas möten (öppna landskap, strömmande vatten och andra åtgärder). Detta är viktigt för att få en lokal inverkan på arbetet. För att nå framgång måste alla aktörer vara engagerade i det lokala arbetet på de olika berörda platserna. Orsaker och förutsättningar för produktion av mygglarver skiljer sig från område till område och det är därför viktigt för att nå framgång att alla berörda är med i arbetet. Förutom länsstyrelserna är det exempelvis: Politiker lokal och nationell nivå för att trygga för ett långsiktigt arbete och långsiktiga resurser avsätts. Kommunerna I samarbete med lokalbefolkning och länsstyrelsen planera och prioritera arbetet. Lantbrukarnas Riksförbund Bör vara med i diskussioner och planering av långsiktig skötsel av strandängar. Både vad gäller bete med djur samt energigräsproduktion. Vattenregleringsföretagen Skall från början vara med i analyser och i planering samt även delta i det praktiska genomförandet och i utvärderingar av genomförda åtgärder Lokalbefolkningen Bör aktivt delta i analys av problem, planering och genomförande av åtgärder. Hur detta skall organiseras får utformas från område till område. Lokal delaktighet är en av

27 förutsättningarna för ett framgångsrikt arbete. Det kanske skall vara kommunerna som ansvarar för att lokalbefolkning engageras i arbetet. Organisationer Olika intresseorganisationer ges möjlighet att delta i övergripande planering och i det praktiska arbetet. Företag Företag som verkar i området erbjuda att medverka i planering och genomförande av det praktiska arbetet. Det kan exempelvis gälla energi- och entreprenadföretag, turist- och servisföretag. Det viktigaste är ett långsiktigt och väl planerat arbetet där alla deltar med sina kunskaper och sin roll i planering och genomförande. Arbetet bör präglas av ett gemensamt ansvarstagande. Det underlag som nu tagits fram av länsstyrelsen i samarbete med de lokala arbetsgrupperna analyseras och sammanvägs noga för att de mest effektiva åtgärdena används för genomförandet. Det bör noga klargöras att det kan vara olika lösningar för olika områden som skall genomföras. Slutrapporten till regeringen den första december bör utgöra underlag för analyser och planering av det framtida arbetet. En långsiktig plan utarbetas där genomförande, budget för genomförande samt uppföljning och utvärdering ingår. Med långsiktighet menas att planerna skall vara rullande 20 år framåt. Kontrollstationer för läget bör finnas vart 5:e år där läget i myggförekomsten och genomförda åtgärder utvärderas och där det framtida arbetet justeras utifrån resultaten. Arbetet kan genom detta bli adaptivt för bästa resultat, genomförande och även ur kostnadssynpunkt. Inledningsvis bör arbetet koncentreras till de områden som har störst problem med översvämningsmygg och därefter i snabbast möjliga takt i andra områden med stora besvär. WWFs förslag på åtgärder. Nedan uppräknade förslag till åtgärder är en lista på olika saker som påverkar förekomsten av mygglarver. Vilka åtgärder som kan vidtas varierar från område till område. Generella årgärder: Minska antalet översvämningar sommartid: Genom en smart vattenreglering kan översvämningar sommartid minskas. KTH:s utredning bör ligga som grund för en djupare studie av möjligheter och kostnader för att minska storlek och antal på sommaröversvämningarna. Kartläggning av vilka områden där människor har störst problem med översvämningsmygg: Arbetet med att minska problemen med stora mängder mygg bör utföras så att de värst drabbade områdena först åtgärdas. En kartläggning bör göras över var problemen är störst för att sedan en prioritering skall kunna göras. Kartläggning av vattenståndsvariationen: De olika berörda sjöarna och älvsträckorna från Avesta till Älvkarleby har olika variation i vattenståndet beroende på den reglering som finns eller ej finns. Exempelvis är det en liten vattenståndsvariation uppströms Näs kraftstation medan vattenståndet nedanför, i Bysjön, varierar kraftigt. Uppströms Näs i Bäsingen och Sonnboviken Jäders holmar växer sjösystemen igen och gynnsamma kläckningsområden

28 skapas nu i snabb takt längs många stränder. Nedströms Näs med ett varierat vattenstånd är det ej några problem med igenväxning i strandkanterna utan här är det ett antal gamla hävdade översvämningsmarker som bör restaureras. Liknande kartläggning bör göras längs hela älvsträckan. Beroende på typen av igenväxning krävs olika åtgärder för att komma till rätta med problemen. Långsiktigt arbete: Hela arbetet bör genomföras och organiseras så att det blir långsiktigt och förses med kontrollstationer för att göra avstämningar av läget när det gäller skötseln och förekomst av mygglarver. Lokala åtgärder: Några av de viktigaste åtgärderna för att minska mängden översvämningsmygg kommer att vara beroende av lokal åtgärder. Det är därför viktigt att varje kommun tillsammans med länsstyrelserna tar initiativ till att problemområden identifieras och att åtgärder initieras och genomförs. Detta skall ske i samarbete med de lokalboende. Kläckområden för mygglarver av översvämningsmygg: När ett kläckområde för mygglarver identifierats bör det noga studeras vad gäller igenväxning av gräs, starr, buskar m.m. Hur ser vattenregimen ut i området vid olika översvämningar. Finns diken/vallar som förvärrar förekomsten av lämpliga myggkläckningsplatser? Hur ser områdets historiska skötsel ut. Vilka möjligheter finns för att långsiktigt sköta området genom bete eller slåtter? Hur påverkas området av sjösystemets vattenreglering? Upprättande av en enkel skötselplan med åtgärder och ansvarsfördelning. Igenväxande strandängar restaureras och brukas: Ohävdade gamla slåttrade eller betade strandängar som regelbundet översvämmas restaureras. Buskar avlägsnas och höga tuvor fräses ner. Marken återställs till en slät yta. Därefter betas strandängen eller slås med maskin. Många av de områden som idag producerar stora mängder mygglarver är sådana marker där hävden upphörde för år sedan. Gamla dikningar i översvämningsområden ses över så att de ej skapar översvämningar eller fördröjer avrinningen från översvämningsmarkerna.